Nya statliga myndigheters lokalisering

Fru talman! Håkan Svenneling har frågat mig om Statens servicecenters föreslagna utlokaliseringar kommer att omfatta även akademiska jobb. Vidare har han frågat mig om jag inom ramen för mitt ansvarsområde i regeringen kommer att verka för att E-hälsomyndighetens nya uppdrag och AP-fondernas nya samordnande stödfunktioner utlokaliseras.

Inledningsvis vill jag tydliggöra att utgångspunkterna för hur vi väljer att lokalisera statlig verksamhet är flera. Vi ska ha en rättssäker och effektiv statsförvaltning med god service och tillgänglighet, och vi vill värna landsbygdens arbetstillfällen och utveckling. Därför är det viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering kan få en större spridning över landet. En utgångspunkt är att myndigheterna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt.

När det gäller det aviserade uppdraget till Statens servicecenter att föreslå vilka myndighetsfunktioner som vore lämpliga att utlokalisera bereds ett sådant uppdrag inom Regeringskansliet. Det är således för tidigt att ange uppdragets inriktning och omfattning och vilka förslag som uppdraget kommer att resultera i.

När det gäller E-hälsomyndigheten har inga nya medel avsatts i budgeten för kommande år. Det är vad vi kan säga i dagsläget.

Som Håkan Svenneling skriver handlar förslagen i departementspromemorian avseende ny reglering för AP-fonderna bland annat om en effektivisering, där AP-fondernas administration föreslås samlas i en av de tre framtida AP-fondsmyndigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågor som rör hur AP-fondernas verksamhet kommer att organiseras ska nu efter remisstidens slut beredas inom Regeringskansliet och av Pensionsgruppen. Liksom för övriga myndigheter är utgångspunkten att AP-fondsmyndigheterna ska använda de administrativa tjänster som Statens servicecenter erbjuder när det är möjligt. Huvuddelen av Statens servicecenters verksamhet bedrivs i Östersund och Gävle.

Fru talman! Jag har ställt tre frågor till statsrådet Ardalan Shekarabi med anledning av det minskade antalet statliga jobb i Sveriges mindre kommuner. Jag och statsrådet hade en interpellationsdebatt om ungefär samma ämne i våras, och nu ansåg jag att det på nytt var viktigt att ta upp det till diskussion.

Jag tackar statsrådet så mycket för svaret.

Statsrådet kommer om den budget som förhandlats fram mellan Vänsterpartiet och regeringen antas av riksdagen den 25 november att ge ett uppdrag till Statens servicecenter att komma med förslag på vilka myndighetsfunktioner som skulle kunna utlokaliseras från storstadsregionerna till andra delar av Sverige. Detta uppdrag är mycket viktigt, men vissa röster har sagt att det endast skulle handla om enklare arbetsuppgifter som telefontjänster eller dylikt. Därför var min första fråga i interpellationen till statsrådet huruvida också akademiska jobb kommer att omfattas av förslaget.

Statsrådets svar att uppdraget bereds inom Regeringskansliet är inte särskilt uttömmande, men jag tycker ändå att det är bra att statsrådet slår fast att det är "viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering kan få en större spridning över landet".

Jag hade dock gärna sett att statsrådet gav ett tydligare svar och hänvisade till finansplanen, där det bland annat står att det är viktigt att det finns arbetstillfällen för tjänstemän och akademiker även utanför de större städerna. Jag kommer fortsatt noggrant att följa att så blir fallet - att akademiska jobb också blir en del av utlokaliseringarna. Vi får se när uppdraget är formulerat i Regeringskansliet.

Min andra och tredje fråga handlar om myndigheter som man i olika förslag diskuterar inrättandet av. Jag vill ha svar på om inrättandet av dessa myndigheter kommer att innebära att de utlokaliseras - detta mot bakgrund av att det i förra budgetöverenskommelsen mellan Vänsterpartiet och regeringen står att nya myndigheter bör utlokaliseras när de bildas.

Beslutet om AP-fonderna ligger en bit fram i tiden, men jag tycker ändå att det är intressant att statsrådet gör en tydlig koppling mellan Statens servicecenters arbete och arbetet för att effektivisera AP-fondernas administration. Det ska bli intressant att följa detta.

