Johan Pehrson (L)

Avgången riksdagsledamot

Valkrets
Örebro län
Titel
Jur.kand.
Född år
1968
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ledig
2022-10-18 – 2025-06-27
Ordinarie
2018-09-24 – 2022-10-18
Ordinarie
1998-10-05 – 2015-04-19

Liberalerna

Partiledare
2022-11-26 – 2025-06-24
Tillförordnad partiledare
2022-04-08 – 2022-11-26
Gruppledare
2019-06-28 – 2022-04-08

Folkpartiet liberalerna

Gruppledare
2006-10-11 – 2014-10-04

Justitieutskottet

Suppleant
2022-04-22 – 2022-09-26
Ledamot
2019-09-05 – 2022-04-13
Suppleant
2019-02-15 – 2019-09-05
Ledamot
2018-10-02 – 2019-02-15
Ledamot
2014-10-07 – 2015-03-05
Ledamot
2010-10-12 – 2014-09-29
Ledamot
2008-10-22 – 2010-10-04
Ordförande
2002-10-08 – 2006-10-02
Ledamot
2001-09-25 – 2002-09-29
Suppleant
1998-10-13 – 2001-09-25

Skatteutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Ledamot
1998-10-13 – 2001-09-27

Socialutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Ledamot
2006-10-10 – 2007-10-03

Finansutskottet

Suppleant
2019-09-05 – 2022-09-26
Ledamot
2019-02-15 – 2019-09-05
Suppleant
2010-10-19 – 2014-09-29
Suppleant
2008-11-13 – 2010-02-05
Ledamot
2007-10-04 – 2008-10-21
Suppleant
2006-10-24 – 2007-10-03

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03
Suppleant
2018-10-09 – 2019-09-05
Suppleant
2014-11-05 – 2015-03-05
Suppleant
2010-10-19 – 2014-09-29
Suppleant
2003-10-03 – 2004-04-01
Suppleant
1999-10-01 – 2000-02-15

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Suppleant
2000-02-15 – 2002-09-30

Civilutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Suppleant
2018-10-09 – 2019-11-15
Suppleant
2014-10-07 – 2014-11-19

Näringsutskottet

Suppleant
2018-10-09 – 2022-09-26

Försvarsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Utrikesutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Trafikutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Utbildningsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet

Suppleant
2003-10-07 – 2003-11-20

Lagutskottet

Suppleant
1998-10-20 – 1999-10-01

EU-nämnden

Suppleant
2018-11-15 – 2022-10-04
Suppleant
2014-11-05 – 2015-03-10

Riksdagsstyrelsen

Ledamot
2006-10-10 – 2014-10-07

Utrikesnämnden

Ledamot
2022-10-04 – 2022-10-18
Suppleant
2019-08-29 – 2022-10-02
Ledamot
2006-10-10 – 2014-10-07

Krigsdelegationen

Ledamot
2022-10-11 – 2022-11-17
Ledamot
2019-09-05 – 2022-10-09
Ledamot
2006-10-17 – 2014-10-14

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Personlig suppleant
2010-11-01 – 2014-10-31
Personlig suppleant
2006-11-01 – 2010-10-31

Riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling

Suppleant
2003-01-01 – 2005-03-17

Riksbanksfullmäktige

Suppleant
2006-10-17 – 2008-11-11

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och integrationsminister
2022-10-18 – 2024-09-10

Utbildningsdepartementet

Utbildningsminister
2024-09-10 – 2025-06-27

Riksdagens råd för Riksrevisionen

Suppleant
2019-04-01 – 2022-10-18

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 98–15 och 18–. Ledamot skatteutskottet 98–01. Ledamot justitieutskottet 01–02, 08–15, 18–19 och 19–22 samt ordförande 02–06. Ledamot socialutskottet 06–07 och finansutskottet 07–08 och 19. Suppleant justitieutskottet 98–01, 19 och 22, lagutskottet 98–99, konstitutionsutskottet 99–00, 03–04 och 10–15, socialförsäkringsutskottet 00–02, sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet 03, finansutskottet 06–10, 10–14 och 19–22, civilutskottet 14 och EU-nämnden 14–15 och 18–22. Ledamot riksdagsstyrelsen 06–14, Utrikesnämnden 06–14 och 22 samt krigsdelegationen 06–14 och 19–22. Personlig suppleant i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 06–14. Suppleant Europarådets svenska delegation 03–05, riksbanksfullmäktige 06–08 och Utrikesnämnden 19–22. Gruppledare 06–14. Partiledare Liberalerna 22–. Arbetsmarknads- och integrationsminister, Arbetsmarknadsdepartementet 221018–.

