En ny mottagandelag
Betänkande 2025/26:SfU35
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-06-03
- Beslut fattades
- 2026-06-03
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Ny lag för mottagandet av asylsökande (SfU35)
Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regeringens förslag innebär bland annat att
- villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
- asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
- Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
- utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
- asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.
Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.
Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till proposition 2025/26:229 punkterna 1–8, 9.1 och 10–12. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2025/26:SfU35
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Ny lag för mottagandet av asylsökande
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 4 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
- Motion 2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelag
- Motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelag
- Motion 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelag
- Motion 2025/26:4089 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelag
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Ny lag för mottagandet av asylsökande (SfU35)
Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Regeringens förslag innebär bland annat att
- villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
- asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
- Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
- utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
- asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.
Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.
Lagändringarna och den nya lagen föreslås börja gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 2 juni 2026 och debatterades i kammaren 3 juni 2026.Debatt om förslag 2025/26:SfU35
Webb-tv: En ny mottagandelag
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 5 Viktor Wärnick (M)
Herr talman! Vi moderater gick år 2022 till val på att få ordning på Sverige, och under de här snart fyra åren har vi genomfört ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Sverige har gått från att i första hand vara ett land för asylinvandring till att nu vara ett land för högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Vår politik har fått effekt, och nu ser vi resultatet.
Under Socialdemokraternas åtta år vid makten, 2014–2022, tog Sverige emot 320 000 asylsökande. Nu har Sverige den lägsta asylrelaterade invandringen sedan 1985, det vill säga sedan mätningarna påbörjades. Föregående år hade antalet asylsökande minskat med 60 procent jämfört med den socialdemokratiska regeringens sista år vid makten. Migrationsverket har bedömt att cirka 5 000 personer kommer att söka asyl i Sverige i år. Det är en väsentlig skillnad jämfört med de 16 825 personer som sökte asyl i Magdalena Anderssons och Morgan Johanssons Sverige år 2022. Dessutom har återvändandet ökat med 60 procent. Det spelar roll vilka som styr.
Genom att minska asylinvandringen förbättrar vi möjligheterna både för dem som nu kommer till Sverige och för dem som redan är här men ännu inte har integrerats och blivit en del av samhällsgemenskapen. Vi moderater får saker gjorda.
Herr talman! Moderaterna vill att de människor som har skyddsskäl och beviljas uppehållstillstånd ska få goda förutsättningar att bli en del av vår samhällsgemenskap. Den som däremot inte har skyddsskäl och därför får avslag på sin asylansökan ska så snart som möjligt lämna landet.
För att vi ska kunna upprätthålla denna grundläggande ordning behöver vi ha ett ordnat mottagande av asylsökande. Asyl- och återvändandeprocessen behöver förbättras och effektiviseras, bland annat för att asylsökande snabbare ska få besked om huruvida de får stanna i Sverige eller inte.
Förra året genomförde vi den första delen för att förbättra mottagandet av asylsökande. Vi avskaffade i praktiken EBO, det vill säga möjligheten till eget boende för asylsökande. Sedan den 1 mars förra året förväntas asylsökande bo på ett asylboende.
Nu genomför vi den andra delen för att effektivisera asyl- och återvändandeprocessen och minska utanförskapet. Det handlar dels om att se till att asylsökande i väntan på beslut lever under bättre förhållanden, är anträffbara för myndigheter och kan få det stöd de behöver, dels om att ha ett effektivt system för dem som inte beviljas asyl.
Den så kallade EBO-lagen, som gjorde det möjligt för asylsökande att välja eget boende under den tid då de väntade på ett beslut, ledde till stora problem, inte bara med ökad trångboddhet, segregation och utanförskap utan även med att människor försvann in i skuggsamhället. Det finns exempel på barn som tvingats göra läxor i trappuppgången för att ett tiotal människor redan trängs i en liten tvåa. Det är inte en miljö som barn ska växa upp i. EBO har dessutom försvårat kontakterna mellan Migrationsverket och de asylsökande, vilket har gjort asyl- och återvändandeprocesserna mindre effektiva.
Herr talman! Vi effektiviserar också systemet för dem som inte beviljas asyl så att människor inte hamnar i skuggsamhället. Enligt Skatteverkets bedömning befinner sig mellan 110 000 och 185 000 personer i Sverige utan giltigt tillstånd. I detta skuggsamhälle riskerar människor att fara mycket illa, exempelvis genom att utnyttjas och arbeta under väldigt dåliga villkor. Det finns också en fara i att människor som utgör säkerhetsrisker kan befinna sig här i landet. Det är därför mycket viktigt att vi kommer till rätta med skuggsamhället.
Med de nya reglerna ska en asylsökande tilldelas en plats på ett av Migrationsverkets boenden. För att kunna få dagersättning och särskilt bidrag ska den asylsökande bo på det boendet. Detsamma ska gälla en asylsökande som fått avslag på sin ansökan. Vid misskötsamhet, eller om en asylsökande inte följer sina skyldigheter, ska dagersättningen kunna sättas ned.
För att asylsökande ska vara tillgängliga för Migrationsverket ska de delta i närvarokontroller på asylboendet. Det införs även en områdesbegränsning som innebär att asylsökande och utlänningar med avlägsnandebeslut ska befinna sig i det län där det tilldelade asylboendet ligger. Man ska också delta i samhällsintroduktion, precis som i dag.
Vi ändrar dessutom reglerna för när asylsökande ska få möjlighet att arbeta. I dag kan asylsökande arbeta redan från dag ett. Med de nya reglerna kan undantag från kravet på arbetstillstånd endast göras efter sex månader från det att asylansökan lämnades in, om Migrationsverket inte redan har fattat ett beslut i asylärendet och om förseningen inte beror på den asylsökande.
Herr talman! Till skillnad från oss i det blågula laget är den rödgröna röran som vanligt oense om det mesta inom migrationspolitiken. Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till alla våra förslag. Centerpartiet har som vanligt invändningar. Socialdemokraterna vill göra några justeringar och påstår sig vilja gå längre i att avskaffa EBO, vilket faktiskt är att vara ovarsam med sanningen om regelverken.
Låt mig börja med att påminna Socialdemokraterna om hur det såg ut när de styrde tillsammans med Miljöpartiet. Då sa dåvarande migrationsminister Morgan Johansson att han gärna skulle skrota EBO om Miljöpartiet gick med på det. Om jag ska vara ärlig tror jag att Socialdemokraterna är väldigt glada över att det nu är vi moderater som styr migrationspolitiken. De ändringar vi nu genomför hade aldrig varit möjliga att genomföra tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet; det står helt klart för alla som följer migrationsdebatten.