Beslutet om E-hälsomyndigheten borde dock ligga lite mer i närtid. Det är kanske därför som svaret i princip uteblir från statsrådet. Jag kan ju i sammanhanget konstatera att statsrådet Shekarabis ansvar inte är för den specifika myndigheten utan mer generellt för alla myndigheter på ett mer övergripande plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För mig vore det ändå logiskt att utlokalisera E-hälsomyndigheten om den får ett nytt breddat uppdrag, vilket skulle innebära ungefär en dubblering av myndighetens storlek i dag. Myndigheten bildades så sent som för två år sedan och är i dag lokaliserad till Stockholm. Den statliga utredningen som lämnades i våras föreslog ingen utlokalisering eller nylokalisering över huvud taget, men sett utifrån regional kompetens vore Kalmar län lämpligt för en nylokalisering av en sådan myndighet.

Vi är också många som väntar på Statskontorets rapport, som statsrådet har initierat. Den ska sammanställa och beskriva de förändringar som har skett över tid i den statliga förvaltningen med hänsyn till lokaliseringen av statliga jobb.

Särskilt intressant är denna utredning för dem som jobbar på de åtta skattekontor vars flytt har "pausats" av Skatteverkets generaldirektör i väntan på utredningens resultat och framför allt på nya politiska direktiv för Skatteverket i dess roll som en stor statlig myndighet. Här hoppas i alla fall jag att civilministern kan spela en avgörande roll. För mig är logiken nämligen klar.

När jag besökte skattekontoret i Mariestad, som föreslås flyttas till Skövde, blev det ologiska i centraliseringen tydligt. I Mariestad hyr staten lokaler som i dag står tomma - en hel övervåning - medan en eventuell lokalisering till Skövde skulle innebära att hela skattekontoret i Skövde skulle behöva söka och flytta till nya lokaler.

Min fråga till statsrådet är därför: Kommer statsrådet att agera för en ny politik som stärker statens närvaro i hela landet?

Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för både frågan och den utmärkta redogörelsen för regeringens agerande i frågan om lokalisering av de statliga myndigheterna.

Det här är en otroligt viktigt fråga. Det handlar om sammanhållningen i vårt samhälle. Det handlar om legitimiteten för den svenska staten. Det handlar också om olika regioners möjligheter att utvecklas. Då är det viktigt att beakta tillgången till akademiska jobb.

Regeringen gjorde direkt efter maktskiftet bedömningen att det här är ett politikområde där vi behöver utvärdera och styra efter åtta års passivitet.

I grund och botten har vi modeller där myndigheterna har fått möjligheten att själva fatta beslut i lokaliseringsfrågor. Men vi ser ett behov av att ha en övergripande principiell styrning av lokaliseringsfrågorna i den statliga sektorn. Vi behöver också fortsätta jobba med effektivisering av statliga uppgifter, som nu samlas i Statens servicecenter.

Precis som Håkan Svenneling säger har vi två pågående arbeten. Ett är ett uppdrag till Statskontoret, där man nu noggrant tittar på frågan om hur den statliga lokaliseringen ser ut och utvärderar den. Man har också i uppdrag att föreslå övergripande vägledande principer i lokaliseringsfrågan och en mekanism för att statens myndigheter ska koordineras när de fattar beslut i lokaliseringsfrågor.

Vi har, som Håkan Svenneling beskrev, i budgeten angett att vi ska fortsätta att jobba med effektivisering, och då även med utlokalisering som ett verktyg för effektivisering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har funnits en myt att enda sättet att effektivisera statliga verksamheter är att centralisera dem till storstäderna. Så behöver det inte vara, och därför kommer Statskontoret att få i uppgift att analysera vilka myndighetsfunktioner som kan utlokaliseras och effektiviseras genom att man samordnar dessa verksamheter inom ramen för Statens servicecenter.

Vi har haft en utredning som tittat på den här frågan och då gett flera exempel på myndighetsfunktioner som kan vara intressanta att titta på vad gäller samordning och utlokalisering. Det kan handla om it-stöd, e-arkiv, genomförandestöd vid myndighetsspecifika upphandlingar och kontorsstöd och tjänster inom personaladministration. Vi har redan fattat beslut om anslutning till Statens servicecenter vad gäller löneadministrativa tjänster. Nästa steg blir att jobba med e-arkiv, där det finns en stor effektiviseringspotential.

