Betänkande 2018/19:SoU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår på området.
De cirka 60 motionerna handlar bland annat om smittskydd, vaccinationer och suicidprevention, det vill säga förebyggande arbete mot självmord.
Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår på området.
De cirka 60 motionerna handlar bland annat om smittskydd, vaccinationer och suicidprevention, det vill säga förebyggande arbete mot självmord.
Debatt om förslag 2018/19:SoU11
Fru talman! I dag ska vi från socialutskottet debattera folkhälsofrågor här i kammaren.
Låt mig först säga att jag är oerhört glad över viljan från socialutskottet att införa HPV-vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet även för pojkar - en för oss moderater viktig och välkommen vilja. Nu är det upp till regeringen att skyndsamt arbeta för detta.
Folkhälsofrågorna är för mig ett viktigt område men som inte alltid får så mycket uppmärksamhet som hälso- och sjukvården. Oftast förs debatten om sjukvård och inte om hälsofrågorna. Låt oss nu vända på kuttingen och börja diskutera de preventiva och förebyggande insatserna mer.
Att röra på sig är positivt för vår hälsa, det är vi alla medvetna om. Ändå kommer rapport på rapport om att stillasittandet ökar. Pep-rapporten, som är en stor hälsostudie där över 11 000 barn och deras vårdnadshavare har deltagit, har kartlagt hur barn 4-17 år rör på sig och vad de äter kopplat till levnadsvanor. Rapporten visar att flickor rör på sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn, och endast fyra av tio barn uppger att de äter grönsaker dagligen. Resultaten av denna rapport bekräftar att vi står inför stora utmaningar i att nå de folkhälsopolitiska målen.
För samhället är konsekvenserna av fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor kostnader på många miljarder årligen. Med tydlig samordning och prioritering av frågan kan vi gemensamt hjälpas åt att vända utvecklingen mot en mer aktiv och hälsosam framtid för Sverige.
Fru talman! Förra veckan startade jag tillsammans Mats Wiking, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, upp riksdagens friskvårdsnätverk. Det är ett nätverk som jag hoppas kan bli ett forum för just dessa viktiga frågor. Vi startade med ett seminarium om sockret i vår kost och ett seminarium om betydelsen av fysisk aktivitet för våra barn och ungdomar.
Det finns många goda exempel i vårt land. Låt mig nämna ett som jag följt på nära håll, friskvårdsgruppen i Kungsbacka i Region Halland. Det är ett koncept där den psykiska, sociala och fysiska hälsan inkluderas. Det är en fungerande samverkansmodell sedan 2010 mellan regionen, kommunen och förenings- och näringslivet för barn med övervikt.
Denna modell tar sikte på de barn som mest behöver det. Modellen når barn med övervikt eller fetma i kombination med fysisk eller psykisk ohälsa som ofta lett till hög skolfrånvaro. Dessa barn utgör en grupp med stor förväntad sjuklighet och låg livskvalitet, vilket medför stora kostnader för samhället. Deltagarna i friskvårdsgruppen deltar i gruppverksamhet med aktiviteter som stimulerar till rörelseglädje och stärker barnens självkänsla.
Fru talman! Fysisk aktivitet är viktigt även för åldersrika personer. En av de största enskilda orsakerna till inläggning på sjukhus för äldre är just fallolyckor. I många fall hade både fallet och eventuell fraktur kunnat undvikas med hjälp av fysisk aktivitet. En regelbunden dos fysisk aktivitet verkar brett och förebyggande mot ett antal sjukdomar samtidigt. En är demens där risken minskar med 30 procent. Det visar att det aldrig är för sent att påverka sin hälsa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
Med detta sagt känns det oerhört ledsamt att regeringen tog bort just det statliga stöd till idrott för äldre som fanns med i M-KD-budgeten.
Med denna satsning kunde vi ha fått igång ett samarbete, skriver de tre ordförandena i Riksidrottsförbundet, PRO och SPF Seniorerna i en gemensam debattartikel den 16 april. Vidare skriver de: "Vi hade kunnat göra en folkbildningssatsning på mat och måltid, tillgängliggjort fler mötesplatser samt tillgång till anläggningar på dagtid för fysisk aktivitet för att må bättre och orka mer samt ökad gemenskap för minska ensamhet och isolation."
Jag säger inte att detta hade löst allt, fru talman, men det hade varit en god hjälp för ett mer hälsosamt åldrande.
Jag besökte nyligen Sydkorea. Det är ett intressant land på många sätt. Många var ute och rörde på sig, och välbesökta utegym fanns det gott om. Men det som jag tyckte var ett extra smart och enkelt sätt att visa på vikten av vardagsrörelse var att det på trappstegen i trapporna fanns en liten figur som visade hur många kalorier man brände för varje trappsteg. På andra sidan trappsteget visades hur många sekunder man förlängde livet genom att ta trapporna. Detta var ett positivt och informativt sätt att uppmuntra till vardagsmotion, vilket för mig är folkhälsa.
Fru talman! Avslutningsvis står jag bakom vårt särskilda yttrande och våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 6. Det är en reservation som är oerhört viktigt eftersom den handlar om suicidprevention.
Vi moderater anser att det behöver göras mer för att förebygga psykisk ohälsa och minska förekomsten av självmord. Det är viktigt att få ökade kunskaper om de bakomliggande orsakerna och att stärka det förebyggande arbetet. Självmord kan vara den yttersta konsekvensen för en människa som lider av psykisk ohälsa. Vi moderater anser att suicidforskning och suicidprevention behöver stärkas.