Jag vill också nämna det faktum att Socialdemokraterna, som påstår sig vara för en stram migrationspolitik, nu har gjort upp med de andra vänsterpartierna för att urholka den reglerade invandringen.
Socialdemokraterna röstade tidigare med oss för att avskaffa spårbytet, det vill säga möjligheten att komma till Sverige som asylsökande och sedan byta spår och i stället söka arbetstillstånd. När vi nu vill avskaffa möjligheten för asylsökande att arbeta från dag ett – för att minska tilldragningsfaktorerna för dem som egentligen inte behöver skydd men gärna kommer till Sverige för att arbeta – säger Socialdemokraterna nej. Då pratar de ihop sig med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet för att försöka stoppa detta. Det är en helt obegriplig ståndpunkt för väljare som förväntar sig att Socialdemokraterna ska leva upp till löftena om en stram migrationspolitik.
Vill Socialdemokraterna eller vill de inte ha ordning och reda i migrationspolitiken? Vill de ha reglerad invandring? När det kommer till kritan verkar det som om Socialdemokraterna väldigt enkelt kan sälja sin så kallade strama migrationspolitik för att komma överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Vi vet hur Socialdemokraterna agerar när de styr med vänsterpartierna. Då blir det en mer generös migrationspolitik. Ett av de tydligaste exemplen är den så kallade gymnasielagen från 2018, som vi alla minns som ett praktexempel på Socialdemokraternas och vänsterpartiernas monumentala regeringsoduglighet.
Miljöpartiet vill såklart gå ännu längre än Socialdemokraterna men föreslår också att Migrationsverkets boenden reformeras till mindre enheter och enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd. Frågan man därför ställer sig blir: Är det så vänsterpartierna tänker sig att tvångsblandningen ska ske i praktiken? Förslaget riskerar att skapa oordning i välfungerande områden. Är detta ett krav som Socialdemokraterna kommer att gå med på i en regeringsförhandling med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om vänstersidan gud förbjude vinner valet i höst? Socialdemokraterna vill tvångsblanda befolkningen men står naturligtvis inte för det offentligt sedan deras integrationspolitiska förslag blivit så kritiserat.
För att få ordning på migrationspolitiken finns det bara ett alternativ: en moderatledd regering och ett blågult lag. Endast vi kan fortsätta detta viktiga arbete. Sverige ska inte ta en farlig vänstersväng på det migrationspolitiska området.
Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationerna.
(Applåder)
I detta anförande instämde Mikael Damsgaard och Magnus Resare (båda M).
Anf. 6 Ola Möller (S)
Herr talman! Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte i september 2021 en utredning om en ny mottagandelag. En sådan lag behövdes för att frågan om EBO skulle kunna lösas. Att människor utan uppehållstillstånd i landet kan erbjudas ett boende inom Migrationsverkets ansvar och försorg är bra och en förutsättning för att vi ska kunna komma till rätta med segregationen som EBO har lett fram till.
För att förstå den fulla vidden av problemet med EBO behöver man påminna sig om att 15 kommuner har tagit emot 60 procent av de asylsökande under de senaste decennierna. Det är inte för att dessa kommuner har bett om det utan för att liberala lagar, införda av högerpolitiker, har medgett det. För Socialdemokraterna är frågan om att avskaffa EBO en helt avgörande pusselbit för att lyckas med integrationen. I ljuset av detta är vi glada att regeringen fem i tolv under den här mandatperioden tar ett kliv framåt. Dessvärre når regeringen inte ända fram.
Lagen medger fortfarande att en stor grupp asylsökande och andra utan uppehållstillstånd bor i eget boende, och därför blir lagen inte hel. Av den senaste statistiken framgår att drygt 60 procent av de asylsökande fortfarande bor i EBO medan knappt 20 procent bor i anläggningsboende. Många väljer eget boende trots att de inte längre får dagersättning. Därför är det förvånande att regeringen i sitt förslag till ny lagstiftning inte väljer att gå längre och tydligt avskaffa eget boende och behålla möjligheten endast i undantagsfall.
Vi socialdemokrater menar att EBO ska avskaffas helt och att möjligheten att bo utanför ett anläggningsboende ska minimeras. Vi menar även att kommuner med utsatta områden ska undantas helt, speciellt när tillströmningen av människor är stor. Regeringen möjliggör begränsningar i detta avseende, vilket är bra, men vi anser att det måste uttryckas i lag att dessa kommuner ska undantas.
Vi menar också att de boenden som kommer i fråga såväl i normalläge som i mer ansträngda lägen ska drivas av offentliga eller icke vinstdrivande aktörer.
Själva systemet med mottagande- och återvändandecenter är rätt. Det är rätt sätt att organisera det svenska mottagandet. Vi har dock sett att det finns problem med själva organiseringen av det hela. Alla har hört och många av oss har med egna ögon sett hur anläggningarna ser ut och vilka förutsättningar som ges där att hantera barn, deras familjer, personer med funktionsvariationer och andra sårbara grupper. Personalen gör så gott de kan utifrån de förutsättningar som ges, men resurser, lokaler och möjligheter till god verksamhet räcker inte till. Systemet är med andra ord rätt, men utförandet brister.
Jag kan inte säga annat än att det här påminner en del om det svenska fotbollslandslagets prestationer i veckan. Jag är dock övertygad om att med rätt ledarskap och organisation kan problemen hos båda rättas till i god tid.
Herr talman! Den som kan arbeta ska arbeta. Så lyder en grundbult för oss socialdemokrater. Utan en sådan princip brister arbetslinjen. Arbete är också det som skapar värde. Det bär upp vårt samhälle. Därför menar vi att människor ska få möjlighet att ta jobb när sådana finns. I ljuset av detta är det beklagligt att regeringen väljer att utesluta möjligheten för vissa människor att arbeta och bidra till vårt samhälle.
Vi menar att det ska vara möjligt för asylsökande att arbeta från dag ett. Den principen har gällt inom massflyktsdirektivet och har fungerat bra där. För övrigt är det inte så som ledamoten från Moderaterna påstår att man skulle byta tillståndsgrund, vilket spårbytet handlar om, utan man kommer att kunna tvingas lämna landet trots att man har fått arbeta några timmar under asylprocessen. Inte heller i de fall som varat längre än sex månader – vilka inte kommer att vara uteslutna ur den nya procedur som tas fram – kommer man att få arbeta. Argumentationen från Moderaterna vacklar alltså betänkligt.
Regeringen lyfter även fram behovet av sysselsättning på boendena. Vi menar att om man kan gå till arbetet, om så bara för några timmar om dagen, skulle det ge mervärde för både individen, boendemiljön och samhället i stort – inte minst eftersom den med egen inkomst får betala sitt boende. Den får också betala tandvården framöver. Detta skapar värde både i själva arbetsprocessen och genom att kostnaden för det offentliga minskar. Vi sparar skattepengar genom den här ordningen. Detta är väl bara ytterligare ett bevis på Moderaternas slöseri i linje med hönshus och knäckebrödsstatyer. Men givetvis ska vi bara acceptera sjysta villkor och löner – annars kommer arbetet inte att godkännas.
