Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Handelspolitik

Betänkande 2015/16:NU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 februari 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

PDF
Handelspolitik(pdf, 681 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2015/16:9 Handelspolitik

Beslut

Nej till motioner om handelspolitiska frågor (NU9)

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlade om internationell handel och EU:s inre marknad. Flera berörde de olika handelsavtal som EU förhandlar om, till exempel det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) mellan EU och USA och det nya avtalet för tjänstehandel (TISA). Riksdagens näringsutskott betonade att avtalen inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd och socialt skydd. Det är först när avtalen är slutförhandlade som det går att ta ställning till dem. Andra motioner tog upp att EU:s inre marknad bör vidareutvecklas när det gäller e-handel och tjänster.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning till den politik som förs och att insatser redan görs inom flera av de områden som motionerna handlade om.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 26

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-12-10
Justering: 2016-01-28
Trycklov: 2016-02-04
Reservationer: 13
Betänkande 2015/16:NU9

Alla beredningar i utskottet

2015-12-10

Nej till motioner om handelspolitiska frågor (NU9)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlar om internationell handel och EU:s inre marknad. Flera berör de olika handelsavtal som EU förhandlar om, till exempel det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) mellan EU och USA och det nya avtalet för tjänstehandel (TISA). Utskottet betonar att avtalen inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd och socialt skydd. Det är först när avtalen är slutförhandlade som det går att ta ställning till dem. Andra motioner tar upp att EU:s inre marknad bör vidareutvecklas när det gäller e-handel och tjänster.

Näringsutskottet säger nej till motionerna med hänvisning till den politik som förs och att insatser redan görs inom flera av de områden som motionerna handlar om.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-02-09
Debatt i kammaren: 2016-02-10
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:NU9, Handelspolitik

Debatt om förslag 2015/16:NU9

Webb-tv: Handelspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Hans Rothenberg (M)
Anf. 80 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Sedan 1950 har krigen mellan jordens länder blivit allt färre. Enligt en ny studie är orsaken den växande handeln mellan länderna.

Bakom studien står forskare vid Stanford University i Kalifornien. De har granskat utvecklingen i världen efter Napoleonkrigen, det vill säga från 1816 och framåt. De konstaterar att en dramatisk förändring ägde rum efter andra världskrigets slut. Sedan dess har antalet självständiga länder på jorden tredubblats, men de går alltmer sällan i krig med varandra. Antalet dödliga konflikter från 1950-talet till 2000-talet var bara en tiondel så många som under perioden 1816-1949.

Antalet människor som dött i krig mellan länder har också sjunkit radikalt. Efter 2003, då USA invaderade Irak, har i princip inga krig mellan stater utkämpats i världen. Frågan är varför de sistnämnda krigen, de mellanstatliga konflikterna, nästan har försvunnit.

Svaret är enligt forskarna kanske inte riktigt vad man kunde förvänta sig. Den viktigaste faktorn har enligt studien varit den växande internationella handeln. År 1950-2012 växte exportens andel av ländernas bnp från 7 till 25 procent. Dessutom har antalet handelspartner vuxit enormt. Det senare är minst lika viktigt som den totala nivån på handeln.

Enligt forskarnas analys är länder med en omfattande handel inte bara hårt knutna till fredliga förbindelser med sina närmaste allierade. De har också varit mindre benägna att gå i krig över huvud taget, inklusive med sådana länder som de har haft ideologiska konflikter med.

Efter 1945 har militärallianserna varit långt mer bestående. Det har delvis varit en effekt av att världen sedan andra världskriget har gått från att vara multipolär med flera olika maktblock till att vara bipolär med bara två stora maktblock, Nato och dåvarande Warszawapakten.

Detta hade i kombination med kärnvapnens avskräckande inverkan en krigsdämpande effekt. Men det räcker inte som förklaring, menar forskarna. Utan en omfattande handel hade kanske efterkrigstiden varit en period med många fler dödliga konflikter än vad som varit fallet.

Herr talman! Jag tänkte att det kunde vara bra att börja med lite vetenskap. Nu kan vi gå över till vår politiska diskussion. I betänkandet är det ett antal motioner om handel som behandlas. Vi från Moderaterna och Alliansen menar att Sverige och världen behöver mer frihandel och färre murar. Protektionismen är ett av de största hoten mot en väl fungerande världshandel.

Protektionismen är också ett av de största hoten mot svensk export. Sverige ska vara den främsta rösten inom EU och i världen för frihandel och öppenhet. Om EU bygger barriärer mot omvärlden tappar vi konkurrenskraft och skadar vår egen utveckling. Det är värt att tänka på i dessa tider. Vi och våra partier vill underlätta för handel och stärka företagens exportmöjligheter genom att fortsätta att riva handelshinder samtidigt som konsumentskyddet och miljön värnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Vår närhet är Norden. Vi lägger i detta sammanhang väldigt stor vikt vid att fördjupa det nordiska samarbetet genom att montera ned gränshinder och underlätta människors möjligheter att röra sig över gränserna. I dessa dagar när det har blivit svårare att åka mellan Sverige och Danmark påverkas givetvis också handeln. Det är någonting som trots rådande läge inte är bra.

Det nordiska samarbetet är unikt till följd av både sin närhet och sin politiska samsyn. Det ska främja ökad konkurrenskraft i en globaliserad värld och vara ett gott exempel. EU:s frihandelsavtal ska vidare vara så ambitiöst och heltäckande som möjligt. Där är WTO:s regelverk redan nu satt under hård press.

Det är då viktigt att slå vakt om och bidra till ett robust internationellt handelssystem som tryggar att ingångna avtal och överenskommelser efterlevs. Var det någon som kanske tänkte tvistlösningsmekanism där? Det är angeläget att ett så brett och djupt handelsavtal som möjligt snarast kommer på plats mellan Europa och Förenta staterna. Sverige bör där vara en drivande kraft i förhandlingarna.

Herr talman! Det finns många nya intressanta marknader och nya länder som öppnar sig. Varför gör de det? Jo, de har ändrat sina politiska system. De har gått från slutenhet till att öppna sig. Om än icke fullfjädrade demokratier har de i varje fall visat en ambition att öppna sig. Några sådana länder är Kuba och Iran. Det har visat sig att handelsaktioner i det förstnämnda fallet inte har varit så framgångsrika som man från början trodde och i viss mån också hoppades på.

Här finns det en fantastisk möjlighet för Sverige att kunna utveckla sin handel. Det är inte minst med tanke på den persiska diasporan och det inslag som finns av människor som har vuxit upp i dessa länder som kan bidra till att skapa handelsförbindelser.

Livsmedel och tjänster hänger ofta ihop med varandra. Livsmedel är ett område där Sverige har en enorm potential. Men det förutsätter också att vi kan handla livsmedel från andra länder. Handel är ömsesidig. Vill vi sälja våra kålrötter till ett annat land får vi också köpa grisfötter från något annat land. Vi får vara beredda på detta. Det är ett givande och ett tagande, men man betalar däremellan. Det är vad som är handel.

Vi har tidigare kritiserat regeringen för att glömma bort tjänster. Tjänster är i dag en otroligt stor del av värdeinnehållet i det mesta som exporteras. Tjänster måste tas med i större utsträckning och beaktas. Tjänster har en annan handelslogik. De är ofta knutna till att människor behöver flytta på sig och vara på annan plats och utföra tjänsterna.

Herr talman! Handeln är ett viktigt verktyg i kampen för en bättre miljö. Det går att göra inte genom att enbart skärpa lagstiftningar, utan genom att ta bort tullar och handelshinder kan man även utöka den gröna frihandeln för miljö- och klimatsmarta varor, tjänster och tekniker. Sverige bör därför verka för att ett grönt frihandelsavtal inrättas.

Med en allt oroligare omvärld blir frågor om energisäkerhet allt viktigare. Ökad frihandel inom energi och energiteknik är en förutsättning för att bli av med de europeiska ländernas beroende av bland annat rysk gas och olja, som jag tidigare sagt. Energisäkerhet ska därför prioriteras i handelsförhandlingarna. När EU förhandlar frihandelsavtal bör ett särskilt energikapitel ingå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Jag ska säga några ord om EU:s inre marknad. EU är världens största integrerade marknad. Den ökade rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital som EU möjliggjort har bidragit till tillväxt och jobbskapande inte minst i Sverige. Många länder behöver dock ta krafttag för att sanera sina offentliga finanser och reformera såväl sina arbetsmarknader som sin byråkrati. Det är också någonting som skulle gagna handeln inom Europa.

För att säkerställa unionens långsiktiga överlevnad anser vi att det krävs mer av det som en gång gjorde medlemsländerna framgångsrika, handel och öppenhet. Nationsgränserna betyder allt mindre. Internationellt samarbete är avgörande för möjligheten att skapa god miljö för tillväxt och entreprenörskap.

En av EU:s största förtjänster är att utbyte av varor och tjänster inom Europa befriats från många handelshinder. Låt oss värna om detta. För att den inre marknaden ska utvecklas anser vi vidare att tjänstedirektivet bör breddas och också omfatta ökad rörlighet inom flera sektorer.

