En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning

Betänkande 2021/22:JuU31

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
31 maj 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Ja till förslag om ny terroristbrottslag (JuU31)

En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Den nya lagen ska omfatta:

  • terroristbrott
  • samröre med en terroristorganisation
  • finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
  • offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
  • rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
  • utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
  • resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.

Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivanden om att brottet samröre med terroristorganisation bör få ett vidare tillämpningsområde än i dag, deltagande i en terroristorganisation kriminaliseras och straffen för terroristbrott bör skärpas ytterligare. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 3 under punkt 3, reservation 5 under punkt 5 samt reservation 7 under punkt 7, dels i övrigt utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-05-05
Justering: 2022-05-19
Trycklov: 2022-05-20
Reservationer: 8
Betänkande 2021/22:JuU31

Alla beredningar i utskottet

2022-04-21, 2022-05-05

Ja till förslag om ny terroristbrottslag (JuU31)

En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och justitieutskottet ställer sig bakom förslaget.

Den nya lagen ska omfatta:

  • terroristbrott
  • samröre med en terroristorganisation
  • finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
  • offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
  • rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
  • utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
  • resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.

Dessutom föreslås skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2022.

Justitieutskottet föreslår också att riksdagen genom tre tillkännagivanden uppmanar regeringen att fler handlingar än i dag ska klassas som samröre med terroristorganisation, att deltagande i en terroristorganisation ska kriminaliseras och att straffen för terroristbrott ska skärpas ytterligare.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-05-25
Debatt i kammaren: 2022-05-30
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:JuU31, En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning

Debatt om förslag 2021/22:JuU31

Webb-tv: En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 53 Petter Löberg (S)

En samlad straff-rättslig terrorism-lagstiftning

Fru talman! Först vill jag naturligtvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet, med undantag för de reservationer som jag tänker återkomma till lite senare.

Sedan hösten 2014 har regeringen överlämnat 28 propositioner. Det är en diger och lång lista med lagförslag specifikt riktade mot terrorism. Bland förslagen kan nämnas förslag om skärpta åtgärder mot resor i terrorismsyfte, mot penningtvätt och mot finansiering av terrorism och om effektivare informationsutbyte mellan myndigheter.

Jag ska också tillägga något eftersom flera talare i dag har pratat om att det skulle kunna vara en högre takt i genomförandet utifrån de samtal som man hade när det gäller terrorfrågor, de partiöverläggningar som var och de avtal som finns från 2017. Då kan jag säga att 18 propositioner har lagts fram under 2018 och framåt. Det är alltså en väldigt hög takt när det gäller leverans av propositioner och förslag. Utöver det har regeringen 2018 och framåt gett 18 uppdrag - det är mer en slump att det är 18 - till olika myndigheter, som också är kopplade till terrorbekämpning. Det är alltså inalles 36 initiativ som regeringen har tagit i dessa frågor. Det är vi väldigt stolta över.

Men de befintliga lagarna har, inte minst med tanke på det höga tempot när det gäller produkterna, skapat ett lapptäcke som behöver ses över och justeras. Straffbestämmelserna behöver förenklas och kompletteras, och det görs nu genom det här förslaget. Proportionalitet och gränssnitt kan filas till något. Vi får nu, om kammaren fattar beslut i veckan, en modern och kraftfull lagstiftning på plats när det gäller terrorism, och det är vi glada för.

Det är en mängd lagar som den nya lagen ska ersätta, bland annat några av dem som jag nämnde tidigare.

Utöver det har vi en del nya delar i lagen. Det handlar bland annat om att vi tar bort uppräkningen av vilka brottsliga gärningar som ska bedömas som terroristbrott. I stället ska alla de här uppsåtliga brotten och försök till brott vara terroristbrott, förutsatt att syftet är att allvarligt skada landet eller en mellanstatlig organisation. Det är själva terrorismsyftet i sig som är det centrala.