Värt att notera är också de risker för kriminalitet, svartarbete och försämrad integration som remissinstanserna lyfter fram mot regeringens förslag. Att regeringen väljer att ignorera det polisen, Brottsförebyggande rådet med flera säger är anmärkningsvärt och talande för hur den här regeringen arbetar. Det är viktigare att klämma åt invandrare än att förebygga brott, att folk arbetar och att integrationen förbättras.
Herr talman! Vi har i frågan om mottagande och bosättning sett att vissa kommuner struntar i de lagar och regler som stiftats i riksdagen. Ett sådant exempel är min tidigare hemkommun, Staffanstorps kommun. Där hamnade frågan i domstol, då kommunstyrelsen agerade på ett obstruerande sätt. Detta är djupt provocerande. Därför behöver frågan om kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ansvar för att lagar och regler följs belysas och utredas. Vi kan inte ha en ordning där kommunpolitiker uppmanar förvaltningar att strunta i lagar och regler. Det behövs helt enkelt en lex Staffanstorp.
Herr talman! Som jag har nämnt är denna lagstiftning i huvudsak välkommen och bra. Men viktiga frågor finns kvar, som ett verkligt avskaffande av EBO. Detaljer om drift och undantag behöver också hanteras och likaså frågan om hur systemet organiseras. Detta måste lösas i en mer hållbar, ändamålsenlig och human riktning, och det är ett arbete som vi socialdemokrater kommer att ta vidare efter en valseger i höst.
Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservationerna 2 och 4.
(Applåder)
Anf. 7 Viktor Wärnick (M)
Herr talman! Det värmer såklart ens hjärta när en socialdemokrat talar om arbetslinjen, även om det bara är i förbifarten. Ola Möller företräder ett parti som alltför ofta annars enbart talar om bidragslinjen och fokuserar på allt annat än att stärka arbetets värde och att göra så att ansträngning lönar sig. Men Ola Möller träffar helt fel.
Vi ser en glidning hos Socialdemokraterna vad gäller migrationspolitiken. Flera gånger under våren har Socialdemokraterna aktivt sökt sig till Vänsterpartiet och Miljöpartiet för att skriva ihop sig om alternativa förslag till regeringens paradigmskifte inom migrationspolitiken. Det är partier som vill ha en amnesti för alla som har gömt sig illegalt och tillräckligt länge i Sverige. Det är partier som vill att vi ska återgå till regelverken som gällde före 2015, då vi hade den stora krisen med över 160 000 asylsökande under ett och samma år. Det är partier Ola Möllers socialdemokrater tvingas bilda regering med efter valet i höst, om man gud förbjude får majoritet. Detta är alternativet.
Socialdemokraterna har nu skrivit ihop sig med vänsterpartierna om att man inte tycker att asylsökande ska behöva vänta sex månader. Men det är alltså en del i att vi anpassar oss till övriga europeiska länder, och det handlar om att Sverige inte ska sticka ut och bli särskilt attraktivt att komma till för att söka asyl för dem som egentligen inte har skyddsskäl utan bara vill komma in på den svenska arbetsmarknaden.
Ola Möller och hans socialdemokrater tycker, obegripligt nog, att vi ska behålla den ordning som gäller i dag och se till att tilldragningsfaktorerna till Sverige bibehålls. Hur kommer det sig att Ola Möllers socialdemokrater har landat i den ståndpunkten? Är det rimligt att Sverige sticker ut jämfört med övriga europeiska länder?
Anf. 8 Ola Möller (S)
Herr talman! För det första kan vi konstatera att Viktor Wärnick inte har läst de motioner som väckts. Vi har ju inte aktivt samskrivit oss med V, MP och C i den här frågan, utan det var vår motion som föreslog att människor ska arbeta om de kan arbeta.
Viktor Wärnick behöver svara på frågan varför han vill att människor ska gå på bidrag. Varför vill han att människor som kan jobba ska bli försörjda av staten? Det är frågan här.
Sedan har Viktor Wärnick en retorisk abrovink där han försöker påskina att det är ett nytt spårbyte. Det är det ju inte, eftersom frågan om tillstånd inte kommer att hanteras här. Tillståndsgrunden kommer alltså inte att förändras, utan man är asylsökande. Antingen har man skyddsbehov, eller så har man inte skyddsbehov. I sak och form har Viktor Wärnick fel.
Det är beklagligt att en moderat står här och argumenterar för ökade offentliga utgifter i en redan ansträngd statsbudget och för att människor ska gå på bidrag. Hur hänger detta ihop, Viktor Wärnick?
(Applåder)
Anf. 9 Viktor Wärnick (M)
Herr talman! Det jag refererade till var det vi såg under våren, nämligen att Socialdemokraterna aktivt söker en minsta gemensamma nämnare tillsammans med sina tilltänkta regeringspartner Vänsterpartiet och Miljöpartiet och sitt tilltänkta stödparti Centerpartiet.
Vi vet vad det innebär om miljöpartister och vänsterpartister innehar statsrådsposter och intar Rosenbad tillsammans med Magdalena Anderssons socialdemokrater efter valet i höst. Det kommer att bli ökad invandring till Sverige och en mer generös migrationslagstiftning. Detta kommer asylaktivisterna i Vänsterpartiet och Miljöpartiet att ha som krav för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. Det var det ena.
Det andra handlar om spårbytet och om att få en logik i hur ni socialdemokrater agerar. Ni säger att spårbytet var fel och att man inte ska kunna komma till Sverige, få avslag på sin asylansökan och sedan byta spår för att börja arbeta. Argumenten för detta handlar, som vi alla vet, om att de som egentligen inte har skyddsskäl inte ska komma till Sverige för att få ett avslag och sedan börja arbeta.
Detsamma gäller det regelverk som vi nu föreslår för att strama åt migrationspolitiken och mottagandet. Det ska inte vara extra förmånligt att komma till Sverige och, till skillnad från hur det är i övriga europeiska länder, få tillgång till arbetsmarknaden genom ett undantag från arbetstillstånd från dag ett. Vi tycker att det åtminstone ska förflyta sex månader från det att man kommit hit till dess att man får ett undantag för arbetstillstånd. Under de sex månaderna är ambitionen naturligtvis att Migrationsverket ska hinna fatta ett beslut. Det är ordningen.
Socialdemokraterna, tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, vill alltså att Sverige ska sticka ut på den här punkten. Man vill att flaggan ska hissas högre och göra det mer attraktivt för den som inte har skyddsskäl att bege sig till just Sverige för att söka asyl. Man vill inte ha någon harmonisering med övriga Europa.