Herr talman! Vi från Moderaterna och Alliansen står bakom samtliga våra reservationer. Jag vill här för tids vinning yrka bifall bara till reservation 1.

(Applåder)

Johan Nissinen (SD)
Anf. 81 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 2 och 12. Sverigedemokraterna är i grunden positiva till frihandel och globala handelsavtal i sin helhet. Vi anser att Sverige såväl inom EU som i internationella forum som WTO ska verka för en öppen och fri handel och motverka protektionism.

Få saker skulle skada vår industri mer än om våra handelspartner skulle börja begränsa eller på andra sätt förhindra eller fördyra internationell handel. Vi förordar i princip att Sverige för en frihandelsvänlig linje både som nation och inom Europeiska unionen.

Som medlemsland i EU är vi en del av den inre marknaden. Vi är dock i vissa avseenden kritiska till EU-medlemskapet. Men även om villkoren för ett EU-medlemskap bör diskuteras i framtiden ser vi ändå att Sverige kommer att förbli en del av EU:s inre marknad i likhet med Norge och Island.

Sverige som nation måste hela tiden utveckla rätt förutsättningar för att vara ett attraktivt land för industriföretag. Sverigedemokraterna vill verka för sund konkurrens och därmed icke snedvridande regler både nationellt och globalt. Vi anser inte att stora exportnationer och ekonomiskt tunga nationer ska agera protektionistiskt och ge marknadsstöd och snedvridande subventioner till sin egen industri.

Sverigedemokraterna ser positivt på svensk konkurrenskraft och avser att fortsatt stärka den svenska industrins exportmöjligheter genom goda handelsrelationer och världsledande produkter, särskilt gällande högteknologiska produkter högt upp i värdekedjan.

Herr talman! Sverigedemokraterna är generellt positiva till handelsavtalet mellan EU och USA, det så kallade TTIP-avtalet. Vi tror att detta kommer att stärka den svenska industrin genom borttagande av både tariffära och icke-tariffära handelshinder, men även genom att förebygga tillkomsten av nya handelshinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Sverigedemokraterna ser positivt på USA:s uttalade indikationer om transparens, deltagande och ansvarstagande. Vår förhoppning är att framtagna standardiseringar styr mot redan befintliga handelsmekanismer i WTO:s avtal. Avtalet innehåller dock väldigt många faktorer, och komplexiteten är påtaglig när det gäller det tekniska och de icke-tariffära regelhindren.

Sverigedemokraterna ser vikten av att hellre se över de områden som har störst möjlighet till regelsamarbete än att försöka hitta gemensamma nämnare för alla sektorer. Dessutom behövs en förståelse för att vissa regelverk är svåra att samköra på grund av olika myndighetsstrukturer samt olika produktregelverk. Vi anser att en gemensam minsta nämnare gällande de olika sektorerna ska generera avkastning, ökad marknadsintegration och i viss mån skydd av nationella intressen samt att handelsrelationer med tredjeland inte får försämras.

Gällande utfallet i de olika sektorerna vill vi poängtera att redan framtagna prognoser är just generella uppskattningar. Rapporter som visar vilka sektorer eller olika regioner som gynnas av handelsavtalet är osäkra. Även om vår generella uppfattning är att avtalet i sin helhet är positivt gällande industrins exportmöjligheter vill vi flagga för vissa klausuler i avtalet. Sverigedemokraterna anser att tvistlösningsklausulen ISDS ska tas i största beaktning gällande hur den kommer att utformas i det slutgiltiga avtalet. En tvistlösningsklausul av ren Naftamodell är något som Sverigedemokraterna inte kan ställa sig bakom.

Vi ser brister med dagens traditionella bistånd. Det riskerar att försätta länder i bidragsberoende trots att många utvecklingsländer, särskilt i Afrika, har växande marknader. För att lyfta dessa länder långsiktigt och för att bidragsberoendet ska upphöra behövs också hjälp till självhjälp genom företagande och handel. Sverigedemokraterna vill hjälpa svenska företag att investera mer i utvecklingsländerna. Fler företag och ökat entreprenörskap leder till fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter för biståndsländerna.

Vi vill också främja många små entreprenörer i utvecklingsländer. Det gäller inte minst kvinnor, som det är viktigt att stödja med exempelvis utbildning och mikrolån. Det finns redan i dag exempel på verksamheter som stöder företagsamhet, bland andra Swedfund, Business Sweden, Exportkreditnämnden och Svenska institutet. Detta är något vi vill prioritera och vidareutveckla till ett eget område som vi kallar utvecklingshandel. Att knyta handel och bistånd närmare varandra är någonting som Nederländerna redan har genomfört.

Peter Helander (C)
Anf. 82 Peter Helander (C)

Herr talman! Fri handel och fri rörlighet är en självklar del i den ekonomiska tillväxten i en värld som vill utvecklas och se växande ekonomier och minskande fattigdom. Det kommer mycket gott ur öppna gränser och fri rörlighet, och det är någonting som vi i Centerpartiet vill stärka och se mer av. Ur öppenhet för människor, idéer och varor föds nytt välstånd. Goda och stabila ekonomier skapas genom fri konkurrens, fri handel och stabila spelregler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

För ett exportberoende land som Sverige går det inte att försumma handelns stora betydelse för vårt lands välfärd och vår starka ekonomi. Export av varor, teknik och kunnande är helt avgörande för Sveriges framtid. Som ett litet land och en liten ekonomi är vi också oerhört importberoende. Tack vare en fungerande handel får vi i Sverige tillgång till teknik och varor som vi inte själva förmår att producera.

Eftersom vi är ett handelsberoende land är det av största vikt att vi inte blir mätta och nöjda. Därför är det viktigt att den svenska näringspolitiken skapar rätt förutsättningar för innovation, utveckling, etablering och export.

För att Sverige ska bli än mer konkurrenskraftigt när det gäller såväl att starta företag som att locka utländska investeringar krävs politiska beslut som minskar kostnaderna för företagen - inte tvärtom. För Centerpartiet är detta en riktning som är ständigt närvarande i vår politik. En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är en förutsättning för att skapa jobb.

Den regering vi nu har i Sverige har en vilja och lägger fram sina fina ord, men saknar konkret politik som stärker handeln och näringslivet. Den nyligen presenterade nyindustrialiseringsstrategin är återigen en fluffig strategi som kan adderas till raden av så kallade offensiva satsningar som regeringen har presenterat. Det är satsningar som inte gör någon skillnad i praktiken. Bakom dessa satsningar döljer sig den verkliga politiken, vilket syns i regeringens stora skattehöjningar på jobb och företagande som är direkt skadliga för svensk industri.

Jag skulle dock vilja ta tillfället i akt att berömma regeringen för en sak: Det är bra att man lyfter fram skogens viktiga roll i Sverige och omställningen till en biobaserad samhällsekonomi. Centerpartiet har länge lyft fram skogens roll, och det är bra att regeringen också ser värdet av detta. Men även här måste regeringen konkretisera förslag för att vi inte ska tappa tempo i omställningsarbetet.

Herr talman! För mig råder det ingen tvekan om handelns positiva effekter på sysselsättning och en starkare ekonomi. Det är uppenbart. Men det finns också andra aspekter av handelsutbyte, som jag vill ägna några minuter åt.

År 2015 var på många sätt ett viktigt år för det globala klimatet. Världens länder lyckades enas om ett nytt globalt klimatavtal, och nu är det upp till alla världens länder att agera utifrån detta.

Fattigdomen i många länder är fortfarande ett av världens största problem. Men tack vare frihandel och växande öppenhet i världsekonomin har många länder i framför allt Asien, men även Afrika, fått ekonomisk tillväxt och spridning av välstånd. Om klimatförändringarna fortsätter kan dock denna ekonomiska utveckling stagnera på grund av översvämningar, torka, jordförstöring, vattenbrist, flyktingströmmar och andra konflikter som kan uppstå.

Ett av hindren för många fattiga länders ekonomiska utveckling är dumpningen av världsmarknadspriserna på livsmedel på grund av att andra länder har statligt subventionerade produktionsstöd. Alltför låga priser har gjort det svårt att investera i moderna jordbruksmetoder, och fattiga länders kapacitet att producera livsmedel och biomassa har därmed inte tagits till vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! EU är världens största integrerade marknad. Den ökade rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital som har möjliggjort tillväxten och jobbskapandet i EU har varit fantastisk. EU och dess medlemsländer står dock inför stora utmaningar. Många medlemsländer brottas med svaga statsfinanser, hög arbetslöshet och låg tillväxt. För att säkerställa unionens långsiktiga överlevnad krävs mer av det som en gång gjorde medlemsländerna starka: handel och öppenhet.

Centerpartiet vill öppna den inre marknaden ytterligare, särskilt när det gäller inrättande av en digital inre marknad med stark nätneutralitet. EU måste också öppna sig mer mot omvärlden och aktivt arbeta för att upprätta fler globala frihandelsavtal.