Här hoppas vi att vi kan fånga in, förtydliga och i viss mån kanske också bredda för rättsvårdande insatser genom att skapa en tydlighet. Vi behöver kanske inte ta upp enskilda exempel, men vi har flera fall i Sverige som med den här lagstiftningen på plats kanske hade rubricerats som terrordåd.

Ett av terrorismsyftena ändras till att vara att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en del av en befolkning i stället för en befolkning eller en befolkningsgrupp. Därigenom kommer till exempel grupper som asylsökande, hbtqi-personer eller personer av ett visst kön med säkerhet att omfattas. Det är viktigt och bra att vi flyttar fram positionerna där.

Utöver det finns det också en rad straffskärpningar. Här vill naturligtvis oppositionen slentrianmässigt gå längre, men vi anser att de vidtagna skärpningarna är till fyllest för närvarande.

Vi har som sagt var en väldigt hög leveranstakt inom ett av rättssystemets mest komplicerade rättsområden, och det är såklart nödvändigt. Men man kan också konstatera att de här lagändringarna, tillsammans med att rättsvårdande myndigheter har fått historiskt stora resurstillskott, har bidragit till att vi har ett tryggare och säkrare samhälle. Vi har bevisligen hindrat ett antal terrorattentat både i Sverige och i ett internationellt och europeiskt perspektiv. Det gäller inte minst de förebyggande insatser som görs.

Därför är jag lite extra glad över att vi 2018 inrättade CVE, Center mot våldsbejakande extremism, som utvecklar ett kunskapsbaserat, vetenskapligt arbete för att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå. Jag är boråsare själv, och det är glädjande att Borås stads enhet CKS i förra veckan fick pris för att man har legat i framkant. Det ska både politik och förvaltning vara stolta över.

Man kan säga att arbetet mot terrorism handlar om att förebygga, förhindra och försvåra. Det hjälper inte att vi stiftar lagar och har gjort fler än 28 regeringsuppdrag om man inte har kraftfulla resurser på plats. Det kräver att Säkerhetspolisen har personer anställda, att polisen får möjlighet att kameraövervaka och att vi har ekonomiska medel att expandera i myndigheterna. Det har vi levererat gång på gång, och det kommer vi att fortsätta att göra.

Det är dock viktigt att poängtera att de blocköverskridande samtal man hade också är en nyckelfaktor till att vi har varit kraftfulla som samhälle när det gäller kampen mot terrorismen. Vi kan hålla på och gaffla och vara lite opportunistiska till mans, i synnerhet nu när det är valår, men vi måste faktiskt också dunka varandra i ryggen ibland och säga att det är när vi samtalar partierna emellan och hittar breda lösningar som samhället blir som kraftfullast.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till våra reservationer i ärendet, återigen med falsk majoritet. Jag yrkar bifall till reservationerna 3, 5 och 7.

Reservation 3 gäller motionerna om samröre med terroristorganisationer, och där anser vi att det lagförslag som gäller behöver verkas ut och implementeras innan vi gör en utvärdering om att gå vidare om det behövs.

Reservation 5 handlar om deltagande. Även där har vi förslag som ligger på bordet. Det finns remiss i frågan från april i år som vi behöver avvakta.

När det gäller reservation 7 om skärpta straff för terroristbrott möter vi redan upp förslaget i tillkännagivandet i det faktum att propositionen och betänkandet innehåller omfattande straffskärpningar.

Med detta sagt är jag nöjd med den här produkten.

(Applåder)


Anf. 54 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! Regeringen föreslår i propositionen En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning att en ny terroristbrottslag föreslås ersätta lagen om straff för terroristbrott, finansieringslagen och rekryteringslagen. I propositionen föreslås också vissa förändringar av regleringarna i sak.

De nuvarande regleringarna har tillkommit vid olika tidpunkter och är svåra att överblicka. Moderaterna välkomnar en ny sammanhållen lagstiftning mot terroristbrott. Vi anser däremot att de skärpningar som föreslås gällande straffskalorna är otillräckliga. Propositionens förslag är ett steg i rätt riktning, men vi bedömer som sagt att skärpningarna inte är tillräckliga.