Den fråga som Socialdemokraterna och Ola Möller behöver svara på är: Varför vill man inte minska tilldragningsfaktorerna till Sverige, om man – som Socialdemokraterna hävdar att man gör – står upp för en stram migrationspolitik?
(Applåder)
Anf. 10 Ola Möller (S)
Herr talman! Den ordningen är som sagt fel. Det är ju vi som tycker att människor ska jobba och inte gå på bidrag, och därefter har de andra partierna anslutit sig till oss. Det är positivt att vi i oppositionen kan enas om att arbetslinjen ska gälla.
Det är intressant att Viktor Wärnick tycker att regeringens undantag är acceptabla; då är det inte ett problem. Så är det hela tiden. Regeringen får göra undantag. Regeringen får stifta speciallagar för att lösa problem, till exempel med tonårsutvisningarna, men om någon annan föreslår det är det ett haveri.
Moderaterna lever inte som de lär, utan de slår hej vilt omkring sig för att de är desperata och för att de inte har förstått vad en stram migrationspolitik handlar om. En stram migrationspolitik handlar inte om att vi ska göra livet så jävligt som möjligt för människor som är här.
Om vi har personer som är här och som kan jobba ska de givetvis vara med och bidra till samhället. Jag trodde att detta var en moderat ståndpunkt, men det är det uppenbarligen inte. Detta kanske grundar sig i det som polisen och Brå plockat fram, att det minskar risken för svartarbete. Då blir det ju mindre billig arbetskraft som somliga moderater kanske kan använda sig av.
Det här kanske egentligen handlar om att frågan om skuggsamhället inte är så viktig, bara skuggsamhället är det rätta. Det är också därför Viktor Wärnick använder samma siffra för att beskriva skuggsamhället nu som han gjorde i början av mandatperioden. Viktor Wärnick vet ju inte hur mycket skuggsamhället har minskat. Skuggsamhället är ganska bra ibland, för det kanske bidrar med lite svartarbete för någon utsatt människa, till exempel en asylsökande som kan städa eller annat. Det är grunden för den moderata politiken: ett utnyttjande av människor som inte har möjlighet att försvara sig. Det är tragiskt.
Vi står som sagt upp för arbetslinjen, med sjysta villkor där människor ska göra rätt för sig. Jag trodde att Moderaterna också gjorde det, men Viktor Wärnick visar att så inte är fallet.
(TALMANNEN: Jag påminner om att vi bör undvika ord som kan uppfattas som svordomar i kammaren.)
Anf. 11 Ludvig Aspling (SD)
Herr talman! Hela syftet med reformen är ju att färre personer ska välja att komma till Sverige som asylsökande. Det är en ambition som jag upplever att Socialdemokraterna i alla fall till viss del också har. Även det partiet har ju till exempel pratat om en jämnare fördelning inom EU och att vi har tagit ett oproportionerligt stort ansvar. Det har flera socialdemokrater påpekat.
Antalet asylsökande har minskat kraftigt under mandatperioden. Det tror jag att till och med Socialdemokraterna är eniga om. Siffrorna är ganska otvetydiga på det området. Jag påpekade på min Twitter att det här är en framgång för det arbete som vi har gjort, varpå Morgan Johansson, som är partikamrat till Ola Möller, sa att det är att likställa med etnisk rensning. Det faktum att färre personer söker asyl i Sverige är alltså detsamma som etnisk rensning. Är det en rimlig jämförelse, Ola Möller?
Anf. 12 Ola Möller (S)
Herr talman! Jag har dessvärre inte X och har inte läst detta, så jag kan inte följa frågan.
Anf. 13 Ludvig Aspling (SD)
Herr talman! Nej, jag kan förstå det. Med tanke på att man ibland får se sina partikamraters inlägg på X skulle det bli ganska pinsamt. Det här är ett sådant exempel.
Men om vi säger att ledamoten Ola Möller tar mig på orden och utgår från att jag inte hittat på det här, vilket jag inte har – tweeten ligger fortfarande uppe – så handlar det alltså om att Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, tycker att ett minskat antal asylsökande till Sverige är att likställa med etnisk rensning. Det är ett direkt citat. Skulle inte Ola Möller kunna ge sin bedömning – är det verkligen en rimlig jämförelse?
Jag tycker inte att det är helt rimligt. Jag tycker också att det är lite märkligt, med tanke på att Socialdemokraterna, i alla fall delvis, har gett uttryck för samma ambition. Sysslar man då själv med etnisk rensning? Vad tänker Ola Möller om det här?
Anf. 14 Ola Möller (S)
Herr talman! Anledningen till att jag inte är på plattformen X är Elon Musk. Det förklarar väl också varför Ludvig Aspling med glädje hänger där. Han sa att jag skulle ta honom på orden och att tweeten ligger uppe, men redan där har han bevisat att det inte stämmer. Twitter finns ju inte längre, utan det heter X. Därmed kan vi konstatera varifrån resten av hans rappakalja kommer.
Anf. 15 Ludvig Aspling (SD)
Herr talman! En del av det paradigmskifte som genomförs under mandatperioden är att Sverige nu på allvar börjar inse hur mottagningsvillkor påverkar drivkrafterna för asylsökande att söka sig till Sverige.
Tidigare regeringar har arbetat utifrån utgångspunkten att den som flyr inte har något val. Detta betyder i princip att våra regler inte spelar någon roll, för oavsett vad vi gör kommer det inte att påverka antalet som söker sig hit – därför att de helt enkelt inte har något val. En logisk konsekvens av detta antagande blir att mottagningsvillkoren bör vara så generösa som möjligt därför att det kommer att hjälpa till i den berömda integrationen, som vi har hört talas om även i den här debatten.
Vi vet i dag att det här antagandet inte stämmer. Det som gör att människor vill söka asyl i Sverige och Europa är inte primärt situationen i hemlandet. Den som drabbas av osäkerhet där kan generellt hitta en tillflyktsort betydligt närmare sitt hemland och definitivt, i 100 procent av fallen, närmare sitt hemland än Sverige, vilket också de allra flesta flyktingar gör.
Det som gör att människor kommer hit för att söka asyl – och dessutom är villiga att betala ganska mycket pengar för att göra det – är de ytterst generösa mottagningsvillkor som Sverige ställer upp. Det råder inget tvivel om den saken. Det finns intervjuer gjorda med migranter på väg över Medelhavet till Europa där man frågar: ”Varför kommer ni hit?” De flesta svarar: ”Av ekonomiska skäl – jag vill ha ett jobb.” Det är i och för sig lätt att empatisera med – jag kan inte utesluta att jag skulle ha gjort samma sak i samma situation. Men det är inte det asylsystemet är till för.
Med andra ord: Det finns inget som har skapat så många flyktingar som det generösa system för mottagande som vi har. Och vi vet att det ligger till på det sättet på grund av den kollaps, närmast, av antalet asylsökande som vi har sett under den här mandatperioden. Vi har nu det minsta antalet sökande i modern tid, och det är inte för att antalet personer som vill flytta till Sverige har minskat. Sannolikt har det ökat. Sannolikt har också antalet personer som skulle kunna göra ett försök ökat i och med den ekonomiska utvecklingen i många av de länder som de här personerna kommer ifrån. Det är framför allt en kostnadsfråga hur många som tar sig hit. Men antalet asylsökande har samtidigt minskat kraftigt, vilket naturligtvis beror på den politik som den här regeringen driver. Det finns inget annat skäl till att vi ser den här utvecklingen, och det är ytterligare ett bevis för att hypotesen ”den som flyr har inget val” helt enkelt inte är sann.
Det här arbetet kommer vi att fortsätta med. Regeringen och Sverigedemokraterna angriper detta på flera plan.
Vi inför ett bidragstak och kvalificering till välfärden för nyanlända. Vi har nya regler om förvar, som delvis sitter ihop med betänkandet som vi debatterar här. Vi har full implementering av migrationspaktens regler om screening och gränsförfaranden. Vi slopar möjligheten för socialdemokratiskt ledda kommuner att bygga ut skuggsamhället genom att ge försörjningsstöd till illegala migranter. Vi slopar rätten för personer med utvisningsbeslut att ta hit anhöriga. Nu skärper vi dessutom mottagningsvillkoren med en ny mottagandelag. Det är den nya lagen som vi debatterar här i dag.
Vad innehåller då den nya mottagandelagen? Ja, kort och gott kan den beskrivas som ett kraftigt skärpt regelverk för asylsökande, och detta med två huvudsakliga syften som delvis hänger ihop: Det ena är att Sverige ska bli mindre attraktivt som asyldestination och det andra är att det ska bli svårare för den som söker asyl att försvåra och förhala asylutredningen eller använda asylsystemet för att ta sig hit i andra syften, vilket oftast – i bästa fall – är att jobba eller jobba svart. Det finns även andra syften som är betydligt mer problematiska.
Den viktigaste delen i den här propositionen är att undantaget från kravet på arbetstillstånd, eller AT-UND som det kallas på myndighetsspråk, avskaffas.
I dag fungerar det så att asylsökande regelmässigt beviljas ett sådant undantag om man kan styrka sin identitet. Det här har lett till att resebyråer lite varstans i världen har satt i system att sälja arbetssökarresor till Sverige för den som vill jobba här men inte klarar kraven för arbetstillstånd. En del av upplägget är att man ska söka asyl. De här byråerna säljer alltså biljetter till Sverige och säger: ”Vi ordnar uppehållstillstånd, absolut. Vi fixar det, bara du betalar.” När personerna sedan dyker upp här får de höra: ”Uppehållstillståndet löser vi genom att du går in på Migrationsverket och söker asyl.” Det är fullständigt bisarrt, men det är alltså väldigt vanligt förekommande – eller var i alla fall det. Vi har delvis börjar tackla det här. I och med att vi avskaffade spårbytet har arbetssökarresorna blivit lite knepigare, och nu tar vi nästa steg.
Regeln kommer att vara att en person ska beviljas arbetstillstånd efter sex månader som sökande om inte anledningen till att ärendet inte är avgjort inom sex månader är att personen själv inte samarbetar. I den situationen får man alltså inte arbetstillstånd alls.
Den här sexmånadsgränsen beror inte på ett undantag som vi själva har valt, som Ola Möller påstod tidigare i debatten, utan på en tvingande EU-regel som vi måste förhålla oss till. Hade det varit upp till mig skulle den inte heller finnas. Det skulle inte finnas någon väg alls till undantag från kraven för arbetstillstånd.
I dag är det normala att en asylutredning tar ett par månader till ungefär ett halvår. Det brukar vara max. Med den nya regleringen kommer vi snart inte att ha några asylsökande som jobbar i Sverige, i alla fall inte lagligt, och det är ett stort steg framåt.
I den här delen har oppositionen en gemensam reservation med innebörden att dagens ordning ska behållas med hänvisning till att den nya ordningen kan leda till försämrad integration. Det är ett ganska vågat uttalande med tanke på att just det etablissemang som de här partierna tillhör har sett till att vi har den absolut sämsta integrationen av alla jämförbara länder vad gäller skolresultat, arbetslöshet och egentligen allt som man kan möta.
Men om man nu anser att det här undantaget är så viktigt för etableringen kan man titta empiriskt på det. Man kan till exempel titta på rapporten från Konjunkturinstitutet av Liljeberg med flera, som kom fram till att bland flyktingar eller anhöriga som kom 2008–2019 hade 65 procent av männen och 55 procent av kvinnorna någon form av arbetsinkomst efter tio år. Bara 40 procent av männen och 20 procent av kvinnorna hade nått en inkomst som ens kom i närheten av medianen. Den når alltså inte ens medianen utan kommer i närheten av medianen.
Hansson och Tjernberg på Entreprenörskapsforum har konstaterat att personer med flyktingbakgrund i genomsnitt aldrig under sin livstid blir självförsörjande i Sverige. Det här är inga nyheter. Det vet alla som följer migrationsfrågan.
Jag tror alltså inte att de här sex inledande månaderna är en särskilt kritisk period. Man kan också tänka att om det faktiskt handlar om en flykting som har flytt från en traumatisk upplevelse eller något sådant vore det kanske inte helt normalt att den personen skulle kliva rakt in på arbetsmarknaden i ett vilt främmande land. En människa som vet någonting om hur andra människor fungerar bör förstå detta.
Vidare kommer alla sökande att anvisas ett mottagandecenter av Migrationsverket, och den sökande måste bo där för att få stöd i form av dagersättning.
Det införs också en områdesbegränsning, det vill säga att den sökande inte får vistas utanför det län där mottagandecentret ligger. Skälet till det är att det inte är ovanligt att personer lämnar in ogrundade asylansökningar och sedan bara försvinner och gör något annat. Man kanske har planerat det här tillsammans med någon landsman som bor i Sverige.
Det införs också en skyldighet att medverka till närvarokontroll på boendet så att Migrationsverket kan bekräfta att personen faktiskt finns där. Om det är nödvändigt av hänsyn till allmän ordning och säkerhet eller om det finns en risk att den asylsökande avviker får verket besluta om en bestämd boendeplats och att den sökande ska ha anmälningsplikt så att han eller hon måste anmäla närvaro ett par gånger i veckan – detta för att kontrollera att boendeskyldigheten faktiskt följs. Det här kommer också att gälla för personer som har beslut om att de ska lämna landet.
