Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm
Betänkande 2023/24:NU6
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 7 februari 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skrivelse om etablering av myndigheter utanför Stockholm har behandlats (NU6)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt.
I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen.
Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför StockholmSkrivelse 2022/23:125
Motioner från ledamöterna
- Motion 2023/24:1023 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S) Återgång till en aktiv politik för statlig närvaro i hela landet
- Motion 2023/24:1128 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M) En statlig myndighet i Halland
- Motion 2023/24:113 av Margareta Cederfelt (M) Omlokalisering av statliga myndigheter
- Motion 2023/24:1358 av Lars Isacsson m.fl. (S) En kommunpolitik för hela landet
- Motion 2023/24:1359 av Lars Isacsson m.fl. (S) Högre utbildning för hela landet
- Motion 2023/24:144 av Mathias Bengtsson (KD) Statlig närvaro i Dalarna
- Motion 2023/24:1571 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) Myndigheter till Halland
- Motion 2023/24:1653 av Niels Paarup-Petersen (C) Flytt av Livsmedelsverket och Tullverket till Skåne
- Motion 2023/24:1874 av Amanda Lind m.fl. (MP) Statliga jobb och statlig service i hela landet
- Motion 2023/24:2551 av Heléne Björklund och Magnus Manhammar (båda S) Omlokalisering av statlig myndighet till Blekinge
- Motion 2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
- Motion 2023/24:29 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) med anledning av skr. 2022/23:125 Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm
- Motion 2023/24:775 av Larry Söder (KD) Statlig myndighet till Halland
- Motion 2023/24:947 av Kristoffer Lindberg (S) Omlokalisering av statliga arbetstillfällen till Gävleborg
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-01-25
Trycklov: 2024-01-25
Betänkande 2023/24:NU6
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om etablering av myndigheter utanför Stockholm har behandlats (NU6)
Näringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt.
I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen.
Näringsutskottet ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta föreslår utskottet att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet, och avslå motionerna.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-02-07
Debatt om förslag 2023/24:NU6
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm
Dokument från debatten
- Onsdag den 7 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:67
- Protokoll 2023/24:67 Onsdagen den 7 februariProtokoll 2023/24:67 Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm
- Onsdag den 7 februari 2024Talarlista 2023/24:20240207
Protokoll från debatten
Anf. 56 Eric Palmqvist (SD)
Fru talman! Jag får börja med att be om ursäkt för att jag råkade trycka på knappen för instämmande innan jag begärde replik. Monica Haider kan tyvärr inte ta åt sig alltför mycket av att jag instämde i hennes anförande, för det var inte avsiktligt.
Ledamoten Haider nämner bland annat en myndighet i Södertälje och att det skulle vara olyckligt att den flyttar till Stockholm. Det är just den typen av myndighet som Riksrevisionen faktiskt pekar ut, då de myndigheter som hamnat Stockholmsnära inte alls har haft någon gynnsam effekt när det gäller att attrahera jobb på andra platser. Där blir det i stället pendlingsavståndet som så att säga är avgörande. Att myndigheter hamnar nära storstadsregioner pekas alltså ut som en mindre lyckad form av utlokalisering. Det var det ena som jag tänkte fråga hur ledamoten tänker kring.
Sedan nämns även Statens servicecenter. Statens servicecenter är faktiskt något väldigt bra, men om vi har 140 kontor och 290 kommuner börjar landet ändå bli ganska väl täckt. I södra Sverige, där jag har mitt ursprung, är ju en del kommuner extremt små. Man kanske bor i Lomma men vistas i Lund, Malmö eller någon annanstans under dagen, och jag ser inget mervärde i att ha servicekontor extremt nära inpå varandra. Man måste kanske ändå fundera på hur tätt de ska ligga. Är det så att det behövs fler i glesbygd är jag dock inte motståndare till det, och det tror jag inte att regeringen är heller.
Anf. 57 Monica Haider (S)
Fru talman! Nu är det ju så att placeringen av Utbetalningsmyndigheten inte är någon utlokalisering. Det är nämligen en ny myndighet som ska startas. Den finns inte i dag, och därför kan det vara så att förhållandet är lite annorlunda. Då ges ju alla möjlighet att söka jobb, även de som finns i Södertälje. Annars har ledamoten helt rätt när det gäller vad Riksrevisionen säger om att inte placera myndigheter nära storstadsregionerna, men detta är en nyetablering och ingen omlokalisering.