Låt oss diskutera de preventiva insatserna och en folkhälsopolitik utan tvång och pekpinnar, en politik som arbetar för att möjliggöra en hälsopolitisk inriktning som ger rätt förutsättningar för en aktiv och mer hälsosam livsstil.
(Applåder)
Fru talman! Hon finns inte längre hos oss. Hon lämnade oss precis efter år av kamp mot sin psykiska ohälsa. Hon var ung, vacker och välutbildad med ett socialt nätverk och ett spännande arbete. Hon hade alla förutsättningar. Men ångesten blev för stark; den tog över hennes liv.
Det var medicinskt experimenterande. Hon var ensam och inlåst på psykiatriska kliniken. Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan: Har någon någonsin blivit frisk av den typen av åtgärder?
Vi lever i ett modernt samhälle som ständigt utvecklas. Vi har en avancerad medicinteknisk utveckling, och vi kan rädda liv på helt spektakulära sätt. Samtidigt kan vi många gånger inte erbjuda patienter som lider av besvär som svår depression och ångest mer än medicinering och förvaring.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
Orsaken till detta är inte brist på andra effektiva behandlingsmetoder. Det finns många beprövade och framgångsrika metoder som visar på mycket goda effekter.
I mars i år gjorde jag ett studiebesök på en psykiatrisk klinik i Lund och fick då information om brukarstyrd inläggning. Det är en metod som riktar sig till personer med självskadebeteende. Brukarstyrd inläggning innebär att patienterna själva får avgöra när de vill läggas in, utifrån det kontrakt som tagits fram gemensamt med ansvarig vårdpersonal.
Den självvalda inläggningen har gett mycket goda effekter. Metoden gör patienterna delaktiga i sin behandling och utökar det egna ansvaret, vilket innebär en stor trygghet för patienten.
Utöver märkbart positiva effekter för patienter med självskadeproblematik är en positiv utgång ett minskat antal akuta inläggningar, vilket innebär att hälso- och sjukvårdens resurser kan användas på ett mer effektivt sätt.
Brukarstyrd inläggning är bara en av många framgångsrika metoder som kan vara aktuella som alternativ behandlingsmetod. För att kunna uppnå nya resultat krävs det att vi blir mer angelägna att pröva nya och innovativa behandlingar.
Fru talman! Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga i Sverige. Därför är det skamligt att behovet av suicidpreventiva insatser inte tas på större allvar. Snart har det gått elva år sedan Sveriges riksdag antog en nollvision mot suicid, men seriösa insatser för att möta de höga suicidtalen har uteblivit.
Siffrorna fortsätter att vara mycket oroväckande. I Sverige tar ca 1 500 personer tar sitt liv varje år. Omkring 15 000 personer försöker att ta sitt liv varje år, och så många som 150 000 personer lider av allvarliga självmordstankar.
Det görs långt ifrån tillräckligt för att motverka förekomsten av suicid, och det vill Sverigedemokraternas ändra på. För att uppnå resultat måste det sättas upp konkreta delmål i strävan mot nollvisionen. Det arbetet menar vi ska ledas av en nationell samordnare som ska ha ett samlat ansvar för det suicidpreventiva arbetet.
Vi behöver också komma till rätta med hur vi fångar upp och behandlar suicidala personer. Återfallsrisken efter ett självmordsförsök är märkbart förhöjd under det första året. Hälso- och sjukvården måste därför arbeta efter tydliga strukturer i form av riktlinjer och metoder för uppföljning av självmordsnära patienter.
I Sverige ska hälso- och sjukvården inte släppa taget om personer som är i så stort behov av efterföljande vård. Det krävs att vi standardiserar riktlinjer som ska gälla i hela landet, riktlinjer som ska försäkra att varje patient får adekvat och individanpassad vård efter utskrivningsdagen för att förhindra upprepade självmordsförsök. I dag är detta inte en självklarhet, och Sverigedemokraterna menar att det måste bli det.
Fru talman! Varje självmord är en tragedi, en tragedi som i många fall hade kunnat förhindras med rätt insatser. Låt oss inte förneka det.
Som politiker har vi ett stort ansvar att hantera den rådande utvecklingen och att göra allt som står i vår makt för att möta den ökade psykiska ohälsan i vårt samhälle.
Sverigedemokraterna presenterade under förra veckan ett kraftfullt åtgärdspaket med riktade resurser för att motverka den psykiska ohälsan, som är vår tid största folkhälsoutmaning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
I åtgärdspaketet avsätter vi bland annat 150 miljoner årligen till det samlade nationella arbetet med suicidprevention. Vi avsätter även 5 miljoner kronor årligen för forskning om suicid och 55 miljoner årligen till ideella organisationer som arbetar med suicidprevention och andra insatser när det gäller psykisk ohälsa.
Vi är beredda att göra vad som krävs för att vända utvecklingen och stärka den psykiska hälsan hos Sveriges befolkning. Det är en fråga som mitt parti prioriterar väldigt högt.
Jag står bakom Sverigedemokraternas samtliga reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall enbart till reservation nr 7.
Fru talman! Jag vill inleda med att säga att vi kristdemokrater står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men av respekt för tiden i kammaren yrkar jag bifall endast till vår reservation nr 14. Jag vill också betona att vi står bakom utskottets ställningstagande, som förutsätter att regeringen skyndsamt ser till att HPV-vaccination av pojkar införs i det allmänna vaccinationsprogrammet.