Angående kommentaren från Socialdemokraterna att vi fortfarande lämnar en öppning för boende på annan ort: Det beror på hur EU-rätten är strukturerad. Socialdemokraterna i EU-parlamentet har röstat för de här rättsakterna. Man kan inte rösta för en rättsakt och sedan klaga på följderna av rättsakten när den implementeras av den egna regeringen och Sveriges riksdag. Det är fullkomlig idioti.
Konsekvenserna av den nya ordningen som kan drabba sökande om de inte följer de regler som är stadgade kan till exempel handla om nedsättning av dagpenningen helt eller delvis.
Jag ska också nämna en annan kommande konsekvens, nämligen förvar, men det ligger i ett annat betänkande. Förvar tas upp i en annan proposition än den här, men det är nästan en ännu viktigare konsekvens.
Sist men inte minst: Om en person upprepade gånger uteblir från anmälningsskyldigheten eller inte håller kontakten med Migrationsverket kan verket fatta beslut om att ansökan är implicit återtagen. Det är jätteviktigt, för då kan man sluta handlägga ärendet och helt enkelt skriva av det. Det här är något som jag önskar att vi lättare hade kunnat göra för tio år sedan. Det hade vi verkligen kunnat använda.
Om den sökande sedan återkommer med en ny ansökan kommer den att behandlas som en så kallad efterföljande ansökan. Det är lite tekniskt, men de behandlas ganska summariskt och kan avslås väldigt enkelt.
Det här är naturligtvis mycket starka incitament till att inte försöka förhala och försvåra asylutredningen genom att göra sig okontaktbar, vilket inte är ovanligt i dagens läge.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 16 Tony Haddou (V)
Herr talman! Regeringen föreslår en ny mottagandelag som bland annat innebär att asylsökande som huvudregel ska tvingas bo i Migrationsverkets boenden. De ska bara kunna vistas inom ett begränsat geografiskt område och ska straffas om de bryter mot detta. Asylsökandes rätt till ersättning ska villkoras i högre grad, och antalet kontroller av asylsökande och deras boende ska utökas. Utöver detta föreslås en rad följdändringar.
Herr talman! Vi är i behov av ett mer modernt, rättssäkert och sammanhållet regelverk för mottagandet av asylsökande. Men förslagen som regeringen presenterar är så restriktiva och kontrollerande att vi inte kan ställa oss bakom dem. Regeringen vill lägga om mottagandet i Sverige på ett sätt som bygger på kontroll, sanktioner och begränsningar. Det är ofrihet och inskränkningar som jag inte står bakom. Man behandlar inte asylsökande på det här sättet.
Förslaget som helhet riskerar att försämra asylsökandes levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integrationen. Det är regeringens grundambition, får jag ändå säga. Den här regeringen har aldrig velat ha integration, och det tycker jag framgår väldigt tydligt. Det framgick i replikskiftet nyss att man inte ska få arbeta och så vidare. Jag trodde inte att Moderaterna företrädde fritidslinjen i stället för arbetslinjen. Men åtgärderna här leder till mindre kontakt mellan asylsökande och det övriga samhället och minskar möjligheterna för asylsökande att arbeta eller finna sammanhang i övriga samhället.
Vänsterpartiets synpunkter delas av flertalet remissinstanser, bland annat Civil Rights Defenders, Svenska Röda Korset och Asylrättscentrum, vilka samtliga riktat omfattande kritik mot lagförslaget. Det är helt enkelt svårt att se hur ett förslag som så ensidigt fokuserar på kontroller, sanktioner, återvändande och exkludering och helt ignorerar integrationen kan medföra något gott vare sig för samhället i stort eller för enskilda asylsökande.
Herr talman! Jag besökte Nederländerna för drygt två år sedan och bekantade mig med landets asylboende- och mottagningssystem, som liknar det som regeringen nu vill införa i Sverige. Asylsökande får bara röra sig inom ett visst geografiskt område, man ska ha närvarokontroller och så vidare.
Organisationen Defence for Children har utvärderat ett sådant system. Man kom bland annat fram till att livssituationen för barn i sådana boenden är skadlig för deras utveckling. Systemet omöjliggör kontinuerlig utveckling och är katastrofalt för barns mentala välbefinnande. Det finns stora risker för långtidsvistelser under strama förhållanden, vilket är farligt för barns utveckling. Det finns också risk att barn isolerar sig. Rekommendationen var att stänga ned och reformera systemet.
Herr talman! I stället för inskränkningar för dem som redan har de absolut minsta marginalerna anser jag att en trygg och stark välfärdsstat med starka insatser är en bättre väg att välja om man vill nå en god integration och minska utanförskapet, vilket regeringen uppger som ett av syftena med lagändringarna.
Herr talman! Jag anser dock att vi måste skapa ett mer sammanhållet och reglerat system för mottagandet av asylsökande genom en ny lag. Att mottagandet samlas i ett tydligare regelverk kan i sig bidra till ökad förutsägbarhet och bättre struktur. Vi ser därför en ny lagstiftning som en möjlighet att stärka rättighetsskyddet och modernisera mottagandesystemet. Med tanke på att Sverige fått återkommande internationell kritik gällande asylsökandes tillgång till rättigheter finns det uppenbart ett tydligt behov av att reformera systemet.
Vi anser att en ny mottagandelag måste bygga på rättssäkerhet och värdighet. Man behöver ta sikte på att stärka rättssäkerheten, garantera värdiga levnadsvillkor, respektera individens mänskliga rättigheter, respektera barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen och främja tidig etablering och möjlighet till integration från dag ett, varför bland annat möjligheten till arbete och egen försörjning bör stärkas i ett reformerat mottagandesystem.
Regeringens förslag brister på samtliga av dessa punkter. Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå regeringens förslag. Därmed yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 10.
Anf. 17 Viktor Wärnick (M)
Herr talman! Vänsterpartiet företräder en migrationspolitisk linje som innebär en total återgång till hur systemen såg ut före 2015. Man säger nej till alla förslag som regeringen lägger fram på det migrationspolitiska området. Vänsterpartiet tycker inte att det finns några problem med den migrationspolitik som Sverige har bedrivit under decennier och som har inneburit ett stort utanförskap, en stor segregation och en kriminalitet som frodats. Vänsterpartiet blundar och säger nej.
