Mänskliga rättigheter

Betänkande 2019/20:UU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
22 april 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om mänskliga rättigheter (UU15)

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 33

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-03-26
Justering: 2020-04-16
Trycklov: 2020-04-16
Reservationer: 8
Betänkande 2019/20:UU15

Alla beredningar i utskottet

2020-01-30, 2020-03-26

Nej till motioner om mänskliga rättigheter (UU15)

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 50 förslag i motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-04-21
Debatt i kammaren: 2020-04-22
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:UU15, Mänskliga rättigheter

Debatt om förslag 2019/20:UU15

Webb-tv: Mänskliga rättigheter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 29 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets återkommande betänkande om mänskliga rättigheter. Det är som bekant ett oerhört omfattande dokument som också berör väldigt viktiga frågor. Jag väljer i dag att främst fokusera på FN och demokratiarbetet. Men det betyder absolut inte att övriga frågor är mindre viktiga.

Grundläggande mänskliga fri- och rättigheter är universella. De är lika viktiga och gällande för alla människor var de än bor, här i Sverige eller i något annat land.

Jag känner mig trygg med att kunna konstatera att samtliga partier i Sveriges riksdag önskar verka för att fler länder lever upp till hela FN:s deklaration om mänskliga rättigheter med just den utgångspunkten.

Mänskliga rättigheter

Vi ser dock exempel på hur begreppet mänskliga rättigheter urvattnas. I ett svenskt sammanhang används det flitigt för att beskriva rättigheter som mycket väl kan vara önskvärda, men vilka saknar grund i internationell rätt. Vi ser likaså hur begreppet används internationellt, trots att det man talar om inte alls har sin grund i det universella som vi ser som självklart.

Kairodeklarationen är ett sådant exempel som på intet sätt kan anses vara kompatibel med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Tvärtom, hela syftet med Kairodeklarationen är att legitimera förtryck genom att svepa in förtrycket i fina ord för att vinna acceptans i länder som Sverige.

Genom att hänvisa till detta dokument ska länder med en modernare syn på exempelvis jämställdhet eller religionsfrihet luras till ett agerande som på intet sätt är acceptabelt eller lever upp till de fundamentala rättigheterna.

Mot bakgrund av detta vill jag därför understryka vikten av att begränsa begreppet vi talar om till rättigheter som faktiskt är internationellt erkända.

Fru talman! FN är den primära mekanismen för internationellt samarbete vad gäller samverkan för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. FN har sedan organisationen grundades 1945 varit mellanstatlig och en nationernas förening, baserad på den grundläggande principen att alla dess medlemmar är fria och likvärdiga. Det är naturligtvis en princip som vi alla måste slå vakt om.

Försvaret av grundläggande och fundamentala mänskliga fri- och rättigheter är dock överordnat suveränitetsprincipen. Historien har lärt oss att inga stater, inte ens demokratiska och välfungerande sådana, kan tillåtas ett helt obegränsat handlingsutrymme i dessa frågor.

Av den anledningen behövs FN-samarbetet för att garantera individens säkerhet mot övergrepp från repressiva regimer och verka för en positiv utveckling i fler länder, inklusive länder som redan ligger i framkant avseende just MR-frågor.

Fru talman! På grund av att FN är ett sådant angeläget samarbete är det viktigt att strukturen i organisationen fungerar. Det största hotet mot FN är enligt mig den egna organisationen, och när den brister minskar förtroendet. Vi måste verka för att fler medlemsstater ratificerar konventionerna och att fler medlemsstater lever upp till sina åtaganden som medlemsstater i Förenta nationerna.

Hur kan organisationen få respekt om FN:s olika organ leds av stater som uppenbarligen inte lever upp till de mest grundläggande kraven på respekt för mänskliga rättigheter? Jag behöver inte ens säga mer än Saudiarabien för att ni alla och de allra flesta ska förstå vad det är jag talar om.

Sverige måste arbeta hårdare för att ställa krav på att de som leder FN-arbetet själva föregår med gott exempel. När vi ändå är inne på det här med gott exempel rankas Sverige i dag som ett av världens minst korrupta länder. Det är naturligtvis någonting vi ska vara stolta över.

FN är en enorm organisation, med en enorm budget och med en enorm mängd olika system att ta hänsyn till. Tyvärr vet vi också att FN kantas av betydande problem med bland annat korruption och brottslighet.

Normalt sett kan FN-personal inte åtalas eller slita tvister med FN i hemlandets domstolar. Påstådda lagbrott eller andra dispyter hanteras exklusivt genom interna mekanismer, oavsett om det gäller en tvist mellan FN som arbetsgivare och dess arbetstagare eller påstådda oegentligheter begångna av personal i organisationens tjänst.

Det här innebär naturligtvis att det tunga ansvaret för att saker sköts korrekt ligger på FN som i många fall blir beroende av information från sin egen personal. Av den anledningen är det oerhört viktigt att visselblåsare inom organisationen får tillräckligt med skydd. Vi måste se till att de får det. Skyddet för dessa är avgörande för FN:s förtroende hos allmänheten och i stor utsträckning för dess framtid som institution.

Därför bör Sverige ta initiativ till en utredning inom FN vars mål ska vara att lägga fram skarpa förslag på reformer av både immunitetsfrågan, tvistlösningsmekanismerna och visselblåsarskyddet utöver ett i övrigt skärpt internationellt arbete mot korruption.

Fru talman! Något som vi är bra på i Sverige är demokrati. Visst, den är inte perfekt ens i Sverige. Men faktum är att vårt närområde består av världens mest framgångsrika länder i detta avseende, och Sverige är dessutom en av världens äldsta demokratier.

Demokrati kanske inte bara bör ses som grundläggande för att säkerställa mänskliga rättigheter utan även som en del av arbetet för att främja en positiv samhällsutveckling i stort. Svart på vitt ser vi att det är de demokratiska staterna som har den bästa ekonomiska utvecklingen, de bästa utbildningarna och störst politiskt inflytande. Sist men inte minst är risken för att två demokratiska länder ska hamna i krig med varandra mycket låg och nästan obefintlig. Det är således ett system som gynnar säkerheten.

Allmänna och fria val skapar ansvarstagande och rensar ut olämpliga politiska alternativ. Alla val är dock inte allmänna eller fria, tyvärr, även om det kan se så ut. Bland de minst utvecklade länderna har regeringar en återvalsfrekvens på 88 procent. Snittet i OECD ligger på 45 procent. Här ser vi hur detta med allmänna och fria val kan se helt olika ut beroende på hur man mäter det.

Fru talman! Sverigedemokraterna ser demokrati som det enda sättet för de minst utvecklade länderna att nå utveckling och framgång. Jag vill dock noga understryka, särskilt nu när regeringen sedan ett år tillbaka har aviserat en påstådd demokratioffensiv, att en fungerande demokrati är mer än just allmänna val.