Föräldrar

Tjänstemannen Bengt Pehrson och silversmeden Margareta Berndtsson.

Utbildning

Ekonomisk gymnasieskola, Risbergska skolan, Örebro 85–87. Juristlinjen, Uppsala universitet 90–96. Diploma in Legal Studies, King's College, London 94–95. Ekonomisk historia, Uppsala universitet 93–96.

Anställningar

Banktjänsteman, Götabanken 89–90. Politiskt sakkunnig, Finansdepartementet 92–93 och Socialdepartementet 93–94. Jurist, Gota Bank Fonder AB 93–94. Ledarskribent, Nerikes Allehanda 94. Politisk sekreterare, Folkpartiet liberalerna 96–97. Tingsnotarie, Örebro tingsrätt 97–98. Partisekreterare, Folkpartiet 01–02.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Ledamot, Kommittén om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor 98– och Kommittén mot barnmisshandel 99–01. Ledamot, Jämställdhetsrådet 99–02 och Anhörigkommittén 00–02. Ledamot, Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 10–14 och Polisorganisationskommittén 10–15. Polisens nationella insynsråd 14–.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Örebro 98, 02 och 06. Ersättare, miljönämnden 89–91 och service- och arbetsmarknadsnämnden 98.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Styrelseledamot, Örebro läns distrikt av FPU, ordförande 88–90. Styrelseledamot, LUF 91–95 och 2:e vice ordförande 91–93. Styrelseledamot, Örebro kommunförening av Folkpartiet (FP) 97–01 och Örebro läns länsförbund av FP 98–16. Partisekreterare, Folkpartiet 01–02. Styrelseledamot, Folkpartiets partistyrelse 01–15 och Folkpartiets partiledning 01–15. Styrelseledamot, Karlslunds IF 98–00.

Litteratur

Nytt ljus över miljöfrågan (97, tillsammans med andra).

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Aktuell debatt, Aktuell debatt om gängkriminalitet

    Aktuell debatt om gängkriminalitet

    Den 25 juni klockan 9 håller riksdagen en aktuell debatt om gängkriminalitet. Moderaterna har begärt debatten. Från regeringen deltar inrikesminister Mikael Damberg (S). Debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.
    Datum
    2019-06-25
  • med anledning av prop. 2018/19:128 Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

    Motion 2018/19:3107 av Fredrik Malm m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2018/19:3107 av Fredrik Malm m.fl. (L) med anledning av prop. 2018/19:128 Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att individens skyddsskäl ska vara
    Inlämnad
    2019-05-24
    Förslag
    2
    Datum
    2019-05-24
    Utskottsberedning
    2018/19:SfU26
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • med anledning av skr. 2018/19:97 Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken

    Motion 2018/19:3082 av Gulan Avci m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2018/19:3082 av Gulan Avci m.fl. (L) med anledning av skr. 2018/19:97 Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om integration som jämställdhetspolitiskt delmål för att stärka jämställdhetsintegreringen
    Inlämnad
    2019-04-25
    Förslag
    1
    Datum
    2019-04-25
    Utskottsberedning
    2018/19:AU14
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 bifall,
  • Trygghet och studiero för elever

    Skriftlig fråga 2018/19:559 av Johan Pehrson (L)

    Fråga 2018/19:559 Trygghet och studiero för elever av Johan Pehrson (L) till Utbildningsminister Anna Ekström (S) Många av landets kommunala och fristående skolhuvudmän saknar förmåga att agera gällande disciplinära åtgärder såsom tillfällig och permanent omplacering av elev. Nuvarande lagstiftning tar inte tillräcklig
    Inlämnad
    2019-04-17
    Besvarare
    Utbildningsminister Anna Ekström (S)
  • Stillbild från Debatt om förslag, Ett EU som skyddar: ett initiativ för att utsträcka Europeiska åklagar-myndighetens befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott

    Ett EU som skyddar: ett initiativ för att utsträcka Europeiska åklagar-myndighetens befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott

    Utlåtande 2018/19:JuU19

    Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om en utvidgning av Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott.

    Eppo inrättades 2017 och har i uppgift att utreda och lagföra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, till exempel bedrägerier och penningtvätt. EU-kommissionen föreslår nu att Eppo får befogenhet att även utreda gränsöverskridande terroristbrott. Enligt kommissionen skulle en utvidgning av Eppos befogenheter kunna säkerställa sammanhängande och effektiva utredningar och åtal för terroristbrott.