Jag vill ställa en enkel fråga till Tony Haddou och Vänsterpartiet: Tror Tony Haddou och Vänsterpartiet att villkoren för dem som söker asyl i Sverige, när det gäller vilka grunder man kan få uppehållstillstånd på och så vidare, kan påverka hur många människor som söker sig till just Sverige? Om de regler Sverige har sticker ut jämfört med till exempel övriga europeiska länder, kan det innebära att fler kommer till Sverige än vad som annars hade varit fallet? Innebär detta att det kan finnas tilldragande faktorer, pullfaktorer, och har de i så fall någon betydelse?
Anf. 18 Tony Haddou (V)
Herr talman! Jag måste inleda med att säga att jag inte ser på asylsökande på det sätt som Moderaterna gör. Du pratar om att kriminalitet frodas för att vi har ett mottagande, Viktor Wärnick. Du borde framför allt titta på ditt eget sällskap innan du gör sådana uttalanden. Det här är bedrövligt, herr talman.
Det som påverkar är framför allt vilken anknytning människor har till ett land. Det är det första man tittar på. Man kanske har landsmän som flytt till ett visst land. Man kanske har släktingar där. Det finns en hel rad saker som påverkar.
Syftet med detta förslag är, som Sverigedemokraterna sa tidigare, att färre ska komma till Sverige. Vi har också hört Moderaterna upprepa några gånger att man vill att färre – rekordfå – ska komma hit. Då måste jag ställa några motfrågor till Moderaterna, som är stolta över att rekordfå människor söker skydd i Sverige.
Vad har blivit bättre under den här regeringen? Har vi fått fler billiga hyresrätter? Har vi fått fler jobb? Har sjukvården blivit bättre? Har skolan fått mer resurser? Har arbetare fått stärkta och bättre villkor?
Nej, herr talman. Rika har blivit rikare och fattiga fattigare. Moderaterna använder asylsökande som syndabockar för allt detta. Jag delar inte deras uppfattning. Jag är inte stolt över att rekordfå kommer till Sverige, för uppenbarligen har alla fått det sämre.
Anf. 19 Viktor Wärnick (M)
Herr talman! Att Tony Haddou blir indignerad och förbannad över att någon kommer och påpekar att hans politik inte hänger ihop är inte förvånande.
Sverige har tagit emot väldigt många asylsökande under en längre period. Under de åtta åren med socialdemokratiskt ledd regering – Tony Haddou och hans vänsterparti stödde passivt Magdalena Andersson som statsminister och Morgan Johansson som migrationsminister – kom 320 000 asylsökande till Sverige. Under ett år, 2015, sökte sig över 160 000 asylsökande till Sverige. Om man inte tror att det får konsekvenser för samhället – för hur integrationen fungerar, för hur många som lever i ett skuggsamhälle och inte lämnar landet fastän de bör göra det och för kriminaliteten – och inte ser några problem över huvud taget ser man inte verkligheten för vad den är.
Den här regeringen ser verkligheten för vad den är. Det är därför vi har arbetat aktivt med migrationspolitiken. Vi har genomfört ett paradigmskifte som gör att Sverige inte sticker ut jämfört med övriga europeiska länder. Vi har också arbetat aktivt med kriminalpolitiken. När det gäller gängkriminaliteten har vi åstadkommit en halvering och mer än så. Det har blivit betydligt färre skjutningar och andra våldsdåd.
Det spelar roll vem som styr. Om Vänsterpartiet ska in i regeringen, om Tony Haddou ska bli migrationsminister i Magdalena Anderssons regering, vet vi att fler kommer att söka sig till Sverige och att problemen kommer att återkomma. Det är därför det är så viktigt att ställa dessa frågor. Det här handlar om konsumentupplysning för väljarna, det vill säga vad det innebär om man röstar på något av vänsterpartierna. Då får vi en total blindhet inför problemen.
Tony Haddou svarar inte på frågan om han tror att villkoren för att söka sig till Sverige har någon betydelse för vart människor vänder sig. Spelar tilldragandefaktorerna någon roll för människors val? Den frågan svarar inte Tony Haddou på. Och det handlar om att Vänsterpartiet inte bryr sig om detta.
(Applåder)
Anf. 20 Tony Haddou (V)
Herr talman! Jag måste förtydliga vad jag blev förbannad på. Jag blev förbannad på den djupt rasistiska tonen när Viktor Wärnick säger att kriminalitet frodas på grund av asylsökande.
Jag tycker att Viktor Wärnick först ska titta på sitt eget sällskap. Det absolut första Moderaterna bör göra, även Kristdemokraterna och Liberalerna, är att titta på Sverigedemokraterna. Nyhet efter nyhet kommer fram varje dag om vad det är för ett parti. Det är inte ett parti som alla andra.
Sedan handlar det om grundfrågan. Jag tycker faktiskt att Viktor Wärnick fick ett svar på frågan om vad det är som påverkar när asylsökande söker sig till Sverige eller andra europeiska länder. Det har framför allt – prio ett – med anknytningen att göra. Det är bland det första man tittar på. Finns det någon från hemlandet i landet? Har man släktingar där? Kan man snabbt komma in i samhället?
Jag är, precis som Viktor Wärnick, förälder. Bland det första man tittar på är om barnen kommer att leva trygga i landet. Det är inte svårare än så.
Jag tycker att det är helt rimligt att asylsökande tittar på vilka villkoren är för att barnen ska växa upp tryggt i landet när man flyr från krig. Jag har inga problem med det, men jag är bedrövad över att Moderaterna har den synen på asylsökande.
Jag tycker att de ska ha rätt till internationellt skydd, och de ska ha rätt till frihet. Det ska inte vara som Moderaterna förespråkar, nämligen att man är stolt över att rekordfå ska komma till Sverige – men alla har fått det sämre, förutom de allra rikaste.
Anf. 21 Ingemar Kihlström (KD)
Herr talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till utskottets majoritetsförslag till beslut, som naturligtvis innebär ett avslag på de motionsyrkanden som görs i betänkandet En ny mottagandelag.
Det förslag vi debatterar i dag, nämligen en ny mottagandelag, är ett viktigt led i regeringens omfattande arbete med att ställa om svensk migrationspolitik, för att öka integrationen och i förlängningen bygga Sverige starkare. Förslaget handlar om att förbättra förutsättningarna för ett ordnat asylmottagande och en effektivare återvändandeprocess samt att minska utanförskapet.
Låt mig först säga några ord om bakgrunden till att vi kristdemokrater tillsammans med övriga Tidöpartier nu genomför den här reformen. Det tidigare höga asylmottagandet i Sverige under S-regeringens mandatperioder har lett till stora problem med utanförskap i vårt land. Utanförskapet har förvärrats av EBO-lagen, som har gjort det möjligt för asylsökande att välja eget boende under tiden som de väntat på ett beslut i sitt ärende. Det ska sägas att den möjligheten saknas i andra jämförbara länder.