Fru talman! Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt, och medellivslängden fortsätter att öka. Människor är mer engagerade i sin hälsa än någonsin tidigare, och det är mycket glädjande. Men samtidigt är hälsan ojämlikt fördelad. Hos vissa grupper ökar stress, psykisk påfrestning, rökning, alkoholriskbruk, övervikt och andra hälsoproblem. Det finns därför fortfarande stora hälsovinster med att förstärka det förbyggande arbetet.
Genom tidig upptäckt och personcentrerad vård kan många folkhälsoproblem förebyggas. En förstärkt primärvård tillsammans med en fortsatt restriktiv alkoholpolitik och förebyggande arbete i frågor som rökning och fysisk aktivitet är därför avgörande.
En kristdemokratisk folkhälsopolitik syftar till att stödja den enskilde att göra hälsosamma val. Det ska vara lätt att göra rätt, och då måste också samhället erbjuda evidensbaserat stöd som främjar goda val.
Fru talman! I ett internationellt perspektiv är Sverige bra på att vetenskapligt utveckla och utvärdera folkhälsofrämjande projekt. Här är Stad, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska institutet här i Stockholm en förebild. De har under snart 25 år framgångsrikt tagit fram flera förebyggande metoder inom ANDT - alkohol, narkotika, dopning och tobak.
Stads arbetsmodeller består av tre avgörande delar. Först och främst sker en samverkan och mobilisering av nyckelaktörer i samhället. Det kan vara kommuner, restaurangägare eller ungdomsmottagningar, för att ge några exempel. Därefter utbildas nyckelaktörerna, och slutligen gör man ett intensivt policyarbete och förbättrar tillsynen.
Ansvarsfull alkoholservering, som syftar till att restauranger ska minska överservering av alkohol samt förhindra servering till underåriga, och Krogar mot knark, som syftar till att minska förekomsten av narkotika i krogmiljö, är två exempel på effektiva metoder. Utvärderingen av dessa båda program har bland annat visat att våldsbrottsligheten minskar med 29 procent, och för varje krona som har spenderats på Ansvarsfull alkoholservering har samhället dessutom sparat 39 kronor i form av uteblivna kostnader för våldsrelaterade brott. Det goda resultatet har gjort att flera länder i Europa har inlett samarbete med Stad för att implementera metoderna i sina hemländer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
Fru talman! Allt preventionsarbete kräver långsiktighet, kontinuerlig utbildning och uppföljning. Problemet i Sverige är att ingen myndighet har ansvar för att förvalta och kvalitetssäkra implementeringen av de evidensbaserade metoderna. Om inte kommuner och länsstyrelser får stöttning i att använda metoderna på rätt sätt kommer resultaten att utebli, trots satsade resurser. Vi ser nu att implementeringen av till exempel Ansvarsfull alkoholservering har försvagats under de senaste åren, och i flera kommuner har användandet av metoden dessvärre avslutats.
Det är slöseri med våra gemensamma resurser att först ta fram och utvärdera metoder och därefter frånsäga sig ansvaret för de metoder som har en bevisad avsedd effekt. Som forskare och kristdemokrat anser jag att det borde vara en självklarhet att aktivt förvalta och implementera de projekt som genom vetenskaplig utvärdering visat goda folkhälsofrämjande effekter. Jag beklagar att inte tillräckligt många partier gav stöd för detta förslag.
Fru talman! Den ofrivilliga ensamheten är ett stort samhällsproblem som behöver tas på ett större allvar än det gör i dag. Siffror från SCB visar att över 1 miljon människor i Sverige saknar en nära vän. Statistik från våra begravningar stärker bilden att allt fler lever i ensamhet. År 1990 var antalet deltagare på en begravningsceremoni i snitt 49 personer. Under 2016 var motsvarande siffra 24. Allt fler begravningar sker också helt utan ceremoni, utan en enda vän eller anhörig. Enligt siffror från Sveriges Begravningsbyråer sker nästan var tionde begravning på detta sätt här i Stockholm.
Ofrivillig ensamhet har uppenbara negativa effekter på den psykiska hälsan men också på vår fysiska hälsa. Amerikanska forskare visade redan 2010 i en stor metastudie att ofrivillig ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning. Forskning vid Karolinska institutet visar att ensamhet bland annat påverkar hjärnans smärtcentrum. Även våra kognitiva förmågor kan påverkas redan vid en förväntan om framtida ensamhet.
Det är tydligt att det behövs ett större nationellt politiskt fokus på ensamhetsfrågan. Vi kristdemokrater vill därför ta fram en samlad nationell strategi för arbetet mot ofrivillig ensamhet och isolering. Strategin bör omfatta allt från stadsplanering till vård och omsorg, skola och civilsamhälle.
Fru talman! Den mest förödande och ödesdigra effekten av psykisk ohälsa och i vissa fall ensamhet är när en person inte ser någon annan utväg än att avsluta sitt eget liv. Ungefär 1 500 personer tar sitt liv varje år i Sverige. Varje dag - i dag - är det fyra personer som inte ser någon annan utväg. Vi kristdemokrater anser att mycket mer behöver göras för att förebygga den psykiska ohälsan och minska antalet självmord. Det är viktigt att öka kunskapen om de bakomliggande orsakerna och att stärka det förebyggande arbetet. Suicidforskningen och suicidpreventionen behöver därför stärkas. Det är även viktigt att alla landsting och regioner har handlingsplaner och uttalade mål att förebygga självmord. Så är det dessvärre inte i dag.