Jag håller inte med vad gäller servicekontoren. Jag tycker givetvis att det är viktigt att man har nära till sitt servicekontor, och vår plan var att vi skulle ha 150 kontor i slutet av 2023. Vi tycker att det målet fortsatt borde gälla.
Anf. 58 Eric Palmqvist (SD)
Fru talman! Den rapport som regeringen har besvarat handlar ju om nyetablering eller utflyttning av myndigheter, så kritiken rör egentligen precis samma sak - bara så att vi gör den saken klar.
Sedan lyfter ledamoten Haider också frågan om sammanslagning av myndigheter, alltså att det föreslås ett antal sammanslagningar av myndigheter. Jag har tyvärr glömt siffrorna, men tidigare i dag tittade jag på Google hur många myndigheter Sverige har haft. Vi har haft ett otroligt stort antal myndigheter. Myndigheter är alltså någonting som över tid har slagits samman; det är inte så att det började för något år sedan, utan jag tror att det har skett i hög grad även under de regeringar som Monica Haider själv har tillhört eller sympatiserat med.
Jag undrar: Är det ett problem i sig att man rationaliserar och flyttar ihop myndigheter om man uppfattar att myndigheterna har delvis snarlika uppdrag och ansvarsområden, eller finns det kanske en vinst att göra i detta? Varje myndighet har nämligen sin ledning och sin struktur som gör att den kostar pengar, och ibland kan man rationalisera på ett sätt som är bra för - eller åtminstone inte missgynnar - verksamheten och som gagnar skattebetalarna genom att det blir billigare. Har Monica Haider ett principiellt motstånd mot att man slår samman myndigheter?
Anf. 59 Monica Haider (S)
Fru talman! Jag tror att det är så att den största minskningen av antalet myndigheter skedde när man inrättade enmyndigheter, till exempel för Försäkringskassan och polisen. Det var ju ett kontor i varje län, och där skedde den största sammanslagningen av myndigheterna. På så sätt har du alltså rätt i det, Eric Palmqvist, men det innebar ju inte att myndigheterna flyttade. De fanns kvar på respektive ställe.
Vi är inte per se emot att man gör sammanslagningar av myndigheter. Det kan absolut finnas skäl till det. Det jag tog upp i mitt anförande var att det ska bli intressant att se vad de hamnar, till exempel när det gäller Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket där den ena ska inordnas i den andra. Den ena myndigheten ligger nu i Gävle och den andra i Solna.
Det ska bli väldigt intressant att se var myndigheterna kommer att hamna. Det finns en risk att de kommer att hamna i Stockholm igen, och det är vi oroliga för.
Anf. 60 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Den här debatten handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om omlokalisering av statliga myndigheter mellan 2004 och 2020.
Innan jag går in på den vill jag börja med att tacka Riksrevisionen för de rapporter de tar fram. Dessa rapporter utgör en viktig inblick i och översyn av status på de olika områden där olika sakfrågor och frågeställningar genomlyses.
Regeringar oavsett färg brukar svara att de helt eller delvis delar det som Riksrevisionen kommer fram till bör göras utifrån de rekommendationer de ger. Ibland antas de rekommendationer som ges helt, ibland delvis, ibland inte alls. Regeringen beskriver då utifrån hur de ser på saken varför det inte är görbart eller varför de väljer en annan väg framåt.
I den här rapporten lyfter Riksrevisionen att det är en politisk fråga att avgöra om de långsiktiga nyttorna överstiger de kortsiktiga kostnaderna. Så behöver det få vara med de överväganden som ska göras. Självklart är det ett politiskt ansvar, vilket kommer att framkomma i detta anförande.
För er som följer debatten är gången den att när Riksrevisionen lämnat sin rapport lämnar regeringen sin syn på de aspekter som framkommit och gör en skrivelse. Därefter blir Riksrevisionens rapport, med regeringens svar, ett betänkande med riksdagens aspekter från utskottet. Sedan följer debatt och beslut, och där är vi nu.
