Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Offentlighet, integritetsfrågor, m.m.

Betänkande 2002/03:KU27

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Under beredning
2003-03-06
Bordläggning 1
2003-04-08
Debatt
2003-04-10
Avgörande
2003-04-11
Beslut fattades
2003-04-11

Hela betänkandet

Offentlighet, integritetsfrågor, m.m.(docx, 112 KB)
Bilaga: bet_200203_ku_27(pdf, 505 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Motioner om offentlighet och integritetsfrågor (KU27)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om data- och integritetsfrågor och om offentlighet och sekretess.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 13 motioner.

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet kommer beredas 6 mars 2003, justerades 25 mars 2003 och fick trycklov 1 april 2003.Reservationer: 14

Alla beredningar i utskottet

2003-03-18

Motioner om offentlighet och integritetsfrågor (KU27)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om data- och integritetsfrågor och om offentlighet och sekretess.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2002/03:KU27, Offentlighet, integritetsfrågor, m.m.

Debatt om förslag 2002/03:KU27

Webb-tv: Offentlighet, integritetsfrågor, m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Bertil Kjellberg (M)
Anf. 142 Bertil Kjellberg (M)
Herr talman! Vi lämnar nu expropriationer och fäbodar och går över till mer hårdkokta saker. I det betänkande som vi nu ska debattera behand- las 27 motionsyrkanden från den allmänna motionsti- den. Det rör data- och integritetsfrågor, offentlighet och sekretess. Till betänkandet finns 14 reservationer fogade, och vi moderater står bakom sju. Frågorna, som vi nu ska behandla, är mycket vik- tiga och centrala för demokratins funktionssätt. Men de är också centrala för enskilda individers liv. Det är inga lätta frågor, och lagstiftningen är ofta omfattande och snårig. Teknikutvecklingen har också gjort att frågor om personlig integritet och offentlighetsprinci- pen har kommit i ett helt nytt läge. Med relativt enkla och billiga tekniska lösningar kan man kartlägga och få insyn i enskilda människors liv på ett helt annat sätt än vad som var tekniskt möjligt för bara tio år sedan - i vart fall tog det veckor av omfattande arbete för att få fram samma uppgifter. Vi moderater har under en följd av år föreslagit att man ska tillsätta en utredning för att undersöka hur den personliga integriteten kan stärkas. Utredningen skulle ha till syfte att ta fram en generell och tekniko- beroende integritetslagstiftning. Vad jag har förstått är vi överens om att en sådan utredning behövs. Men när kommer den? Redan våren 2000 utlovade regeringen en utred- ning, och direktiven skulle vara klara samma vår. I fjol, vid behandlingen av ett likalydande yrkande, avslogs yrkandet med motiveringen att regeringen avsåg att inom kort tillsätta en parlamentarisk utred- ning. Man frågar sig hur regeringen ser på ordens valör när "inom kort" tydligen kan betyda mer än ett år. Enligt uppgift från justitieministern här i kamma- ren, så sent som i januari 2003, är kommittédirektiven klara. Den fråga som inställer sig är naturligtvis: Hur prioriterar regeringen dessa frågor? Ska det ta mer än tre år från det att man anser att behov av en utredning föreligger tills att kommittén blir tillsatt? Under årens lopp har betydligt mindre frågor blivit föremål för utredning. Herr talman! Vi har en omfattande lagstiftning som reglerar behandlingen av personuppgifter trots att vi har personuppgiftslagen, PUL. Förutom PUL finns ett 60-tal författningar som reglerar personupp- gifter. Lagstiftningen är ofta svåröverskådlig och svår att tillämpa. Att få ordning på personuppgifter och hur vi sköter dem är särskilt viktigt i Sverige, efter- som vi är ett av de länder i Europa som har våra med- borgare registrerade i centrala statliga system. Det är en följd av hur vårt socialförsäkringssystem är upp- byggt, med heltäckande centrala system. Det finns ute bland medborgarna en stark oro för hur de olika registren används, särskilt som de tek- niska möjligheterna till samkörning blir allt större. Det är viktigt att dessa farhågor tas på största allvar. Även denna fråga behöver bli föremål för en närmare granskning i en utredning. Att i Orwells anda registrera alla medborgare i ett register, det så kallade SPAR, väcker starka känslor, oavsett om syftet kan var gott. Det mest anmärk- ningsvärda är att staten som samlat in uppgifter om namn, adress och födelsenummer sedan bearbetar dessa och säljer dem till hugade spekulanter. Enligt vårt förmenande har registret inget på förhand be- stämt ändamål. Därför kan det inte anses vara fören- ligt med dataskyddsdirektivet. Vi anser därför att SPAR ska avskaffas. Den svenska offentlighetsprincipen ska vi med all rätt vara stolta över. Att som enskild medborgare kunna kontrollera makten är ett viktigt inslag i den svenska demokratin. Jag hoppas också att denna prin- cip kan bli en exportvara till övriga världen, och inte minst till EU. Den nya tekniken har öppnat nya möj- ligheter att snabbt och effektivt kunna utnyttja denna rättighet, och det är av godo. Det som tidigare tog dagar eller veckor att utföra kan nu ske på några se- kunder genom klickningar på en dator. Den snabba teknikutvecklingen, som är bra, stäl- ler andra krav på lagstiftningen. Det finns risk för att det som har varit huvudsaken för offentlighetsprinci- pen, det vill säga medborgarnas förvaltningskontroll, även