Vi kristdemokrater vill, baserat på ett arbetssätt som finns i Storbritannien, att en haverikommission ska tillsättas när en person har begått självmord. Socialtjänst, skola, polis, sjukvård och civilsamhället ska då tillsammans göra en utredning om vad som har hänt och vad som har brustit. En haverikommission ger inte livet tillbaka till de anhöriga som har förlorat en närstående, men kanske kan det rädda någon annans barn eller annan anhörig. Detta är viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
Fru talman! Genom ökad kunskap och evidensbaserade metoder kan vi förbättra folkhälsan, och viktigast av allt: Vi kan rädda liv. Jag vill därför återigen betona att jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation 14 under punkt 20, som syftar till att säkerställa förvaltning och implementering av framgångsrika folkhälsofrämjande projekt.
(Applåder)
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag skulle vilja fråga om det verkligen är reservation 14, som alltså är SD:s och L:s reservation, inte Kristdemokraternas. Kom gärna tillbaka och begär ordet igen!)
Fru talman! Jag tror att det är något strul i reservationslistan. Nu yrkar jag bifall till reservation 1 under punkt 1 om översynen av smittskyddslagen. Vi anser att det är motiverat därför att hivsituationen i dag är helt annorlunda än när smittskyddslagen antogs. I dag har vi välbehandlade hivinfekterade personer som inte smittar, och då tycker vi att informationsplikten ska ändras.
Jag hade inte tänkt yrka bifall till 1.1 utan till vår reservation om äldres hälsa ur ett folkhälsoperspektiv. På s. 43 finns den behandlad, och där står: "Jämför reservation 14 (SD, L)." Men i det utkast som vi fick till justeringssammanträdet finns reservation 15 i denna fråga, och den finns inte alls med. Jag tror inte att jorden upphör att snurra på grund av att det är något konstigt i listan, men jag tänker lägga ned lite tid på just den reservation som då inte finns, om äldres hälsa ur ett folkhälsoperspektiv.
Vi antog folkhälsomålen förra året. Då ville vi ha ett mål om just äldres hälsa, men det fick vi inte gehör för. Därför har vi motionerat om att äldres hälsa ska beaktas genom integrering i de övriga målen, med undantag för det mål som handlar om det tidiga livets villkor. Där passar det liksom inte in.
Men de andra målen handlar om boende, levnadsvanor, hälso- och sjukvård, arbete och så vidare. En mycket stor studie har gjorts av drygt 200 forskare i 35 länder, och den handlar om ålderismen och hur den slår inom olika områden. I den lyfts exempel fram som visar att när det gäller folkhälsofrågor finns denna generation inte med i den utsträckning som den borde.
Om man tar arbete som exempel tar man i arbetsmiljöarbetet inte hänsyn till de årsrika medarbetarnas behov på det sätt som man borde. Detsamma gäller boende och hälso- och sjukvård i övrigt. Därför ville vi lyfta fram att folkhälsoaspekterna för äldre måste lyftas in inom alla dessa områden.
Vi kan se att den psykiska ohälsan är särskilt viktig. Det har vi tagit upp i en annan motion. När vi skriver motioner och kammarkansliet sorterar dem hamnar de ibland under olika rubriker. Det gör att denna motion inte hamnat inom folkhälsoområdet utan i ett annat betänkande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
Den psykiska hälsan bland årsrika personer är väldigt dåligt beaktad. I Sverige finns sex specialister inom äldrepsykiatrin. Det är det enda som finns. Men det här är den största gruppen med psykisk ohälsa, vilket vi ser om vi går in i statistiken. Det här är dessutom den största gruppen som använder psykofarmaka. Därför borde detta lyftas fram bättre. Vi ser därtill att den grupp där suicid förekommer mest är i gruppen 65-plus. Detta tilldrar sig väldigt lite intresse.
Jag har tidigare i talarstolen tagit upp detta. Visst är det väldigt viktigt med suicidprevention bland unga människor som har hela livet framför sig, men att den till åren komna generationen begår självmord måste man ta på stort allvar. Vi hörde tidigare från KD:s sida att ensamheten är ett problem i detta sammanhang.
Regeringen har dock satsat pengar här. Pensionärsorganisationerna får ganska mycket pengar nu för att tackla ensamhetsproblematiken. Vi lagstiftare kan ju inte säga precis hur ensamheten ska åtgärdas, utan det är framför allt civilsamhället, hälso- och sjukvården och socialtjänsten som kan göra det. Men de måste få redskap.
Naturligtvis är social samvaro viktig men man kan också underlätta Skypekontakt med barn och barnbarn. Det kan handla om umgänge med djur. Tidigare hundägare vågar kanske inte skaffa en ny hund. Det är något jag har tagit upp förut. De kan i stället bli dagmatte åt både hundar och katter. Det finns alltså väldigt mycket att göra på detta område, och det är en viktig folkhälsofråga.
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Innan Barbro går ned från talarstolen vill jag fråga om yrkandena. Du yrkade alltså bifall till reservation 1, men hur är det med reservation 14?)
Jag yrkar bifall bara till reservation 1, inte 14 eller 15. De såg lite annorlunda ut i texten. Som jag sa förut tror jag inte att jorden går under för att det blev konstigt här.
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Folkhälsa för mig som socialdemokrat handlar om hela livet. Folkhälsa handlar om hur vi bor och om vi har arbete, utbildning, trygghet och social samvaro. Det handlar givetvis också om huruvida vi är friska, om vad vi äter och om vi rör på oss. Det handlar dessutom om klasskillnader och att känna sig inkluderad.
I dag lever många människor i ett utanförskap. I olika stadsdelar i samma stad kan levnadsåren skilja mellan sju och tio år beroende på var man är född och var man lever.