Det finns stora brister i hur givarländer och det internationella samfundet hanterar frågan om valrörelser i mottagarländer. Vi kan se Irak och Afghanistan som exempel. Där har man sett exempel på val som lett till splittring och försämrad fysisk säkerhet för befolkningen och så vidare.

Det internationella samfundet måste ha ett strikt vetenskapligt förankrat synsätt på frågan om val och politiska kampanjer i fattiga och instabila länder. Det är viktigt att inte bara använda allmänna val som en enkel lösning på mycket komplicerade problem dels för lokalbefolkningens säkerhet, dels för att inte urholka förtroendet för demokrati som statsskick.

Fru talman! Världssamfundet som vi i dag känner till formades i mångt och mycket efter andra världskriget och då inte minst i samband med att Förenta nationerna bildades. Samarbetet genom FN syftade främst till att förhindra ett tredje världskrig, varför det också var viktigt att såväl demokratier som diktaturer ingick.

I dag vet vi att de demokratiska staterna inte alls utgör stommen i samarbetet. Inte desto mindre är det viktigt att detta forum finns för att möjliggöra en dialog mellan bokstavligt talat hela världen.

Det saknar dock något som demokratiskt förbund, varför vi sverigedemokrater önskar se ett nytt initiativ till ett internationellt förbund mellan alla världens demokratiska länder. Det är utöver att vi ska försöka få till en checklista med kriterier för att kunna garantera att länder är just demokratiska.

Förbundet kan framöver ha en avgörande roll för att hela tiden såväl utvärdera som utveckla demokratin men även sprida kunskap om demokrati. Förbundets medlemsländer skulle även i och med detta samarbete kunna bli en starkare röst i andra organ, som exempelvis FN, som i dag bland annat arbetar med grundläggande mänskliga rättigheter.

Avslutningsvis, fru talman, noterar jag att jag har överskridit talartiden. Jag önskar yrka bifall till reservation 2. Vi står naturligtvis även bakom övriga SD-reservationer i betänkandet.


Anf. 30 Yasmine Posio (V)

Fru talman! Vänsterpartiet kritiserar varje brott mot de mänskliga rättigheterna oavsett var eller när de begås eller med vilka motiv de begås. Vi vill se en rättvis och jämlik värld där alla människor har samma möjligheter att leva det liv de vill. Där kan vi alla människor leva i frihet från fattigdom, frihet från orättvisor, frihet från våld, frihet från rasism, frihet till våra kroppar och till vår kärlek och frihet att se våra barn växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd de behöver för att bli det bästa de kan. Vi vill att alla människor ska kunna ha ett bra arbetsliv där de förverkligar sig själva och får en god lön och pension.

Varje människas frihet hänger samman med alla människors frihet och med ett samhälle som tillåter och gör den möjlig. Det är i rättvisa och jämlika samhällen som människors frihet växer sig som starkast.

Vår solidaritet är lokal och global. Det är därför vi driver en politik för att kapitalismen, patriarkatet, rasismen och utsugningen av vår jords resurser ska få ett slut. Det är först då vi når ett samhälle som är till för alla och där allas mänskliga rättigheter är tillgodosedda.

Vi har flera viktiga motioner och yrkanden som handlar om eller leder till uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna, även om de inte har hamnat i detta betänkande eller ens på utrikesutskottets bord. Jag väljer att här lyfta fram några av dem för att visa att det krävs många beslut för att man ska uppnå FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Vår motion om skatteflykt handlar om mänskliga rättigheter. När människor och företag smiter från att betala skatt får vi nämligen in mindre resurser till välfärden, som finns till för alla och inte bara några få. Välfärd säkerställer bland annat rättigheterna nr 22, 25, 26 och 27 som handlar om rätt till social trygghet, hälsa, goda livsvillkor, utbildning och kultur. Uppskattningsvis går Sverige årligen miste om 40 miljarder kronor, visar forskning från Berkeleyuniversitetet. I världen pratar vi om avsevärt större summor än så. Det skulle kunna bli mycket välfärd för de pengarna. Dessvärre verkar de flesta andra partier anse att det är rimligt att de som redan har mycket ska kunna begå skattebrott näst intill helt riskfritt. De partierna vill nämligen exempelvis inte införa land-för-land-rapportering.

Vårt yrkande om att svenska företag måste följa human rights due diligence handlar om mänskliga rättigheter. Human rights due diligence innebär att svenska företag som etablerar sig i andra länder ska se till att de anställda har sjysta arbetsvillkor, rätt att ansluta sig fackligt och sjysta löner som går att leva på - precis som det står i artikel 23 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. I dag vet vi att så inte är fallet. Sömmerskor arbetar under usla förhållanden till usla löner. Barn och ungdomar arbetar i gruvor där metaller till våra batterier utvinns. Bra villkor och löner som ger ett skäligt liv skulle lyfta en betydande andel ur fattigdomens klor. Dessvärre tycker de flesta andra partier att det är rimligt att svenska företag utnyttjar fattiga människor och gör ännu större vinster på deras bekostnad, då de inte vill införa human rights due diligence.

Vår motion om att Sverige absolut inte ska få exportera vapen till länder som kränker mänskliga rättigheter eller som är odemokratiska handlar om mänskliga rättigheter. Två rapporter i rad har visat att Sverige exporterar till orimliga länder efter att den nya lagen, som säger att Sverige inte borde exportera till sådana länder, trädde i kraft. Filippinerna, vars president infört system där narkotikalangare mördas utan rätt till rättegång, och den saudiledda koalitionen som bombar Jemen sönder och samman är bara ett par exempel. Dessvärre anser de flesta andra partier inte att Sverige ska ha allvarliga brott mot mänskliga rättigheter som ett absolut hinder för vapenexport.

Fru talman! De mänskliga rättigheterna kom under många år fler tillgodo i ett större antal länder, men på senare tid har vi sett hur människors liv och utrymme inskränkts alltmer. Under den pandemi som pågår just nu har dessvärre vissa regimer passat på att införa lagar och regler som inte kan ses som annat än en attack på de mänskliga rättigheterna. Detta sker i en tid då de är viktigare än någonsin förr. Det sker inte enbart i länder som kan sägas ligga långt bort, utan även länder nära Sverige är drabbade.

Den pågående coronapandemin kräver exceptionella åtgärder. Samtidigt får aldrig försöken att stoppa smittspridningen bli en ursäkt för auktoritära ledare att inskränka de mänskliga rättigheterna. Hur olika länder agerar under den pågående krisen kommer att påverka miljontals människors demokratiska fri- och rättigheter under lång tid. Därför är det extra viktigt att stå upp för demokratiska principer och värderingar och att värna rättsstaten.