Säkerhetspolisen menar att de föreslagna höjningarna av maximistraffen för brott av normalgraden inte kommer att leda till någon straffskärpning vid straffmätningen och att en skärpning av minimistraffen därför bör övervägas. Ekobrottsmyndigheten konstaterar att ett minimistraff om två års fängelse, i stället för föreslagna ett och ett halvt års fängelse, är mer logiskt för samröresbrottet i de fall det bedöms vara grovt. Brottsförebyggande rådet ifrågasätter om inte resa i terrorismsyfte borde ha ett högre maximistraff än två år. Även Åklagarmyndigheten menar att det finns argument för kraftigare straffskärpningar vad gäller finansierings- och rekryteringsbrotten.

Säkerhetspolisen konstaterar också att Sverige, även om förslagen genomförs, i en europeisk jämförelse kommer att ha förhållandevis låga straff för terroristbrottslighet och att det därmed finns risk att Sverige kan framstå som en fristad för terrorister. Med anledning av detta bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare skärpningar av straffskalorna för terroristbrottslighet.

Vad gäller samröresbrottet föreslår regeringen att straffansvaret för samröre med terroristorganisation även i fortsättningen ska omfatta den som, om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja en terroristorganisation, för terroristorganisationen tar befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor eller transportmedel, upplåter lokal eller mark till terroristorganisationen eller lämnar annat liknande stöd till terroristorganisationen.

Moderaterna föreslår i likhet med utskottsmajoriteten att straffansvaret för samröre med terroristorganisation breddas jämfört med vad som är fallet i dag. Exempelvis bör underhåll med mat eller materiel omfattas liksom att förse organisationen med information som är ägnad att främja, stärka eller understödja verksamheten.

Slutligen vill jag också lyfta frågan om så kallad djurrättsterrorism. Det har blivit allt vanligare att militanta djurrättsaktivister använder hot och våld mot lantbrukare och jägare. De våldsbejakande organisationernas syfte är att genom våld eller annan brottslighet påverka lantbrukarna och jägarna. Denna brottslighet bör tas på betydligt större allvar än i dag.

Vad gäller frågan om det subjektiva rekvisitet "del av en befolkning", som Petter Löberg var inne på, framgår det, sannolikt av goda skäl, inte i lagtexten vilka grupper det specifikt handlar om. Men med tanke på den allvarliga brottslighet som riktas mot lantbrukare och jägare finns det anledning att detta subjektiva rekvisit även ska kunna omfatta dessa grupper. Regeringen bör därför följa frågan och vid behov vidta åtgärder som säkerställer att även lantbrukare och jägare omfattas av rekvisitet "del av en befolkning". Jag vill därför avslutningsvis yrka bifall till reservation 2.


Anf. 55 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi debatterar ett betänkande som rör en samlad straffrättslig terrorismlagstiftning. Initialt vill jag delvis hålla med Petter Löberg, tidigare talare i dag, om att det har varit ett högt tempo från regeringens sida när det kommer till antal levererade propositioner på terrorismområdet. Det har till exempel varit frågor om en mer heltäckande terrorismlagstiftning 2018, och vi har debatterat andra betänkanden tidigare i dag.

Kritiken från oppositionen handlar inte om antalet propositioner, utan kritiken från oppositionen och från Sverigedemokraterna handlar om det sakliga innehållet. Det sakliga innehållet ger oss vid handen efter morgondagens votering om samtliga betänkanden, propositionerna som regeringen har levererat genom åren, en europeiskt sett låg och svag strafflagstiftning mot terrorism full av hål och möjligheter för terrorister att undgå straffansvar.

Inte ens efter den här debatten och de beslut vi förväntas fatta den här veckan är ett deltagandebrott på plats i Sverige. Att delta i terroristorganisationer är inte kriminaliserat i Sverige 2022. Det är inte så att det var i förrgår som människor började resa till Syrien och Irak för att delta i Islamiska statens terrorkrig, utan det här har varit en väl debatterad och väl känd fråga för regeringen genom åren.