Fru talman! Riksrevisionen har granskat den statliga närvaron utanför Stockholm under åren 2004 till 2020 och konstaterar att riksdagens förväntningar om placeringar av myndigheter utanför Stockholm delvis har infriats.
Riksrevisionen konstaterar också att de myndigheter som granskats inte långsiktigt har några större problem utifrån var de ligger, och man anför att de finns placerade i regioner som kan möta deras behov av arbetskraft. Man konstaterar också att myndigheter har placerats på platser som riksdagen prioriterar och att myndigheternas närvaro i viss mån har bidragit till regionens utveckling, något som vi också har hört tidigare.
Från Riksrevisionen säger man att de statliga jobben under granskningstiden 2004 till 2020 har ökat något i koncentration till Stockholm, och man säger att regeringens insatser har inneburit att utvecklingen saktats ned.
Riksrevisionen säger också att målet om en jämnare fördelning av statliga jobb kräver kraftfulla åtgärder. Samtidigt säger Riksrevisionen att vi sedan tidigare vet att det på kort sikt finns stora negativa konsekvenser av att omlokalisera myndigheter. I det sammanhanget, precis som jag nämnde, tar man upp att nyttorna och kostnaderna på kort och lång sikt är en politisk fråga.
Riksrevisionen säger också att om fler myndigheter ska förläggas på orter utanför Stockholm rekommenderar man att regeringen fortsätter att matcha dessa med regionala arbetsmarknader där det finns ett lämpligt utbud av arbetskraft.
Riksrevisionen har gjort tre fallstudier där de för ett resonemang av vad som gynnar och missgynnar beroende på plats och möjligheter. Med tanken om att det inte enbart är positiva faktorer eller faktorer som missgynnar vill jag lyfta ett resonemang som förs av Riksrevisionen i rapporten.
När man tittar på exempel där man vill åstadkomma nytta genom att tillföra verksamheter till exempel när någonting annat har avlägsnats från orten eller man ska nyetablera eller delvis lägga ut verksamhet visar det sig bli bekymmersamt då arbetsmarknadsregionen som berörs har relativt dåliga ekonomiska, geografiska och demografiska förutsättningar. Så står det i ett av de exempel som lyfts, och det jämförs med andra regioner som har mottagit myndigheter under samma tidsperiod, alltså 2004 till 2020.
Regeringars lokaliseringsbeslut kan ha relativt stor betydelse för en region, som jag nämnt. Samtidigt, står det i rapporten, blir det troligtvis försvårat rekryteringsläge. Detta medför att myndighetens förmåga påverkas så att de inte kan bedriva sin verksamhet effektivt.
Jag tycker att det är bra att dessa olika parametrar och komplexiteten med det man vill åstadkomma beskrivs så att man förstår de delar som vi diskuterar här, alltså vad det är som gör att man ibland väljer att inte förlägga myndigheter utanför Stockholm. Baserat på tidigare granskningar utgår Riksrevisionen från att det tar fem år för en myndighet att etablera sig på en ny ort.
Fru talman! Regeringen för fram att det finns olika aspekter att beakta när det gäller beslut om statliga myndigheters lokalisering. Vi delar uppfattningen att flera parametrar spelar roll i de enskilda fallen av lokalisering.
Den tid vi lever i nu sätter ljuset på vår omvärld och därmed på hur vi bygger upp motståndskraft såväl som effektivitet och kompetens med statlig närvaro och regional utveckling. Det finns inget självändamål att myndigheter ska ligga i Stockholm - tvärtom. Hela tiden ska detta prövas, och det säger också regeringen att man gör.
Regeringen har svarat Riksrevisionen att de för närvarande har de verktyg som de anser sig behöva för att göra löpande utvärderingar och uppföljningar. Därmed ser inte vi att riksdagen ska överpröva detta.
Vi har sett att regeringen själv instämmer med Riksrevisionen om att de insatser och lokaliseringsbeslut som hittills genomförts inte har varit tillräckliga. Svaret är att man följer detta. Man kommer inte att ta någon annan inriktning än vad som har framförts här i dag. Det handlar inte om någon centralisering, utan man vill att myndigheter ska verka i hela landet.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
Anf. 61 Birger Lahti (V)
Fru talman! Vi behandlar Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.
