Den digitala krisledningsförmågan

Skriftlig fråga 2018/19:265 av Johan Pehrson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-18
Överlämnad
2019-02-19
Anmäld
2019-02-26
Svarsdatum
2019-02-27
Sista svarsdatum
2019-02-27
Besvarad
2019-02-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

De senaste åren har det blivit alltmer tydligt att komplexiteten i de digitala samhällstjänster som levereras av både myndigheter och privata aktörer ökar. Därmed ökar också kraven på god informationssäkerhet och en god krisledningsförmåga. Specifikt har förmågan hos berörda aktörer att samverka i en krissituation stor betydelse för att kunna avvärja eller reducera konsekvenserna av ett hot.

Två nya lagar har nyligen beslutats inom området. Dels säkerhetsskyddslagen (SFS 2018:585), dels lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SFS 2018:1174).

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen att vidta för att uthålligt säkerställa förmågan hos myndigheter och leverantörer av samhällsviktiga och digitala tjänster att i samverkan hantera digitaliseringens risker och hot?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:265 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)




Svar på fråga 2018/19:265 av Johan Pehrson (L)
Den digitala krisledningsförmågan

Johan Pehrson har frågat energi- och digitaliseringsministern vilka åtgärder statsrådet och regeringen planerar att vidta för att uthålligt säkerställa förmågan hos myndigheter och leverantörer av samhällsviktiga och digitala tjänster att i samverkan hantera digitaliseringens risker och hot. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Regeringens nationella strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet (skr. 2016/17:213) anger att det finns ett stort behov av att utveckla samhällets informations- och cybersäkerhet. Strategin är ett uttryck för regeringens övergripande prioriteringar inom området. För att öka samverkan mellan samhällets olika aktörer, och därmed den samlade effektiviteten i genomförandet av strategin, beslutade regeringen under 2018 om en komplettering av strategin (bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2018-07-12 I:11). I kompletteringen redogör regeringen också för ett femtiotal genomförda och pågående aktiviteter initierade av regeringen.

En av de åtgärder som redovisas rör den samlade handlingsplan som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen på regeringens uppdrag ska ta fram för dessa myndigheters arbete utifrån målen i den nationella strategin. Handlingsplanen tas fram i bred samverkan med andra relevanta aktörer och ska redovisas senast 1 mars 2019.

Mot bakgrund av komplexiteten och bredden i de digitala samhällstjänsterna kan utvecklingen av samhällets informations- och cybersäkerhet endast åstadkommas i bred samverkan mellan berörda aktörer i samhället. Detta förhållande åskådliggörs av de åtgärder som här redovisats och det utgör en utgångspunkt i regeringens fortsatta arbete, exempelvis med att upprätta ett nationellt center för att öka informations- och cybersäkerheten.

Stockholm den 27 februari 2019

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.