Fru talman! Vi ser också hur fler barn är stillasittande framför en dator och att övervikten bland barn och unga ökar. Vi behöver framför allt ett samhälle där myndigheter tillsammans med medborgare tar ett större ansvar för att folkhälsa ska vara tillgänglig för alla medborgare. Det ska inte spela någon roll var man bor eller vilken skola man går i; tillgänglighet till god folkhälsa är en rättighet för både stora och små, unga och gamla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
Här är det förebyggande arbetet oerhört viktigt, vilket flera har varit inne på. Det är viktigt att man känner sig inkluderad i närsamhället. Världshälsoorganisationen, WHO, har också satt ett spännande mål, som jag tror att riksdagen har ställt sig bakom. Det handlar om att vi ska ta bort glappet mellan fattiga och rika på en generation. För att det ska bli möjligt måste dock resan börja här och nu.
Fru talman! När det gäller föräldraskap och barns uppväxtvillkor ska föräldrar kunna erbjudas stöd i sin föräldraroll för att barn ska få de bästa förutsättningarna. Detta har flera varit inne på. Familjecentraler, öppna förskolor och tillgänglig förskola är grundförutsättningar för detta.
Vi vet att barn- och ungdomsåren har betydelse för den psykiska och fysiska hälsan hela livet. Tillgång till språk och social och kognitiv utveckling i barndomen påverkar, enligt forskningen, individens framtida hälsa, inhämtande av kunskaper och faktiskt möjligheterna till anställning. Regeringen ser därför med allvar på barns och ungdomars psykiska hälsa, och föräldrars, samhällets och ideella krafters insatser kan vara helt avgörande för en lyckad uppväxt och framtid.
Samhället behöver också ge utrymme för att stimulera till fysisk aktivitet och bra matvanor. Vi kan i förskolor och skolor erbjuda mer sockerfri mat. Vi kan jobba hårt för att skapa bra lekplatser som stimulerar till spontan lek. Vi kan också stötta föräldrar att i deras föräldraansvar och föräldraskap ge barnen en puff åt rätt håll.
Vi vet i dag att andelen personer med fetma har tredubblats sedan 1980-talet och fortsätter öka. Här spelar både ekonomi och matvanor in. Konstigt nog är snabbmat ofta billigare är rejäl husmanskost, och därför blir god kost också en klassfråga. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har, fru talman, därför fått ett särskilt uppdrag från regeringen att ta fram underlag för en bättre hälsa med fokus på goda matvanor och fysisk aktivitet. Livsmedelsverket ska hjälpa till med att konsumenter ska göra mer medvetna val vid köp av livsmedel. Men vi politiker behöver kanske också överväga om det till exempel ska bli dyrare med olika onyttiga produkter.
Fru talman! Alla människor som är bosatta i Sverige ska ha ett gott skydd mot smittsamma och överförbara sjukdomar. Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för att det finns en god samordning av smittskyddet. Vi kan i den nationella strategin bland annat se att när det gäller hiv/aids har situationen förändrats från att det var en dödlig sjukdom till att i dag vara en kronisk infektion.
Fru talman! Enligt smittskyddslagen är det landstinget och huvudmannen för elevhälsan som ansvarar för att erbjuda vaccinationer mot smittsamma sjukdomar. När det gäller vaccination av pojkar mot HPV bedömer Folkhälsomyndigheten att smittskyddslagens kriterier uppfylls, och därför bör de inkluderas i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Socialutskottet är enigt i frågan och utgår från att regeringen skyndsamt bereder Folkhälsomyndighetens underlag.
Fru talman! Vi vet i dag att det är fler som tar livet av sig än som dör i trafiken. I ett humanitärt samhälle måste vi bli bättre på att upptäcka och förebygga självmord. Att bry sig om och fråga när vi ser att medmänniskor runt om oss mår psykiskt dåligt är ett sätt att bry sig, och det är en medborgerlig plikt.
I januariavtalet har Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna kommit överens om att bekämpa ohälsa. I avtalet ingår bland annat att stärka suicidprevention genom ökade resurser till kunskapsspridning och stöd till organisationer som arbetar förebyggande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att fördela medel till organisationer som arbetar med suicidprevention. I mars 2019 - alldeles nyligen - beslutade regeringen att avsätta ytterligare 5 miljoner kronor till ideella organisationer som arbetar preventivt.
Fru talman! Kunskapen om sexuell och reproduktiv hälsa måste stärkas. Därför har också Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag av regeringen att verka för kunskapsuppbyggnad och nationell samordning inom området. Det är ett sätt att bemöta människors behov i frågor som rör sexualitet.
Regeringen lade under 2016 i en fyraårig satsning 280 miljoner kronor på att möta den ökande ohälsan bland barn och ungdomar. Det skulle vara särskilt fokus på att etablera och utveckla ungdomsmottagningar.
I målen för folkhälsan som antogs 2018 anges att det är viktigt att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Det behövs en ökad medvetenhet i samhället, och det är en viktig samhällsinvestering att öka äldres deltagande och engagemang i samhället. Flera har varit inne på att ett deltagande motverkar ensamhet och psykisk ohälsa i befolkningen.
Fru talman! Det är viktigt att det i ett land som Sverige är tryggt att växa upp. Det ska ges goda möjligheter att fysiskt aktivera sig och att få tillgång till god och nyttig kost. Föräldrar ska känna ett gott stöd från samhället när de behöver hjälp i föräldrarollen, till exempel genom familjecentraler som finns i hela Sverige.