Riksrevisionen har granskat om regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm har levt upp till riksdagens avsikter. Granskningen omfattar 46 myndigheter som helt eller delvis lokaliserades utanför Stockholm mellan 2004 och 2020. Av dessa har man främst undersökt tre myndigheter för att besvara frågan om myndigheterna, efter att de har haft tid att etablera sig, har några väsentliga problem att utföra sina uppgifter på grund av att de är lokaliserade utanför Stockholm. De tre myndigheterna är Arbetsförmedlingen, Elsäkerhetsverket och Naturvårdsverket.
Riksrevisionen konstaterar att regeringen har lokaliserat myndigheter i de geografiska områden som enligt riksdagen bör prioriteras men att insatserna inte har varit tillräckliga för att uppnå en jämnare fördelning av statliga arbetstillfällen.
Fru talman! Enligt Riksrevisionen krävs mer kraftfulla åtgärder om regeringen ska uppnå en jämnare fördelning av statliga arbetstillfällen mellan Stockholm och andra delar av landet. Tidigare granskningar har visat att omlokaliseringar ofta är kostsamma på kort sikt, vilket enligt Riksrevisionen innebär att den långsiktiga nyttan av omlokaliseringsbeslut måste vägas mot de kortsiktiga negativa konsekvenserna.
I sammanhanget lyfter Riksrevisionen fram att trenden med ökat distansarbete öppnar fler möjligheter för regeringen och myndigheterna att hantera lokaliseringsfrågan, något som blev mycket aktuellt vid pandemin - det funkade. Möjligheten till distansarbete kan till exempel underlätta för vissa myndigheter att rekrytera på fler platser än i regioner där de har arbetsställen.
Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men betydelsefullt bidrag till regional utveckling. Riksrevisionen bedömer dock att myndigheter som har placerats i regioner nära storstäder och som har en hög andel anställda som bor i storstäderna bidrar relativt lite till den regionala utvecklingen, något som vi hörde i ett tidigare replikskifte.
Vidare bedömer Riksrevisionen att det på lång sikt inte utgör något hinder för myndigheternas effektivitet att de är placerade utanför Stockholm.
Riksrevisionen lyfter även fram att lokaliseringen av myndigheter utanför Stockholm kan innebära vissa fördelar, exempelvis vad gäller verksamhetskostnader.
Legitimiteten för staten stärks om myndigheter har regional spridning och lokal närvaro. Det är givetvis det som förväntas av statliga myndigheter - att de är respekterade. Den statliga servicen är också viktig för den lokala och regionala utvecklingen samt när det gäller att möjliggöra för människor att bo och verka i hela landet. Närvaron har inte bara ett symboliskt värde. Den bidrar också till arbetstillfällen, tillväxt, framtidstro och utveckling.
Det har tidigare funnits en ambition om förändring, och det har gjorts en stor insats för att decentralisera statliga myndigheter. Som ett led i att motverka centralisering och i stället säkerställa statlig närvaro i hela landet drev den tidigare regeringen på för att ny- och omlokalisera myndigheter. Den nuvarande regeringen saknar dock den förändringsvilja som jag tycker krävs. I stället för att fortsätta med en politik som har varit framgångsrik väljer regeringen att centralisera funktioner och arbetsplatser.
Men innan jag fortsätter att lovorda den förra regeringen måste jag även vara ärlig. Vi har sett samma tendens oavsett färg på regeringarna. Stockholm har ofta varit vinnare när det gäller statliga myndigheters lokaliseringar. Vänsterpartiet anser att det är anmärkningsvärt att regeringen väljer en omvänd strategi. Vi hörde vilka myndigheter som har gått åt fel håll, som socialdemokraten Monica Haider pekade på.
Vi menar att Sverige i stället behöver fortsätta att knytas samman, med jämlika villkor och nya arbetstillfällen i hela landet. Runt om i landet står regioner redo att kroka arm med staten för att erbjuda etablering av nya eller omlokaliserade myndigheter.
