Herr talman! För att Sverige ska kunna klara framtida pensioner krävs en aktiv näringspolitik som skapar hög sysselsättning och god tillväxt.
Vänsterpartiet anser att AP-fonderna i större utsträckning än i dag ska kunna användas för en aktiv näringspolitik. AP-fonderna bör förvaltas utifrån långsiktiga och samhällsekonomiska kriterier och inte utifrån kortsiktiga avkastningskrav som i dag. Det är inte enbart en hög avkastning som vi vill uppnå utan också en värld som inte förstörs av klimatuppvärmning och en värld där mänskliga rättigheter respekteras.
Ett led i en sådan förändring vore att omvandla en av AP-fonderna till en fond för samhällsnyttiga investeringar. Fonden skulle kunna placera kapital i miljöteknik, bostäder, gruvnäring eller infrastruktur. För att AP-fonderna ska kunna användas i en aktiv och strategisk näringspolitik bör, enligt oss, även dagens snäva placeringsregler förändras. Man skulle till exempel kunna ändra på gränsvärdena för AP-fondernas ägande i svenska aktiebolag, så att de kan höjas. Dessutom borde förbudet mot att investera i onoterade värdepapper ses över, vilket i dag hindrar fonderna att investera i mindre bolag inom till exempel miljöteknik och medicin.
Det har hänt mycket kring AP-fonderna det senaste året. I skrivelsen granskar regeringen fondernas arbete med hållbarhet. Vi i Vänsterpartiet kan konstatera att avkastningskravet på fonderna är överordnat kravet på att investeringar ska göras med hänsyn till miljön eller med respekt för de mänskliga rättigheterna.
Vi i Vänsterpartiet anser i stället att AP-fondernas placering bör vägledas av följande riktlinjer avseende miljö och etik.
För det första: Miljömässiga och etiska hänsyn ska likställas med målet om hög avkastning.
För det andra: AP-fonderna ska inte göra några investeringar i kol, olja eller fossilgas.
För det tredje: AP-fonderna ska avveckla befintliga investeringar i fossilindustrin inom fem år.
För det fjärde: Samtliga AP-fonder ska ha kvantitativa mål för investeringar i förnybar energi.
För det femte: Samtliga AP-fonder ska redovisa beräknade utsläpp av växthusgaser för sina investeringar.
För det sjätte: AP-fonderna ska inte investera i bolag som använder skatteparadis för att undgå beskattning från Sverige eller från andra länder.
Att dessa typer av ambitioner i stor utsträckning saknas i dag hos flera av AP-fonderna är tydligt. Jag ska ge några exempel.
Arequiparegionen i södra Peru har det senaste året skakats av protester och demonstrationer mot Southern Copper Corporations gruvprojekt, kallat Tia Maria, i Tamdodalen. Lokalbefolkningen protesterar mot gruvföretaget för att man fruktar att koppargruvan kommer att orsaka miljöskador, hota vattentillgången och påverka småböndernas förutsättningar att bedriva jordbruk i området.
Sedan början av 2009 har lokalsamhället hävdat att gruvdriften är skadlig för dess tillgång till vatten. Det begränsar produktionen av ris, sockerrör och paprika i Tambodalen, som anses vara landets kornbod.
Efter folkligt motstånd lades projektet på is 2011. Men för ett par månader sedan återupptogs arbetet med gruvan. Det blåste på nytt liv i konflikten, och tusentals människor har deltagit i demonstrationer mot gruvplanerna. Demonstrationerna har mötts med våld av polis, vilket har lett till flera dödade och många skadade. Regeringen i Peru har förklarat undantagstillstånd sedan protesterna mot gruvprojektet Tia Maria eskalerat och har skickat militär till området. Dödstalen är nu uppe i fem civila och tusentals skadade.
I Peru har konflikterna kring gruvnäringen varit många, och en stor del av landets yta berörs och hotas av gruvexploatering.
Vad har detta med de svenska AP-fonderna att göra? Jo, de svenska AP-fonderna – Första, Andra och Sjunde – har alla investerat i detta bolag till ett värde av 214 miljoner kronor. Det var också bolagets huvudägare, Grupo México, som låg bakom den miljökatastrof vi såg i Mexiko i augusti 2014, då 40 000 kubikmeter giftigt gruvavfall läckte ut i floden och 20 000 människor förlorade sitt dricksvatten.
AP-fondernas investering i Southern Copper Corporation kan starkt ifrågasättas utifrån etiska och miljömässiga hänsyn, inte minst med anledning av hotet mot Perus lokalbefolkning och dess möjligheter till rent vatten och en hållbar miljö. Frågan är om det är där som svenska pensionspengar gör mest nytta för en bättre värld.