Medborgare som mår psykiskt dåligt ska känna att det finns ett gott stöd i närsamhället genom medmänniskor, kommuner och sjukvård. En grundförutsättning för ett gott mående är att känna sig delaktig, vara betydelsefull och vara efterfrågad bland vänner, arbetskamrater, klasskamrater och släktingar - oavsett om man är gammal eller ung.
Vi vet också att anställnings- och arbetsvillkor har stor betydelse för folkhälsan. När villkoren är goda kan de ge ekonomisk trygghet, social status, personlig utveckling, sociala relationer, självkänsla samt skydd mot fysiska och psykosociala risker.
(Applåder)
Fru talman! Det är glädjande att vi nu lägger grunden för att fatta viktiga beslut som gör att folkhälsoarbetet tar steg framåt. Inte minst tänker jag på förslaget att HPV-vaccination av pojkar ska införas i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det är en fråga som Centerpartiet länge har arbetat för.
Folkhälsa innefattar en rad olika områden. Det är allt från det förebyggande hälsoarbetet till just vaccinationsprogram. Under mitt anförande kommer jag att uppehålla mig runt två stora områden, som båda är bland de största utmaningarna vi står inför vad gäller hälsoarbetet, nämligen psykisk ohälsa och antibiotikaresistens.
Under många år har folkhälsoarbetet stått och stampat i Sverige. Vissa kanske till och med skulle uttrycka det som att det har gått bakåt.
Narkotikadödligheten är bland de högsta i Europa. Den psykiska ohälsan ökar. Barn är mer stillasittande. Vi får sämre kondition, och övervikt och fetma ökar. Dessa är några av hälsofaktorerna som jag oroar mig mycket för. Rapport på rapport vittnar om att det finns ett stort antal barn och unga som inte mår bra i vårt land. Senast nu i veckan kunde vi ta del av Generation Peps rapport, som vittnar om precis detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
Att göra mer för barn och unga, skydda dem som är mest utsatta, måste vi klara av. Det förebyggande arbetet är helt centralt och behöver fortgå med kraft.
Olika former av psykisk ohälsa i dag är det vanligaste hälsoproblemet i Sverige. Framför allt drabbas kvinnor och unga. För att få en välmående befolkning måste detta tas på allvar. Vi måste vända utvecklingen. För att kunna hjälpa alla dem som drabbas behöver tillgängligheten öka, resurserna blir större och inte minst det förebyggande arbetet prioriteras.
Det ska alltid vara det förebyggande arbetet som prioriteras. Ju fler människor vi kan hjälpa i ett tidigt stadium av psykisk ohälsa, desto färre blir långvarigt sjuka. Därför måste arbetssätten kring och behandlingen av symtomen utvecklas ytterligare. För de unga som drabbas spelar skolan en stor och viktig roll. Skolans insyn i och förståelse för de ungas vardag är ovärderlig. Därför vill vi i Centerpartiet ha ett bättre samordnat arbete mellan skolhälsovård, primärvård och socialtjänst. Elevhälsan och skolhälsovården ska ges ett eget ansvar för individens psykiska och fysiska hälsa, och det ska finnas tillgång till psykiatrisk kompetens på skolorna.
Men det är inte bara unga som mår dåligt. Även äldre är en utsatt grupp vad gäller psykisk ohälsa. Andelen äldre personer med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om ett folkhälsoproblem. Även här behöver vården stärkas.
Det måste bli lättare för människor med psykisk ohälsa att få den första kontakten med vården. Genom att personer med lättare psykisk ohälsa ska kunna söka det första stödet på egen hand, utan remiss från läkare, kan fler fångas upp och få hjälp direkt.
Den yttersta och värsta konsekvensen av psykisk ohälsa är självmord. År 2008 antog riksdagen en nollvision om självmord. I propositionen En förnyad folkhälsopolitik står följande: "Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv."
Det är hög tid att vi tar denna nollvision på allvar! Under de senaste 15 åren har självmorden minskat med 20 procent i Sverige, men det gäller inte ungdomar och unga vuxna där antalet självmord har legat på samma nivå under en längre tid. Det är en utveckling som vi absolut inte kan acceptera. Därför är jag glad för att det i den sakpolitiska överenskommelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 ingår att stärka suicidpreventionen med hjälp av ökade resurser till nationell kunskapsspridning och ekonomiskt stöd till organisationer som arbetar förebyggande.
Den andra stora samhällsutmaningen vi står inför - kanske, fru talman, rent av vår tids största hot - handlar om antibiotikaresistens.
För vården är resistenta bakterier ett ständigt närvarande hot. När antibiotika inte längre fungerar kan en vanlig operation bli livshotande. Efter 2050 beräknas 10 miljoner människor dö årligen på grund av antibiotikaresistens - om vi inte vidtar åtgärder nu.
Jag tror inte att vi riktigt har förstått omfattningen av och allvaret i frågan. Antibiotika är det mest värdefulla läkemedel som finns. Vi har länge tagit för givet att antibiotika behandlar de flesta infektioner orsakade av bakterier, men inom en snar framtid kan vi inte göra det. Detta är en fråga som rör oss alla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
För tidigt födda barn med resistenta infektioner har dött även i Sverige. Det kunde vi läsa om i tidningen senast nu i helgen. Inom EU dör i dag nära 100 personer varje dag för att antibiotikabehandlingen mot bakteriella infektioner sviktar. Hela den moderna sjukvården är faktiskt hotad. I vissa länder är dödligheten hos stamcellstransplanterade patienter som bär på multiresistenta bakterier så hög att man diskuterar om ingreppet är etiskt försvarbart.