Här har vi ett bra exempel på hur en statlig styrning, en styrning från regeringens sida, kan innebära att vi effektiviserar resursanvändningen inom staten samtidigt som vi sprider de statliga arbetstillfällena och stärker närvaron på mindre orter.

Vi kommer naturligtvis att bevaka detta och beakta den aspekten i det uppdrag som ges till Servicecentret. Det görs parallellt med Statskontorets arbete med att ta fram förslag till vägledande principer.

Fru talman! I början av oktober fattade den danska regeringen beslut om att flytta 3 900 statliga arbetstillfällen från Köpenhamn till 38 orter runt om i Danmark. Reformen syftar till att åstadkomma ett geografiskt mer balanserat Danmark där inte bara Köpenhamn växer. Beslutet innebär att över 10 procent av de statliga arbetstillfällena i Köpenhamn kommer att flyttas ut till regionerna. Beslutet berör 40 myndigheter, och för 20 myndigheter flyttas hela verksamheten till en annan del av Danmark.

Den danska regeringen motiverar beslutet med att de statliga myndigheterna och arbetstillfällena behöver komma närmare medborgare och företag. Eftersom myndigheter finns till för att lösa uppgifter som är till gagn för medborgare och företag behöver de finnas där medborgare och företag finns. Regeringen motiverar också beslutet med att staten har ett ansvar för att genom de statliga arbetstillfällena bidra till arbetstillfällen i hela landet. Den danska regeringen räknar med en del omställningskostnader och har därför avsatt extra resurser men räknar med att det på sikt innebär effektivare organisationer och lägre fasta kostnader.

Sverige har i dag ca 400 statliga myndigheter. Landsbygden har varit förlorare när de statliga jobben totalt sett har ökat med ungefär 5 700 arbetstillfällen sedan 2004. I de mindre kommunerna har dessa jobb samtidigt minskat med 4 000 arbetstillfällen. Arbetstillfällena har i stället framför allt koncentrerats till större städer. Det betyder att de stora kommunerna har fått ett tillskott på ungefär 10 000 statliga jobb.

Att bryta trenden där staten centraliserat sig till storstäderna och göra samma sak som danskarna är, menar jag, ingen omöjlighet. Vi vet alla att våra tre storstäder i dag kämpar med bostadsbrist och en infrastruktur för en snabbt växande befolkning. Att i det läget koncentrera statliga jobb till storstäderna förstärker enligt min mening en redan ohållbar situation.

Att i stället våga vända på kuttingen och skapa nya arbetstillfällen i hela landet tror jag skulle bidra till en positiv utveckling. Genom samverkan med regionala högskolor skulle man kunna bilda kluster inom vissa kompetensområden, vilket skulle ge positiva synergieffekter. Ett sådant exempel kunde vara att utlokalisera E-hälsomyndigheten till Kalmar län och dra nytta av den regionala kompetens som finns kring Linnéuniversitetet, som den tidigare högskolan numera heter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den stora omflyttning vi hade efter försvarsnedläggningarna 2003 har visat att det kan bli vissa inkörningsproblem; det ska man inte blunda för. Därför är det ganska smart av danskarna att i det läget avsätta särskilda resurser för omstruktureringarna. Det kostar lite grann i början, men man vinner på det i längden.

Den nya regeringen har tagit en del steg i rätt riktning. Statskontorets uppdrag att mer samlat följa de 400 myndigheternas förstärkning är ett tydligt sådant. Men jag menar att det behövs en politik som märks och som gör skillnad. Därför är det dags för regeringen att flytta myndigheter från storstäderna till landsbygden, både för att garantera en bra service i hela landet och för att staten kan vara en betydande aktör på den lokala arbetsmarknaden och därmed bidra till utveckling i hela landet.

Jag undrar därför vad statsrådet Shekarabi anser om den danska regeringens beslut att utlokalisera 10 procent av de statliga jobben från Köpenhamn. Är det något som du skulle kunna tänka dig att göra i Sverige? Är det något som du inspireras av? Eller funderar du kanske rent av på att göra en tjänsteresa till Köpenhamn och den danska regeringen?

Fru talman! Det finns alltid skäl att analysera och bevaka den förvaltningspolitiska utvecklingen i de övriga nordiska länderna. Vi har jämförbara förvaltningar. Även om vi har olika förvaltningsmodeller är det av intresse att se hur de jobbar med styrningen och organiseringen av den offentliga sektorn.

