Sök

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om skydd för deltagande i den offentliga debatten vid tvister med gränsöverskridande följder. Bakgrunden är en utveckling inom EU där rättsprocesser används i ökad omfattning för att tysta eller skrämma personer från att delta i den offentliga debatten.

Regeringens förslag genomför EU:s direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk. Det vill säga strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt. Förslaget syftar till att ge ett stärkt skydd för yttrande- och informationsfriheten.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny tredskodomssanktion. En sanktion som innebär att en domstol i vissa fall får meddela en dom mot en part som inte har svarat på förelägganden från rätten, obstruerat eller avstått från att medverka på ett adekvat sätt. Förslaget bidrar till en effektivare handläggning av tvistemål.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-27

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om Kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och fängelselagen.

De beslutade ändringarna innebär att Kriminalvården ges större möjligheter att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna verkställa påföljder på ett effektivt och säkert sätt. Samtidigt stärks skyddet för den personliga integriteten. Kriminalvården får även utökade möjligheter att använda ansiktsigenkänning, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten stärks.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-20

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i brottsbalken, som syftar till att öka möjligheten för de brottsbekämpande myndigheterna att på ett tidigt stadium kunna ingripa och förhindra att allvarlig brottslighet fullbordas.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Straffansvaret för försök till brott utvidgas till att omfatta fall då fara för brottets fullbordan varit utesluten till följd av en myndighetsåtgärd för att bekämpa brott. Detta ska dock inte gälla om gärningen varit uppenbart mindre allvarlig.
• Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas till att omfatta den som tar befattning med något som, utifrån dess art och omständigheterna i övrigt, är särskilt ägnat att komma till användning som hjälpmedel vid brott eller möjliggöra utförandet av ett brott.
• Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas även till att omfatta fler former av befattning med hjälpmedel och betalmedel.
• Straffansvaret för stämpling till brott utvidgas till att omfatta den som kommer överens med någon annan om att en gärning ska utföras.

Lagändringarna om försök till brott börjar gälla den 1 april 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-20

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om försörjnings- och lönekrav, åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk och skärpta sanktioner mot arbetsgivare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

61, 179 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-18

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år.

Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.

Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-18

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om antagningen till polisutbildningen.

Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att antagningen till polisutbildningen inte är effektiv. Antagningen är inte anpassad för att välja ut de bäst lämpade kandidaterna till polisyrket. Dessutom bedöms att förändringar behöver göras så att det ska bli enklare att upptäcka olämpliga kandidater.

Riksrevisionen anser också att antagningsprocessen är utformad på ett sätt som inte främjar god hushållning av myndigheternas resurser.

I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer att göra en översyn av finansieringsmodellen för polisprövningar och att Polismyndigheten har beslutat om en ordentlig översyn av hela antagningsprocessen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-06

Bordläggning

2026-02-16

Debatt

2026-02-17

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till 51 förslag om processrättsliga frågor.

Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om hemliga tvångsmedel, delgivning och kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

10

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-30

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-17

Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning.

Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.

Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon.

Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter.

De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete.

Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2026-01-20

Datum

2026-01-21

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om lämplighet att inneha skjutvapen, handläggning av vapenlicensärenden och vapenamnesti.

Riksdagen hänvisar bland annat till det arbete som pågår med anledning av 2022 års vapenutredning.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 90 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 102 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv och har ett flertal brister. Bland annat när det kommer till att säkerställa korrekta beslut, samt att handläggningstiderna är oskäligt långa i många medborgarskapsärenden. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Migrationsverket och regeringen om åtgärder för en effektivare hantering av medborgarskapsärenden och för att säkerställa korrekta beslut i dessa.

I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat ny lagstiftning, förstärkt styrning och effektivisering.

Riksdagen vill betona vikten av att besluten i medborgarskapsärendena är korrekta och fattas inom rimlig tid. Riksdagen ser därför positivt på regeringens åtgärder för att förbättra hanteringen av ärendena. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

30, 88 minuter

Justering

2026-01-13

Datum

2026-01-14

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa nej till 16 förslag om socialavgifter i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om sänkta arbetsgivaravgifter och undantag från avgiftsskyldigheten.

Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen och betalas som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.

Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och beslut.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår och höjt bostadstillägg.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Riksdagen vill att regeringen skyndsamt ger Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer. Riksdagen riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Riksdagen anser också att uppdraget även bör omfatta arbetet med att utveckla den så kallade spärrlistan för att i större utsträckning än i dag kunna omfatta webbplatser som på olika sätt främjar eller möjliggör sexuella övergrepp mot barn.

Bakgrunden till uppmaningen är de uppgifter som har framkommit i medierna om hur bland annat svenskar begår sexuella övergrepp på filippinska barn över nätet. Det har även rapporterats om hur så kallade sugardejtingsidor förmedlar sexuella kontakter mellan vuxna män och minderåriga samt att det förekommit försäljning av sexdockor som föreställer barn via vissa stora e-handelsplattformar.

Tillkännagivandet om polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-12

Debatt

2025-12-15

Beslut

2025-12-16

Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 49,6 miljarder, går till föräldraförsäkring. Knappt 31,7 miljarder går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder går till omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat stärkt rätt till tillfällig föräldrapenning och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2025-12-02

Datum

2025-12-03

Bordläggning

2025-12-08

Debatt

2025-12-09

Beslut

2025-12-10

Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 106 minuter

Justering

2025-12-02

Datum

2025-12-03

Bordläggning

2025-12-08

Debatt

2025-12-09

Beslut

2025-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning.

Förslagen handlar bland annat om att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
• allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 57 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Totalt cirka 95 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 48 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, drygt 24 miljarder kronor, går till Kriminalvården och nästan 8,5 miljarder kronor går till Sveriges domstolar. Pengar går också till ytterligare 14 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ändringar i ett antal lagar när Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden byter namn till Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

65, 207 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-03

Debatt

2025-12-04

Beslut

2025-12-10

Totalt cirka 13,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 5,5 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Cirka 4,2 miljarder går till ersättningar och bostadskostnader och cirka 0,9 miljarder går till domstolsprövning i utlänningsmål. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

77, 221 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-03

Debatt

2025-12-04

Beslut

2025-12-10