Världen har alltför länge ignorerat varningssignalerna. En okritisk övertro på läkemedelsindustrins förmåga att ständigt utveckla nya antibiotika när gamla inte längre fungerar har lett till ett slappt förhållningssätt till antibiotika och i många länder helt okontrollerad användning av dessa viktiga läkemedel. Så får det inte fortsätta.
Sverige är ledande i världen när det gäller arbetet mot antibiotikaresistens, och här finns också många års erfarenheter av samarbeten mellan universitet och myndigheter i låg- och medelinkomstländer.
Nu måste vi kavla upp ärmarna ett snäpp till på den där ledartröjan och arbeta ännu hårdare för att åstadkomma ett kollektivt globalt ansvarstagande för en av vår tids största ödesfrågor.
Fru talman! Folkhälsa berör olika områden. Det största problemet är den ökade skillnaden i hälsa när det gäller klass. Vi kan nu se att arbetarkvinnor tappar i månader i livslängd. Det har inte skett på mycket länge, och det handlar om ökad ojämlikhet. Det är en oerhört central fråga.
Jag ska prata lite om psykisk ohälsa. Det är en oerhört viktig fråga som jag tror att vi alla har tagit upp. Det handlar specifikt om självmord. Jag återupprepar lite siffor. Det kanske är bra.
Det är nästan 1 500 personer som tar sitt liv varje år, alltså tre till fyra självmord per dygn i Sverige. Det är oerhört viktigt att personer som mår psykiskt dåligt får direkt hjälp inom hälso- och sjukvården och inte får några ord på vägen om att komma tillbaka någon annan dag.
Det drabbar äldre, som jag har tagit upp tidigare, och det drabbar också unga. Det är 150 unga under 24 år som tar sitt liv i Sverige varje år. Det är den vanligaste dödsorsaken i den åldersgruppen.
Det är en stor tragedi för dem, deras anhöriga och föräldrar, fru talman. Den psykiska ohälsan är väldigt hög hos hbtq-personer. Var tredje transperson har till exempel övervägt att ta sitt liv det senaste året. Det är en väldigt hög siffra.
Vi har inga motioner eller reservationer om detta. Men vi har tidigare tagit upp de frågorna väldigt mycket. Vi har motionerat om att man ska ta fram en nationell handlingsplan för att minska antalet självmord. Det måste göras så mycket mer, och det måste genomsyra från nationellt håll ned i regionerna.
Fru talman! Det var om den psykiska hälsan. Jag ska övergå till den sexuella och reproduktiva delen av folkhälsofrågorna och prata lite om aborter.
Sverige har en av världens bästa abortlagstiftningar. Stödet för kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp och sina liv är väldigt starkt grundat hos det svenska folket. Det tycker jag är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
Fru talman! De som ifrågasätter vår abortlagstiftning gör ofta det genom att sprida myter om hur det ser ut i dag. Vi har sett det inte bara i Sverige. Det är något slags högervåg som går över världen, i olika länder i Europa, i Polen och i USA.
Det handlar om de högerextrema krafter som fått vind i seglen. Då är det kvinnor som blir måltavla. Ofta kan det också låta som att sena aborter är väldigt vanligt förekommande. Det är 1 procent sena aborter i Sverige, vill jag säga när jag har möjligheten här.
Fru talman! Jag lämnar den frågan och går vidare till hur vi ska begränsa hiv. Det är en fantastisk framgång forskningsmässigt när det finns möjligheter för personer som är hivinfekterade att få medicin och överleva. Så var det inte. Jag har jobbat med hivsmittinfekterade beroende 1987, och de är samtliga döda.
Den väldigt positiva känsla man kan få när vi har den bra medicinska utvecklingen speglas inte riktigt i smittskyddslagen. Det finns heller i dag inte någon evidens för att informationsplikten egentligen har någon positiv effekt när man tittar på smittskyddslagen.
Fru talman! Sverige har också kritiserats internationellt för sin smittskyddslagstiftning. I oktober 2013 publicerade Folkhälsomyndigheten ett kunskapsunderlag, Smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Det gjorde man tillsammans med Referensgruppen för antiviral terapi. Det är extremt kompetenta personer.
I underlaget slås det fast att risken för överföring är minimal. Det är 1 fall på 150 000 vid behandlad hivinfektion och där kondom används under hela samlaget. Personer som har hiv bör dock fortsätta att ta sina mediciner, ha löpande dialog med sin behandlande läkare, använda kondom vid sexuella kontakter och så vidare. Men att ändra smittskyddslagen är en absolut nödvändighet anser Vänsterpartiet. Vi har inte motionerat utan skrivit ett särskilt yttrande om det, fru talman.
En del saker rullar på i en oanad hastighet. Det har tagit väldigt lång tid med HPV-vaccinet, men nu ska det snart vara på plats, får vi alla säga till regeringen, och komma in för pojkar i vaccinationsprogrammet. Det har varit en lång resa. Men nu ska det vara på plats. Vi får ta nästa kamp när den kommer.
Fru talman! Jag roade mig med att ställa frågan på min Facebooksida: Vad är folkhälsa för dig? Jag fick lite olika svar. Ett var: Tandvård. Tänderna är en del av kroppen. Det håller också jag med om. Man borde få möjlighet att behandla sina tänder billigare i Sverige. Jag hoppas att vi kommer dit en dag så att människor inte behöver leva utan tänder om de inte har råd att gå till tandläkaren.