Vi får nästan lite tramsigt höra att kritiken handlar om att regeringen skyndar långsamt. Det finns en bäring i den kritiken, nämligen att Sverige sticker ut i Europa med en svag lagstiftning mot terrorism. Andra länder har redan straffat personer för delaktighet i och samröre med Islamiska statens terrorkrig. Andra länder i Europa har redan använt möjligheten att frånta medborgarskap från individer som till och med är födda i respektive länder för att kunna utvisa dem. Dessa länder inser att det handlar om ett ideologiskt krig.

Visst vill Sverigedemokraterna skärpa straffen mer än vad regeringen vill göra, för vi inser att tiden i anstalt inte tillnärmelsevis är tillräcklig om man har för avsikt att tro att individerna avradikaliseras under de få åren som det eventuellt kan handla om i de flesta typer av brottskategorier. Det här handlar om ett ideologiskt krig, ett krig som har importerats via invandringspolitik och en mångkulturell agenda till Sverige. Den absolut bästa lösningen är att vi fråntar medborgarskap, möjliggör utvisning, ger regeringen större befogenheter att utvisa personer som befinner sig i Sverige och utgör ett terrorhot, som vi har debatterat tidigare i dag. Det är där någonstans krutet måste ligga, och det är där kritiken kommer från Sverigedemokraterna mot regeringen.

Sverige har alltså en europeiskt sett jämförelsevis svag lagstiftning trots regeringens höga propositionstempo genom åren. Det är resultat som räknas, och det är där kritiken ligger.

Sverigedemokraterna har, precis som många andra partier, även i det här betänkandet en hel del reservationer. Vi har till och med ett förslag till tillkännagivande, men eftersom det är en falsk majoritet får det väl räknas som en reservation i sammanhanget.

En av reservationerna är reservation 2, som också tidigare talare har tagit upp i debatten. Den handlar om terroristbrottets subjektiva rekvisit.

Vi har kunnat se hur lantbrukare blir måltavlor för vad som kan klassas som terrorismaktivitet. Syftet är att påverka deras förutsättningar att verka med laglig verksamhet i Sverige. Det här måste givetvis ses hårdare på från samhällets sida, där många till synes små och oskyldiga brott kan utgöra ett led i ett större sammanhang som påverkar individer, jägare och lantbrukare på ett sätt som gör att de upplever det som betydligt mer allvarligt. Det är klart att vi även här måste kunna se helheten kring de många brott som framför allt jägare och lantbrukare utsätts för. Det blir också reservation 2 som jag väljer att yrka bifall till i det här sammanhanget, med en bibehållen kritik mot den regering som har varit passiv i terrorismarbetet under snart åtta år.


Anf. 56 Malin Björk (C)

Fru talman! Terrorism. Blotta ordet är tillräckligt för att ge oss kalla kårar. Och för många av oss går nog tankarna till Drottninggatan i april 2017, när vi hör det ordet. De flesta av oss minns säkert exakt var vi befann oss den dagen när vi fick veta att en lastbil i full fart kört nedför gatan och mejat ned människor längs vägen. Det var en händelse som ingen glömmer, och terrordådet inträffade här i Stockholm, i Sverige. Efter ett gediget arbete från både polis och åklagare, och en omfattande domstolsprocess, dömdes Rakhmat Akilov för terroristbrott till lagens strängaste straff, nämligen livstids fängelse samt utvisning på livstid.

Så ska det vara. Den som bevisligen i syfte att undergräva ett öppet och demokratiskt samhälle - ett sådant samhälle som vi har i Sverige - begår en brottslig handling ska dömas för brott mot våra terrorlagar. Det är just det som är syftet med lagstiftningen, det vill säga att markera att den som försöker undergräva hela vårt samhällsbygge ska dömas - och dömas hårt.

Det gäller medlemmar i organisationer som hotar, spränger, kidnappar, torterar och dödar, i syfte att störta det samhälle som fredliga människor lever och verkar i. Oavsett om hotet kommer från extremister till vänster eller till höger eller är religiösa fundamentalister utgör dessa element ett allvarligt hot. Det är därför välkommet att vi här i riksdagen nu antar en samlad straffrättslig terrorismlagstiftning.