I många fattiga länder är miljökraven på såväl industri som jordbruk, gruvdrift och andra aktiviteter mycket lågt ställda och utsätter arbetarna, lokalbefolkningen och världssamfundet för stora risker. Vissa verksamheter är så riskfyllda att de inte borde bedrivas, då skadorna av dem är oåterkalleliga. Det handlar inte bara om klimat, markförstöring, utarmning av ekosystem och spridning av miljögifter utan även om utveckling av bakteriell resistens mot läkemedel och antibiotika.

Därför är det en viktig del av frihandeln att offentliga och privata upphandlare höjer sina miljökrav och stöder statsmakterna i utvecklingsländer med att bygga upp miljölagstiftning och tillsynsmyndigheter. Svenska företag kan genom sina investeringar, sin teknik och sitt kunnande ställa krav som bidrar till en hållbar utveckling.

Herr talman! Just nu förhandlas frihandelsavtalet mellan EU och USA, där syftet är att fördjupa det ekonomiska samarbetet mellan dessa två regioner. Centerpartiet är tydligt med att Sverige ska vara pådrivande för ett ambitiöst transatlantiskt handels- och investeringsavtal mellan EU och Förenta staterna.

Jag kan rada upp flera fördelar med TTIP. Det främsta syftet är att det ska stimulera både EU:s och USA:s ekonomier genom ökad handel med varor och tjänster och ökade investeringar. Men jag vill också passa på att lyfta fram vikten av ett väl fungerande skydd för miljö, hälsa och djur. USA och EU har till exempel olika kemikalielagstiftningar, och det finns stora skillnader när det gäller reglerna för antibiotikaanvändning. I USA används hormonpreparat och antibiotika för att snabba på och stimulera tillväxt hos djuren. För att vi ska kunna bibehålla sund och säker mat, god miljö och djuretik är det viktigt att den överanvändning av hormoner och antibiotika som finns i USA inte försvagar och luckrar upp reglerna inom EU.

Det är viktigt att framhålla att oavsett med vilken region ett frihandelsavtal förhandlas ska det inte leda till sänkta nivåer vad gäller hälsa, miljö- och djurskydd och säkerhet. På samma sätt som i dag ska konsumenter och medborgare på båda sidor Atlanten känna sig helt trygga när de väljer varor och tjänster. Frihandel ger konsumenter ökat utbud och lägre priser. Vi i Centerpartiet är övertygade om att frihandel går att förena med ett starkt miljö- och djurskydd.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Håkan Svenneling (V)
Anf. 83 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! I debatten om svensk handelspolitik går vågorna höga nu för tiden, som vi har hört i dag. På ena sidan står Vänsterpartiet upp för en transparent, öppen och rättvis handelspolitik, och på andra sidan, uppfattar jag det som, står Moderaterna som vill ha maximal frihandel, framför allt för storföretagen, som jag tolkar det. Däremellan kan vi rita in de andra partierna i Sverige på en skala. Men frågan är inte längre om man är för eller emot frihandel. Nej, enligt mig handlar frågan om vilken sorts frihandel vi vill ha.

En stor del av debatten handlar om risken för att expropriering av ett företags resurser och tillgångar sker från statens sida. Historiskt sett har det handlat om oron för direkt expropriering, men de senaste årens ISDS-stämningar har handlat om så kallad indirekt expropriering. Direkt expropriering innebär att staten går in och beslagtar privat egendom. Indirekt expropriering innebär att investeraren förblir ägare men att värdet på investeringen, till följd av olika statliga åtgärder, sjunker eller helt försvinner.

Hur begreppet ska tolkas är emellertid omstritt, och det är inte alltid tydligt i vilka fall det rör sig om indirekt expropriering eller statliga åtgärder där företagen inte har rätt till ersättning. Det finns stöd för att investerare ska ha rätt till ersättning för indirekt expropriering både i svensk lagstiftning och i Europakonventionen, men de kommande handelsavtalen innebär att denna rätt till ersättning vid indirekt expropriering stärks. Det kan innebära att staten blir skadeståndsskyldig oftare.

Statliga svenska Vattenfall är inblandat i en sådan tvist. De stämde Tyskland första gången för ett fall som rörde Hamburg och stadens beslut att införa striktare miljökrav på kolkraftverket Moorburg som Vattenfall äger. Fallet slutade med förlikning. Hamburg tvingades dra tillbaka en hel del av sina miljökrav. Men historien slutar inte där. Nu har EU-kommissionen dragit Tyskland inför EU-domstolen för att man inte följde EU:s miljölagstiftning när man gjorde förlikningen med Vattenfall. EU-kommissionen anser nämligen att Tyskland och Vattenfall inte har gjort tillräckligt för att minimera kolkraftverkets negativa effekter på fisklivet i floden Elbe, som kraftverket hämtar sitt kylvatten från.

Detta visar att stämning om indirekt expropriering riskerar att sänka miljökrav och inte följa gällande miljölagstiftning. Därför borde regeringen uppdra åt lämpliga myndigheter att genomföra en strategisk miljökonsekvensanalys av stora handelsavtal såsom CETA, som vi hörde Carl Schlyter tala om förut, och TTIP. Ambitionen i dessa nya handelsavtal är betydligt större i än de tunna, traditionella handelsavtalen med till exempel Indien. CETA-avtalet med Kanada innehåller dessutom många detaljer som är viktiga att studera.

För första gången finns dessutom marknadstillträden beskrivna som så kallade negativlistor, det vill säga att allt per automatik är öppet för konkurrens om det inte finns undantaget i förväg i en definierad lista. Detta skiljer sig från tidigare frihandelsavtal där man i stället anger vad som är öppet för konkurrens, och om någon ny sektor eller tjänst tillkommer som aldrig tidigare funnits i vårt samhälle är det möjligt att reglera den eller avreglera den efter statens eget önskemål.

Vänsterpartiet menar att TTIP-avtalet som förhandlas mellan EU och USA med nuvarande innehåll kan få stora negativa konsekvenser. Vi anser att det vore bättre att försöka lösa de enkla handelshinder som finns, som ett fåtal omotiverade tullar och vissa regelskillnader, i stället för att sjösätta det jättelika avregleringsavtal som TTIP de facto är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Avtalets innehåll och de negativa effekter det kan medföra på en mängd områden gör att jag uppmanar regeringen att verka för att EU ska lämna TTIP-förhandlingarna.

En central aspekt av förhandlingarna kring TTIP rör samarbete om regleringar, kommande lagstiftning och standarder. EU-kommissionen vill därför upprätta ett så kallat regulativt samarbetsorgan. Det regulativa samarbetsorganet ska bestå av företrädare för EU:s och USA:s tillsynsmyndigheter och fungera som ett forum för samarbete kring nya regler och översyn av redan befintliga regler. I processen ska olika intressenter, så kallade stakeholders, konsulteras, däribland storföretag och företag.

Förebilden för EU-kommissionens förslag till ett regulativt samarbetsorgan finns i USA och heter Office of Information and Regulatory Affairs, OIRA. Det är en enhet som lyder under Vita huset. OIRA inrättades 1980 och har till uppgift att granska lagar och regler innan de implementeras. En rapport från Center for Progressive Reform visar att storföretagens lobbyister regelbundet använder OIRA för att påverka lagstiftning och regelverk i företagsvänlig riktning. Vid upprepade tillfällen har man stoppat progressiv lagstiftning, framför allt inom miljö, arbetsmiljö- och hälsoområdet.

Enligt kommissionen ska näringslivet redan när en ny lag eller reglering förbereds informeras så att man kan ge förslag på utformning. Om ett företag är missnöjt med effekterna av ett förslag måste den beslutande myndigheten gå med på en dialog med det berörda företaget. Om exempelvis kemikalieindustrin tidigt indikerar att en ny regel kan vara till problem kan den försöka stoppa eller påverka regeln redan på planeringsstadiet.

Nya lagar och regler ska alltid genomgå en konsekvensanalys för att visa hur de påverkar handeln. Alla eventuella handels- eller investeringshinder måste redovisas. Exempel på sådana hinder kan vara strängare miljölagstiftning eller försvar av arbetsrättsliga principer. Näringslivet kan sedan använda samma konsekvensanalyser för att i en överklagan peka på olika handelshinder.

EU-kommissionens förslag om regulativt samarbete innebär att all lagstiftning som näringslivet anser går emot deras intressen kommer att försvåras, förhalas eller till och med stoppas. Om förslaget blir verklighet får företagen stor makt över utformningen av regler, standarder och lagar i såväl EU som USA.

Ett annat avtal, som vi inte har lyft fram så mycket i dag, är det internationella avtalet om handel med tjänster, TISA. Det tog fart under 2013 och pågår fortfarande. Förhandlingarna omfattar i dag 23 parter varav EU är en. I förhandlingarna representerar EU samtliga medlemsstater. Sammantaget omfattar TISA-förhandlingarna mer än 50 länder. Dessa länder står för närmare 70 procent av all handel med tjänster i världen.