Låt mig ge några exempel på vad medier och Amnesty rapporterar att länder och stater har hittat på medan denna pandemi härjar:

I Kenya blev en 13-åring skjuten på sin balkong av poliser som skulle upprätthålla utegångsförbudet. I Indien tvingades migrantarbetare som stod utan jobb att gå långa sträckor för att komma hem, då tåg och bussar inte längre gick. Vid provinsgränserna sprejades de med kemikalier som kan ge hud, ögon- och lungskador. En läkare i Ryssland fängslades kort efter att han gått ut med att landet brustit i sina förberedelser inför pandemin. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har gett säkerhetstjänsten tillåtelse till massövervakning i kampen mot coronavirusets spridning. Paraguays inrikesminister har berömt polisen när de förnedrat och filmat människor som brutit mot utegångsförbudet. Under karantänstiden har polisen i Filippinerna av president Duterte fått uppmaningen att skjuta skarpt mot dem som anses vara bråkmakare. Romska bosättningar i Slovakien och Bulgarien har satts i tvångskarantän. Flera länder, liksom stater i USA, passar på att införa lagar som inskränker kvinnors och flickors rätt att bestämma över sina egna kroppar genom att införa abortförbud. I utegångsförbudets spår följer att kvinnor och barn utsätts för än mer våld i hemmet.

Fru talman! I dag väljer jag att yrka bifall till reservation 7. Den handlar om demokrati och det civila samhällets krympande utrymme.

Civilsamhället har en central roll i demokratiska system och för den demokratiska utvecklingen. Det fungerar som både vakthund och visselblåsare när övergrepp har begåtts, rättigheter kränkts eller utvecklingen är på väg åt fel håll. Det fungerar som ansvarsutkrävare när det gäller utlovade reformer och beslut men också som informationskälla för såväl befolkningen inom ett land som omvärlden. I vissa fall erbjuder civilsamhället tjänster och funktioner som staten inte klarar av att leverera. Under denna pandemi då vissa ledare inför sanktioner som kränker de mänskliga rättigheterna mer än tidigare behövs civilsamhället än mer.

Civilsamhällesorganisationer runt om i världen kämpar för att människor ska slippa få sina rättigheter kränkta, och de aktörerna behöver få fler verktyg, fler plattformar och ytterligare medel för att kunna förändra till det bättre. Det är de som många gånger står i frontlinjen för att värna människor som drabbas orättfärdigt under coronavirusets framfart.

Tillsammans kan vi människor ändra den nuvarande världsordningen och skapa ett samhälle som är till för alla och där allas mänskliga rättigheter är tillgodosedda. Det handlar helt enkelt om en värld för alla, inte bara för de rikaste.


Anf. 31 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Liberalernas reservation 4.

Vi befinner oss nu i en global kris till följd av covid-19. Det är en hälsokris och en ekonomisk kris, men det är också i väldigt hög grad en politisk och demokratisk kris.

Dessa kriser hänger förstås ihop på olika sätt. Men problemet är att medan en hälsokris kan rullas tillbaka och man kan återhämta sig från en ekonomisk kris är risken väldigt stor att en politisk och demokratisk kris får mycket långvariga följder.

Det vi ser nu, fru talman, är att pandemin används av ledare för en rad hårdhänta och odemokratiska regimer i världen till att öka förtrycket i sina länder. Pandemin blir en förevändning för att genomföra mer kontroller av befolkningen i vid mening och av oppositionella i synnerhet. Man kan använda krisen för att stämpla ut minoriteter och hävda att de är mer benägna att bära smittan och så vidare. Odemokratiska regimer kan alltså använda coronapandemin på ganska många sätt för att stärka förtrycket.

Det finns också en stor risk att de inskränkningar i medborgerliga fri och rättigheter som genomförs inte rullas tillbaka efter pandemin. Sverige är en demokrati, och även vi har genomfört inskränkningar. Man får till exempel inte ha möten med fler än 50 personer. Det är en inskränkning i mötesfriheten, och det ska vi vara medvetna om. I Sverige, som är en demokrati med en demokratiskt vald riksdag, kommer dock den inskränkningen att rullas tillbaka när krisen är över, och då kommer Sverige att återgå till normalläge igen.

På samma sätt har Sverige historiskt genomfört inskränkningar när så har varit nödvändigt, inte minst under andra världskriget. Efter kriget rullades de sedan tillbaka, och det är så en demokrati fungerar.

Jag tror att vi alla kan acceptera mer kontroller när man ska flyga och så vidare om man tvingas höja säkerhetsläget till följd av till exempel terrorhot. Jag tror att de allra flesta av oss accepterar att det är så, och när läget sedan stabiliseras eller återgår till det normala rullas inskränkningarna tillbaka.

Fru talman! Exempelvis den lagstiftning som antogs i Ungern innebär att man ger Viktor Orbán och regimen i Ungern en massa befogenheter på obegränsad tid, och det är här vi kommer in på det problematiska: dels att Ungern som fortfarande i alla fall är något slags semidemokrati nu tar steg i fel riktning, dels att vi riskerar att få ytterligare en massa inskränkningar och skärpningar i form av kontrollsamhälle och förtryck och så vidare som sedan inte dras tillbaka efter pandemin.

Dessutom ser vi ytterligare en risk för mänskliga rättigheter och demokrati, nämligen det faktum att den ekonomiska krisen och att väldigt många människor blir arbetslösa riskerar att göda mer intoleranta och destruktiva krafter i samhällen över hela jorden. Detta innebär i förlängningen att gaphalsar och extremister kan få ett större politiskt inflytande, och vi ska vara rätt så oroliga över detta.

Vi säger lite slentrianmässigt att demokratin måste vinnas varje dag och för varje generation. Men vad händer om vi nu börjar förlora demokratin för en kommande generation? Då blir ju den här lite klyschiga utsagan att demokratin måste vinnas för varje generation plötsligt högst reell och oerhört central. Det blir någonting som på allvar blir riktigt viktigt.

Med ledare i världen som Donald Trump, Putin, Xi Jinping, Erdogan, Bolsonaro, Viktor Orbán, Duterte med flera ska man vara rätt orolig över detta. Detta är stora och inflytelserika länder med mycket stor militär kapacitet. Det är länder som har ett stort inflytande på sina grannländer, i sina regioner och så vidare. Med en världsutveckling där demokratin försvagas, där den så kallade multilaterala världsordning som vi byggt upp sedan kalla kriget steg för steg undermineras och där globala avtal inte spelar så stor roll längre är det klart att man ska bli alltmer orolig.

Fru talman! Någonting som är viktigt för Liberalerna är att fokusera mer på demokrati och mänskliga rättigheter i vår utvecklings- och biståndspolitik. Sverige är en väldigt ambitiös biståndsgivare, och det gör att vi också bör göra mer för att stärka de krafter som verkar för demokratiska reformer och mänskliga rättigheter. Vi behöver också en mer aktiv utrikespolitik för att stärka demokratiska krafter i världen och för att ge stöd åt dem som vill se mindre av förtryck och mer av frihet.