    Riksdagen delar kommissionens och regeringens uppfattning om att terrorism är en av de största utmaningar som våra samhällen står inför och att EU måste ta till kraftfulla åtgärder för att lösa problemet. Utskottet är dock tveksamt till om en utvidgning av Eppos är den mest effektiva lösningen för att gemensamt hantera hotet från terrorism.

    Eftersom inget konkret förslag från kommissionen har presenterats än anser Riksdagen att det är för tidigt med ett slutgiltigt ställningstagande gällande en eventuell utvidgning av Eppo och att frågan behöver analyseras vidare. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 23 minuter
    Justering
    2019-04-04
    Datum
    2019-04-05
    Bordläggning
    2019-04-10
    Debatt
    2019-04-11
    Beslut
    2019-04-11
  • Stillbild från Debatt om förslag, Straffrättsliga frågor

    Straffrättsliga frågor

    Betänkande 2018/19:JuU11

    Riksdagen riktade tolv uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området sexualbrott och andra straffrättsliga frågor:

    • Regeringen bör se över straffskalorna för sexualbrott
    • Regeringen bör höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år
    • Regeringen bör skärpa minimistraffet för sexuellt övergrepp till fängelse i minst sex månader
    • Regeringen bör införa en ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
    • Regeringen bör avskaffa respektive förlänga den så kallade preskriptionstiden för bland annat sexualbrott mot barn
    • Regeringen bör skyndsamt skärpa straffet för inbrottsstöld
    • Regeringen bör skyndsamt stärka det straffrättsliga skyddet för exempelvis polis, sjukvårds- och räddningstjänstpersonal, så kallad blåljusverksamhet
    • Regeringen bör skärpa straffet för övergrepp i rättssak
    • Regeringen bör skärpa straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
    • Regeringen bör skärpa straffet för den som överlåter narkotika till andra
    • Regeringen bör skyndsamt införa en lag om tillträdesförbud till butiker
    • Regeringen bör föreslå en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet

    Tillkännagivandena bygger på motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag inom straffrättsliga frågor.

    Behandlade dokument
    103
    Förslagspunkter
    70
    Reservationer
    50 
    Anföranden och repliker
    12, 58 minuter
    Justering
    2019-04-04
    Datum
    2019-04-05
    Bordläggning
    2019-04-10
    Debatt
    2019-04-11
    Beslut
    2019-04-11
  • Stillbild från Debatt om förslag, Offentlig upphandling

    Offentlig upphandling

    Betänkande 2018/19:FiU34

    Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om offentlig upphandling. Anledningen är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion samt innovations- och funktionsupphandling.

    Behandlade dokument
    28
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    10, 37 minuter
    Justering
    2019-03-26
    Datum
    2019-03-28
    Bordläggning
    2019-04-03
    Debatt
    2019-04-04
    Beslut
    2019-04-04
  • Stillbild från Debatt om förslag, Unga lagöverträdare

    Unga lagöverträdare

    Betänkande 2018/19:JuU15

    Barn under 15 år som misstänks för brott ställs inte inför rätta. Vid särskilt allvarliga brott kan skuldfrågan ändå prövas i domstol, vid så kallad bevistalan. Riksdagen anser att regeringen bör utreda systemet med bevistalan så att åklagare i högre utsträckning får avgöra om skuldfrågan ska prövas. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen om detta.

    Riksdagen konstaterar att barn inte ska straffas, men när skuldfrågan inte prövas kan det misstänkta barnet heller aldrig rentvås. Om fel person utpekas leder det inte bara till att ett oskyldigt barn stämplas som förövare, dessutom går den riktiga gärningsmannen fri.

    Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    8, 48 minuter
    Justering
    2019-03-28
    Datum
    2019-03-29
    Bordläggning
    2019-04-02
    Debatt
    2019-04-03
    Beslut
    2019-04-03
  • Stillbild från Debatt om förslag, Processrättsliga frågor

    Processrättsliga frågor

    Betänkande 2018/19:JuU12

    Riksdagen anser att regeringen bör utreda ett antal frågor om vittnen. Riksdagen anser att det är mycket angeläget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En avgörande del av detta är att kunna genomföra rättegångar på ett effektivt och rättssäkert sätt och att vittnen kan och vågar vittna. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över lagstiftningen om vittnen.