öppnar möjligheter för myndigheter att skicka uppgifter, att samköra register och dessutom bearbeta och sälja dessa uppgifter. Den nya tekniken öppnar också för enskilda medborgare att kontrollera varand- ra. Genom att sammanställa uppgifter ur olika register kan vi som enskilda personer få en mycket god upp- fattning om hur våra grannar arbetar och fungerar. Dessa möjligheter kan användas inte bara i integ- ritetskränkande syften utan även i rent kriminella syften. Vi menar därför att offentlighetsprincipen måste ses över. Herr talman! Förtroendefull information i skolan, exempelvis studieplaner, är inte sekretesskyddade i dag i den offentliga skolan. Sådan information som rör överenskommelser mellan elever, föräldrar och lärare kan ofta vara av privat natur. Vi menar att det är rimligt att sådana handlingar inte ska vara offentli- ga. Därför bör man se över sekretesslagen på det området. Det finns dock ett område där vi anser att sekre- tesslagen ska förändras genom att man lättar på sek- retessen. Det är på ett specifikt område inom social- tjänsten och sjukvården. Inom socialtjänsten och sjukvården behandlas många uppgifter som är känsli- ga för den enskilde. Det är också av yttersta vikt att den enskilde har förtroende för socialtjänsten och sjukvården så att han eller hon vågar lämna känsliga uppgifter. Samtidigt får sekretessen inte försvåra för polisen att bekämpa allvarlig brottslighet. Det kan därför finnas typer av brott där skälen att lätta på sekretessen föreligger. Vi har exemplet med brott som riktas mot barn. Vi anser att det även vid andra brott, och då särskilt grova våldsbrott, finns skäl att lätta på sekre- tessen och göra det möjligt för personalen inom sjuk- vården och socialtjänsten att lämna uppgifter till polisen eller åklagarmyndigheten utan samtycke när så krävs. Det ska gälla när minimistraffet är ett år i stället för, som i dag, två år. Med det uppnår vi bland annat att misstankar om grov misshandel omfattas av den här regleringen. Herr talman! Vi moderater står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation nr 2 under punkt 2.
saknar porträttfoto
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 143 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Offentligheten är en omistlig del av den svenska tryck- och yttrandefriheten. Rätten att ta del av allmänna handlingar underlättar inte bara med- borgarnas inblick i den offentliga verksamheten, utan det är också en förutsättning för ett journalistiskt arbete, fri opinionsbildning och politisk debatt. Det sista är inte minst viktigt för oss. Den tekniska utvecklingen innebär att möjlighe- terna att ta del av innehållet enligt offentlighetsprin- cipen ges helt nya förutsättningar. Men den kan, fel använd, skapa stora risker för människor. Som be- skrivs i reservation nr 8, som är gemensam för folk- partister och moderater, kan den nya tekniken innebä- ra att offentlighetsprincipen utvecklas till ett effektivt instrument för kontroll av människor. Offentlighets- principen kan öppna möjligheter för enskilda perso- ner att granska och kontrollera andra människor och sprida tvivelaktig information om dessa. Vi som är politiker har väl de flesta av oss någon gång råkat ut för hamna på någon otrevlig hemsida som ges ut av personer i syfte att misskreditera oss. Vi kanske finns på hemsidor även om vi inte vet om det. Själv har jag gjort det, och det är inte en särskilt lustig läsning även om den inte är direkt skadlig. Vi ska självfallet tåla hård granskning och kritik, men den ska vara sakligt underbyggd. Godtyckliga, och ibland illvilliga, sammanställningar och informationer som rör oss kan sprida väldigt bisarra föreställningar om oss som politiker. Men det gäller inte bara oss politiker. Alla med- borgare kan råka ut för detta på grund av den stora mängd lättillgänglig information som finns. Den tekniska utvecklingen ökar hela tiden möjligheterna att blicka in i medborgarnas privatliv. Det gäller myndigheters möjligheter att kontrollera människor, men också, och det är faktiskt väldigt viktigt och besvärligt, enskildas människors möjligheter att kon- trollera varandra. Den enskilda människans integritet hotas genom detta. Jag vet att alltfler människor kän- ner sig oroade av den här utvecklingen. Jag anser att det är viktigt att värna den svenska offentlighetsprincipen, samtidigt som vi inser pro- blemen och är beredda att göra någonting åt dem. Herr talman! Jag kan konstatera att den snabba tekniska utvecklingen ständigt väcker frågor rörande hur den personliga integriteten ska skyddas. Enligt min mening är det angeläget att lagstiftningen, genom att vara generell och teknikoberoende, kan erbjuda skydd för den personliga integriteten utan att det krävs en ny utredning och en ny lagändring varje gång en teknisk nyhet ser dagens ljus. Sedan tillkomsten av personuppgiftslagen, PUL, har vi i KU och här i kammaren under de senaste åren haft många, långa och ganska heta debatter om de här frågorna. Men vi har ändå tillsammans förmått rege- ringen att i EU ta upp de problem som PUL förorsa- kar den svenska offentlighetsprincipen. Det senaste på PUL-fronten är att den särskilde utredaren Svante Öberg har begärt att den översyn av PUL som skulle redovisas den sista mars i år ska få förlängd tid till oktober. Efter det får vi ta ställning till hur vi ska gå vidare med PUL. Vi är ju många som inte är nöjda med hur PUL tillämpas. I två reservationer till det här betänkandet som är gemensamma för