Precis som flera remissinstanser har konstaterat är det viktigt med en överskådlig lagstiftning på området. Genom att nu ta ett samlat grepp blir området lättare att överblicka, och det är något som kan bidra till en enklare och mer effektiv tillämpning. Det är förstås nödvändigt, så att det går att komma åt att döma de farliga element som verkar för att undergräva vårt fria och demokratiska land.

Fru talman! Genom den lagstiftning som vi nu antar höjs straffen för flera brott, och det är nödvändigt och även på tiden. Straffskalorna för finansiering av terrorism och rekrytering till terrorism har varit oförändrade ända sedan gärningarna kriminaliserades för mer än tio och upp till tjugo år sedan. Den som finansierar terrorism, offentligt uppmanar till terrorism, rekryterar eller utbildar människor för terrorism kommer nu att straffas hårdare. Straffen skärps både vad gäller brott av normalgraden, med fängelse upp till tre år, och för grovt brott, där straffet kan bli fängelse i upp till sex år. Det blir även möjligt att bedöma fler typer av finansieringsbrott som grova brott.

Även straffen för samröre med terroristorganisationer skärps, så att brott av normalgraden straffas med fängelse upp till fyra år och grovt brott med fängelse i upp till sju år.

Allt detta är nödvändigt, eftersom vi sedan millennieskiftet har sett terrorismen i vårt samhälle ta sig nya uttryck. Via internet har större möjligheter öppnat sig för den som vill samhället illa att uppmana andra personer till terrorhandlingar, att rekrytera personer och även att ge dem utbildning. Vi har även sett hur internationella nätverk kopplade till terrorism har expanderat, och det är något som underlättats när sättet vi människor kommunicerar på blivit alltmer lättillgängligt och gränslöst. Och då är det viktigt att Sverige hänger med och markerar hur allvarligt vi ser på den här typen av brott.

För några år sedan såg vi även att ett stort antal personer reste från Sverige till utlandet för att ansluta sig till terrororganisationen Islamiska staten. Den här utvecklingen är sådan att det finns anledning att se allvarligare på terrorbrottslighet.

Eftersom brotten är just gränsöverskridande och ofta kvalificerade är det även välkommet och viktigt att det nu införs universell jurisdiktion för samtliga terrorrelaterade brott, även för handlingar som rör finansiering av terrorism eller rekrytering till terrorism. De som begår sådana handlingar ska kunna dömas enligt vår svenska lagstiftning oavsett var gärningen har begåtts och av vem.

Fru talman! Slutligen vill jag säga något om kriminalisering av deltagande i en terrororganisation. I den utredning som mynnat ut i det lagförslag vi avhandlar här i dag ingick ju även att se över om det skulle vara brottsligt att vara medlem i en terrororganisation. I den delen behövde dock vissa grundlagsaspekter beaktas i förhållande till föreningsfriheten.

I april i år antog riksdagen ett förslag till lag om ändring i regeringsformen som vilande, något som kommer att göra det möjligt att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation. Regeringen har även nyligen skickat ett förslag om att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation på remiss.

Det finns inte skäl att föregripa denna beredning med ett tillkännagivande. Därför vill jag yrka bifall till reservation 5.


Anf. 57 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Sveriges terrorismlagstiftning har på relativt kort tid genomgått en stor förändring. Det började efter de fruktansvärda terrorattacker i Paris som utfördes av den gruppering av våldsbejakande extremister som vi sedan kom att lära känna som IS eller Daish. Det känns som väldigt länge sedan. Kunskapen om våldsbejakande extremism har växt kraftigt i Sverige sedan dess, för hotet har förändrats. Det är bra att den har växt, för det är bara med kunskap vi kan bekämpa terrorism och extremism.