Vad jag förstår avser Statskontoret att i sitt arbete analysera det danska beslutet. Jag ser fram emot att ta del av Statskontorets rapport. Den rapporten kommer att vara ett viktigt underlag i regeringens arbete med att i större utsträckning styra över myndigheternas lokaliseringsbeslut, men vi behöver basera den politiken och den styrningen på kunskap, erfarenhet och analyser. Därför är det bra att Statskontoret fått ett uppdrag och utreder alla de relevanta frågor som finns när man ska jobba med lokaliseringspolitik.

Samtidigt kommer vi inom kort att ge ett uppdrag till Statens servicecenter. Det uppdraget är viktigt om vi ska lyckas få bättre spridning och bättre effektivisering i de statliga verksamheterna. Det känns bra att ha två parallella spår. Det innebär att vi fokuserar på frågan ur två olika perspektiv, dels utlokalisering av myndigheter, dels utlokalisering av myndighetsfunktioner inom befintliga myndigheter.

Den kunskap som nu tas fram kommer att användas för att utveckla en politik för lokalisering av myndigheter. Vi kommer inte att vara passiva i denna fråga. Det är av vikt för regeringen att få en bättre spridning av de statliga jobben, och vi vill basera den politiken på kunskap och analyser också av andra länders erfarenheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I tidningen Dagens samhälle kunde man i förra veckan läsa en artikel där statens urbanisering lyftes fram. I artikeln kunde man läsa att två forskare studerat hur snabbt urbaniseringen gått för staten respektive den privata sektorn mellan 2001 och 2010. I Sveriges mindre kommuner, visade undersökningen, hade 4 ½ procent av de statliga jobben försvunnit de senaste tio åren medan endast 0,4 procent av de privata jobben försvunnit under samma tidsperiod. Vinnarna var enligt studien storstäderna och, framför allt, de övriga större städerna.

Om vi ska få en annan utveckling än den vi sett under 2000-talet går det inte längre att släppa generaldirektörerna fria. Nu behöver staten samla sig bättre och hitta en organisering som inte byggs utifrån 400 generaldirektörers egna behov utan utifrån statliga ambitioner om att finnas och erbjuda bra service i hela landet. Därför vore det bra om statsrådet gjorde en tjänsteresa till Danmark och tog inspiration av den danska regeringens nya inriktning att utlokalisera myndigheter från Köpenhamn till andra orter i landet. Vi behöver inte titta så mycket på de övriga politikområden som den danska regeringen arbetar med utan i stället fokusera på detta.

Om det hände i Sverige tror jag att det skulle skapa en politik som märktes och som gjorde skillnad både genom att garantera bra service och genom att staten skulle ha en betydelsefull roll som aktör på den lokala arbetsmarknaden och därigenom bidra till utveckling i hela landet.

Statsrådet och jag kommer säkerligen att återkomma till den här frågan. Det ska bli spännande att se Statskontorets rapport i april, och sedan får vi se hur utvecklingen blir framöver. Jag hoppas mycket på statsrådets framtida ambitioner.

Fru talman! Jag vill tacka Håkan Svenneling för denna interpellation. Det är viktigt att riksdagen bevakar denna fråga. Det är viktigt att vi för ett politiskt samtal om denna fråga. Även om den statliga sektorn står för bara 5 procent av den svenska arbetsmarknaden är statens närvaro viktig för statens legitimitet och för sammanhållningen i vårt land. Därför måste vi i större utsträckning jobba med styrning av lokaliseringsbeslut. Vi måste ta hand om helhetsperspektivet.

Myndigheterna har ansvaret för att bevaka sina frågor utifrån det verksamhetsperspektiv de har enligt sina instruktioner. Regeringen har ansvar för helheten, för koordineringen av statens myndigheter och för den principiella styrningen.

Vi ska inte frånsäga oss detta ansvar. Vi ska ta detta ansvar, och det kommer att kräva en övergripande styrning av de statliga myndigheterna. Jag ser fram emot att jobba med denna fråga. Jag ser fram emot en fortsatt dialog i Sveriges riksdag. Detta engagemang underlättar också regeringens arbete med utveckling av förvaltningspolitiken.

Överläggningen var härmed avslutad.