Det är även viktigt att stärka det europeiska samarbetet. Europeiska unionen är följden av att man efter det som Hitler och Stalin brände ned i Europa kom till slutsatsen att nu måste vi verkligen bygga demokrati, öppna samhällen och en ny framtid i frihet och demokrati för alla medborgare i Europa. Europasamarbetet är oerhört viktigt för att fortsätta den utvecklingen, och därför måste Europasamarbetet stärkas.

Sedan har vi ytterligare ett bekymmer, fru talman, och det är att ett antal av de regimer och ledare som jag radade upp har expansionistiska ambitioner. De är till exempel intresserade av att kunna köpa kritisk infrastruktur i Sverige och andra länder och kan agera mycket högljutt via sina ambassader för att försöka tysta kritiska röster runt om i världen. Det gäller inte minst Ryssland och Kina, och det är någonting som vi med kraft måste motarbeta. Jag välkomnar därför alla de förslag som kommer fram från mitt parti och från andra partier om att vi ska ha starkare regelverk och ett starkare skydd för vår kritiska infrastruktur.


Anf. 32 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Det område som vi debatterar i dag är inte bara gränslöst stort utan också gränslöst viktigt. Det är ett fundament för varje samhälle som vill kalla sig civiliserat.

Som flera redan har sagt i den här debatten lever vi i en minst sagt omvälvande tid, inte bara med utgångspunkt från den pandemi som vi just nu genomlider och som kommer att förändra vår värld under lång tid framöver.

Vi lever också i en tid där allt fler autokratiska ledare ser nationens styrka som ett argument för att kunna agera helt i enlighet med det egna intresset utan tankar på vilka konsekvenser detta för med sig i ett större perspektiv. Fredrik Malm nämnde en handfull: Duterte, Órban, Putin, Xi Jinping, Bolsonaro, Trump.

Man kan i en sådan här debatt prata om hur många olika saker som helst. Jag kommer att välja några få perspektiv i dag.

Det som är intressant med dessa auktoritära ledare är att några av deras första mål när de tillträder ofta är att ge sig på rättigheter för minoriteter och kvinnor. De senaste åren har vi också sett att motsättningarna inom det här området har vuxit. Tittar vi på några exempel som redan varit uppe i denna debatt kan vi se att den pågående pandemin ger en del av dessa auktoritära krafter ytterligare möjligheter. Det är extremt oroande att politiker använder coronakrisen för att inskränka rättigheter för inte minst kvinnor och hbtq-personer.

I Polen passar man nu, när människor inte kan gå ut och protestera, på att gå fram med ett lagförslag om att totalförbjuda dels abort, dels sexualundervisning till barn och unga. När motsvarande regering försökte genomföra samma förändring 2016 gick människor i Polen man ur huse på gatorna. Nu sitter de i karantän i hemmen, vilket regeringen naturligtvis är medveten om.

I USA försöker flera stater nu stoppa aborter med argumentet att sjukvårdsresurserna ska läggas på kampen mot covid-19. Till exempel Texas passar på att inkludera abort i de ingrepp som man inte anser är omedelbart medicinskt nödvändiga.

I Ungern använder Orbán sina nya coronabefogenheter, som innebär att han kan styra genom dekret. Tydligen tycker han att en av de riktigt viktiga åtgärderna när pandemin träffar landet handlar om att inskränka transpersoners rättigheter. En av de nya lagarna innebär nämligen att det inte längre ska vara tillåtet att juridiskt byta kön.

Vi ser en tydligt ökad polarisering i dessa frågor såväl inom EU som inom FN, där redan gjorda överenskommelser ifrågasätts. Vi ser att ett antal länder målmedvetet riktar in sig på att begränsa rättigheterna. Det är som sagt inte bara Iran och Saudiarabien, utan vi ser att den här rörelsen leds av USA och Brasilien - två länder som vi tidigare såg som allierade i kampen för jämställdhet och lika rättigheter.

Vi ser också att mänskliga rättigheter och MR-försvarare utmanas, angrips och fängslas såväl i enskilda länder som i de internationella systemen.

Den demokratioffensiv för att motverka den auktoritära utvecklingen som vi ser i många länder och som regeringen har inlett är viktig. Vi vet ju att kopplingen mellan mänskliga rättigheter och demokrati är tydlig.

Sverige är också sedan i september 2019 medlem i samarbetsplattformen LGBTI Core Group, där stater, FN och EU och det civila samhället deltar. Det möjliggör för Sverige att tillsammans med likasinnade trycka på för förändring och för en förbättrad situation för hbtq-personer världen över.

När det öppna och toleranta demokratiska samhället trycks tillbaka tar det sig fler uttryck. Även diskriminering, trakasserier och våld kopplat till människors religiösa och icke-religiösa identiteter har ökat kraftigt i takt med de senaste årens globala tillbakagång för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Religion har politiserats, och nationalism med religiösa inslag vinner mark på bred front.

Motkraften är en stark röst för demokrati, en regelbaserad världsordning och respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer.

Sveriges röst i världen behövs. Den behövs för att tala för dem vars röster nu hotar att tystas. Den behövs till försvar av en världsordning som grundar sig på överenskomna regler och inte den starkes maktpolitik.

Låt mig avsluta mitt anförande med ett citat från Rosa Parks: You must never be fearful about what you are doing when you know it is right.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget och avslag på reservationerna.


Anf. 33 Yasmine Posio (V)

Fru talman! Jag står klart och fullt bakom det Annika Strandhäll lyfte fram i sitt anförande. "Självklart ska ingen regering kunna hävda särskilda förhållanden som tradition, kultur eller religion som ursäkt för att kränka de mänskliga rättigheterna", som vi har skrivit i betänkandet.

Det borde heller inte vara möjligt för den svenska regeringen att legitimera kränkningar av mänskliga rättigheter i andra länder genom att hänvisa till ekonomiska eller så kallade säkerhetspolitiska skäl. Tyvärr är det just det som blir resultatet när svenska ministrar åker på handelsfrämjande resor till Saudiarabien eller Förenade Arabemiraten, länder som återkommande kränker mänskliga rättigheter.

När det gäller vapenexport verkar regeringen inte se några som helst problem med att tillåta att sådan sker till den saudiledda koalition som bombar Jemen sönder och samman. I samband med Turkiets militära offensiv i norra Syrien valde Inspektionen för strategiska produkter att stoppa all export av krigsmateriel till Turkiet med omedelbar verkan, vilket var ett klokt och riktigt beslut. Det är anmärkningsvärt att motsvarande signaler från regeringen saknas när det gäller den humanitära katastrofen i Jemen.