    • Regeringen överväga att införa ett system med så kallade kronvittnen. Det innebär att man inför en möjlighet till viss strafflindring för en person som döms för brott förutsatt att han eller hon medverkar vid utredning kring andra personers brottslighet.
    • Regeringen bör därför utreda möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet, till exempel när det finns allvarliga hot från gäng.
    • Arbetet med vittnesskydd bör förstärkas. Den långsiktiga målsättningen ska vara att alla vittnen kan lita på det skydd som samhället erbjuder.

    Riksdagen riktade även tillkännagivanden till regeringen om att ta bort tillståndskravet för polisens kameraövervakning och att se över regelverket för förundersökningsbegränsning.

    Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om processrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    41
    Förslagspunkter
    35
    Reservationer
    23 
    Anföranden och repliker
    13, 62 minuter
    Justering
    2019-03-28
    Datum
    2019-03-29
    Bordläggning
    2019-04-02
    Debatt
    2019-04-03
    Beslut
    2019-04-03
  • Stillbild från Debatt om förslag, Genomförande av rättshjälpsdirektivet

    Genomförande av rättshjälpsdirektivet

    Betänkande 2018/19:JuU20

    Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att åklagare ska få rätt att utse offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Att åklagare ska kunna utse offentliga försvarare kan ifrågasättas av både principiella och rättssäkerhetsskäl, enligt riksdagen.

    Regeringens förslag är ett led i att uppfylla EU:s rättsäkerhetsdirektiv. Direktivet innebär bland annat att rättshjälp ska beviljas utan onödigt dröjsmål. Eftersom domstolarna, som är den instans som utser offentliga försvarare, inte tjänstgör utanför kontorstid, ska åklagare i vissa fall kunna utföra den uppgiften.

    Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att införa en nationell domstolsjour som ska utföra uppgifterna.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 40 minuter
    Justering
    2019-03-14
    Datum
    2019-03-14
    Bordläggning
    2019-03-26
    Debatt
    2019-03-27
    Beslut
    2019-03-27
  • Stillbild från Debatt om förslag, Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform

    Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform

    Betänkande 2018/19:JuU18

    Regeringen har föreslagit vissa ändringar i lagen om passagerarregister och utlänningslagen. I passagerarregistret finns uppgifter om passagerare som rest till Sverige med flyg från ett land som inte tillhör EU och som inte har samarbetsavtal enligt Schengenkonventionen. Det är Polismyndigheten som har hand om passagerarregistret.

    Anledningen till lagändringarna är att anpassa lagarna till EU:s dataskyddsreform och att göra reglerna mer lämpade för sina ändamål. Bland annat ska det bli möjligt för Polismyndigheten att elektroniskt lämna ut personuppgifter ur passagerarregister på annat sätt än genom direktåtkomst, om det inte är olämpligt.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2019.

    Riksdagen sa även ja till en motion om att Tullverket ska få direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret på samma sätt som Säkerhetspolisen har i dag. Genom direktåtkomst får Tullverket bättre förutsättningar att bekämpa bland annat stöldligor. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    3, 9 minuter
    Justering
    2019-03-14
    Datum
    2019-03-14
    Bordläggning
    2019-03-26
    Debatt
    2019-03-27
    Beslut
    2019-03-27
  • Stillbild från Debatt om förslag, Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

    Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

    Betänkande 2018/19:FiU22

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) och andra finansiella institutioner. Skrivelsen redogör bland annat för institutionernas arbete med finansiell stabilitet. Enligt riksdagen ger skrivelsen en bra bild av verksamheten i institutionerna. Fokus ligger på IMF:s och de övriga institutionernas arbete med den finansiella stabiliteten. Institutionernas insatser på det området har totalt sett minskat under senare år efter den kraftiga ökningen i samband med den globala finanskrisen, vilket är naturligt.

    Skrivelsen ger även en god bild av vad som är viktiga framtidsfrågor för institutionerna, exempelvis flyktingströmmar och migration samt klimatförändringar. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa också nej till de motioner från allmänna motionstiden som behandlades samtidigt. Motionerna handlar bland annat om amorteringskrav, kontanthantering och konkurrensen på bankmarknaden.

    I betänkandet ingår också stenografiska anteckningar från finansutskottets öppna utfrågning den 5 februari om finansiell stabilitet och effektiviteten i regelverken tio år efter finanskrisen.