Syftet med TISA-avtalet är att minska regleringen och öka privatiseringen av handeln med tjänster. Avtalet omfattar alla tjänster utom flygtransporter och tjänster i statlig verksamhet som polis, militär, domstolar och övrig myndighetsutövning. Målet är att så många tjänsteområden som möjligt ska omfattas av förhandlingarna. I avtalet ingår bland annat den så kallade Ratchetklausulen som innebär att tjänster som en gång privatiserats inte på nytt kan regleras eller göras offentliga igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

TISA-förhandlingarna inleddes i tysthet och under stor sekretess. Men en läcka via Wikileaks avslöjade att utkasten till TISA-avtalet ska hållas hemliga inte bara under pågående förhandlingar utan även fem år efter att avtalet har undertecknats.

I takt med den växande kritiken från medborgare, fackföreningar och andra sociala rörelser har EU-kommissionen offentliggjort information om avtalet, däribland kommissionens förslag till innehåll.

TISA-förhandlingarna sker vid sidan om de multilaterala förhandlingarna i WTO och stänger därmed ute flera av de stora och snabbt växande tillväxtekonomierna som Brasilien, Kina, Indien och Sydafrika. Därmed kan avtalet leda till fortsatt obalans i världen mellan rika stater i nord och fattigare stater i syd.

Vänsterpartiet är kritiskt till TISA-förhandlingarna. Om avtalet blir verklighet kommer det att öka de globala storföretagens kontroll över offentliga tjänster och därmed hindra nationella regeringars möjlighet till reglering och gemensamt ägande. Avtalet väntas även minska regeringarnas möjligheter att verka för sociala, ekonomiska och miljörelaterade mål, och det riskerar att försvåra nödvändig reglering av finanssektorn och kan bli en katastrof för klimatarbetet. Jag ser därför med stor oro på de följder som ett eventuellt avtal kan få för Sverige, EU och omvärlden.

Mot bakgrund av de stora negativa konsekvenser som TISA-avtalet kan innebära borde den svenska regeringen verka för att EU ska lämna TISA-förhandlingarna.

Utvecklingsländer behöver få tillgång till modern miljöteknik för att kunna bromsa sina egna utsläpp och samtidigt utvecklas. Vänsterpartiet anser att tekniköverföringen skulle gynnas genom en förändrad patentlagstiftning. Innovationer inom förnybar teknik, jordbruk och datamodulering i syfte att förutsäga väder finns ofta koncentrerade hos företag i den rika världen. När utvecklingsländer i dag vill utveckla tekniker för förnybar energi och hållbar livsstil, till exempel genom att bygga vindkraftverk, måste de antingen betala dyra patentlicenser eller använda gammal teknik där patenträtten gått ut. Utvecklingsländerna har i dag helt enkelt inte råd med den modernaste och miljövänligaste tekniken och tvingas därför ofta till gammal teknik.

Vänsterpartiet anser därför att riksdagen ska uppmana regeringen att i internationella klimatförhandlingar verka för att grön teknik som bekämpar klimatförändringarna bör ges samma undantag inom TRIPS-avtalet som livsbesparande mediciner redan har fått.

Framsteg har gjorts inom ramen för klimatförhandlingarna i Paris. Dessa framsteg är viktiga, men enligt min uppfattning är de otillräckliga för att lösa problemet med en ineffektiv och dyr tekniköverföring till fattiga länder. Avtalstexten nämner inget om att undanröja det mest centrala hindret för tekniköverföringen, det vill säga patent och immaterialrätt. I stället förlitar parterna sig endast på goda intentioner och teknikcentret i Köpenhamn. Det håller inte. När det gäller finansiering finns det ingen konkret siffra angiven i själva avtalstexten, och de 100 miljarder dollar per år som nämns i klimatavtalet är därmed inte folkrättsligt bindande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Vi har flera reservationer på det här området, men jag vill yrka bifall till reservationerna 4 och 7.

Hans Rothenberg (M)
Anf. 84 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Det var intressanta ord som man fick höra: expropriering, lämna förhandlingar, begränsa. Dessa ord hör man i en debatt i Sveriges riksdag när vi talar om hur handeln ska kunna utvecklas, hur handeln ska kunna vara en möjlighet för Sverige att växa, skapa fler jobb, öka välståndet och bidra till att bygga vidare på den svenska välfärden.

Det är oerhört viktigt att handelsavtalet med USA genomförs. Vi ska komma ihåg en sak: USA är ett av världens mest protektionistiska länder. Där månar man om sina gränser så mycket att det blir höga tullar på produkter som importeras till USA. Man har kvotbegränsningar och standarder som gör det svårt, näst intill omöjligt, för mindre företag som producerar till exempel garagedörrar att komma in på den marknaden.

Därför är det bra att EU och USA skapar ett frihandelsavtal där man river kvotgränser, sänker tullar och där man skapar gemensamma standarder så att det blir möjligt för fler att komma in på den marknaden.

Jag vill fråga Håkan Svenneling: Varför nämner Vänsterpartiet aldrig i handelsdiskussioner protektionism som något hot, som någonting som är dåligt? Varför nämner ni aldrig att handel kan vara ett redskap för att skapa fred? Som jag nämnde i mitt anförande finns det ju forskning som visar att handel har en fredsbevarande funktion. Varför nämner ni aldrig det? Varför ser ni bara åskvädret som vankas i skyn?

Håkan Svenneling (V)
Anf. 85 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Att USA är ett viktigt exportland för Sverige är jag och Hans Rothenberg helt överens om. USA är topp fem i svensk export. Det gör att vi tycker att det är viktigt att man kommer till rätta med de handelshinder som finns mellan Sverige, EU och USA. Man bör verkligen ta tag i de problem som finns och se om det går att hitta bra och lämpliga lösningar så att små och medelstora företag skulle kunna exportera till den amerikanska marknaden och vice versa amerikanska företag exportera till Sverige.

Men det är långt ifrån att sjösätta ett jättelikt avregleringsavtal som TTIP de facto är och som innebär att storföretag kan ifrågasätta alla regler kring miljölagstiftning, arbetsrätt och annat. Det är jag inte beredd att göra.

Det finns exempel inom det amerikanska avtalet Nafta. USA har nu blivit stämt därför att president Obama har beslutat att Keystone XL - den stora oljeledningen som skulle gå genom hela USA - ska stoppas eftersom han har skrivit under klimatavtalet i Paris. Obama säger: Vi kan inte nå våra klimatambitioner om vi samtidigt tillåter oljeledningen. Då åker han direkt på en stämning. Advokater och jurister är efter honom för att stämma USA för att man har klimatambitioner. Så vill jag inte ha det.

Jag ser med oro på protektionism och på en del länder som beter sig dåligt på marknader runt om i världen. Svenska företag får möta osjysta villkor. Det gäller att vi står upp för svenska värderingar och ser till att frihandel ska råda. Men det gör man inte när man lämnar över makten till storföretagen.

Det finns positiva delar med handel, och jag tror att det på lång sikt kan leda till fred. Men jag är nog inte riktigt så positiv som Hans Rothenberg med att det per automatik ger fred. Där ser jag till exempel EU:s ökade närmande till Iran. Det är en viktig fråga som man bör ta tag i när det gäller mänskliga rättigheter.

Hans Rothenberg (M)
Anf. 86 Hans Rothenberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Då var det väl tur att Håkan Svenneling inte föddes hundra år tidigare än vad han gjorde. Då rådde det minsann inte fred i världen. Då var handeln begränsad, och det var en mycket oroligare värld än den som vi i dag lever i.

Jag noterar att Håkan Svenneling sa i sin replik att man skulle kunna lösa några enkla handelshinder med USA. Vad är det för enkla handelshinder? Jo, det är tullar, kvoter och standarder. Det är ju det som hela det här frihandelsavtalet handlar om. Men Håkan Svenneling och Vänsterpartiet vill att EU ska lämna bordet och inte diskutera detta. Kvar kommer det att finnas höga tullar, kvoter och standardbegränsningar. Det kommer inte att finnas några möjligheter att diskutera arbetsrätten.

Många svenska företag är ute i världen och utgör goda exempel. Näringsutskottet var i Sydkorea för inte så länge sedan och såg hur ett av de större svenska företagen var ett föredöme och erbjöd goda arbetsvillkor och föräldraledighet. Detta lämnar man helt utan möjlighet att påverka. Det går inte heller att föra fram konsumenträttsaspekter. Det är ju detta som ett frihandelsavtal innebär.

Och jag vill säga till denna kammare, till herr talmannen och till alla som följer debatten att Sverige kan vara en del av EU och få möjlighet att öppna upp sin marknad mot världens näst största ekonomi, USA. USA får då möjlighet att utan begränsningar handla med EU, och det kan vi få ut fördelar av. Det är någonting som bygger vår framtida välfärd, vårt välstånd och som vi behöver utveckla.

Jag tycker att det är tråkigt att Vänsterpartiet alltid bara ser begränsningar. Varför är ni så rädda för handel?