I går kom en bra debattartikel av utrikesminister Linde, statsrådet Eriksson och statsrådet Hallberg, i vilken de lyfter fram att det globala samarbetet måste stärkas än mer nu under pandemin. Det håller vi i Vänsterpartiet såklart med om. Vi tycker också som skribenterna att Sverige ska stötta FN:s generalsekreterare Guterres i arbetet för att få till ett globalt vapenstillestånd. Det är väldigt bra att Sverige arbetar aktivt med parterna i Jemenkonflikten för att se till att överenskommelser efterlevs.

Men, fru talman, jag vill med anledning av detta fråga Annika Strandhäll om det inte är dags att regeringen lever upp till punkt 70 i januariavtalet om export av krigsmateriel till den saudiledda koalitionen.


Anf. 34 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Tack, Yasmine Posio, för en bra och viktig fråga!

Jag är övertygad om att Yasmine Posio väl känner till att Sverige har ett av världens striktaste regelverk för vapenexport och att vapenexporten prövas utifrån detta regelverk, som riksdag och regering slagit fast.

Inga nya tillstånd för ny export utges sedan 2013 för Saudiarabien respektive 2017 för Förenade Arabemiraten, och genom KEX-överenskommelsen har våra regelverk skärpts ytterligare.

I januariavtalet finns också en principiell inställning att inte godkänna vapenexportaffärer med icke-demokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten. Regeringen har naturligtvis all avsikt att leva upp till den överenskommelse som man ingått även i dessa delar.


Anf. 35 Yasmine Posio (V)

Fru talman! Jag tackar Annika Strandhäll för svaret - även om det inte bara är vi i Vänsterpartiet som anser att det inte riktigt håller. Det gör inte heller den stora svenska fredsrörelsen eller de civilsamhällesorganisationer som jobbar med utvecklingsbistånd, som lyfter fram att detta måste få ett slut.

Dessvärre är länderna i den saudiledda koalitionen inte de enda länder Sverige exporterar vapen till som är att se som odemokratiska länder eller länder som allvarligt kränker de mänskliga rättigheterna. Filippinerna, Brasilien och Pakistan är några av dessa länder.

Jag undrar därför, Annika Strandhäll, vad som kan göra det säkerhetspolitiskt rimligt att Sverige exporterar krigsmateriel till dessa länder.


Anf. 36 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Jag kan konstatera att vi gör en annan bedömning än Vänsterpartiet i den här frågan.

Jag står fast vid det svar jag precis lämnade, det vill säga att vi är oerhört restriktiva från svensk sida. Vi följer det regelverk som är fastslaget av denna riksdag och av regeringen. De delar av januariavtalet där vi gjort överenskommelser avseende insatserna i till exempel Jemen och andra delar ligger helt i linje med det, och vi kommer också att uppfylla detta. Men i grund och botten har vi skilda åsikter i synen på den svenska vapenexporten.


Anf. 37 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Det motionsbetänkande vi debatterar i dag innehåller motioner från den allmänna motionstiden 2018/19 och 2019/20. Det innebär att flera av de motioner som finns i betänkandet har vilat länge, fru talman. Tyvärr är de frågor som togs upp i motionerna för två år sedan fortfarande aktuella.

Eftersom anföranden här i riksdagen är tidsbegränsade är det åtskilligt som jag får avstå från att säga, fru talman. Men för den som vill veta mer om var vi moderater står när det gäller mänskliga rättigheter hänvisar jag till våra parti- och kommittémotioner, som det refereras till i utrikesutskottets betänkande.

Jag är, precis som många talare före mig, väldigt glad över att det råder en bred samsyn om mänskliga rättigheter och deras värdegrund i utrikesutskottets betänkande. Detta är viktigt, för det visar att Sverige håller mänskliga rättigheter högt. Det är också viktigt därför att det finns åtskilliga länder runt om i världen som ser upp till Sverige och ser Sverige som en fanbärare för mänskliga rättigheter. Därför har en bred samsyn stor betydelse.

Mänskliga rättigheter slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria, med lika värde och samma rättigheter. Grundprincipen för mänskliga rättigheter är att makten aldrig får bli godtycklig och att individer har rätt och möjlighet att göra sina rättigheter gällande.

Mänskliga rättigheter lever i symbios med rättsstatens principer. En fungerande rättsstat är en förutsättning för att människor ska kunna åtnjuta sina rättigheter. Men rättsstaten är inte bara ett medel utan också ett mål i sig själv.

När det råder svåra tider är de mänskliga rättigheterna ofta utsatta och befinner sig i en svårare situation än vanligt. Detta märks också nu i samband med covid-19. Det finns åtskilliga exempel på hur regeringar tar makten från de folkvalda parlamenten utan någon synlig intention att lämna den åter. I covid-19:s spår följer också på åtskilliga håll inskränkningar i mänskliga rättigheter. Jag tänker inte bara på tillfälliga åtgärder utan också på till exempel mediefrihet och allmänna val som ställs in.

Covid-19 visar också hur fördomar mot minoriteter kommer upp till ytan. Vi är åtskilliga som har hört, senast i går på nyheterna och i Sveriges Radio, och kunnat läsa i tidningar om hur det är någon annan som har fört smittan med sig.

Det är inte covid-19 i relation till mänskliga rättigheter vi debatterar här i dag, men jag nämner covid-19 därför att den frågan illustrerar hur en kris kan påverka de mänskliga rättigheternas tillämpning.

Vi lever i en komplex, sammanbunden värld, en värld där utvecklingen i ett enskilt land påverkar utvecklingen i andra länder. Därför är arbetet i de internationella organisationerna viktigt för mänskliga rättigheter, fru talman.

FN bildades efter andra världskriget i syfte att stödja fred, demokrati och mänskliga rättigheter. FN är ett fantastiskt organ. Företrädare för världens länder möts, civilsamhället deltar, förhandlingar genomförs och överenskommelser sluts. Men FN behöver förändras.

Vi moderater står fullt och fast bakom FN:s generalsekreterare António Guterres reformagenda, som syftar till att anpassa FN till världens nya utmaningar. Låt mig nämna några frågor som behöver ses över.

Det handlar om beslutsvägarna. I dag är det svårt att genomföra beslut som inte är urvattnade och till intet förpliktande.

Det handlar också om tillsättande av ordförandeskap för olika FN-organ. Jag nämner inget specifikt land, men jag tänker på det land som innehade ordförandeskapet i FN:s kvinnokommission - ett land som inte respekterade kvinnors rättigheter och heller inte uttryckte någon vilja eller intention att göra så.

Det är också bekymmersamt när visselblåsare tigs ihjäl, omplaceras eller i värsta fall avskedas. Och så har vi korruptionen, fru talman. Det reformarbete som António Guterres har börjat genomföra är inte bara önskvärt; det är nödvändigt.