Flera europeiska pensionsfonder har de senaste åren dragit sig ur eller svartlistat bolag som bidrar till illegala bosättningar i Israel. Exempelvis svartlistade den norska oljefonden 2014 två bolag med koppling till bosättningar, Africa Israel Investments och Danya Cebus, för att de bidrar till allvarliga kränkningar av individuella rättigheter i krig eller konflikt genom byggandet av bosättningar i östra Jerusalem.
Svenska UD har gjort en översyn av investeringsåtgärder med bäring på av Israel ockuperade områden. Där konstaterar man att olika aktörer gör olika bedömningar av investeringar i företag kopplade till Israels ockupation.
Men regeringen har varit ovillig att använda sig av de olika styrmedel som finns för att garantera att AP-fonderna inte investerar i illegala bosättningar. UD har samlat de vanligaste frågorna om Sveriges handelsavtal med Israel och Palestina i dokumentet Handel med Israel och Palestina. Regeringen ger där vissa rekommendationer om investeringar i bosättningar. Men vi i Vänsterpartiet anser att dessa är för vaga.
Det saknas i dag ett regelverk som säkerställer att svenska företag och investerare inte engagerar sig i illegala bosättningar, och det saknas tydliga direktiv på området för de svenska AP-fonderna.
Regeringen bör därför verka för att utforma förslag som förbjuder AP-fonderna att bedriva ekonomiskt samarbete i form av handel och investeringar med illegala bosättningar i Israel.
Det är också tydligt att styrningen av AP-fonderna måste ändras, eftersom deras innehav påverkar allas vår framtid. Det är enorma belopp som investeras i ökade fossila utsläpp och därmed påverkar klimatet på ett oerhört negativt sätt. Dessa pengar borde i stället användas till investeringar i energiomställning och förnybar energi. Det är dags att ta fram mål för AP-fondernas innehav i förnybar energi och ge dem i uppdrag att börja avveckla de innehav de har i bolag som har investerat i fossila energikällor. Vi ser att Andra AP-fonden har tagit steg i rätt riktning, men tydlig styrning krävs för att det ska ha genomslag i alla AP-fonder.
Ansvaret för att granska AP-fondernas placeringar ligger i dag på ett etiskt råd, vars verksamhet styrs och finansieras av fonderna själva. Vänsterpartiet anser att det bör tillsättas ett oberoende råd som kontinuerligt granskar AP-fondernas investeringar, så att de görs med hänsyn till miljö och med respekt för mänskliga rättigheter.
Regeringens skrivelse visar också att AP-fondernas kostnader fortsätter att öka kraftigt, detta trots att finansutskottet vid flera tillfällen i hanteringen av tidigare års skrivelser har påpekat betydelsen av att minska kostnaderna. Under 2014 ökade förvaltningskostnaderna med hela 12,9 procent. Jag tycker att det är svagt av finansutskottet att inte vara starkare i sin kritik mot de ökade förvaltningskostnaderna. Vilken annan verksamhet skulle kunna öka sina kostnader med 12,9 procent utan att det blir ett ramaskri från finansutskottet eller i den allmänna politiska debatten? Skulle sjukförsäkringen, sjukvården eller barnomsorgen kunna göra det? Jag är mycket tveksam till det.
Enligt skrivelsen betalade AP-fonderna ut 14,5 miljoner kronor i rörliga ersättningar till sina anställda under 2014. Enligt regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna får fonderna inte betala ut rörliga ersättningar till ledande befattningshavare. Det är däremot tillåtet att betala ut bonusar till övriga anställda. Enligt min och Vänsterpartiets uppfattning riskerar dessa rörliga ersättningar att leda till spekulation och till ökade risker i fondernas förvaltning. Av denna anledning bör denna typ av rörliga ersättningar i AP-fonderna förbjudas.
Det är dags att utskottet agerar kraftfullt mot den kostnadsutveckling vi ser i fonderna. Det är inte rimligt att kostnaderna får stiga så kraftigt år efter år utan att problemen åtgärdas.
Vi förutsätter att styrningen av AP-fondernas verksamhet utvecklas i den översyn som nu pågår. I mitten av juni 2015 presenterade Finansdepartementet departementspromemorian Förslag om ny reglering för AP-fonderna. Där föreslås att dagens nuvarande fem buffertfonder ska minskas till tre. Fonderna, som är myndigheter, ska heta Första–Tredje AP-fondsmyndigheterna.
Vi tycker också att flera av de förslag som har presenterats har hämtat inspiration från den politik som Vänsterpartiet för.
AP-fondernas administration ska samordnas, och man ger någon av fonderna i uppdrag att ansvara för ett gemensamt servicecenter. Vi utgår ifrån att detta kommer att följa regeringens princip om utlokalisering av nya myndigheter utanför Stockholms län. Dels behöver ett större ansvar tas för att placeringarna ska vara långsiktigt hållbara, dels behöver granskningen av placeringarna förbättras. Kostnaderna för AP-fondernas verksamhet måste även minskas.
Med detta sagt föreslår jag att regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet fram till och med 2014 läggs till handlingarna. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets motivreservation.