Håkan Svenneling (V)
Anf. 87 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag är absolut inte rädd för handel. Jag har sagt i tidigare debatter att jag gärna skulle köpa mina Converseskor billigare i Sverige jämfört med vad de kostar i dag på grund av tullar. Det är helt orimligt att produkter som i dag är konkurrensutsatta och säljs i så stora delar av världen inte har lägre tullar när man i så stor utsträckning skickar dem mellan Europa och USA.

Men skillnaden med TTIP är att man också inför ett regulativt samarbete. Till och med innan Kemikalieinspektionen ska lägga fram ett förslag till oss politiker ska amerikanska företag ha möjlighet att påverka den lagstiftningen. Om vi skulle lagstifta om någonting här i Sverige som skulle vara bra för miljön, arbetsrätten eller till och med säga nej till en oljeledning som Obama har gjort, då riskerar vi att bli stämda som stat.

Sverige har aldrig blivit stämt, men vi har varit inblandade i alldeles för många stämningar när det gäller statliga företag, till exempel Vattenfall. Jag är inte beredd att det ska vara så i framtiden.

Hans Rothenberg målar upp en bild av att handeln har lett till att vi i princip har fred i hela världen. Det känns lite apart att använda sig av den typen av ingång i debatten när vi ser vad som händer runt om i världen. Det är riktigt att demokratiska stater inte öppnar krig med varandra. Det är väldigt ovanligt, det måste jag ge Hans Rothenberg rätt i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Men vi ser ju att konfliktnivån har ökat i världen. Framför allt finns det stora flyktingströmmar. Om man hela tiden tror att det är handel som kommer att lösa alla problem, då borde mänskliga rättigheter i Kina vara införda för länge sedan. Det handelsutbyte som vi har med Kina i dag är mångt större än när jag föddes.

När vi ökar handeln med Iran som inte respekterar mänskliga rättigheter, som avrättar fackföreningsledare bara för att vi vill att de inte ska bygga kärnvapen, då är det tveksamt om vi bidrar till en bättre värld. Då säger vi också till Iran: Visst, ni skaffar inte kärnvapen, men det är helt okej att ni avrättar fackföreningsledare.

Det är en sådan handel som jag är orolig för, när man inte ser till vad som är bäst för mänskliga rättigheter och en god miljö.

Said Abdu (L)
Anf. 88 Said Abdu (L)

Herr talman! För Liberalerna utgör en internationell marknad och frihandel samhällets grundstenar. Därför vill vi se mer frihandel och mindre protektionism i Sverige, i Europa och i världen.

I min tidigare roll som företagare var jag väl bekant med hur hämmande export- och importhinder kan vara, hur dessa hinder kan innebära den avgörande skillnaden mellan framgång och fiasko för ett företag. Att vårt land står för en öppen och investeringsvänlig företagarkultur är nödvändigt för att trygga vår tillväxt och därmed se till att vi även i framtiden klarar av våra åtaganden för en gemensam välfärd. Ett öppet företagsklimat länder emellan är således en fundamental faktor för framtidens jobb och framtidens välfärd.

Herr talman! Sverige är ett litet land i en stor värld. Vi byggde landet starkt under 1800-talet och 1900-talet tack vare en varierad tillverkningsindustri, en industri som fortfarande frodas i många delar av vårt land, inte minst hemma i Trollhättan.

Trots denna stolta och starka exportsektor är vi i många avseenden beroende av import, inte bara för konsumtion utan även för att förse exportindustrin med råvaror och komponenter. Vår export och import är nära sammanlänkade, och för att försäkra oss om tillväxt och välstånd är det viktigt att vi kan importera de varor och tjänster som vi behöver. Lika viktigt är det att nya näringars digitala och klimatsmarta produkter och tjänster kan exporteras utan att innovationskraften och jobbskapandet kvävs av internationella handelshinder.

Frihandel främjar i de flesta sammanhang båda parterna och inte ensidigt den starkare partnern. Den internationella handelns förmåga att skapa tillväxt även i de så kallade utvecklingsländerna, det vill säga mindre välutvecklade länder, får därför inte underskattas. Den tillväxt vi sett i Östeuropa sedan EU:s utvidgning är ett lysande exempel på hur slopade tullar och fri rörlighet för kapital och framför allt för individer skapar välstånd även i länder som tidigare plågats av låg tillväxt och fattigdom. För att öka integrationen i EU och vidareutveckla vår egen ekonomi och de andra medlemsländernas ekonomier bör den inre marknaden främjas och ytterligare stärkas, så att vi möter framtiden tillsammans.

Herr talman! Liberaliseringen av utvecklingsländers ekonomier ökar inte bara välståndet i respektive land utan ger även enskilda individer större möjligheter till utveckling och självförverkligande, vilket är det centrala för oss liberaler. Alla människor ska ha möjligheten att utveckla sin fulla potential och inte hindras och begränsas av statliga eller mellanstatliga ingripanden. Att riva hinder i världshandeln är alltså inte bara av intresse för Sverige och Europa, utan även för de länder och individer som ännu inte lever i det välstånd som den liberala marknaden har skapat hos oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är därför Sverige måste vara en stark röst för en liberal handelspolitik och driva frågor i WTO och andra handelsorgan för att främja denna inriktning gentemot de nationalistiska och protektionistiska strömningar som just nu florerar i världspolitiken. Ett frihandelsavtal med USA är ett steg i rätt riktning. Sverige bör därför fortsätta att vara pådrivande inom EU för att EU omgående ska ingå detta avtal, som förenklar handelsutbytet över Atlanten och ökar den europeiska integrationen med världens största ekonomi. Samtidigt som vi liberaler är mycket positiva till TTIP ser vi vikten av att avtalet utformas med omsorg, så att det inte begränsar demokratiskt fattade beslut.

De senaste 100 åren har protektionismen här hemma och i världen minskat markant och välståndet ökat dramatiskt. Däremellan finns ett otvivelaktigt samband, som jag tror stavas frihandel och liberalism. Av detta behöver Sverige, Europa och världen mer, inte mindre.

Herr talman! Vi står fortfarande bakom samtliga alliansgemensamma reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

(Applåder)

Håkan Svenneling (V)
Anf. 89 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Förra veckan röstade Europaparlamentet om vilken inriktning man ville se på EU:s förhandlingar om tjänstehandelsavtalet TISA. Ställningstagandet är ett sätt för Europaparlamentet att påverka EU, så att utfallet blir så nära det som Europaparlamentet vill se. Man ska sedan godkänna det färdigförhandlade handelsavtalet eller förkasta det. Det var ganska många delomröstningar, och de var ganska jämna. Det skilde flera gånger bara några få röster.

En av omröstningarna handlade om att alla parter i TISA-avtalet, som innefattar 50 olika länder runt om i världen, skulle ratificera FN-organet ILO:s åtta konventioner om rätten till en bra arbetsmiljö, bland annat rätten att teckna kollektivavtal. Liberalernas representant i Europaparlamentet Jasenko Selimovic röstade nej till förslaget om ILO-konventioner som standard. Min fråga är: Varför är Liberalerna emot att människor ska ha en bra arbetsmiljö?

Said Abdu (L)
Anf. 90 Said Abdu (L)

Herr talman! Jag tackar Håkan för frågan. Tyvärr har jag ingen större kunskap om kontexten eller bakgrunden till att Jasenko röstade på det sätt han gjorde, inte heller om betänkandet som sådant.

Det jag anser bekymmersamt är de åsikter som Håkan och hans parti företräder gällande handel och protektionism i dessa sammanhang. Precis som min företrädare var inne på kan de inte se fördelarna med ett transatlantiskt handelsavtal utan vill motverka det.

Tyvärr kan jag alltså inte besvara frågan.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 91 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Som tur var vann inte Liberalerna. Förslaget om att ILO-konventioner ska gälla för alla parter i TISA-förhandlingarna och att man ska ratificera ILO-konventioner vann med knappa tre röster i Europaparlamentet. Nu får vi hoppas att EU-kommissionen lyssnar till det här förslaget och att man på ett bättre sätt jobbar för att fackliga rättigheter och arbetsmiljörättigheter ska vara en del av handelsavtalen. Det är väldigt viktigt för mig. Mycket av den kritik jag för fram i den här debatten handlar om att man inte respekterar den här typen av konventioner i de förhandlingar som förs. Jag tycker att Liberalerna borde fundera på varför man inte vill värna arbetsmiljön för människor i 70 procent av alla länder i världen som handlar inom det här avtalet utan i stället röstar nej till den här typen av förslag.

Said Abdu (L)
Anf. 92 Said Abdu (L)

Herr talman! Jag kan förtydliga att vi givetvis står bakom arbetsrätten och att de sociala villkoren upprätthålls för arbetare runt om på vår planet. Detta har vi försökt främja även i vårt betänkande och i de svar vi har gett. Hur man sedan utformar det kan se olika ut beroende på vilken kontext och vilket land det gäller och vilket perspektiv man ser det ur.