Demokratin i världen är på tillbakagång. Fler människor lever i länder med auktoritära tendenser än i länder som gör demokratiska framsteg. Konkret innebär detta att det är svårare för journalister, förtroendevalda och människorättsförsvarare att arbeta och svårare för det civila samhället att agera. Det innebär också att trakasserier, förföljelse och mord blir mer legitimt. Detta kan få till konsekvens att samhällsdebatten, kritiken och viljan att uttrycka önskemål om förändring avstannar. Så ska det definitivt inte vara. Jag nämner detta för att det är en viktig del av mänskliga rättigheter.

I en aktiv, levande demokrati finns det ett civilsamhälle. Där finns möjlighet till utbildning, dialog och samverkan, och där finns mötesfrihet och fria medier. Det är en värld där alla - flickor, kvinnor, män och hbtqi-personer - respekteras och ingen står utanför.

Jag vill också lyfta upp EU här, för jag talade om internationellt samarbete. EU:s grundstenar är just mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Majoriteten av EU:s länder står visserligen bakom rättsstatens principer, men det finns länder som frångår dem. Det är viktigt att EU verkar aktivt för att stödja de mänskliga rättigheterna och inte tolererar när det visar sig att det görs avsteg från EU:s principer.

Vad kan EU då göra, utöver det jag nämnde, för att öka stödet för mänskliga rättigheter och se till att fler människor kan göra sina röster hörda? Jag tänker här på det östliga partnerskapet, som är ett lysande exempel på ett aktivt arbete för att stödja mänskliga rättigheter. Jag tänker också på EU:s sanktionsmöjligheter med mera.

Nu är min tid ute, och jag har inte ens hunnit säga hälften av det jag hade tänkt. Som jag sa i början, fru talman, går det inte att säga allt på åtta minuter även om det går att säga mycket.


Anf. 38 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Vi möter i dag en pandemi som slår mot hälsa och ekonomi men också mot frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Den demokratiska nedgång vi har haft i världen de senaste 14 åren är synlig också när vi möter pandemins konsekvenser.

I går kunde vi ta del av Reportrar utan gränsers bild av yttrande- och pressfriheten i världen - hur illa det är. De visar tydligt hur brotten mot artikel 19 i deklarationen om mänskliga rättigheter ser ut och hur de rullar ut över världen med ingrepp just i press- och yttrandefrihet. Det är ett vapen för ledarna att förstärka och behålla sin makt, trycka tillbaka mänskliga rättigheter och förtrycka minoriteter, hbtqi-personer, kvinnor och dem som inte tycker som ledaren tycker. Det är viktigt att vi ser detta. När vi möter pandemin måste vi också se hur hoten mot vår frihet, mänskliga rättigheter och demokrati ser ut, för att hitta botemedel handlar inte bara om botemedel mot corona utan också mot förtryck, fru talman.

Vi hävdar i riksdagen och i vårt betänkande att mänskliga rättigheter är universella och ömsesidigt förstärkande. Så är det enligt vår bild, även om vi har olika politiska, ideologiska glasögon på oss och ger lite olika tolkningar även här i kammaren. Men det pågår en global definitionsdebatt. Vi är ju inte överens om vad vi menar när vi talar om de mänskliga rättigheterna. När vi skrev under deklarationen om mänskliga rättigheter och blev medlem i FN trodde vi att man stod bakom det sätt som vi tolkar deklarationen på.

På samma sätt trodde vi när vi skrev under Europakonventionen att man hade samma syn på den som vi hade utvecklat i vår del av världen. Men vi ser ju här hemma och där ute att det pågår en jättefajt om vad det innebär egentligen.

Vi ser hur grova övergrepp sker mot mänskliga rättigheter. Där måste vi vara tydliga. Vi får inte tystna och tro att segrarna är vunna. Ibland har vi sagt att vi har varit naiva. Vi säger det när vi talar om säkerhetspolitik ibland, men vi får inte heller vara naiva när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter.

När Kina håller 1 miljon uigurer i interneringsläger utan att säkerhetsrådet, FN eller vi når fram har man öppnat ett fönster och en dörr för andra att följa efter. Den multilaterala världsordningen, som vi hävdar, är utsatt för stor press. Det handlar i grunden om mänskliga rättigheter.

Kina med sin "demokratiska" diktatur söker fler följare med alla medel. Även hälsans diplomati är synlig, inte bara skulddiplomatin. Vi måste se hur andra tar rygg på det kinesiska auktoritära ledarskapet.

Fru talman! Vi har i det här betänkandet stor samsyn. Vi har också en samsyn kring vår motion om dödsstraffet. Men vi har ändå ett särskilt yttrande i den delen. Här vill jag verkligen understryka att en majoritet av världens länder i dag har skrivit bort dödsstraffet, eftersom det är ett oåterkalleligt och inhumant straff. Men det är i dag, och vi vet inte hur det ser ut i morgon - så låt oss inte heller här vara naiva. Vi tycker därför att det är viktigt att vi uppmärksammar och fortsätter att kritiskt granska detta och inte heller här tror att segern är vunnen.

När vi ser vad som händer nu finns det all anledning att höja vaksamheten, även när det gäller hanteringen av coronapandemin. Var reser sig världen och säger "Nej, stopp!" när Duterte säger att man ska skjuta för att döda dem som inte följer utegångsförbudet?

Gränser flyttas. I höstas hade man en debatt i den ryska duman, där ledande politiker tyckte att det var dags att återinföra dödsstraffet. Det fick inte gehör då, men gränser testas. Och gränser har testats av andra, inte helt förvånande av Viktor Orbán och Erdogan.

Det här säger jag inte för att göra kammaren dyster utan för att göra kammaren vaksam på att segrarna inte är vunna.

Vi ser tydligt hur minoriteter förtrycks runt om i världen, även i vårt Europa, och hur det trampas på mänskliga rättigheter. Det är en indikation på någonting som kan bli mycket, mycket värre. Där får vi vara öppna med att våra olika hattar kan skydda och användas som argument för att förtrycka minoriteter och mänskliga rättigheter för en till synes god sak. I dag använder man corona; andra dagar väljer man att använda en ideologi, en religion eller andra värden som man tror kan ge skydd för sina ambitioner att oftast hävda sitt eget auktoritära styre, sitt eget ledarskap och sin egen diktatur.

Vi ser detta tydligt i historien. Oavsett om jag besöker Sydafrika eller koncentrationsläger i Polen, Auschwitz eller andra, ser jag symbolerna för vilka man vill pinpointa för att peka ut den andre, den farlige. Det finns gemensamma drag. Inte för inte är hbtq-personer utpekade och en eller annan religion utpekad, så låt oss vara vaksamma när vi pratar mänskliga rättigheter. Låt oss stå upp för dem! Låt oss också inse att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter, inklusive SRHR!

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och hänvisar i övrigt till det särskilda yttrandet.


Anf. 39 Robert Halef (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande om mänskliga rättigheter. Jag står bakom Kristdemokraternas samtliga kommittémotioner i betänkandet.