Folkpartiet och Moderaterna tas problem kring offentlighet och integritet upp. I den ena, nr 2, framhålls att det föreligger ett stort behov av en omfattande analys av grunderna för in- tegritetsskyddets framtida utformning. I den andra, nr 8, framhålls att offentlighetsprinci- pens syfte måste ses över. Integriteten och offentligheten är ju faktiskt var sin sida av samma mynt. Därför behövs det verkligen en grundlig översyn av frågorna rörande offentlighet och integritet. Herr talman! Precis som Bertil Kjellberg framhöll får vi vänta och vänta på att det händer någonting. Jag undrar också hur länge vi ska behöva vänta på att den sedan länge utlovade parlamentariska kommittén som ska behandla lagstiftning som rör den enskildes integ- ritet ska komma i gång. När det gäller regeringens avsikter att tillsätta utredningar får vi ständigt höra i KU i olika sammanhang att man återkommer med en utredning så småningom och så snart det är möjligt. Vår erfarenhet är att vi brukar få vänta väldigt länge. Jag hoppas att den här kommittén kommer att till- sättas med det snaraste. Jag vill inte att det här viktiga arbetet skjuts upp år efter år. Den här kommittén borde få sätta i gång sitt arbete omgående. KU:s re- servanter har mycket tydligt pekat på de problem som finns. Detta borde riksdagen verkligen kunna tillkän- nage för regeringen. Herr talman! Eftersom Bertil Kjellberg har yrkat bifall till reservation nr 2 yrkar jag bifall till reserva- tion nr 8.
saknar porträttfoto
Mats Einarsson (V)
Anf. 144 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Det är som sagt ett omfattande be- tänkande med ganska olikartade frågor inom området offentlighet och integritetsfrågor. Jag kan självfallet inte behandla alla i mitt anförande. Jag ska koncentre- ra mig på två saker. SPAR, som redan är omnämnt och den reservation som Vänsterpartiet och Miljöpar- tiet har lagt. Först vill jag göra några korta anmärkningar. Jag tror inte att Helena Bargholtz sade det - om hon gjorde det beklagar jag att jag upprepar henne - men skälet till att den så kallade PUL-utredningen nu förlängs är ju att man vill invänta det så kallade Bodilmålet i EG-domstolen i Luxemburg. Utslaget i det målet kan få ganska betydande konsekvenser för utformningen av PUL i framtiden, så jag tror att det finns skäl att vänta de dagarna. När man diskuterar offentlighet och yttrandefrihet finns det en tendens till att alla argumenterar för ut- vidgning. När man diskuterar integritetsfrågorna argumenterar man för stärkt integritetsskydd. Ofta är det samma personer som uttrycker båda dessa stånd- punkter. Jag tror att det bästa vi kan göra är att inse att det finns en konflikt mellan dessa båda strävan- den. Stärker vi offentligheten kommer vi förmodligen att inskränka på integritetsskyddet och tvärtom. Den konflikten måste vi lära oss att leva med. Så till de två frågor jag tänkte beröra. Jag börjar med SPAR, statens personadressregis- ter. Om jag förstod Moderaterna rätt vill man avskaf- fa SPAR av integritetsskäl. Jag menar att vi ska be- hålla SPAR av integritetsskäl. Uppgifterna i SPAR får behandlas för att aktuali- sera, komplettera och kontrollera personuppgifter. De får behandlas för att ta ut uppgifter om namn och adress genom urvalsdragning för direktreklamända- mål, opinionsbildning eller samhällsinformation eller annan därmed jämförlig verksamhet. Det finns alltså ett lagstadgat ändamål för SPAR. Att SPAR byggdes upp berodde på att man såg att den nya datatekniken gjorde det möjligt att upprätta väldigt stora dataregister. Man ansåg det olämpligt att detta skulle ske i olika former av privat regi. Det var bättre att vi har ett statligt ägt och, genom SPAR- nämnden, demokratiskt kontrollerat register som kan tillhandahålla korrekta uppgifter om adresser. Detta leder till en mängd fördelar. Dels blir det hög kvalitet på registren dels får vi färre privata re- gister dels får vi möjlighet till reklamspärrar dels får vi möjlighet att undvika exempelvis direktreklam till barn. Det finns en del andra problem med SPAR, men de har att göra med att den praktiska hanteringen av SPAR sköts av ett privat företag. Det är ett ameri- kanskt oljeutvinningsföretag som har ett tyskt namn som uttalas på franska. Det företaget har en väldigt speciell ställning. Man bör nog så småningom se över hur man ska hantera det. Men det är en annan sak än vad vi tar upp i det här betänkandet. Slutligen vill jag säga något om vår reservation Ändring i sekretesslagstiftningen. När det gäller förundersökningar har vi tidigare ändrat på sekretessregeln så att det nu är ett omvänt skaderekvisit. Förenklat uttryckt: Det har blivit litet svårare att få insyn i förundersökningar. Det har gjorts av integritetsskäl. Vi menar att avvägningen i det här fallet nog blev fel och att vi skulle ha behållit det raka skaderekvisi- tet som ger allmänheten litet större möjlighet till insyn i förundersökningarna. Det har att göra med förtroendet för polisen. Det finns ett antal uppmärksammade fall där det har fun- nits misstankar mot poliser och förundersökningarna ganska snabbt har lagts ned. Det har då uppkommit misstankar om att detta inte har skett på ett korrekt sätt. Det har varit svårt för allmänheten och för brottsoffren att se om detta har skett på ett korrekt sätt. Förtroendet för de rättsvårdande myndigheterna talar, menar vi, för att vi ska återgå till ett rakt skade- rekvisit i det här fallet. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation nummer 10.
