Håkan Svenneling (V)

Datum

2016-02-24

Inlämnad

2016-02-12

Besvarare

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlade om internationell handel och EU:s inre marknad. Flera berörde de olika handelsavtal som EU förhandlar om, till exempel det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) mellan EU och USA och det nya avtalet för tjänstehandel (TISA). Riksdagens näringsutskott betonade att avtalen inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd och socialt skydd. Det är först när avtalen är slutförhandlade som det går att ta ställning till dem. Andra motioner tog upp att EU:s inre marknad bör vidareutvecklas när det gäller e-handel och tjänster.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning till den politik som förs och att insatser redan görs inom flera av de områden som motionerna handlade om.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2016-02-04

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen har granskat EU-kommissionens planer på att utveckla EU:s gemensamma yttre handelspolitik. Riksdagen ställde sig på ett övergripande plan positivt till den nya strategin.

EU-kommissionen har i ett meddelande beskrivit en ny övergripande handelsstrategi och åtgärder som kommissionen vill lägga fram inom området. Det handlar bland annat om att se till att handelspolitiken är uppdaterad, att skapa mer insyn i investerings- och handelspolitiken och att bestämmelser om korruptionsbekämpning ska finnas med i framtida handelsavtal.

Riksdagens näringsutskott ställde sig positivt till den nya handelsstrategin. Utskottet menar att Sverige bör vara en tydlig röst inom EU för en öppen och fri handel och motverka protektionism. Utskottet tycker också det är bra om sättet att lösa tvister i handelsavtal genom en så kallad tvistlösningsmekanism reformeras.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 83 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2016-02-03

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Inlämnad

2016-01-15

Förslag

2

Datum

2016-01-15

Utskottsberedning

2015/16:FöU5

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2016-01-14

Förslag

2

Datum

2016-01-14

Utskottsberedning

2015/16:TU8

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2016-01-14

Förslag

5

Datum

2016-01-14

Utskottsberedning

2015/16:NU13

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om knappt 93,4 miljarder kronor till kommunerna. Knappt 89,7 miljarder går till kommunalekonomisk utjämning och drygt 3,7 miljarder är utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i reglerna för kommunal utjämning och om höjt tak för vissa kommunala avgifter. Det sistnämnda innebär att kommunerna får möjlighet att höja avgifterna för exempelvis hemtjänst, dagverksamhet och så kallat särskilt boende om de vill. Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om kommunala frågor.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

43, 112 minuter

Justering

2015-12-10

Datum

2015-12-11

Bordläggning

2015-12-14

Debatt

2015-12-15

Beslut

2015-12-15

Datum

2015-12-10

Riksdagen sa ja till det förslag till extra ändringsbudget för 2015 som regeringen lämnat med anledning av flyktingsituationen. Det innebär att utgifterna i statens budget för 2015 ökar med cirka 11 miljarder kronor. Merparten av utgiftsökningen, 9,8 miljarder kronor, ska avsättas till ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Anslaget för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande ökas med 1 miljard kronor. Det civila samhället får 200 miljoner kronor extra som stöd till insatser för asylsökande och nyanlända. Beslutet innebär höjda ramar för tre utgiftsområden och sammanlagt fem ändrade och nya anslag.

Den 23 oktober 2015 kom regeringen överens med Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om att öka utgifterna i statens budget för 2015 med anledning av flyktingsituationen. Regeringens förslag till extra ändringsbudget bygger på den överenskommelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 50 minuter

Justering

2015-12-03

Datum

2015-12-09

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om 6 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet näringsliv.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om regeländringar gällande AB Svensk Exportkredit, AB Götakanal bolag och SAS AB. Ändringarna berör ägarstruktur (AB Svensk Exportkredit), användning av vinst (AB Götakanal bolag) och försäljningskostnader (SAS AB).

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

53, 137 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-12-03

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till regional tillväxt för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för regional tillväxt är drygt 3,2 miljarder kronor. Pengarna går främst till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. I summan ingår även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2015-11-24

Datum

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03

Inlämnad

2015-11-30

Besvarare

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Inlämnad

2015-11-06

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Inlämnad

2015-11-19

Förslag

3

Datum

2015-11-19

Utskottsberedning

2015/16:UFöU1

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om förvaltningen av SJ AB. Mot bakgrund av bland annat de aktieutdelningar som har gjorts från bolaget under 2015 bör regeringen omvärdera sina prioriteringar i förhållande till SJ, anser riksdagen. Inom ramen för SJ:s beslutade ekonomiska mål bör regeringen enligt riksdagen agera på ett mer ansvarsfullt sätt.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om förvaltningen av de statliga företagen och motioner. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

30, 102 minuter

Justering

2015-11-12

Datum

2015-11-13

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Inlämnad

2015-10-29

Besvarare

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Riksdagen har behandlat en rapport från EU som handlar om hur EU:s ekonomiska och monetära union (EMU) ska kunna slutföras. Bland annat innehåller rapporten åtgärder för att förbättra euroländernas ekonomier genom starkare samordning och ökat gemensamt beslutsfattande på EU-nivå.

Finansutskottet instämde i regeringens ståndpunkt och betonade hur viktigt det är att hålla samman EU och att alla medlemsländer ska vara med och besluta i frågor som rör hela EU. Arbetet bör inriktas på att genomföra de regler som redan finns snarare än på att skapa nya. Utskottet framhöll också betydelsen av att medlemsländernas regeringar och parlament har utrymme att utforma det egna landets ekonomiska politik, så att politiken förankras demokratiskt. Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 36 minuter

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-04

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2014. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2014 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning. Regeringen har också undersökt hur långt fonderna kommit med att integrera hållbarhetsfrågor i sin förvaltning.

Under 2014 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på 147 miljarder kronor. Det är det fjärde högsta årsresultatet sedan det nuvarande fondsystemet infördes 2001. Fondernas buffertkapital ökade med 127 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas kostnader ökade med 231 miljoner kronor under 2014, inklusive provisionsavgifter som baseras på resultat. Utskottet har under lång tid riktat kritik mot kostnadsutvecklingen i fonderna och betonar att det är viktigt att fonderna förvaltas effektivt och att kostnaderna hålls nere. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram förslag på nya regler för AP-fonderna. Där ingår förslag på nya åtgärder för att hantera de ökande kostnaderna. Utskottet vill avvakta tills arbetet har hunnit längre innan det tar ställning till de eventuella förslagen på området.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-05

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Datum

2015-11-05