Fru talman! Rätten till liv, frihet och jämlikhet och respekten för mänskliga fri- och rättigheter är frånvarande i många länder. Miljoner medmänniskor åtnjuter inte demokratiska rättigheter såsom yttrandefrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, jämlikhet med mera. Det är rättigheter som är självklara för oss och som är grunden för frihet, demokrati och rättsstater.

Fru talman! Det senaste decenniet har fortsatt att präglas av inbördeskrig i ett flertal länder, där miljoner människor har fördrivits från sina områden och hundratusentals har blivit dödade och skadade i Mellanöstern och Nordafrika. I dessa inbördeskrig är ett flertal nationer delaktiga med militära insatser och bidrar till fortsatt mänskligt lidande. Dessa nationer har egna geopolitiska eller ekonomiska intressen eller är trosfränder med egna intressen i konflikten.

Vi ser denna utveckling i Syrien, Irak, Jemen och Libyen, och drabbade får betala ett högt pris på grund av att FN:s säkerhetsråd blivit alltmer oense om sitt ansvar och sitt uppdrag att bidra till fred och ökad säkerhet. FN:s säkerhetsråd får allt svårare att komma överens och stoppa pågående väpnade konflikter och försummar möjligheten till fred, frihet och respekt för mänskliga fri- och rättigheter.

USA och Nato, som var handlingskraftiga och avskräckte en del diktaturer från våld och övergrepp, har under ledning av president Donald Trump fått en försvagad roll och ställning. Att FN:s säkerhetsråd och Nato försvagats har gett större utrymme för icke-demokratiska länder som Kina, Iran och Nordkorea med flera att inskränka demokratiska rättigheter och utgöra ett hot mot fred, frihet och stabilitet. Denna instabilitet har dessutom bidragit till mindre respekt för mänskliga fri- och rättigheter, vilket etnoreligiösa minoriteter har fått betala ett högt pris för.

Fru talman! Alla människor föds fria och jämlika med lika rättigheter, och ingen har rätt att sätta sig över människovärdet. Maktfullkomliga diktaturer, icke-demokratiska regimer och terrororganisationer som begår brott mot mänskligheten och folkrättsbrott bör ställas till svars.

Demokratin är på tillbakagång, och människovärdet, som innebär att alla människor har ett lika, unikt och okränkbart värde, respekteras inte i ett flertal länder. Demokratiska krafter motarbetas där nationalism och religiös fanatism har tagit över, och miljoner människor har med våld fördrivits och hundratusentals mördats.

För att öka respekten för människovärdet och leva upp till mänskliga fri- och rättigheter krävs ett FN, ett Nato och inte minst ett EU som är mer aktiva och starka och som drar åt samma håll och agerar tillsammans och med kraft för att motverka dessa destruktiva krafter. Det krävs militära, politiska och ekonomiska insatser för att straffa länder, organisationer, myndigheter och individer som bidrar till ökad intolerans, diskriminering och förföljelse. Oavsett var i världen detta sker måste ondskan med kraft motverkas.

Fru talman! Utvecklingen är oroande i flera afrikanska länder, där islamistiska terrorgrupper systematiskt mördar och fördriver kristna invånare från hus och hem. Detta eskalerar i Nigeria, Libyen, Eritrea, Mali, Somalia och flera andra länder i Afrika. Det är en skrämmande utveckling som måste stoppas. Här måste FN:s säkerhetsråd ingripa för att förhindra massmord och misär och bidra till stabilitet och hållbar utveckling.

Fru talman! Det brittiska utrikesdepartementet tog under förra året fram en rapport som slår fast att de kristna är de mest förföljda i världen. Rapporten konstaterar att förföljelsen av de kristna närmar sig definitionen av ett folkmord i vissa områden. Enligt den senaste årsrapporten från organisationen Open Doors är kristna de mest förföljda i världen, och över 260 miljoner förföljs dagligen på grund av sin kristna tro. Med andra ord trakasseras, förföljs och diskrimineras miljoner medmänniskor, och deras mänskliga rättigheter respekteras inte.

Fru talman! Vi ser samma tendens till förföljelse, diskriminering och intolerans i de flesta länder i Mellanöstern och i Nordkorea, Kina, Pakistan, Indien, Afghanistan med flera. I dessa länder är respekten för alla människors lika värde främmande.

Det är hög tid att FN:s säkerhetsråd agerar för att skydda de kristna, som är särskilt utsatta i många länder, och få ett slut på den systematiska förföljelsen och diskrimineringen, som är påtaglig i många länder och som existerar i samhällets alla institutioner. Det behövs internationella krafttag mot regimer och myndigheter som göder hat mot kristna, judar, muslimer och andra etnoreligiösa grupper.

Fru talman! Det gläder mig att utrikesministern tog upp förföljelse av kristna i sitt anförande under årets utrikesdeklaration. Det är också glädjande att utrikesutskottet skriver i betänkandet att religion politiseras mer, att nationalism med religiösa inslag vinner mark på bred front, att kristna minoriteter befinner sig i en utsatt situation i många delar av världen och att förföljelsen av kristna måste upphöra. Denna markering från utskottet är viktig, och den svenska utrikespolitiken kan göra skillnad via EU och FN och bilateralt.

Fru talman! EU har riktlinjer för att främja religions- och övertygelsefrihet i unionens externa relationer, och detta finns med i handlingsplanen i EU:s strategiska ramverk för mänskliga rättigheter och demokrati. Här kan regeringen vara mer aktiv gentemot EU och driva på inom EU och FN, vara en stark röst till skydd för religions- och övertygelsefrihet och skydda utsatta. Inte minst kristna grupper behöver beskydd och omvärldens stöd för att deras existens ska säkras i Mellanöstern och i vissa afrikanska länder.

Fru talman! En FN-observatör bör tillsättas för att lista personer, myndigheter och länder som förföljer och begår övergrepp och kränkningar mot kristna grupper. Sverige bör verka för att FN ska ta fram en handlingsplan för att skydda och säkra kristnas mänskliga rättigheter och alla människors lika och okränkbara värde.


Anf. 40 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Runt om i världen fruktar många människor nu för livet, hälsan och ekonomin, allt i coronans spår. Men samtidigt som många tvingas begrava sina nära passar också regeringar på att begrava demokrati och rättsstatens principer.

I hanteringen av coronakrisen drivs lagar och undantag igenom som skapar befogenheter som i ett normaltillstånd hade varit otänkbara. Rättigheter åsidosätts, rättssäkerheten minskar och regeringar ökar kraftigt sin makt. Det är en minst sagt oroväckande utveckling, för utan demokrati, inga mänskliga rättigheter. När ledare tillskansar sig mer makt är det alltid människor som får betala priset, i många fall med sitt liv och sin frihet. Vi har sett det tidigare, och vi ser det nu.