Innan dess var den svenska terrorismlagstiftningen något som inte uppdaterades särskilt ofta. År 2016 kom lagar om förbud mot finansiering av terrorism, terrorresor och utbildning i terrorismsyfte. Det var lagar som i ett lagstiftningsperspektiv inte kom att fungera särskilt väl. Det var svårt för domstolarna att använda lagstiftningen eftersom definitionerna av brott var för otydliga. Den kritiken lyfte jag fram i riksdagens talarstol då, och jag är lika kritisk i dag.

Det är svårt att lagstifta mot terrorism, för själva definitionen är svår ur ett juridiskt perspektiv. Men det behövs definitivt lagstiftning för att kunna lagföra dem som är ett stort hot mot vår fria demokrati.

År 2010 skedde den första självmordsbombningen på Drottninggatan i Stockholm. År 2017 drabbades Sverige och Stockholm av ett fruktansvärt brott när en lastbil körde in i Åhlénshuset. Tack vare effektivt polisarbete lyckades man snabbt hitta personen, och han blev dömd.

Terrorismen är allvarligt systemhotande till sin natur och ett av de största hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det är därför det ska vara straffbart att planera och utföra terrordåd.

Vi i Vänsterpartiet är positiva till att regeringen föreslår att regleringen av terroristbrott ska sammanfogas i en enda lag. Lagstiftningen om terrorism är för närvarande mycket komplicerad och svår att överblicka, delvis på grund av att flera bestämmelser grundar sig i EU-direktiv och FN-konventioner. Alla förslag i propositionen som förenklar lagstiftningen och gör den mer effektiv, överskådlig och ändamålsenlig är därför välkomna.

Det är mycket positivt att ett av terrorismsyftena föreslås ändras så att brott mot grupper som asylsökande, hbtqi-personer eller personer av ett visst kön tydligt kommer att omfattas av den nya lagen. Det är en del av förslaget som Vänsterpartiet kan tänka sig att ställa sig bakom.

Dessvärre har regeringen, trots viss omarbetning av vissa bestämmelser i den nya lagen, inte beaktat Vänsterpartiets och olika remissinstansers grundläggande kritik mot terroristbrottslagstiftningen.

Regeringen gör i det nu liggande förslaget ingen omprövning av tidigare ställningstaganden som gjorts i samband med tidigare lagregleringar. Därmed bygger man in de befintliga osäkerheterna i terroristbrottslagstiftningen i den nya lagen.

Vänsterpartiets kritik består främst av tre delar.

En del handlar om definitionen av en terrororganisation. Den ska avse en sammanslutning av personer som begår terroristbrott eller gör sig skyldiga till försök, förberedelse, stämpling eller medverkan till terroristbrott.

Här vill jag hänvisa till den debatt vi precis hade här i kammaren angående lagen om särskild utlänningskontroll. Vi ser att länder som står väldigt långt från Sverige i många frågor, bland annat den om mänskliga rättigheter, gärna vill definiera vissa grupper som terrorister. Det gäller till exempel kurder som uttrycker sina åsikter om att kunna leva ett liv i frihet. Despoten Erdogan definierar i dag kurder som terrorister som Sverige borde utlämna till Turkiet, där de uppenbarligen inte kommer att mötas av en rättvis process av något slag. För Erdogan är kurder terrorister. Sverige kan inte ha en terrorismlagstiftning som är så luddig att personer som Erdogan kan utnyttja detta.

Vänsterpartiet är också kritiskt till de generellt höjda straffen. Varför ska straffen höjas innan lagändringen ens har verkställts, och varför ska det ske på generella straffskärpningsgrunder? Vänsterpartiet anser att förslaget innebär en klar överkriminalisering, i synnerhet sammantaget med regeringens förslag om att utvidga det straffbara området.

Fru talman! Jag var förhoppningsfull inför den här propositionen. Man kan se vilka propositioner som ska lämnas till riksdagen från regeringen. Jag hoppades att vi äntligen skulle få se en sammanhållen lagstiftning som skulle fungera i praktiken för våra domstolar så att fler terrorister skulle kunna dömas för de brott de begått. Nu är jag rädd att det inte kommer att kunna ske och att domstolarna återigen kommer att stå med en lagstiftning som är svår att genomföra i praktiken.