    Behandlade dokument
    45
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    15, 69 minuter
    Justering
    2019-03-14
    Datum
    2018-12-21
    Bordläggning
    2019-03-26
    Debatt
    2019-03-27
    Beslut
    2019-03-27
  • Stillbild från Aktuell debatt, Aktuell debatt om hantering av IS-återvändare

    Aktuell debatt om hantering av IS-återvändare

    Riksdagen håller en aktuell debatt om hantering av IS-återvändare. Debatten har begärts av Sverigedemokraterna. Från regeringen deltar inrikesminister Mikael Damberg (S). Debatten går att se direkt eller i efterhand via webb-tv.
    Datum
    2019-03-12
  • Den digitala krisledningsförmågan

    Skriftlig fråga 2018/19:265 av Johan Pehrson (L)

    Fråga 2018/19:265 Den digitala krisledningsförmågan av Johan Pehrson (L) till Statsrådet Anders Ygeman (S) De senaste åren har det blivit alltmer tydligt att komplexiteten i de digitala samhällstjänster som levereras av både myndigheter och privata aktörer ökar. Därmed ökar också kraven på god informationssäkerhet och
    Inlämnad
    2019-02-18
    Besvarare
    Statsrådet Mikael Damberg (S)
  • med anledning av prop. 2018/19:37 Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform

    Motion 2018/19:3024 av Johan Pehrson och Jonny Cato Hansson (L, C)

    Motion till riksdagen 2018/19:3024 av Johan Pehrson och Jonny Cato Hansson (L, C) med anledning av prop. 2018/19:37 Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om direktåtkomst för Tullverket till personuppgifterna
    Inlämnad
    2019-02-06
    Förslag
    1
    Datum
    2019-02-06
    Utskottsberedning
    2018/19:JuU18
  • Digitalisering av infrastruktur

    Skriftlig fråga 2018/19:61 av Johan Pehrson (L)

    Fråga 2018/19:61 Digitalisering av infrastruktur av Johan Pehrson (L) till Statsrådet Anders Ygeman (S) Regeringen beslutade 2017 om en strategi för digitalisering (För ett hållbart digitaliserat Sverige, N2017/03643/D). Här finns dels det övergripande målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens
    Inlämnad
    2019-01-29
    Besvarare
    Statsrådet Anders Ygeman (S)
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

    Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

    Betänkande 2018/19:JuU1

    Drygt 48 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 26,3 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5,8 miljarder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma till riksdagen med ett förslag om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    40, 100 minuter
    Justering
    2018-12-12
    Datum
    2018-12-13
    Bordläggning
    2018-12-13
    Debatt
    2018-12-14
    Beslut
    2018-12-17
  • Insatser mot terrorism och våldsbejakande extremism

    Motion 2018/19:2612 av Johan Pehrson m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2018/19:2612 av Johan Pehrson m.fl. (L) Insatser mot terrorism och våldsbejakande extremism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av myndighetstillhörigheten för det nationella centrumet mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta
    Inlämnad
    2018-11-30
    Förslag
    9
    Datum
    2018-11-30
    Utskottsberedning
    2018/19:JuU16
    Riksdagsbeslut
    (9 yrkanden): 9 avslag
  • Liberal politik för stärkt skydd mot våld i nära relationer och sexualbrott

    Motion 2018/19:2598 av Johan Pehrson m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2018/19:2598 av Johan Pehrson m.fl. (L) Liberal politik för stärkt skydd mot våld i nära relationer och sexualbrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elektronisk övervakning vid kontaktförbud och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer
    Inlämnad
    2018-11-30
    Förslag
    22
    Datum
    2018-11-30
    Utskottsberedning
    2018/19:CU11 2018/19:JuU11 2018/19:JuU14 2018/19:JuU25 2018/19:SoU9
    Riksdagsbeslut
    (22 yrkanden): 17 avslag, 5 bifall,
  • Liberal politik för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter

    Motion 2018/19:2597 av Jan Björklund m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2018/19:2597 av Jan Björklund m.fl. (L) Liberal politik för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny nationell hbtq-strategi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det
    Inlämnad
    2018-11-30
    Förslag
    23
    Datum
    2018-11-30
    Utskottsberedning
    2018/19:AU8 2018/19:CU7 2018/19:KrU10 2018/19:KrU7 2018/19:KU27 2018/19:SfU16 2018/19:SoU11 2018/19:SoU13 2018/19:SoU8 2018/19:SoU9 2018/19:UbU13 2019/20:UU15
    Riksdagsbeslut
    (23 yrkanden): 1 avslag, 22 saknar beslutsinformation

Filter

Valda filter
Datum
Från
Till
Aktivitet
Riksmöte / årtal (1)