Larry Söder (KD)
Anf. 93 Larry Söder (KD)

Herr talman! Målet för handelspolitiken ska och bör vara att uppnå så hög grad av frihandel som möjligt. Varje person och varje enskilt företag måste kunna köpa varor varifrån de önskar. Tydliga och klara regler ska finnas, så att man vet att man gör rätt.

Man kan välja att se saker i stora linjer eller i små linjer. Jag väljer allt som oftast att försöka se saker i det lilla, för det som fungerar i det lilla brukar även fungera i det stora.

Möjligheten för företag och privatpersoner att handla är väldigt begränsad vad gäller både försäljning och inköp. Den är begränsad på det sättet att det inte är små berg man ska ta sig över för att vara säker på att man gjort rätt och att allting gått rätt till, utan det är ganska stora berg.

Jag driver ett e-handelsföretag, som i den bästa av världar köper alla sina varor inom Sverige och säljer dem inom Sverige, vilket är enklast för mig och inte innebär några krångligheter. Den bästa av världar, säger jag, för det är det som är enklast för mig som företagare. Detta är våra system byggda för. Men att inköpa varor från EU:s inre marknad för att sedan sälja dem inom Sveriges gränser ökar en företagares svårigheter med att se till att alla skatter och alla tillstånd är på rätt ställe.

Allteftersom ett företag utvecklas uppstår behov av olika leverantörer och olika marknader, och då uppstår också nya problem. Snart står man där och köper varor från övriga världen och försöker sälja dessa inom EU:s gränser. Jag kan utan att överdriva säga att det är ett tålmodigt arbete som ligger bakom att ett företag utvecklas så långt. Det är inte mänskligt vad för problem som kan skapas. Jag uppmanar ledamöterna att skriva ned på ett papper vilka problem de tror kan uppstå för ett företag som vill bedriva handel inom EU och göra inköp från resten av världen. Jag är övertygad om att jag kan göra den listan dubbelt så lång. Numera skapar man både adresser och bankkonton runt om i Europa för att få det att fungera så smidigt som möjligt, göra så rätt som möjligt för alla parter och få alla de tillstånd som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag tror att alla de berg som ska bestigas för att man ska kunna göra detta gör att människor avstår från att driva företag. Jag tror att man lägger ned på grund av detta, inte för att företagen går dåligt utan för att det är krångligt och för att vi har sådana hinder när det gäller handel.

Vi vet att de växande företagen skapar de nya jobben. Vi vet att vår framtid med låg arbetslöshet finns i händerna på människor som faktiskt har tid, kraft och mod att skapa nya växande företag. Kan vi då hjälpa till att riva de hinder som finns mellan länder och ge dessa företagare allt mindre berg att bestiga innan de får göra det som de önskar, det vill säga sälja sina varor och försöka driva ett företag som går med vinst?

Vi kristdemokrater kan inte se någon annan väg än att vi som nation driver på så att det skapas en effektiv inre marknad, en öppen handelspolitik inom EU, ett förstärkt multilateralt handelssystem inom WTO och ett ökat handelsutbyte mellan Sverige och andra länder samt att utländska investeringar i Sverige ökar.

EU gör nu ett gediget arbete inom ramen för BEPS, så att skattebaserna för europeiska länder kan skyddas. Och reglerna inom EU när det gäller skatteområdet ska så långt som möjligt harmoniseras för att undvika skatteflykt. Det är en åtgärd som jag givetvis välkomnar. Det handlar om att konkurrensvillkoren på det skattemässiga området blir så jämförbara som möjligt. De som gör rätt för sig och följer de intentioner som finns i skattelagstiftningarna ska kunna känna sig någorlunda säkra på att ingen annan får en konkurrensfördel på grund av aggressiv skatteplanering.

Dessa regler tas nu fram i relativt stor enighet och i en takt som gör att vi som lagstiftare kan känna oss lite oroliga. Det finns även en stark entusiasm kring dessa regler som gör att man skyddar sina egna skattebaser och får ordning och reda i systemen inom EU så långt som möjligt. Detta arbete fortsätter ut i OECD, och det ser ut att gå rätt hyfsat där med.

Jag menar att man med samma iver och entusiasm borde ta sig an företags och människors möjlighet att bedriva handel med varandra. Så många hinder som möjligt måste tas bort, och förutsägbara spelregler som syftar till att främja handel ska inrättas. De positiva glasögonen borde vara på.

Vi ser positivt på att regeringen ska främja en fri och rättvis världshandel. Vi ser även med tillförsikt på att regeringen kommer att verka för att handelshinder rivs samtidigt som man ska värna miljön, löntagarnas intressen, människors hälsa och demokrati.

Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar är ett handels- och investeringsavtal som EU håller på att förhandla fram med USA - EU:s största exportmarknad. Tullar, byråkrati och restriktioner när det gäller investeringar på båda sidor av Atlanten kan göra det svårt att köpa och sälja varor och tjänster. Undanröjer man dessa hinder för handeln mellan EU och USA skulle det stimulera tillväxten, skapa arbetstillfällen och medföra ökad valfrihet och lägre priser för oss som konsumenter. Vi är övertygade om att detta skulle skapa jobb inom EU som helhet.

Handel skapar jobb, tillväxt och välstånd i Sverige och i andra länder. För att jobben ska bli fler i Sverige måste Sverige förbli öppet mot omvärlden. All form av protektionism måste motverkas. Det är viktigt, inte minst med anledning av att vi i Sverige har många människor som står utanför arbetsmarknaden och är i stort behov av jobb. Vi ser också att sedan 2008 och finanskrisen har antalet nya handelshinder ökat i världen. Mellan 2008 och 2015 införde till exempel G20-länderna totalt 1 360 nya restriktioner medan bara 329 avlägsnades. Detta riskerar att skada inte bara unionens handelsutveckling utan även Sveriges. Därför måste Sverige fortsatt vara en tydlig röst inom EU och i omvärlden för frihandel och öppenhet. Att riva handelshinder och samtidigt värna miljö, konsumentskydd och rättvisa villkor måste prioriteras för en fortsatt ökad internationell handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! För att tiden i eftermiddag ska begränsas yrkar vi bifall endast till Alliansens reservation 1. Men vi står givetvis bakom även de övriga från Alliansen.

(Applåder)

Jennie Nilsson (S)
Anf. 94 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Det finns sedan länge ett brett stöd i Sveriges riksdag för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna.

Socialdemokraterna delar uppfattningen att frihandel kan vara en stark och välståndsskapande kraft såväl för världens fattiga länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt intresse och ett svenskt intresse. Samtidigt är det viktigt att slå fast att den fria handeln också ska vara rättvis och främja hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, skyddet av arbetstagare och konsumenters intresse och kampen mot korruption.

Sverige har varit, är och ska vara en tydlig röst för att rättvis, öppen och hållbar frihandel ska vara ett viktigt verktyg för såväl demokrati som tillväxt och välfärd.

Vi har gjort skillnad, och vi ska fortsätta att göra det. Därför är vi pådrivande och aktiva på alla nivåer, i EU, i organ som WTO och på hemmaplan. Det betyder att vi är positiva till fler frihandelsavtal och att vi vill att de ska nå ett så ambitiöst resultat som möjligt för att stödja tillväxt och sysselsättning samtidigt som miljö, hälsa och löntagares rättigheter ska värnas. Det gäller inte minst TTIP, det handelsavtal som nu förhandlas mellan EU och USA och som har väckt en del debatt.

Vår uppfattning är att avtalet är viktigt för Sverige, för svenska jobb och för svenska företag, särskilt för de små företagen, som inte har möjlighet att köpa sig förbi handelshinder genom att etablera sig direkt på marknader. Lägre eller borttagna tullar samt mer av gemensamma regler och standarder är många gånger avgörande för om ett litet företag har möjlighet att etablera sig på en ny marknad.

Samtidigt ska man givetvis ta den oro som finns när det gäller framför allt investerarskyddet och dess tvistlösningsmekanism, ISDS, på allvar. Vi välkomnar därför särskilt att kommissionen arbetat fram ett förslag till ett mer modernt investerarskydd och en tvistlösningsmekanism för TTIP.

Förslaget innebär att det inrättas en särskild domstol med oberoende domare. Men det föreslås också - och det är kanske än viktigare - särskilda bestämmelser som underlättar för små och medelstora företag, exempelvis ett tak för rättegångskostnader samt effektivare och snabbare behandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Huruvida det förslaget kommer att få gehör och acceptans i EU och i förhandlingarna med USA vet vi ännu inte. Men vi tycker att det är positivt att man gör stora ansträngningar för att hitta lösningar som bär framåt.

När det gäller skyddet av staters rättigheter att reglera föreslår kommissionen att det ska finnas skrivningar som fastslår att regeringars rätt att reglera den offentliga politiken helt kvarstår. Dessutom föreslår kommissionen att det ska klargöras att bestämmelser om investeringsskydd inte ska kunna tolkas som ett åtagande från regeringar att inte ändra sin lagstiftning i framtiden, även om det kan påverka investerares förväntningar på resultat negativt.