saknar porträttfoto
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 145 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Mats Einarsson talade om avväg- ningen mellan offentlighet och integritet. Vi kan enas om att det är besvärligt. Det är det grunddiskussionen handlar om väldigt mycket. Mats Einarsson sade något om att man får leva med den här konflikten. Då undrar jag hur man ska tolka Mats Einarssons inställning till en utredning som försöker hitta ett mer harmoniskt förhållande mellan offentligheten och integriteten än vi har i dag. I dag fungerar det ju inte bra. Tycker inte Mats Einarsson, precis som vi från Folkpartiet och Moderaterna, att utredningen borde komma till stånd med det snaraste?
saknar porträttfoto
Mats Einarsson (V)
Anf. 146 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Jag anser att det hela tiden finns an- ledning att se över den här lagstiftningen för att se hur den kan följa och anpassas till de förändrade förhål- landena i samhället. Jag tror också att det finns anledning för regering- en att tillsätta den här utredningen. Jag tror att regeringen kommer att göra det, och därför anser jag att utskottet har gjort en mycket rim- lig bedömning i det här fallet.
saknar porträttfoto
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 147 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Den utredningen har utlovats sedan 2000. När tror Mats Einarsson att den kommer att tillsättas?
saknar porträttfoto
Mats Einarsson (V)
Anf. 148 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Mina klärvoajanta gåvor är mycket begränsade. Jag har ingen som helst möjlighet att uttala mig om regeringens avsikter. Men den tid som hittills har förflutit torde tala för att det inte dröjer alltför länge innan den kommer.
saknar porträttfoto
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 149 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Detta är ett betänkande med många frågor. Jag ska försöka beröra några av dem. Över hela spektrat är vi överens om vikten av att hävda och värna offentlighetsprincipen. Det är ju medborgarnas rätt att få ta del av den verksamhet som bedrivs i offentlig regi som finansieras med våra gemensamma medel. Det ger också medborgarna möjlighet att inte bara ta del av utan också utkräva ansvar för den verksamheten. Internet, en ny teknik som numera är gammal, har ju ökat möjligheterna. Det är viktigt att vi tar vara på de möjligheterna och söker undvika inskränkningar på olika sätt. Vi har pekat på den del som handlar om sekre- tessbestämmelser som kan införas, som vi tycker, något för enkelt. Vi har pekat på att man bör göra en uppstramning i den delen för att undvika sekretessin- skränkningar i offentligheten. Det skulle kunna ske till exempel i grundlagsform. Vi har också pekat på vikten av att vi på olika sätt själva hävdar offentlighetsprincipen i vår verksamhet. Det gäller när vi tar vara på direktiv och ramlagar från EU och att vi då inte jobbar på det sätt som görs i den så omtalade PUL där ett kapitel för sig är kap. 7 § 16 som ju har kommit att användas som en allmän inskränkning av offentligheten. Herr talman! Detta är som sagt ett betänkande med många frågor. Jag ska försöka beröra några av dem. Jag är väl medveten om att den frågan gås igenom i den allmänna översynen, men vi har alla skäl att i den här delen vara tydliga och själva våga gå före. Vi pekar också på vikten av att i olika samman- hang själva gentemot EU visa att vi använder offent- lighetsprincipen så långt som det bara går och inte fastnar i utrikessekretess eller annat sådant när det i största utsträckning handlar om inrikespolitiska frå- gor. Vi är självklart glada för det uttalande som görs om dataskyddsdirektivet, men vi tycker nog att kam- maren har alla skäl att göra som vi föreslår och ge regeringen till känna att det inte får utvidgas till att omfatta juridiska personer, detta med tanke på att utskottet nu uttalar att det torde innebära det. En annan omistlig del i vår demokratiska grund är yttrande- och tryckfriheten. Också här har teknikens möjligheter givit verklig innebörd åt den individuella friheten att få sitt ord med i laget. Även här är det angeläget att vi inte försvårar genom att arbeta med lagar som PUL och BBS-lagen på ett sätt som försvå- rar och inskränker det fria ordets möjligheter. Av det skälet har vi föreslagit avskaffande av den typen av lagstiftning, som har haft ett integritetsperspektiv men som i mångt och mycket kommit att fungera som en inskränkning av ny tekniks möjligheter att stärka det fria ordet. Jag instämmer i mycket av det som sagts om in- tegritetsfrågorna. Det finns där en konflikt och en balansgång som det är viktigt att beakta. Det är an- geläget att arbeta för att stärka integritetsskyddet, men vi tycker att det är fel att göra det så som hittills har skett, nämligen mer eller mindre genom att regle- ra det tillåtna. Det är riktigare att göra så som man är inne på i samband med översynen av PUL, nämligen snarare att försöka förbjuda missbruk. Vi vill se mer av den inriktningen i integritetslagstiftningen, vilket innebär att förbjuda missbruk och otillbörliga intrång. Med en sådan "missbrukslinje" anser vi att det finns skäl för att utarbeta en ny och samlad integrationslagstiftning. Man bör då inte bara, som vi har pratat om tidigare under den här debatten i kammaren, analysera, kart- lägga och utvärdera nuvarande lagstiftning utan verk- ligen ha en tydlig inriktning på att skapa en samlad och tydlig integritetslag. Också vi beklagar naturligtvis att man redan sedan våren 2000 har hänvisat till direktiven på detta områ- de. Det sades då, herr talman, att det skulle bli fråga om en komplicerad utredning, som säkert skulle ta tid på sig för att arbeta sig igenom materian, men man kunde ju inte tro att det skulle ta sådan tid att arbeta sig fram till direktiven och att ta fram en parlamenta- risk kommitté. Man hänvisade som sagt redan våren 2000 till di- rektiven, och kommittén och gjorde detsamma även våren 2002. Nu är vi inne på våren 2003, och ännu är inget direktiv klart och ingen kommitté tillsatt. Vi anser liksom andra att det finns skäl för att göra något åt detta. Vi tycker att det skulle vara klokt om kam- maren biföll vår reservation nr 1 under punkten 1. Även om jag också står bakom samtliga övriga reser- vationer nöjer jag mig med att yrka bifall till den reservationen.