Fru talman! I till exempel Polen ser vi hur kvinnors rättigheter minskar undan för undan, och i Ungern går utvecklingen raskt åt helt fel håll, nu under coronaflagg. I Europa håller alltså ett av EU:s medlemsländer år 2020 på att avveckla sin demokrati. Detta får inte ske utan att unionen agerar. Vi måste göra mer, och vi måste vara tydligare. Vi vill att EU ska inleda ett artikel 7-förfarande mot Ungern, att bidragen från unionen stryps och att kommissionen säkrar förutsättningarna för oberoende journalistik i landet. Ungerns agerande får aldrig accepteras av oss andra medlemsländer.

Men det är såklart inte bara i Europeiska unionen som det händer saker. I Ryssland har Putin under coronakrisen passat på att förlänga sin egen mandatperiod. Nu sitter han säkert fram till 2036. I Kina fängslas människor varje dag och förs till arbetsläger, och den svenske medborgaren Gui Minhai sitter fortfarande tillfångatagen av den kinesiska staten.

Listan över repressiva länder som saknar eller drar ned på sina demokratiambitioner kan tyvärr göras lång.

Fru talman! Ett starkt civilsamhälle är en förutsättning för en demokrati värd namnet. Det är genom rörelserna för fred, demokrati och mänskliga rättigheter som rättvisa samhällen kan skapas. Det är genom dessa rörelser som varje människas frihet kan växa fram.

Det är samma rörelser som är det största hotet för varje makthavare med totalitära ambitioner. Det är ofta möjligheterna för civilsamhället som först stryps när demokratin krymper. Möjligheterna att agera på olika samhällsarenor begränsas, stöd dras in och organisationer förbjuds. Genom repressiv lagstiftning sätter regimer civilsamhället i kläm och begränsar dess möjligheter att agera.

Med terroristbekämpning och nationell säkerhet som svepskäl motverkas demokratiska rörelser och politisk opposition genom försvårande av möjligheter till finansiering och genom hot och våld. Tyvärr får vi också alltför ofta bud om mördade demokrati- och klimataktivister. Det är helt oacceptabelt, för där civilsamhället dör, där dör också demokratin.

Fru talman! Den regelbaserade världsordningen utmanas på allt fler håll i världen, och det i en tid när vi behöver samlas som allra mest. En global pandemi har gjort det tydligt: Vi kan klara av stora utmaningar bara om vi arbetar tillsammans.

FN och det multilaterala samarbetet är en viktig grundsten för att bygga demokrati, fred och rättvisa i världen. I dag står Förenta nationerna och alla dess institutioner inför svåra utmaningar. FN behöver utvecklas och anpassas till framtidens utmaningar och en ny verklighet. Inom systemet behöver det ske en effektivisering och regelförenkling. Och insynen i alla delar, liksom jämställdheten, behöver öka på alla fronter. Det går nämligen inte att lösa de problem som världen står inför i dag med dåtidens lösningar. Men det är bara när vi arbetar tillsammans som vi är tillräckligt starka för att genomföra riktig förändring.

Mänskliga rättigheter

Fru talman! I en värld där inte alla är fria är ingen fri. Sveriges feministiska utrikespolitik sätter kvinnor och flickor i första rummet, och det behövs. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Det behöver vi alla stå upp för och sätta på agendan.

I dagens Europa ser vi också hur både antisemitismen och islamofobin sprider ut sig. Vakter behövs i dag på många håll för att skydda synagogor och moskéer från att vandaliseras. På andra håll ökar förtrycket mot kristna, och andra minoriteter förföljs. Hbtq-personer lever än i dag under dödshot i många av världens länder. Och när prideparader attackeras och förbjuds är det också allas frihet som blir mindre.

Hatet har ingen plats i ett anständigt samhälle, och varje demokratiskt sinnad makthavare i hela världen har ett ofrånkomligt ansvar att alltid reagera och agera när hatet visar sitt fula ansikte i vilken form det än må vara.

Fru talman! Coronaepidemin har satt mycket på sin spets. Nu behöver vi tillsammans rädda liv, hälsa och ekonomi. Men de direkta hoten mot demokratin, som alltid finns där men som vi nu också ser följa i pandemins spår, är inte något som vi kan reagera på först när kurvan plattats ut och smittans framfart förlorat i styrka. Då kan det vara för sent. Vår röst i världen är viktig - i går, i dag och i morgon.

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Cykelfrågor

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-04-22
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 5, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Övergripande om mänskliga rättigheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1378 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 2, 6 och 7,

      2018/19:2063 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

      2018/19:2859 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 7,

      2018/19:2903 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 4,

      2019/20:778 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 2, 6 och 7,

      2019/20:3261 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 8 och

      2019/20:3362 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2.
      • Reservation 1 (SD)
    2. FN och de mänskliga rättigheterna

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:669 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 23,

      2018/19:1366 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

      2018/19:2063 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,

      2018/19:2777 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 13,

      2019/20:760 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

      2019/20:2818 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 18 och 20,

      2019/20:2830 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6 och

      2019/20:3362 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 4.
      • Reservation 2 (SD)
      • Reservation 3 (V)
      • Reservation 4 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD010052
      C50026
      V00423
      KD30019
      L00316
      MP30013
      -0002
      Totalt38107294
      Ledamöternas röster
    3. Europarådet och de mänskliga rättigheterna

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:723 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 21,

      2018/19:1382 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 2-6,

      2018/19:2903 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 18,

      2019/20:751 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 2-6 och

      2019/20:3356 av Yasmine Posio m.fl. (V) yrkandena 15 och 16.
      • Reservation 5 (SD)
    4. Demokrati, inklusive det civila samhällets utrymme

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:723 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1, 4, 7, 9, 13 och 23,

      2018/19:1365 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-3,

      2018/19:2063 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 4,

      2019/20:757 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-3,

      2019/20:3357 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 21 och

      2019/20:3362 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3.
      • Reservation 6 (SD)
      • Reservation 7 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD001052
      C50026
      V04023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt41410294
      Ledamöternas röster
    5. Religions- och övertygelsefrihet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1364 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-10,

      2018/19:2767 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 15,

      2018/19:2777 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 8 och 21,

      2019/20:75 av Alexander Christiansson (SD),

      2019/20:756 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-10 och 12,

      2019/20:779 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4,

      2019/20:1280 av Robert Halef (KD),

      2019/20:2818 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 33 och 34 samt

      2019/20:3357 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 11.
      • Reservation 8 (SD)
    6. Hbtq-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:723 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 5,

      2018/19:2266 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,

      2018/19:2597 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 20,

      2018/19:2903 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 6,

      2019/20:2758 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 13,

      2019/20:3356 av Yasmine Posio m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 4, 5, 13, 14, 21 och 22 samt

      2019/20:3357 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 3 och 4.
    7. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.