Det kan också konstateras att den svenska hållningen om vikten av öppenhet och transparens har fått genomslag i TTIP-förhandlingarna och i kommissionens nya handelsstrategi. Det är viktiga steg i rätt riktning för mer demokratiskt välgrundade beslut.

Herr talman! Vi ställer oss också bakom förhandlingarna om ett uppdaterat tjänstehandelsavtal, TISA, men konstaterar samtidigt att det är först när ett avtal är färdigförhandlat som det går att ta ställning till det fullt ut. Det gäller alla avtal, alltid.

TISA är ett plurilateralt avtal som omfattar 50 länder. Målsättningen är att avtalet på sikt ska kunna införlivas i WTO. Avtalet syftar till att möjliggöra för utländska och inhemska företag att konkurrera på lika villkor när det gäller tjänstemarknader. Värt att notera är dock att tjänster som drivs i offentlig regi, utan vare sig konkurrens eller vinstintresse, är uteslutna ur definitionen av tjänst. När det gäller tjänster som tillhandahålls åt offentlig sektor avgör varje land vilka åtaganden man vill göra. Sverige har valt att inte göra några åtaganden när det gäller tjänster till offentligt finansierad hälso- och sjukvård, offentligt finansierad utbildning, distribution av vatten samt film, tv och andra audiovisuella tjänster.

Ett annat avtal som berörs i betänkandet är TRIPS. Det är ett avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, exempelvis patent och upphovsrätt och miljöteknik. Samma principer gäller givetvis här som redan har redovisats. Men värt att tillägga är att viktiga steg har tagits i och med inrättandet av en grön klimatfond 2009 och i klimatavtalet som slöts i Paris 2015 om att underlätta tekniköverföring till fattiga utvecklingsländer, bland annat genom ekonomiskt stöd.

När det gäller EU:s inre marknad kan vi konstatera att den är viktig och att mer kan och borde göras när det gäller att få alla länder att implementera de beslut som är fattade. I enlighet med den uppfattningen respekterar vi det beslut och den anpassning som gjorts till WTO:s regler när det gäller sälprodukter men kommer att bevaka och aktualisera frågan i samband med framtida utvärderingar.

Samma sak gäller exportförbudet av snus där vi sedan tidigare har prioriterat det inhemska undantaget.

Vi ser också positivt på att kommissionen nu tar fram strategier för att stärka såväl den inre digitala marknaden som den inre marknaden i stort. Utgångspunkten bör vara att fokusera på de områden som har störst potential för tillväxt och gränsöverskridande handel inom EU.

Herr talman! Sverige är ett litet land i utkanten av eller långt ifrån de flesta marknader. I ett läge där globalisering och digitalisering skapar nya utmaningar och nya möjligheter och där många av våra mest innovativa nya företag föds globala och redan ifrån dag ett behöver kunna nå ut på marknader utanför Sveriges gränser, är det bekymmersamt att vi som land tappat marknadsandelar på i stort sett alla marknader sedan finanskrisen 2008-2009.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Den politik som förts under den borgerliga regeringen har inte varit tillräcklig för att vända den här utvecklingen. Därför välkomnar vi socialdemokrater nu de satsningar som görs på export i budgeten för 2016 och den exportstrategi som har tagits fram av S-MP-regeringen.

Målet med strategin är att öka exporten, både i absoluta tal och som andel av bnp, att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar, kompetens och turister, att öka andelen exporterande företag och att öka deltagandet av svenska företag i den globala ekonomin.

Svensk export måste i högre utsträckning nå tillväxtmarknaderna. Fler små och medelstora företag måste kunna, våga och vilja exportera. Det är en grundförutsättning för att skapa fler jobb, tillväxt och välfärd i Sverige. Exportstrategin har tillsammans med skrivelsen om hållbart företagande lämnats över till riksdagen och kommer att behandlas under våren.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 95 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jennie Nilsson konstaterar att insynen i TTIP har ökat tack vare Sveriges ståndpunkt. Det visar att det ändå går att påverka de handelsförhandlingar som pågår.

I förra veckan röstade Europaparlamentet om vilken inriktning man ville se på EU:s förhandlingar om TISA, tjänsteavtalet som Jennie Nilsson också lyfte fram. Ställningstagandet är ett sätt för Europaparlamentet att påverka EU så att utfallet blir så nära det som Europaparlamentet vill så att man kan godkänna eller förkasta handelsavtalet när det är färdigförhandlat.

Bland annat röstade man om det som kallas för positivlistan, vilket innebär att bara de marknadsområden som är upptagna på en lista skulle omfattas av avtalet. Detta har varit standard i tidigare handelsavtal, men i tisdags föreslogs i stället en negativ lista som innebär att när nya marknadsområden uppkommer så omfattas de per automatik av handelsavtalet.

Socialdemokraterna valde att avstå i Europaparlamentet och avgjorde egentligen därmed omröstningen genom att inte välja sida och därmed inte skydda offentlig sektor och framtida marknader.

Jag vill därför fråga: Är den offentliga sektorn inte viktig för Socialdemokraterna? Vad tycker Socialdemokraterna - är ni för en positiv eller en negativ lista?

Min andra fråga handlar om ett annat förslag som man röstade om, den så kallade ratchetklausulen och standstill obligation. Det handlar om att man som stat ska kunna återta marknader som en gång privatiserats. De här klausulerna innebär att det inte ska bli möjligt, och jag undrar vad Socialdemokraterna anser om ratchetklausulen. Var det bra att parlamentet röstade nej till det förslaget?

Jennie Nilsson (S)
Anf. 96 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Tack för frågorna, Håkan Svenneling!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

När det gäller den första frågan om en positiv eller en negativ lista tror jag att vi tolkar in betydligt mindre i det än vad Vänsterpartiet gör. Jag tror att skälen till att man går fram med en negativ lista i stället för en positiv lista i de nya förhandlingarna är en anpassning till en alltmer globaliserad och digitaliserad värld. Det innebär nämligen att det sannolikt blir snabbare processer, bedömer man, och man har bedömt att det finns ett värde i sig av att man håller uppe hastigheten i frågor över tid och inte ständigt måste fatta nya beslut.

Däremot gör vi inte alls samma tolkning som Vänsterpartiet av huruvida man kan eller inte kan reglera en marknad. Här finns en koppling till det som Håkan Svenneling tar upp i sin andra frågeställning, nämligen ratchetklausulen. Utifrån de skrivningar som Vänsterpartiet har gjort i det här betänkandet konstaterar jag att de uppfattar det som att man inte kan backa från någonting som man har lämnat marknadstillträde till.

Den uppfattningen delas inte av regeringen, inte av flertalet partier i den här kammaren och inte av Kommerskollegium och andra externa bedömare som vi använder som underlag när vi tar fram våra ställningstaganden. Tvärtom menar vi att det är fullt möjligt att ta tillbaka områden som man har lämnat marknadstillträde till genom att skapa monopol.

Där finns det en väsentlig skillnad i hur vi väljer att tolka det här kopplat till hur "tjänst" definieras. Vår definition, som vi delar med EU-kommissionen så som jag uppfattar det, är väsensskild från hur Vänsterpartiet har valt att tolka det. Man står ganska ensam i sin tolkning.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 97 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Tack för ett intressant svar, Jennie Nilsson!

Om Jennie Nilsson anser att det är viktigt att påverka så att TTIP blir mer öppet och transparent, vad tycker hon då är viktigt att den svenska regeringen ska prioritera i TISA-avtalet så att det blir så bra som möjligt för Sverige?

Jennie Nilsson (S)
Anf. 98 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Det kanske allra viktigaste är väl det som vi har haft framgång med när det gäller just TTIP och inom EU:s domäner, där vi har lyckats göra vår röst hörd och skapat trovärdighet för åsikten att öppenhet och transparens är någonting bra.

Där ser vi nu också stora förändringar när det gäller TTIP-förhandlingarna, även om man skulle kunna önska mer, och vi ser det i den nya handelsstrategin.

När det gäller TISA-avtalet, som ju förhandlas inom ramen för WTO, har man inte samma öppenhet i de förhandlingarna. Det kanske mest uppenbara som vi skulle kunna göra i närtid är väl att fortsätta driva på och, kanske väldigt sannolikt med stor framgång dessutom, driva på för mer öppenhet också i de förhandlingarna.

Sedan handlar det ju också om balansen i handelsavtal. Ett avtal är aldrig bättre än vad det är när det är färdigt. Varken Håkan Svenneling eller jag vet vad TISA-avtalet kommer att innehålla, så det vi framför allt måste påverka är att det blir ett bra och balanserat avtal som både ökar handel och frihandel och det som är positivt med det, samtidigt som vi ser till att värna sådant som är viktigt att värna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag kan notera att för mig som socialdemokrat är avtal ett sätt att faktiskt skapa trygghet och balans. Vi hörde Håkan Svenneling prata mycket om storföretagen i tidigare replikskiften, och Vänsterpartiet tolkar det som att avtalen är ett sätt att gå storföretagen till mötes.