saknar porträttfoto
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 150 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Jag begärde replik när jag hörde Kerstin Lundgren tala om PUL. Kerstin Lundgren sade att hon tycker att det skulle vara bra med en översyn av PUL. Centern har drivit den här frågan väldigt länge, och jag vet att man även vill att PuL ska avskaffas. Också jag har tidigare varit inne på att PUL ska avskaffas, men jag är nu beredd att avvakta översynen. Kerstin Lundgren står i det här betänkan- det för en reservation som direkt går ut på att PUL ska avskaffas. Jag vill veta hur Kerstin Lundgren får detta att gå ihop. Man är positiv till en översyn av PUL och säger samtidigt att PUL utan vidare ska avskaffas.
saknar porträttfoto
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 151 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Tack för att jag får möjlighet att tydliggöra detta, Helena Bargholz. Jag och Center- partiet skriver att PUL bör avskaffas eftersom den har en felaktig ingång. Den arbetar genom att reglera det tillåtna i stället för att beivra missbruk, vilket är vår ingång till integritetslagstiftningsfrågorna. Vi är med- vetna om att översynen faktiskt har kommit i gång, men vi anser att den bör landa i ett resultat som inne- bär ett avskaffande. Det är det som vi vill framföra i detta betänkande och i kammaren.
saknar porträttfoto
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 152 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Då är det inte så dramatiskt. Att man vill ha en "missbruksmodell" i stället för den nuva- rande modellen är alla partier överens om. Vi kan i så fall enas på den punkten. Men om vi får en ändring av PUL, vilket vi alla hoppas, kvarstår ändå kravet på att PUL ska avskaf- fas. I och med att vi är med i EU, där man har den här typen av lagstiftning, är vi bundna vid den. Frågan är: Hur gör vi för att ta bort PUL helt och hållet samti- digt som vi är bundna av den lagstiftning som EU har lagt på oss?
saknar porträttfoto
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 153 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Man kan hoppas att regeringen har varit framgångsrik under de år som den har jobbat för att förändra direktivet i den här delen. Men om man nu inte får en förändring av datadirektivet från EU:s sida, tycker vi från vårt håll att det rimliga är att man tar ett nytt samlat grepp. Vi avskaffar PUL och får i stället en samlad integritetslagstiftning. Det är den väg som man ska gå. PUL-översynen kommer inte att omfatta helheten eller att leda fram till något alternativ. Man tittar på delar och söker hitta en bättre balans, men det är enligt vår mening bara en bekräftelse på att man bör förändra helheten. Det blir inte en samlad integritets- lagstiftning.
saknar porträttfoto
Barbro Hietala Nordlund (S)
Anf. 154 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! Det är riktigt, som tidigare har sagts från denna talarstol, att de flesta av frågeställningarna i det här motionsbetänkandet är aktualiserade i pågå- ende utredningar och är under beredning. Ändå har vi hela 14 reservationer. Jag börjar med att yrka avslag på dem och bifall till utskottets förslag. Frågan om EG:s dataskyddsdirektiv och vår per- sonuppgiftslag PUL dyker upp här minst en gång området sedan många år tillbaka. Den frågan föranle- der alltid reservationer från Centerpartiet och krav på att PUL ska upphävas. Jag blev lite överraskad när Kerstin Lundgren beskrev bevekelsegrunderna för detta. De stämmer inte riktigt med vad jag har läst i Centerpartiets reservationer de senaste åren. I dessa reservationer har väldigt tydligt krävts att man ska upphäva lagen i och med kommande års- skifte. Ni har bara flyttat kravet till nästa årsskifte. Förra gången gällde det årsskiftet 2002-2003, och nu gäller det årsskiftet 2003-2004. Centerpartiet kräver också att 7 kap. 16 § sekre- tesslagen ska upphävas i anslutning att PUL avskaf- fas. Centerpartiet har intagit ett väldigt trotsigt för att inte säga märkligt förenklat förhållningssätt i frågan om dataskyddsdirektivet och PUL. Vad är det som gör, skulle jag vilja fråga, att Centerpartiet så där lättsinnigt förespråkar att upphä- va lagarna: PUL, sekretesslagen och BBS-lagen? Det skulle ju betyda att vi skulle stå i laglöst land på da- taskyddsområdet, trots att det strider mot regerings- formens bestämmelser om att varje medborgare i lag ska skyddas mot integritetskränkningar vid behand- ling av personuppgifter vid automatisk databehand- ling och trots att det dessutom helt klart skulle stå i strid med EG-rättens krav. Riksdag och regering är helt överens om behovet av ändringar i EG-direktivet om personuppgifter. Det har vi talat om många gånger här. Det arbete som bedrivs från den svenska regeringens sida sker också i enlighet med det tillkännagivande som ett enigt KU har framställt inför riksdagen och fått riksdagens stöd för. Det handlar om allt ifrån att ta bort och justera överflödiga och byråkratiska regler till att utveckla intresse och stöd för en missbruksreglerad modell som nu utarbetats från svenskt håll. Från svensk sida bedrivs också verkligen ett målmedvetet arbete. Viss framgång kan klart noteras också för den svenska hållningen. Framför allt gäller det öppenhets- och offentlighetsfrågorna. Men det är inte helt lätt, och hela EU går inte rik- tigt i takt i de här frågorna. Ländernas utveckling på det här området är lite olika. Exempelvis stöds de svenska ansträngningarna när det gäller att utarbeta en missbruksmodell från länder som Österrike, Stor- britannien och Finland. Enligt KU:s tillkännagivande tillsatte regeringen under förra året en särskild utredare - det har vi talat om tidigare i dag från talarstolen - som ser över PUL i syfte att säkerställa att Sverige också på kort sikt utnyttjar det spelrum som EG-direktivet kan ge. Till Personuppgiftsutredningen, som den heter, har en expertgrupp som har arbetat aktivt varit knuten, och dessutom har de politiska partierna varit represente- rade i en samrådsgrupp där flera av ledamöterna här i salen har deltagit. Precis som vi hörde tidigare fick vi häromdagen besked om att utredningen, som nu skulle ha varit klar och lagt fram sina förslag, har bett att få förlängd tid fram till i höst, just i avvaktan på EG-domstolens utslag i Bodil-målet. Det är orsaken, och jag tror att vi kan vara eniga om att det är rimligt och också önskvärt att utredningen får väga in det resultatet i sitt betänkande. Vi har fått information från utredaren och Justitie- departementet i utskottet. Alltså vet vi att det kommer ett förtydligande av tillämpningen av 7 kap. 16 § sekretesslagen, som Centerpartiet så ofta har påtalat. Och det är bra. Jag ger Centern rätt i att det har rått en viss osäkerhet i tillämpningen i den här delen. Det behöver med all sannolikhet redas ut, och det arbetet har alltså pågått nu en tid. I betänkandet behandlas i år också flera motioner som rör integritetslagstiftningsfrågor. Den personliga integriteten och integritetsskyddets framtida utform- ning behöver genomlysas och analyseras, och vi be- höver också få en teknikoberoende lagstiftning på det här området, så långt det nu låter sig göras. Nu är det så att integritetsfrågorna i det här sammanhanget rör sig i skärningspunkten där yttrandefrihet, öppenhet, sekretess och teknikutveckling möts. Det är grannlaga och svåra avvägningar det här, naturligtvis, och vi är helt överens om att det är angeläget att den av rege- ringen redan aviserade utredningen kommer till stånd. Då säger alla här med en mun: Ja, men hur länge ska vi vänta, och när kommer den, och varför kom- mer den inte? Mats Einarsson var elegant när han tog sig ur det svaret. Mitt svar är inte lika elegant, kan- ske, men det är ändå rakt, på sitt sätt. Jag vet att rege- ringen kommer med ett förslag. Jag har under efter- middagen i dag försökt få klart för att mera kunna precisera, för jag känner er, mina vänner i kammaren, vid det här laget, så jag förstod ju att jag skulle pres- sas på den punkten. Jag kan inte ge något besked om dag för den här utredningens start. Jag vet att det svar som Thomas Bodström har gett till Inger René, som har ställt den här frågan, lyder så att det kommer snarast möjligt och att man arbetar med direktiven. Så långt är svaret i dag. Regeringen känner vår press i den här saken. Herr talman! Offentlighets- och sekretesskom- mittén har under flera år arbetat med stora frågor som berörs i det här betänkandet. Kommitténs övervägan- den, både i delbetänkanden och slutbetänkandet som kommer snart, kommer att påverka de här motioner- nas framtida behandling. Utskottets bedömning är för dagen att kommitténs resultat ska avvaktas. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågor som är gamla bekanta vid det här laget. Det handlar om SPAR, där jag tycker att Mats Einarsson hade ett bra inlägg, så det behöver jag inte fördjupa mig i, utan jag väljer att avsluta mitt anförande här.
saknar porträttfoto
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 155 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jag förstår att Socialdemokraterna och Barbro Hietala Nordlund är förvånade, men de kanske ska fundera lite över den egna historien. Det är självklart så att EG-ramlagar ger oss en anledning att anpassa och bestämma hur de ska formas här i vårt land, men det är ju inte första gången i så fall som det skulle finnas en ramlag som inte hade en fullständig lagstiftning bakom sig, om det nu skulle glappa nå- gon månad. Vi utgår från att regeringen med våra förslag snabbt skulle kunna komma fram med ny lagstiftning som skulle kunna klara det uppdrag som vi har enligt EU-besluten. Bekymret är naturligtvis att regeringen har varit väldigt senfärdig. Man hänvisar, inte varje årsskifte, men varje vår till att direktiv ska komma och att ut- redningar ska tillsättas. Men vårarna kommer och går, och regeringens löften består. Man kan bara konstate- ra att om regeringen i den här delen visade en större aktivitet så skulle det inte föreligga några som helst bekymmer med att avskaffa både PUL och BBS- lagen från årsskiftet, så som vi tycker, och ersätta dem med en mer adekvat och bra lagstiftning.
saknar porträttfoto
Barbro Hietala Nordlund (S)
Anf. 156 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! För mig förefaller Centerpartiets agerande i den här frågan som oerhört förenklat och centrerat till svenska frågeställningar. Vid den tid då EG-direktivet skulle implementeras i Sverige fanns det en utredning där också Centerpartiet deltog, väl- digt aktivt kan jag säga, genom Birgitta Hambraeus. I det arbetet fanns jag också med, så jag har den histo- riska bilden alldeles klar för mig. Där fanns Center- partiet sida vid sida med oss socialdemokrater i ut- redningen och i de slutsatser vi drog. Dessutom har Sverige också varit förbunden att avvakta EG- kommissionens utvärdering, som ju ännu inte är klar ens en gång, därför att den är försenad. Jag tycker inte att det ska ligga något senfärdig- hetens skimmer över den svenska regeringens age- rande i det här. Jag tycker snarare att man har varit föredömligt kraftfull för att försöka göra både juste- ringar och påverka. Jag avvisar den kritiken.
saknar porträttfoto
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 157 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Det är spännande att höra en kvalifi- cering av regeringens kraftfullhet på det sätt som Barbro Hietala Nordlund nu har gjort. Det må vara att vi kanske förenklar i någon del, men det är ringa mot hur Socialdemokraterna vill försvåra den här hante- ringen. Man bygger berg där det finns smågrus.
saknar porträttfoto
Barbro Hietala Nordlund (S)
Anf. 158 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! Den här frågan behöver inte försvå- ras ytterligare. Den är nog komplicerad och samman- satt i sig. Ingenstans har de enkla lösningar som Centerpartiet presenterat knuffats undan, utan de har beaktats men inte befunnits hållfasta nog att gå vidare med.
saknar porträttfoto
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 159 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Det var intressant att höra att direk- tiv tydligen är på gång när det gäller offentlighet och integritet. Egentligen hade jag inte tänkt fråga Barbro Hietala Nordlund om det för jag trodde inte att jag skulle få något svar utom ungefär samma passus som från Mats Einarsson - i sinom tid. Nu är jag naturligtvis nyfiken och undrar om Bar- bro Hietala Nordlund kan avslöja någonting om di- rektiven eller om de är helt sekretessbelagda.
saknar porträttfoto
Barbro Hietala Nordlund (S)
Anf. 160 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! Jag vet inte om direktiven finns. Jag hoppas att jag inte har vilselett kammaren genom att påstå det. Det har sagts - bland annat i ett frågesvar till Inger René tidigare - att man arbetar på direkti- ven, och jag utgår naturligtvis från att arbetet pågår. Det som också behöver sägas i den här diskussio- nen, där somliga raljerar över tidsutdräkten, det är dels att det skett en regeringsombildning och man bytt minister i den ansvariga positionen, dels - och framför allt - att frågorna är av sådan art att ytterligt noggranna avvägningar måste göras. Att man dess- utom säger att utredningen, när den kommer till stånd, behöver få gott om tid på sig tycker jag också är självklart. Jag vet att utredningen är aktualiserad, och jag ska göra vad jag kan i min kontakt med regeringen för att förhöra mig om att arbetet fortskrider som det ska. I övrigt vet jag inte någonting om hur direktiven utar- betas.
saknar porträttfoto
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 161 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Då fick jag tydligen ett lite mera po- sitivt intryck av det första inlägg som Barbro Hietala Nordlund gjorde för jag trodde att hon hade fått läm- na synpunkter på direktivutkast. Nu var det inte så spännande längre. När det gäller ursäkten att man har bytt minister, vilket skulle vara anledningen till tidsutdräkten, är det ju så att regeringen ständigt byter ministrar. Kanske är det därför som allting tar så lång tid för den här regeringen.
saknar porträttfoto
Barbro Hietala Nordlund (S)
Anf. 162 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! Det jag vill få sagt avslutningsvis i den här diskussionen är att tidsutdräkten i varje fall inte beror på det som antytts från några talare, nämli- gen att regeringen skulle vara ointresserad eller oen- gagerad och helst inte vilja ta itu med detta. Också regeringen har sett behovet av utredningen, men de ser även komplikationerna i detta och gör därför nog- granna avvägningar. Det är inte av ointresse eller i syfte att förhala.
saknar porträttfoto
Lars Johansson (S)
Anf. 163 Lars Johansson (S)
Herr talman! Jag ska fatta mig relativt kort, men med anledning av att jag har lämnat in en motion om sekretesslagen vill jag göra kammaren uppmärksam på att det ibland kan vara komplicerat att hantera sekretesslagen - och även PUL - inom olika områ- den. Jag är självklart för att vi ska ha ett starkt integri- tetsskydd och ett starkt sekretesskydd för många människor. Men inom hälso- och sjukvården kan det ibland uppstå problem och det är bland annat det som jag har försökt lyfta fram i motionen. Det handlar om att i en gemensam databas samla in olika data om barns uppväxtvillkor. Detta ganska omfattande arbete pågår bland annat vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Där skapas ett tillväxtcentrum som genom olika medicinska behandlingar, och även andra for- mer av behandlingar, ska stödja barns möjligheter att kunna växa normalt. Det handlar om sådana enkla saker som att mäta barns längd, vikt och huvudom- fång. Detta görs i dag inom flera olika myndigheter inom den kommunala organisationen och inom sjuk- vårdens organisation. Det finns uppgifter vid barna- vårdscentraler, inom skolhälsovården och inom sjuk- vården. När dessa uppgifter finns hos olika myndigheter har man alltså inte möjlighet att samla dem i en ge- mensam databas utan uppgifterna måste föras manu- ellt mellan olika databaser, vilket är både komplicerat och tidsödande. Det i sin tur medför att den forskning som finns på området har svårigheter att kunna ligga i framkant. Det centrum som finns i Göteborg är ett nationellt centrum. Därför är det viktigt att försöka ändra per- sonuppgiftslagen och sekretesslagen. Jag kan i dag naturligtvis inte säga exakt hur detta ska ske, men det är viktigt att få till stånd en förändring som innebär att vi har en gemensam databas där dessa uppgifter kan samlas och samordnas. Som ni förstår är de uppgifter jag talar om inte särskilt integritetsinskränkande för barnen eller deras föräldrar vars uppgifter naturligtvis också samlas in. Det handlar om arvsanlag och livsmiljö, och det kan även handla om andra sjukdomar som vuxna eller barn har. Därför är det viktigt att dessa uppgifter samordnas. Det pågår också, som sagt, en ganska omfattande forskning på området. Även om motionen nu inte tillstyrks av utskottet med hänsyn till de olika utredningar som pågår - jag ska inte gå in på den diskussionen för jag kan den för dåligt - noterar jag att man vill avvakta med ett mer definitivt ställningstagande just i väntan på utred- ningsresultaten. Jag har dock förhoppningar om att utskottet och även regeringen anser att detta handlar om barnens bästa och därför så småningom kommer att kunna finna former för en gemensam databas inom detta ganska viktiga området.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 11 april 2003.Förslagspunkter: 23, Acklamationer: 19, Voteringar: 4.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Införande av en generell integritetslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 25.
    • Reservation 1 (c)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (c)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1200024
    m450010
    fp350013
    kd28005
    v23007
    c01903
    mp14012
    Totalt26519164
    Ledamöternas röster
  2. Förstärkning av integritetsskyddet och utredning om teknikoberoende integritetslagstiftning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkandena 6 och 7.
    • Reservation 2 (m, fp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (m, fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1200024
    m045010
    fp035013
    kd28005
    v23007
    c18013
    mp14012
    Totalt20380264
    Ledamöternas röster
  3. Utredning rörande tekniska applikationer och den personliga integriteten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K354.
  4. Utredning om ett starkare skydd för den personliga integriteten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K350.
  5. Upphävande av 7 kap. 16 § sekretesslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 30.
    • Reservation 3 (c)
  6. Databas om barns tillväxt m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K352 yrkandena 1 och 2.
  7. Upphävande av PuL och BBS-lagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkandena 26 och 27.
    • Reservation 4 (c)
  8. Utsträckning av dataskyddsdirektivet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 29.
    • Reservation 5 (c)
  9. Översyn av registerlagstiftningen m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkandena 2 och 4.
    • Reservation 6 (m)
  10. Avveckling av SPAR

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkande 5.
    • Reservation 7 (m)
  11. Förbud mot användning av personnummer vid hyra av film

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K298.
  12. Offentlighetsprincipen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkande 1.
    • Reservation 8 (m, fp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (m, fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1200024
    m045010
    fp035013
    kd28005
    v23007
    c19003
    mp14012
    Totalt20480164
    Ledamöternas röster
  13. Försvårad ändring av sekretessbestämmelser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 31.
    • Reservation 9 (c)
  14. Värna offentlighetsprincipen i EU-ärenden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 33.
  15. Offentlighetsprincipens värnande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K383 yrkande 12.
  16. Rakt skaderekvisit i brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju282 yrkande 2.
    • Reservation 10 (v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1200024
    m441010
    fp350013
    kd28005
    v12207
    c19003
    mp01502
    Totalt24738064
    Ledamöternas röster
  17. Sekretesslagstiftning kring passfotografier

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K292.
  18. Förtroendefull information i skolan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K389.
    • Reservation 11 (m)
  19. Sekretesslagstiftning i förskolan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K405.
  20. Anmälningar om våld mot kvinnor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju234 yrkande 9.
  21. Straffrelaterad sekretestid i vissa fall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K227.
    • Reservation 12 (m)
  22. Justitiekanslerns roll

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 34.
    • Reservation 13 (c)
  23. Potentiella handlingar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkande 3.
    • Reservation 14 (m)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.