Riksrevisionens skrivelse ger stöd för att den tidigare förda politiken har bidragit positivt till utvecklingen, och då är det viktigt att slå fast att omlokaliseringar från Stockholm bör fortsätta. Riksdagen bör därför kräva att regeringen tar fram och genomför ett nytt samlat program för ny- och omlokalisering av myndigheter som kan genomföras under de närmaste åren.
Jag kan inte låta bli att nämna att detta givetvis hänger ihop med statliga bolag. Och jag är glad att dessa debatter kommer efter varandra.
Jag tänker till exempel på Övertorneå kommun, som förlorar Postnord. Jag vet inte om de har kvar något över huvud taget som skulle kunna kallas för statlig närvaro. Det är samma sak med bilprovningen. Vi har hört exempel på att man slutat med den mobila bilprovningen. Jag håller med om att marknaden sköter detta. Men hur dyr blir en bilprovning för människor som bor i perifera delar av landet? Vägen till att besiktiga bilen kanske blir 20 mil eller mer. Man har dragit undan statens närvaro under en lång tid, och det bekymrar mig.
När man börjar utlokalisera statliga myndigheter är det klart att det är skillnad om man till exempel säger: Om fyra år kommer vi att flytta delar av denna verksamhet till Jokkmokk. Då kommer det nog att funka. Men man måste ha långsiktighet när man pratar om sådana saker.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1, som jag har tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
Anf. 62 Cecilia Engström (KD)
Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i näringsutskottets betänkande angående Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.
För Kristdemokraterna är det grundläggande att hela Sverige ska leva och att man ska kunna få ett starkt samhälle oavsett var i landet man bor. Vi politiker ska inte tala om för människor var det är bäst för dem att bo eller leva och vart de ska flytta. Men vi ska skapa förutsättningar för att den enskilde ska kunna uppfylla sina drömmar om ett gott liv oavsett om man vill flytta till storstaden eller därifrån.
Herr talman! Enligt Riksrevisionens bedömning arbetar regeringen kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet, även om insatserna inte varit tillräckliga. Staten har ett ansvar för att den grundläggande samhällsservicen finns där den behövs och när den behövs. För detta har man många olika verktyg, och det vi har att fokusera på här i dag är på vilket sätt etablering av myndigheter utanför Stockholm fungerar och på vilket sätt vi bäst uppnår målet om ett sammanhållet Sverige.
Herr talman! Vi vill särskilt lyfta upp denna regerings satsning på fler servicekontor. Det är en form av one-stop-shop ur den enskildes perspektiv. Där kan invånare få möta flera viktiga statliga verksamheter - Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan - på ett och samma ställe.
Vår civilminister, kristdemokraten Erik Slottner, inviger nya servicekontor för glatta livet, höll jag på att säga, bland annat i Järfälla och i Solna. Frågan är om stockholmarna behöver fler. Staten är ju väldigt närvarande i Stockholm med väldigt många huvudkontor för myndigheter och statliga verk. Men svaret är lika enkelt som självklart. Ur den enskilda invånarens perspektiv är det helt ointressant om Försäkringskassans huvudkontor finns i Stockholm, Karlstad, Eslöv eller Vilhelmina. Men de tjänster som bland annat Försäkringskassan erbjuder måste finnas där människor finns, oavsett var i landet de bor.
Herr talman! Det kan finnas tillfällen när det är klokt att en myndighet blir lokaliserad långt från Stockholm. Det är beslut som får tas i en särskild ordning. Varje beslut måste vägas både kortsiktigt och långsiktigt, och det måste leva på sina egna meriter. Men för Kristdemokraterna är det viktiga att statens tjänster som den enskilde har behov av finns där man lever och bor. Där är arbetet redan igång, och jag är glad över att regeringen har aviserat att man avser att fortsätta på den vägen.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla motioner.
Anf. 63 Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Herr talman! Att hela Sverige ska leva är en otroligt viktig del i Centerpartiets politik. Den granskning som vi debatterar i dag omfattar 46 myndigheter av de 350 myndigheter som finns. Bland dessa är det tre myndigheter som har undersökts för att besvara frågan: Är det något problem när myndigheter etableras utanför Stockholm, och har man i så fall lyckats lösa de problemen?