För mig är det lite grann tvärtom. Min bild är att storföretagen nog alltid kommer att göra sina röster hörda, men har man inga avtal och tydliga regler sätter man ju de små och medelstora företagen i en position där de inte kan vara med och konkurrera på lika villkor, varken svenska eller andra.

Vi har alltså väldigt olika ingångar i hur vi ser det här, men jag tror att vi är väldigt överens om vikten av att värna miljö, hälsa och löntagares rättigheter. Det ska vi göra fortsättningsvis också.

Annika Lillemets (MP)
Anf. 99 Annika Lillemets (MP)

Herr talman! Avtal som får långtgående konsekvenser får inte hastas fram. Det krävs en grundlig genomgång av tänkbara konsekvenser på alla berörda områden. En genuint demokratisk hantering kräver tid och transparens. Alla berörda måste få en rimlig chans att sätta sig in i frågorna och bidra med sin kunskap och sina infallsvinklar - inte bara de med stora ekonomiska resurser. Det skulle behövas en rejäl folkbildningsinsats och en berikande och allsidig offentlig debatt på båda sidor Atlanten om till exempel TTIP.

Erfarenheter från redan existerande handels- och investeringsavtal måste tas till vara. Det krävs ett gediget beslutsunderlag för att kunna fatta välgrundade beslut om så stora frågor som avtal av den typ som EU förhandlat med Kanada, CETA, och TTIP som EU nu förhandlar med USA samt avtalet om tjänster, TISA, som har tagits upp här.

Carl Schlyter visade tidigare på hur omfattande CETA är. Om jag minns rätt sa han att det var 1 634 sidor. Han hade ett äldre handelsavtal med Indien med sig. Det var 12 sidor. Det säger sig självt att detta handlar om betydligt mycket mer än självklarheter som att ta bort de tullar som fortfarande finns mellan till exempel EU och USA. Det är det lilla i det hela. Som andra har varit inne på här handlar det om regulatoriskt samarbete och mycket annat. Det är mycket viktigare att den typen av avtal blir bra för alla än att de snabbt kommer på plats och i stället riskerar onödiga eller dåliga inslag som upptäcks senare.

Det finns åtskilliga frågetecken som behöver rätas ut. Carl Schlyter har redan talat för sin motion, som behandlas i betänkandet, i den tidigare debatten. Han framförde krav på miljökonsekvensbedömningar för att avgöra om förändringen är bättre eller sämre för miljön än till exempel ett nollalternativ, på samma sätt som sker inom EU vid större investeringsprojekt. Därför behöver svenska myndigheter genomföra en strategisk miljökonsekvensanalys av både CETA och TTIP. Det räcker inte med de analyser som har gjorts på EU-nivå för flera år sedan. Texterna förändras hela tiden.

Jag är glad att utskottet slår fast att oberoende konsekvensanalyser ska göras av de färdiga avtalstexterna. Det är, som sagt, först då vi vet vad vi har att göra med. Det gäller inte bara miljön utan även för hälsa samt för sociala, fackliga och ekonomiska rättigheter. Det räknas upp i betänkandet att dessa kan göras av relevanta svenska myndigheter som Datainspektionen, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Arbetsmiljöverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Sådana konsekvensanalyser är verkligen nödvändiga för att få ett tillräckligt bra beslutsunderlag. Det gäller både Europaparlamentet och oss i riksdagen, om det blir aktuellt. Det måste få ta den tid som krävs.

En annan viktig fråga jag vill lyfta fram är hur små och medelstora företag kan komma att påverkas av avtalen. Intresseorganisationen Svenskt Näringsliv framhåller gärna att exempelvis TTIP, som det nu föreslås se ut, skulle gynna de små och medelstora företagen. Men det finns stora frågetecken om detta, och andra kommer till motsatt slutsats.

Jag har en rapport som har presenterats av ett nätverk av brittiska småföretagare. Det bildades i år. Nätverket är färskt, men det har redan dragit till sig många företagare. De är oroliga. De menar att avtalet i sin nuvarande tänkta form kommer att gynna storföretagen. De stöder sig på olika utredningar och rapporter, inklusive sådana som kommer från EU-kommissionen. De visar på att små företag riskerar att konkurreras ut och att hundratusentals jobb riskerar att försvinna bara i Storbritannien. Liknande upprop och nätverk har startats i bland annat Holland och Tyskland.

Det vore alldeles utmärkt om fler mindre företag skulle kunna få hjälp att expandera och exportera. Det finns stora möjligheter där. Men de allra flesta företag, även i vårt land, är små och verkar lokalt. Det är en förnuftig ordning att mycket handel gör sig bäst lokalt. För att dra det hela till sin spets kan jag återge den store amerikanske miljöekonomen Herman Daly. Han har påpekat det orimliga i att exportera kakor mellan USA och Europa. I stället kan man byta recept med varandra så slipper man den miljöbelastning som transporterna innebär. Det ligger någonting i detta - inte alltid, men ibland. Det är värt att ha i minnet att det finns handel och det finns handel.

Vi har talat mycket om mekanismer för tvistlösning och investerarskydd, Investor-State Dispute Settlements. En annan stor fråga har uppmärksammats av bland andra den största organisationen för domare och offentliga åklagare, Deutscher Richterbund, som riktar stark kritik mot mekanismen och menar att det inte behövs ett parallellt rättssystem eftersom EU och USA består av rättsstater. Man anser att ISDS-mekanismen även i sin nuvarande form, Investment Court System, ICS, med de förbättringar som har föreslagits av EU-kommissionär Cecilia Malmström, innebär att medlemsstaternas lagstiftande makt och EU:s lagstiftande makt undermineras och att deras befogenheter att tolka och tillämpa EU-lag undermineras.

Vi har varit inne på dessa blytunga invändningar. Kommissionen måste lyssna och ta dem på yttersta allvar och ta fram tvistlösningsmekanismer som fungerar så att de inte strider mot lagen eller undergräver demokratin. Det gäller TTIP och naturligtvis även CETA, som ligger tidigare i tiden. Det handlar om alla de avtal som är tänkta att ha sådana mekanismer.

Det är således mycket kvar att göra innan det går att ta ställning till handels- och investeringsavtalen. Jag ser tiden an och hoppas på ett konstruktivt arbete här i riksdagen och i EU, det vill säga EU-kommissionen och motparter samt EU-parlamentet, så att vi kan få handelsavtal som faktiskt är bra för all handel för alla - liksom det tidigare utlåtandet vi har diskuterat.

Handelspolitik

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-02-10
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 7, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Främjande av internationell handel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:2849 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7-9,

      2015/16:2449 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 4 och 1,

      2015/16:268 av Caroline Szyber (KD),

      2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 8,

      2015/16:2451 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

      2015/16:2601 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 10,

      2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 2 och

      2015/16:2971 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 29.
      • Reservation 1 (M, C, L, KD)
      • Reservation 2 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, C, L, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S960017
      M073011
      SD00444
      MP24001
      C01804
      V16005
      L01207
      KD01402
      -0001
      Totalt1361174452
      Ledamöternas röster
    2. Handels- och investeringsavtalet mellan EU och Förenta staterna

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:194 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 och

      2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 9.
      • Reservation 3 (M, C, L, KD)
      • Reservation 4 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S960017
      M007311
      SD44004
      MP22012
      C00175
      V01605
      L00127
      KD00142
      -0001
      Totalt1621611754
      Ledamöternas röster
    3. Tvistlösningsmekanismer i investeringsavtal

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:194 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 7 samt

      2015/16:2849 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 6.
      • Reservation 5 (SD)
      • Reservation 6 (V)
    4. Insyn och konsekvensanalyser

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:194 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6 och

      2015/16:1707 av Carl Schlyter (MP).
      • Reservation 7 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S960017
      M730011
      SD44004
      MP24001
      C18004
      V01605
      L12007
      KD14002
      -0001
      Totalt28116052
      Ledamöternas röster
    5. Tjänstehandel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:194 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 och

      2015/16:374 av Hans Linde m.fl. (V) yrkande 5.
      • Reservation 8 (V)
    6. Miljöteknik och TRIPS-avtalet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2015/16:187 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12.
      • Reservation 9 (V)
    7. Handel med sälprodukter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2015/16:2600 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 11.
      • Reservation 10 (M, SD)
    8. Främjande av EU:s inre marknad

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:2261 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1,

      2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 8 och

      2015/16:2449 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5.
      • Reservation 11 (M, C, L, KD)
    9. Exportförbudet för snus

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:2853 av Johan Nissinen m.fl. (SD),

      2015/16:533 av Erik Andersson (M) och

      2015/16:953 av Jesper Skalberg Karlsson och Erik Bengtzboe (båda M).
      • Reservation 12 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S960017
      M730011
      SD04404
      MP24001
      C18004
      V16005
      L12007
      KD14002
      -0001
      Totalt25344052
      Ledamöternas röster
    10. Metall- och skrothandel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:771 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1-3,

      2015/16:2852 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

      2015/16:917 av Rickard Nordin (C).
      • Reservation 13 (SD)
    11. Övrigt om handel på den inre marknaden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag: