Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att permanenta uppehållstillstånd för personer i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga tas bort.

Förslaget är ett led i arbetet med att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU-rättens miniminivå. Målet för anpassningen är att skapa bättre förutsättningar för integration och att minska utanförskapet genom att minska den asylrelaterade invandringen.

Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026 med vissa övergångsbestämmelser förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som börjar gälla den 2 oktober 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

53, 158 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
• asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
• Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
• utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
• asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.

Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.

Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

26, 99 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre möjligheter att använda tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa effektivare verktyg för att utreda brott som barn under straffbar ålder är misstänkta för.

Det handlar bland annat om att

• fler tvångsmedel blir tillåtna mot barn under 15 år
• tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får användas mot barn under 15 år i fler fall
• så kallade biometriska underlag får tas upp från barn under 15 år i större utsträckning.

Lagändringarna innebär också att det införs ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer på en brottsplats för identifiering. Det införs också en särskild reglering för användning av tvångsmedel i en förundersökning som återupptas för att utreda om det finns grund för omprövning.

Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 31 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om effektivare inhämtning av elektroniska bevis som finns lagrade hos en tjänsteleverantör utanför Sverige.

När kriminella kommunicerar om brott, men också för att begå brott, kan det ske genom sociala medier, meddelandetjänster och applikationer. Regeringens förslag innebär att brottsbekämpande myndigheter snabbare och enklare ska kunna begära ut elektroniska bevis, exempelvis abonnemangsuppgifter, textmeddelanden och bilder från tjänsteleverantörer i straffrättsliga förfaranden. Det innebär att åklagare och polis kan få tillgång till viktig elektronisk bevisning i brottsutredningar som är gränsöverskridande.

Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen och en ny lag som genomför EU-direktivet.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli, den 18 augusti och den 19 augusti 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att tillfälligt verkställa svenska fängelsestraff i Estland.

Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att låta personer som dömts till fängelse i Sverige tillfälligt avtjäna sitt straff i en estländsk anstalt, där den estländska kriminalvårdsmyndigheten ska ansvara för verkställigheten. Syftet med avtalet är att bidra till att avhjälpa den allvarliga platsbristen inom den svenska Kriminalvården.

Riksdagen har nu godkänt avtalet samt antagit de förslag på lagändringar som behövs med anledning av avtalet.

De nya lagreglerna börjar gälla den 3 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 82 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. Förslaget syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Rymning från vissa former av frihetsberövande, såsom häkte, anstalt och förvar, kriminaliseras
• Återfall i brott får större betydelse vid straffmätningen
• Möjligheterna att förena skyddstillsyn med fängelse utökas
• Den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar av rörelsefriheten (vistelseföreskrift) om han eller hon är involverad i, eller har koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet och riskerar att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område
• Vistelseföreskrifter ska kunna meddelas i syfte att skydda målsäganden
• Det anges i lag att involvering i, eller koppling till, en grupp som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas vid beslut om permission.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge Polismyndigheten möjlighet att få använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid.

Förslaget innebär att Polismyndigheten ska få använda AI-teknik om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person

• som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller människoexploatering eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott
• om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet
• som skäligen kan misstänkas ha begått ett visst allvarligt brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet
• som dömts för ett sådant allvarligt brott, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden.

Användningen av tekniken ska vara proportionerlig och det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall ska användning dock få påbörjas utan tillstånd och då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 51 minuter

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-21

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fler åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Konkret handlar det om att täppa till luckor som finns i den nuvarande lagstiftningen för att stärka det straffrättsliga och civilrättsliga skyddet mot vissa former av äktenskap.

Beslutet betyder bland annat att

• det införs ett nytt brott i form av äktenskapsresebrott mot barn
• straffen för äktenskapsbrott, barnäktenskapsbrott och äktenskapsresebrott skärps
• hemliga tvångsmedel ska kunna användas i utredningar om äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott
• förbudet mot att erkänna otillåtna utländska äktenskap ska gälla utan undantag.

De nya reglerna börjar gälla den 2 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-20

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en sanktionsavgift för den som i vissa fall har orsakat att en ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Avgiften ska tas ut från den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att ha lämnat en felaktig uppgift eller inte fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.

Förslaget innebär även en möjlighet att besluta om en spärr från rätt till en förmån under en viss tid, en så kallad bidragsspärr. En sådan spärr ska kunna beslutas för en enskild som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026, med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge tillsynsmyndigheterna utökade möjligheter att ingripa i avtals- och samarbetsförhållanden som innebär att säkerhetskänslig verksamhet exponeras för en annan aktör.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Tillsynsmyndigheterna får större möjligheter att ingripa mot pågående förfaranden som bedöms olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt – även i fall där det inte finns krav på säkerhetsskyddsavtal.
• För att tillsynsmyndigheterna ska få vetskap om olämpliga förfaranden införs ett krav på att förfaranden ska anmälas. Om en anmälan inte görs kan en sanktionsavgift tas ut.
• Tillsynsmyndigheterna ska kunna fatta snabba, tillfälliga beslut i väntan på slutligt beslut för att förhindra skada för Sveriges säkerhet.
• Tillsynsmyndigheternas rätt att granska andra aktörer än verksamhetsutövaren utökas, så att tillsyn kan ske hos aktörer i förfaranden som omfattas eller har omfattats av antingen ett krav på säkerhetsskyddsavtal eller den nya anmälningsplikten.
• Tillsynsmyndigheterna ges utökade möjligheter att kräva att en verksamhetsutövare gör en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning även i anmälningspliktiga förfaranden, om det behövs för att kunna bedöma om ett förfarande är olämpligt ur säkerhetsskyddssynpunkt.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in.

Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.

Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en moderniserad lag som reglerar samarbetet med Danmark, Finland, Island och Norge när det gäller verkställighet av straff med mera i brottmål.

Regeringens förslag innebär bland annat att frivårdspåföljder som innefattar samhällstjänst också ska ingå i den nya lagens tillämpningsområde.

En annan nyhet är att det införs ett skyndsamhetskrav om överförande av verkställigheten av fängelsestraff. Skälet är att effektivisera handläggningen och öka antalet överföranden mellan de nordiska länderna.

Dessutom föreslås att ett fängelsestraff ska få laga kraft direkt om den dömde samtycker till verkställighet i ett annat nordiskt land. När det gäller överförande från Sverige ska den dömde också upplysas om att ett samtycke innebär att Kriminalvårdens beslut inte kan överklagas.

Syftet med det nordiska samarbetet kring frihetsberövande och frivårdspåföljder är att underlätta den dömdes återanpassning genom att verkställigheten sker i det land där personen har starkast anknytning.

Lagändringarna ska, i allt väsentligt, börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att skapa säkra förutsättningar för möten och demonstrationer. Beslutet innebär bland annat följande:

• Polismyndigheten ges tydligare befogenheter att ändra tid eller plats för en allmän sammankomst.
• Polismyndigheten får en möjlighet att i vissa fall förbjuda att en allmän sammankomst hålls på en viss tid eller plats i stället för att förbjuda den helt.
• En allmän sammankomst och offentlig tillställning ska kunna ställas in med hänsyn till säkerheten för människors liv eller hälsa.
• Polismyndigheten får utökade befogenheter att ingripa mot enskilda som stör ordningen och inte rättar sig efter beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Storleken på bostadsbidrag ska beräknas månadsvis i stället för årsvis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till en mer träffsäker beräkning och som ska minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning.

För att räkna ut hur mycket en person kan få i bostadsbidrag med de föreslagna reglerna används en persons genomsnittliga månadsinkomst under en tremånadersperiod. Det är arbetsgivarens uppgifter i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer om personens månadsinkomst som ligger till grund för denna beräkning.

Den som driver eget företag eller av annan anledning inte har en arbetsgivare som lämnar inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationer kommer även fortsättningsvis att basera sin bidragsgrundande inkomst på årsinkomst.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag.

I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid.

Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 123 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem).

Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande:

• Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter.
• Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård).
• Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning.

Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 112 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-05

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2025 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Under 2025 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, narkotikahandel, sexuella övergrepp mot barn, organiserade miljöbrott, samt hur Europol bidrar i arbetet kopplat till kriget i Ukraina.

Riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra domstolsprocessen mer rättssäker och effektiv.

Förslagen innebär bland annat följande:

• Berättelser som har lämnats vid tidiga förhör och vittnesattester ska få läggas fram som bevis i en rättegång i brottmål i större utsträckning än i dag.
• De så kallade tilltrosbestämmelserna i hovrätt och Högsta domstolen upphävs.
• Uppgifter om tvångsmedel ska omfattas av sekretess hos Domstolsverket.

Syftet med förslagen är att stärka rättssäkerheten, öka effektiviteten i domstolsprocessen och minska påfrestningen för brottsoffer och vittnen som deltar i en rättsprocess.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap.

Förslaget innebär bland annat att

• kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt
• det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap
• det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap
• det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
• anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går
• barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan.

Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

57, 182 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015.

Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen.

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete och den övergripande slutsatsen är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna med reformen.

Riksdagen ser positivt på att regeringen har påbörjat ett arbete där styrningen av Polismyndigheten i större utsträckning har fokus på effekter, och konstaterar att det även pågår arbete från såväl regeringen som polisen som syftar till att nå intentionerna med reformen.

Riksdagen sa också nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 62 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-05-06