Sekretesslagstiftning om passfoto

Motion 2002/03:K292 av Ragnwi Marcelind (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
2002-10-23
Hänvisning
2002-10-30
Bordläggning
2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en ny sekretesslagstiftning om passfoto.

Motivering

Passregister förs av polisen och passfotounderlagen förvaras vid Rikspolisstyrelsen där Rikskriminalpolisen har ansvaret. Idag ansvarar identifieringsroteln vid Rikskriminalpolisen för utlämning av passfotobeställningar som görs av massmedia, myndigheter eller allmänheten. Beställningar kan göras alla tider på dygnet för omedelbar expediering. Att fotografier är relativt lättillgängliga har gjort att många människor i Sverige kommit att känna en stark oro för att deras fotografier skall begäras ut och användas på ett för dem menligt sätt. Fotografierna i den aktuella typen av register kan visserligen omfattas av folkbokföringssekretess i vissa situationer. Detta gäller dock bara i undantagsfall eftersom skaderekvisitet innehåller högt ställda krav på det antagande om men som skall föreligga. Fotografierna är alltså i de flesta fall lättillgängliga.

När fotona förekommer i så här stora register kan de ligga till grund för omfattande sammanställningar av uppgifter. Offentligheten kan därmed utnyttjas i brottsligt syfte. Kartläggning kan ske av grupper av personer, t.ex. personer som har en viss utländsk bakgrund, eller som har en viss politisk eller religiös övertygelse.

Enligt uppgift från Säkerhetspolisen förekommer, främst inom högerextrema grupper, att meningsmotståndare kartläggs på detta sätt. Fotografier med namnuppgifter förekommer i förhållandevis stor utsträckning på Internet. Liknande kartläggning sker även av vissa yrkeskategorier såsom polis, åklagare, kriminalvårdsanställda och journalister. De fotografier som förekommer hämtas främst från passregistret och körkortsregistret. Listorna är ofta omfattande och innehåller ibland så många som 1 000 namn. Denna utveckling har på senare tid förstärkt den oro som många människor redan tidigare känt för att fotografierna i registren kan komma att användas på ett sätt som skadar dem och deras familjer. Skyddet för enskilda bör därför stärkas när det gäller fotografier i passregistret och andra stora register enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen, helst så att väsentliga offentlighetsintressen inte träds för när.

Regeringsrådet Mats Melin utsågs att under tiden den 1 januari – 30 juni 2002 utreda frågan och fick uppdraget att komma med förslag till lagändringar, på basis av de överväganden angående behovet av lagändringar som gjorts tidigare om sekretessen för passfoton m.m., alltså att allmänhetens rätt att ta del av sådana fotografier ska begränsas i förhållande till vad som gäller i dag. Utredaren skulle undersöka omfattningen av utlämnandet av fotografier, i vilken omfattning medier begär ut fotografier och om det är möjligt, i vilken omfattning fotografier begärs ut i illegitima syften.

I oktober 2002 har vi fortfarande inte sett något förslag från regeringen, och frågan om säkerhet ifråga om utlämnande av passbilder kvarstår.

När någon vill se offentliga handlingar får man inte fråga efter hans identitet. Man får heller inte fråga av vilka skäl personen vill se handlingarna. En handling som uppfyller de i tryckfrihetsförordningen, TF, stipulerade kraven och som ej kan hemlighållas med stöd av sekretesslagen, ska på begäran lämnas ut.

Det är polisen som begär ut de flesta passbilderna, 65 procent. Pressen står för fem procent. Begäran från medierna kommer alla tider på dygnet, oftast är det bråttom.

Passunderlagen har använts av högerextremister vid flera tillfällen. Man har kartlagt meningsmotståndare, poliser, åklagare och journalister, man har använt passunderlagen till att göra förfalskningar av polisens id-kort, och man har använt underlagen till att ta reda på adresser för att på så sätt göra en hotfull markering. Det mest kända fallet är mordet på en fackföreningsman i Stockholm där högerextremister begärde ut hans passbild kort före mordet.

Det måste bli svårare att få ut passfotounderlag. Det mest fördelaktiga vore att införa en ändring i sekretesslagen och införa ett omvänt skaderekvisit där passunderlagen är hemliga som huvudregel och bara kan lämnas ut om det står klart att det inte finns någon risk för skada.

Regeringen lade år 2000 fram ett förslag som fick mycket kritik. Enligt det skulle det räcka med att en person har anledning att tro att han själv eller hans närstående kan komma att lida av att bilderna lämnas ut för att man ska kunna kräva att myndigheterna inte lämnar ut dessa. Något intyg skulle inte krävas som idag, det skulle räcka med att den som känner sig hotad ringer till Riksskatteverket och meddelar varför. Många av remissinstanserna ifrågasatte om förslaget var tillräckligt effektivt, bland annat Rikspolisstyrelsen, Säpo och Svea hovrätt, som ansåg att sekretessen måste skärpas ytterligare. De vill ha ett så kallat omvänt skaderekvisit. Det innebär att bilderna i registren blir hemliga om inte skäl däremot kan anges, i motsats till dagens förhållande där de är offentliga om inte annat anges. En del röster höjs och anför att det är fel att göra inskränkningar i öppenheten och yttrandefriheten. Jag anser att vi i första hand måste värna människors integritet och rätt att själva bestämma hur uppgifter om deras person behandlas.

Regeringens förslag om att skärpa sekretessen för passbilder drogs tillbaka därför att kritiken blev för stark. Jag anser att regeringen bör återkomma med nytt lagförslag i enlighet med det som anförts i motionen om omvänt skaderekvisit.

Det står klart att det inte finns någon risk för skada.

Stockholm den 22 oktober 2002

Ragnwi Marcelind (kd)


Yrkanden (1)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en ny sekretesslagstiftning om passfoto.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.