Någon sa: Stillasittande. Fler behöver cykla. Man måste involvera funktionsnedsatta mer i folkhälsoarbetet. Människor som har NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ska känna sig mer delaktiga. Det ska vara lättare att få kontakt med vården. Kosthållning, rörelse, fysisk och psykisk ohälsa.
Jag skulle vilja säga att folkhälsa är Miljöpartiets valmanifest. Egentligen är det alla politikområden. Vi kan bara titta på miljö- och klimatfrågan. På en utbränd planet finns vi inte längre. Vi måste ha en radikal miljö och klimatpolitik. Det är inte minst det som Miljöpartiet står för.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor
Om man har en misskött planet har vi en luft som inte är så bra att andas. Vi får en hälsa som går ned. Vi måste ta tag i miljö- och klimatproblemen. Människor tvingas på flykt, och fler människor i världen drabbas av svält. Detta är något vi måste göra nu.
Folkhälsa är också beroende av hur vi bygger våra städer. Det handlar om tillgången till bostad. Ingen ska behöva vara hemlös. Människor ska inte behöva bo i mögeldrabbade hus. Men vi bygger inte hus. Vi bygger ett samhälle, som vi brukar säga i Miljöpartiet.
Folkhälsa är välfärd för alla, tillgången till välfärd för alla. Jag brukar säga att inte en enda människa ska hamna utanför. Du ska ha rätt till ett bra och värdigt liv var än i livet och var än i världen du må befinna dig. Du kanske inte bor i ett utvecklingsland i svält. Du kanske bor i Sverige och drabbas av en sjukdom. Du kanske drabbas av dödsfall i familjen eller av arbetslöshet eller av något annat som gör livet lite svårare. Då måste välfärden finnas där som ett skyddsnät för oss alla.
En viktig sak som vi har gjort är att just titta på välfärdsmått och hur vi kan mäta välfärd. Det infördes förra året i Sverige. Vi tittar på olika indikatorer på hur människor mår och hur välfärden ser ut ur olika aspekter. Nästa steg är att införa det i bnp-måttet där vi inte bara ska titta på tillväxten.
Alla ska såklart ha tillgång till en hälsosam livsstil och ha tillgång till en nära vård. Därför är det så viktigt att vi i januariavtalet, regeringspartierna tillsammans med Liberalerna och Centern, har kommit fram till att vi har en kömiljard som vi ska implementera. Det ska bli lättare att komma fram snabbare till vården. Det gäller såväl specialistvård som annan vård.
Sedan har vi det som alla har pratat om här. Det är den psykiska ohälsan. Jag skulle säga att någonting är på något sätt fel i vårt samhälle i Sverige. Vi stressar fram och tillbaka. Sverige är ett väldigt märkligt samhälle också för att vi lever en och en väldigt mycket. Det är mycket ensamhet. Det är många som inte har någon att prata med. Vi bor i våra små lägenheter var för sig. Vi måste hitta mötesplatser, och då inte minst för äldre, som Barbro Westerholm pratat så förtjänstfullt om.
Många äter mediciner för att klara livspusslet och för att det är så svårt att få tiden att gå ihop. Bara för att klara det äter en del antidepressiva mediciner.
Någonstans här måste vi titta på vårt samhälle. Vi kanske ska titta på arbetstider. Vi kanske ska låta dem som har tunga arbeten få gå i pension tidigare för att de inte orkar men ändå låta dem få behålla en pension som går att leva på. Vi måste börja vara lite mer innovativa i vårt sätt att se på samhället så att alla kan få plats, också i en framtid då vi inte bara kan se till en tillväxt. Tillväxten måste också vara hållbar såväl för människor som för vår planet.
Suicid och psykisk ohälsa är något som vi måste jobba alldeles särskilt mycket med. Vi märker att många blir utmattade och att unga mår sämre. Flera har nämnt här att 1 500 personer tar sitt liv varje år i Sverige. Det är flera personer om dagen. Här måste vi komma fram till den nollvision som vi fattade beslut om för några år sedan. Man ska inte behöva ha det så illa att man tar livet av sig.
Därför är det så viktigt att vi satsar extra pengar på insatser mot den psykiska ohälsan, för en köfri BUP och för en nära tillgång till psykisk vård också på vårdcentralerna så småningom.
Detta är ett så stort område att man egentligen kan tala om allt, men jag får stanna där. Med dessa ord vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
(Applåder)
Folkhälsofrågor
Fru talman! Jag ska fatta mig kort. Jag vill tacka fru talmannen för att hon uppmärksammade mig på att det var en diskrepans mellan den version jag hade och slutversionen av betänkandet.
Givetvis vill jag yrka bifall till reservation nr 13 under punkt 19.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 7 maj.)
Livsmedelspolitik
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 61 | 0 | 0 | 9 |
| SD | 59 | 0 | 0 | 3 |
| C | 27 | 0 | 0 | 4 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 20 | 0 | 0 | 2 |
| L | 0 | 17 | 0 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 295 | 17 | 0 | 37 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 0 | 61 | 0 | 9 |
| SD | 0 | 0 | 59 | 3 |
| C | 27 | 0 | 0 | 4 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 0 | 0 | 20 | 2 |
| L | 17 | 0 | 0 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 172 | 61 | 79 | 37 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 0 | 61 | 0 | 9 |
| SD | 0 | 59 | 0 | 3 |
| C | 27 | 0 | 0 | 4 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 0 | 20 | 0 | 2 |
| L | 17 | 0 | 0 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 172 | 140 | 0 | 37 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