Sammantaget innehåller regeringens förslag, trots vissa positiva delar, så pass omfattande brister att Vänsterpartiet inte kan ställa sig bakom det. Vi yrkar därför avslag på förslaget och bifall till reservation 1 men även till reservationerna 3, 5 och 7 där det är en falsk majoritet.


Anf. 59 Juno Blom (L)

Fru ålderspresident! Efter att tidigare ha debatterat andra aspekter på arbetet mot terrorism kommer vi nu att behandla ett betänkande om de straffrättsliga bestämmelserna. På detta område har bestämmelserna byggts ut i omgångar och lagts i olika lagar, vilket skapat ett ganska spretigt regelverk,

Det är positivt att riksdagen nu kan godkänna en sammanhållen lagstiftning som blir mycket mer överskådlig. Det är också positivt att maximistraffen höjs för flera av brotten. Däremot är vi i Liberalerna kritiska till att minimistraffet för själva terroristbrottet inte höjs. I dag är minimistraffet fyra års fängelse för brott av normalgraden och två års fängelse för ett terroristbrott som är mindre grovt.

Fru ålderspresident! Säkerhetspolisen konstaterar i sitt remissyrkande till utredningen om en ny terroristbrottslag: "Vid en jämförelse med övriga europeiska länder har Sverige, även med hänsyn tagen till föreliggande lag, relativt låga straffsatser för terrorismbrottslighet, vilket medför en påtaglig risk att Sverige kan komma att ses som en fristad för våldsbejakande extremister."

Liberalerna delar denna uppfattning. Med tanke på de mycket stora faror som terroristbrott utgör för enskilda människor liksom för samhället i stort anser Liberalerna att minimistraffet bör ligga högre. Därför välkomnar jag att utskottets majoritet nu ställer sig bakom ett tillkännagivande om skärpta straff för terroristbrott. Jag beklagar samtidigt att det finns risk för att en majoritet i kammaren kommer att tycka annorlunda.

Vid sidan av dessa lagändringar behövs även ny lagstiftning för att göra det möjligt att tidigare gå in och förhindra en terrorresa. Om en person exempelvis aktivt insamlar information, hyllar terrororganisationer på sociala medier och planerar en resa i riktning mot ett konfliktområde med utrustning som är avsedd för en stridssituation eller för att se till att terroristerna har mat på bordet måste rättsväsendet kunna ingripa.

Fru ålderspresident! Alla dessa handlingar möjliggör terroristorganisationers fortlevnad och bör anses klandervärda nog att omfattas av straffansvar. I dag är förberedelse till en resa i terrorismsyfte fortfarande inte kriminaliserat. Det är en lucka i lagstiftningen som bör täppas till. Även om bevisföringen är mer komplicerad när det gäller förberedelse till brott är det samtidigt angeläget att kriminaliseringen fyller sitt avsedda syfte att förhindra resor i terrorismsyfte.

I och för sig är det sant att den tidiga fullbordanspunkten för själva brottet gör att en kriminalisering i förfältet skulle träffa förhållandevis få situationer, men i de situationer den träffar skulle den vara av stor betydelse. Särskilt gäller detta möjligheten att tillfälligt dra in passet för en person som misstänks för ett brott. Om även förberedelse till terrorresor kriminaliseras kan pass eller motsvarande resehandling tillfälligt återkallas för den brottsmisstänkte och en resa därmed hindras i ett tidigare stadium.

I april 2022 antog riksdagen regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen som vilande. Den föreslagna ändringen kommer att göra det möjligt att exempelvis kriminalisera deltagande i en terroristorganisation. Liberalerna anser att det är viktigt att grundlagsändringen genomförs efter valet och att regeringen nu bereder frågan om kriminalisering och snarast återkommer till riksdagen med ett lagförslag.

Fru ålderspresident! Liberalerna välkomnar att finansieringsbrottet, finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, får en breddad konstruktion och att fler brott ska räknas som grovt brott. Detta är angeläget eftersom finansiering med större belopp kan ge förutsättningar för omfattande brottslighet. Den tidigare konstruktionen har till exempel inte haft tillräckligt högt straffmaximum när det gäller storskalig finansiering av resor för terrorism. Vi anser dock att det är viktigt att rättspraxis för finansieringsbrottet följs upp noggrant. Om de nya straffskalorna inte får tillräckligt genomslag i rättstillämpningen måste straffbestämmelserna skärpas.

Fru ålderspresident! Jag står bakom alla Liberalernas reservationer men yrkar bifall endast till reservation 6.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 31 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-05-31
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 1, Voteringar: 7
Stillbild från Beslut 2021/22:20220531JuU31, Beslut

Beslut 2021/22:20220531JuU31

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. terroristbrottslag,
    2. lag om ändring i brottsbalken,
    3. lag om ändring i rättegångsbalken,
    4. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
    5. lag om ändring i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor,
    6. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,
    7. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
    8. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
    9. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
    10. lag om ändring i lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning,
    11. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
    12. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
    13. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    14. lag om ändring i skyddslagen (2010:305),
    15. lag om ändring i fängelselagen (2010:610),
    16. lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696),
    17. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,
    18. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),
    19. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
    20. lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
    21. lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,
    22. lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer,
    23. lag om ändring i tullagen (2016:253),
    24. lag om ändring i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,
    25. lag om ändring i lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete,
    26. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
    27. lag om ändring i lagen (2020:968) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande,
    28. lag om ändring i lagen (2021:1171) om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:133 punkterna 1-28 och avslår motionerna

    2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 11 och

    2021/22:4445 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V).
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M590011
    SD53008
    C28003
    V02205
    KD19003
    L16004
    MP13003
    -0101
    Totalt27323053
    Ledamöternas röster
  2. Terroristbrottets subjektiva rekvisit

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

    2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3.
    • Reservation 2 (M, SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M158011
    SD05308
    C28003
    V40185
    KD01903
    L16004
    MP13003
    -1001
    Totalt1481301853
    Ledamöternas röster
  3. Samröre med terroristorganisation

    Kammaren biföll reservation 3

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 3

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om samröre med terroristorganisationer och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 14,

    2021/22:2980 av Christian Carlsson (KD) yrkande 3,

    2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 4,

    2021/22:4456 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 och

    2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.
    • Reservation 3 (S, C, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, C, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S085015
    M590011
    SD53008
    C02803
    V02205
    KD19003
    L16004
    MP01303
    -0101
    Totalt147149053
    Ledamöternas röster
  4. Samröre med ensamagerande terrorister

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2.
    • Reservation 4 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M590011
    SD53008
    C28003
    V10215
    KD01903
    L16004
    MP13003
    -1001
    Totalt256192153
    Ledamöternas röster
  5. Deltagande i terroristorganisation

    Kammaren biföll reservation 5

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 5

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kriminalisering av deltagande i terroristorganisation och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 och

    2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

    avslår motion

    2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 15.
    • Reservation 5 (S, C, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S, C, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S085015
    M590011
    SD53008
    C02803
    V02205
    KD19003
    L16004
    MP01303
    -0101
    Totalt147149053
    Ledamöternas röster
  6. Förberedelse till resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 10 och

    2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2.
    • Reservation 6 (M, KD, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M, KD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M059011
    SD53008
    C28003
    V00225
    KD01903
    L01604
    MP13003
    -1001
    Totalt180942253
    Ledamöternas röster
  7. Skärpta straff för terroristbrott

    Kammaren biföll reservation 7

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 7

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om skärpta straff för terroristbrott och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 16,

    2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1,

    2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 9,

    2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1,

    2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och

    2021/22:4456 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1.
    • Reservation 7 (S, C, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S, C, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S085015
    M590011
    SD53008
    C02803
    V02205
    KD19003
    L16004
    MP01303
    -0101
    Totalt147149053
    Ledamöternas röster
  8. Uppföljning av finansieringsbrottet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3.
    • Reservation 8 (L)