De tre myndigheterna är Arbetsförmedlingen, Elsäkerhetsverket och Naturvårdsverket. Jag tycker att det lite grann begränsar slutsatserna.
Tidigare granskningar har visat att omlokaliseringar ofta är kostsamma på kort sikt, vilket enligt Riksrevisionen innebär att den långsiktiga nyttan av omlokaliseringsbeslut måste vägas mot de kortsiktiga negativa konsekvenserna.
Det är inte väldigt tydligt vad den korta och den långa sikten egentligen är för någonting.
Men här påpekar i alla fall Riksrevisionen att trenden med distansarbete öppnar fler möjligheter för regeringen och myndigheterna att hantera lokaliseringsfrågan. Det är skönt att Riksrevisionen och även regeringen har förstått att distansarbetet egentligen helt och hållet har omkullkastat tidigare sätt att tänka om var de statliga arbetena ska finnas.
Den övergripande slutsatsen är i alla fall att lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjlighet att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i framtiden tänka på att matcha myndigheter med regionala arbetsmarknader där det finns ett lämpligt utbud av arbetskraft för att undvika problem för myndigheternas verksamheter på lång sikt.
Det är en bra slutsats. Men jag har läst regeringens svar många gånger och försökt förstå det. Det står så här:
"Regeringen framhåller att det är viktigt med statlig närvaro i hela landet, bl.a. för att bidra till att uppfylla målet för den regionala utvecklingspolitiken. Samtidigt är det viktigt att myndigheter bedriver sin verksamhet effektivt, oavsett var i landet de är lokaliserade."
Det låter som att regeringen tycker att detta är bra men att man är lite tveksam till om det verkligen kan utföras på ett bra sätt. Det är verkligen svårt att utläsa vad som är effektivt.
Jag som är uppvuxen - och nu deltidsboende - i Jämtland vet hur viktiga dessa arbetstillfällen är. De möjliggör för fler att flytta tillsammans, eftersom det finns olika typer av arbetstillfällen lokalt, och de bygger nätverk och kunskap lokalt. De bygger en väv av kunskap mellan startup-bolag och etablerade företag. De bygger också en tilltro till att myndigheter finns lokalt och till att myndighetspersoner inte alltid är långt borta - man kan faktiskt träffa dem på Ica.
För mig handlar effektivitet om att man når sina mål på ett kostnadseffektivt sätt. Vissa myndigheter, till exempel sådana som har med finans att göra, ska självklart lokaliseras till Stockholm - det är närmast så. Många andra myndigheter har dock en mycket bättre hemvist utanför Stockholm. Väldigt få myndigheter behöver sitta i Stockholms innerstad, även om det råkar vara min valkrets. Där är det allra dyrast, och det är inte alltid det mest effektiva.
Något som inte alls berörs av vare sig Riksrevisionen eller regeringen är behovet av lokal dialog inför etableringar utanför Stockholm. Det är någonting som Centerpartiet anser är helt nödvändigt. Denna dialog bör vara långsiktig för att identifiera vilken typ av myndighetsuppgifter som bör och kan utföras utanför Stockholm. Arbetstillfällen och kompetens är viktigare än antalet myndigheter i sig. Det handlar alltså inte om att flytta så många myndigheter som möjligt, utan det handlar om arbetstillfällen.
Regeringen skulle till exempel kunna ge länsstyrelsen i uppgift att identifiera vilken typ av myndighetsuppgifter som skulle kunna förläggas till respektive län. Då skulle inte de politiska programförklaringarna rörande myndigheternas etablering vara så viktiga, utan det skulle föras en kontinuerlig dialog om var jobbet görs bäst. Det tror vi är bra för både den lokala och den nationella effektiviteten.
Jag yrkar bifall till reservation 4 under punkt 4.
Anf. 64 Louise Eklund (L)
Herr talman! Vi debatterar just nu Riksrevisionens granskning av vad omlokaliseringen av statliga myndigheter utanför Stockholm har inneburit. Jag tycker att vi utifrån denna granskning kan konstatera att lokaliseringen av myndigheter är ett ganska trubbigt verktyg för att uppnå regional utveckling och tillväxt.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens placering av myndigheter på orter utanför Stockholm delvis har levt upp till riksdagens avsikter, vilket ju är bra. Det är också bra att de geografiska områden som regeringens lokaliseringsbeslut har riktats mot stämmer väl överens med den prioritetsordning som riksdagen har uttryckt.
Samtidigt är det väldigt tydligt att regeringens lokaliseringsbeslut inte har varit tillräckliga för att stärka den statliga närvaron utanför Stockholm. Vi ser hur övrig politik och andra faktorer har betydligt större påverkan på fördelningen av statliga jobb mellan Stockholm och andra delar av landet. Detta har i sin tur lett till en ökad koncentration av statliga jobb i Stockholmsregionen - därav mitt konstaterande att just lokalisering av myndigheter verkar vara ett något trubbigt verktyg. Andra faktorer påverkar mer.
Med det sagt kan vi, som har konstaterats här i kammaren, se att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet positivt bidrag till regional utveckling för de regioner där myndigheter har placerats, och detta är inte alls oviktigt.
Herr talman! Det är viktigt att konstatera, precis som Riksrevisionen gör, att lokaliseringsfrågan aldrig får överskugga det som är huvuduppdraget, nämligen att myndigheter ska kunna utföra sitt uppdrag på bästa möjliga sätt. Riksrevisionen konstaterar att regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet på ett effektivt och produktivt sätt, och det är ju gott. Nu har man förvisso bara undersökt tre myndigheter på djupet, men dessa har inte haft några väsentliga problem att utföra sina uppgifter på grund av att de ligger på orter utanför Stockholm. Om man, som jag, kommer från provinsen är skönt att kunna konstatera att även vi som inte bor i Stockholm kan göra vettiga saker.
Urvalet är kanske för litet för att vi ska kunna säga något generellt, men en slutsats som verkar gå att dra av detta är att man, om man ska man utlokalisera på det sätt som man tänkt, måste ha tänkt igenom vad som är den bästa matchningen med den lokala arbetsmarknaden och arbetsmarknadsregionen.
Herr talman! Jag uppfattar att man kan dra en viktig slutsats av Riksrevisionens rapport, nämligen att det överordnade uppdraget för myndigheter måste vara att de ska utföra sitt uppdrag på bästa och mest effektiva sätt. Att använda myndigheters placering som ett verktyg för regional utveckling har begränsade nyttor, både för regionerna själva och, kanske särskilt, för myndigheterna. Som Riksrevisionen konstaterar: Myndigheternas nytta av att vara placerade på orter utanför Stockholm är begränsad.
Jag yrkar bifall till näringsutskottets förslag till beslut.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:67 Onsdagen den 7 februariProtokoll 2023/24:67
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Etablering av myndigheter utanför Stockholm
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2022/23:125 till handlingarna.Ett program för ny- och omlokalisering
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:29 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.- Reservation 1 (S, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 89 0 18 SD 62 0 0 10 M 55 0 0 13 C 20 0 0 4 V 0 18 0 6 KD 12 0 0 7 MP 0 11 0 7 L 11 0 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 160 118 0 71 Lokalisering av olika funktioner
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:29 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.- Reservation 2 (S, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 89 0 18 SD 62 0 0 10 M 55 0 0 13 C 20 0 0 4 V 0 18 0 6 KD 12 0 0 7 MP 0 11 0 7 L 11 0 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 160 118 0 71 Övrigt om lokalisering av statliga myndigheter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:113 av Margareta Cederfelt (M),
2023/24:144 av Mathias Bengtsson (KD),
2023/24:775 av Larry Söder (KD),
2023/24:947 av Kristoffer Lindberg (S),
2023/24:1023 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S),
2023/24:1128 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),
2023/24:1358 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkande 4,
2023/24:1359 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkande 5,
2023/24:1571 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2023/24:1653 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 1,
2023/24:1874 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5,
2023/24:2551 av Heléne Björklund och Magnus Manhammar (båda S) och
2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 11.- Reservation 3 (S)
- Reservation 4 (C)
- Reservation 5 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 0 89 18 SD 62 0 0 10 M 55 0 0 13 C 0 20 0 4 V 18 0 0 6 KD 12 0 0 7 MP 0 0 11 7 L 11 0 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 158 20 100 71
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.