Tanken var säkert god från början, men det har under åren visat sig att EBO har fått betydande negativa konsekvenser i form av bland annat trångboddhet och segregation. Det finns exempel på barn som tvingats bo i trångboddhet därför att det trängs ett tiotal människor i en liten tvåa. Just barnen har varit särskilt utsatta. Man kan själv som förälder fundera över vilka svårigheter och problem som kan uppstå när man ska försöka göra läxorna och klara sin utbildning när det är så trångt i en lägenhet.
Samtidigt har utanförskapsområdena vuxit sig större. Det här är helt enkelt inte bra, varken för de asylsökande eller för Sverige som land. EBO-systemet har också inneburit att kontakterna mellan Migrationsverket och de asylsökande har försvårats, vilket i förlängningen har lett till en mindre effektiv asyl- och återvändandeprocess.
Herr talman! Sverige har nu den lägsta asylrelaterade invandringen på 40 år. Det är bra! Och det är en förutsättning för att vi ska komma till rätta med integrationsutmaningarna som finns i vårt land. Men behovet av ett välorganiserat mottagande av asylsökande kvarstår. Sverige behöver ett ordnat mottagande som effektiviserar processen och ökar återvändandet.
Det handlar om att underlätta kontakterna mellan de sökande och myndigheterna och om att ge de asylsökande det stöd de behöver, men det handlar också om att ha ett välfungerande system för dem som inte beviljas asyl. För faktum är att endast omkring en tredjedel av dem som söker asyl i Sverige bedöms ha asylskäl. Det måste säkerställas att de som inte har rätt att stanna återvänder och inte försvinner ut i ett skuggsamhälle utan tillstånd, blir ännu mer utsatta och utnyttjas på olika sätt.
Det är mot den här bakgrunden vi kristdemokrater och resten av regeringsunderlaget genomför en reform av mottagningssystemet.
Herr talman! Redan i fjol togs viktiga steg mot ett mer ordnat mottagande då den gamla ordningen med eget boende för asylsökande avskaffades. Asylsökande förväntades därmed bo på ett asylboende.
I propositionen föreslås alltså en ny lag, och den ersätter den tidigare lagen. Delar av det gamla regelverket kommer att återfinnas i den nya lagen. I många delar innehåller dock den nya lagen bestämmelser som innebär nyheter. De innebär bland annat följande.
Personer som är i en återvändandefas kommer i betydligt fler fall än tidigare att omfattas av lagen och därmed de rättigheter och de skyldigheter som följer av den. Nya åtgärder införs som syftar till att få bättre kontroll över var den asylsökande vistas och bor.
De nuvarande reglerna har i flera avseenden inneburit att de inblandade aktörernas ansvar varit otydligt. Detta åtgärdas nu. Syftet med den nya lagen är att säkerställa att regelverket är modernt och ändamålsenligt, att åtgärda otydligheter och luckor i regelverket samt att skapa ett långsiktigt hållbart regelverk. Genom den nya lagen anpassas det svenska mottagandet till EU-rättens miniminivå.
Herr talman! Huvudregeln i den nya lagen är, liksom i dag, att alla som har ansökt om uppehållstillstånd på grund av asylskäl eller med stöd av massflyktsdirektivet omfattas av den. Lagen gäller under hela ansökningsprocessen, det vill säga fram till att personen har ett uppehållstillstånd och har folkbokförts. Lagen gäller också under hela återvändandefasen för dem som inte får ett uppehållstillstånd fram till det att personen i fråga lämnar landet.
Herr talman! En förutsättning för en reglerad och ordnad invandring är att staten har kontroll över var personer som söker skydd i landet befinner sig. Det föreslås därför att de som söker asyl eller befinner sig i en återvändandefas endast ska få vistas i det län där deras boende ligger. Vilket län utlänningen får vistas i kommer alltså att styras av vilket asylboende som Migrationsverket tilldelat.
Genom de nyligen införda reglerna om asylboende har asylsökande som utgångspunkt bara rätt till dagersättning och särskilt bidrag om de bor på det asylboende som de tilldelats av Migrationsverket. Villkoret gäller även för utländska medborgare i återvändandefasen. För att kunna kontrollera att boendevillkoret följs behöver ytterligare åtgärder kunna användas. Regeringen föreslår därför att asylsökande ska medverka i närvarokontroller på asylboendet. För personer i återvändandefasen föreslås i stället en anmälningsskyldighet. De åtgärder som nu nämnts gäller generellt. Individuella beslut kan innebära en mer inskränkande skyldighet. Naturligtvis kan tillfälliga undantag göras i individuella fall.
Herr talman! Utgångspunkten för förslagen är att rätten till bistånd ska motsvara vad som följer av EU-rättens miniminivå. Det bistånd som kan bli aktuellt är rätt till boende, dagersättning och särskilda bidrag. Biståndet ska vara behovsprövat, vilket innebär att den som har egna tillgångar ska använda dem i första hand. Vi inför tydliga och skärpta regler för rätt till bidrag. Vilka villkor som ska gälla beror på var i asylprocessen en person befinner sig.
Herr talman! Som nämnts i debatten får asylsökande enligt reglerna i dag i stor omfattning undantag från kravet på arbetstillstånd. Det innebär att asylsökande har rätt att arbeta i Sverige på ett sätt som klart avviker från EU-rättens miniminivå. Vi kristdemokrater och resten av regeringen anser att det inte är lämpligt. Därför föreslår vi att asylsökande som huvudregel inte ska få arbetstillstånd under den inledande fasen på sex månader, det vill säga under den tid som vi beräknar att Migrationsverket behöver för att handlägga ansökan om uppehållstillstånd.
Herr talman! En annan anledning till att mottagandet ses över är att det har varit otydligt vem som har rätt till bistånd och vem som ansvarar för att lämna biståndet. Gränsdragningen mot andra regelverk har varit otydlig och skapat tillämpningsproblem. Det åtgärdas nu. Med förslaget blir det tydligt att den som omfattas av mottagandelagen ska ha rätt till bistånd endast enligt den lagen och inte enligt andra regelverk. Asylsökande ska alltså inte ha rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller ha möjlighet att få bosättningsbaserade förmåner.
Herr talman! När Tidösamarbetet ser till att göra förändringar som skapar ordning och reda i mottagandet i Sverige ställer oppositionen sig vid sidan om. De kan som vanligt inte enas om hur mottagandet ska se ut. Miljöpartiet och Vänstern säger i vanlig ordning nej till förändringen och de skärpta kraven. De vill i sin egen drömvärld tillbaka till den politik som gällde för ett antal år sedan och som har skapat dagens samhällsproblem. Visserligen bifaller Centerpartiet och Socialdemokraterna olika delar i förslaget, men de reserverar sig ibland på egen hand och ibland i brokiga konstellationer mot delar i propositionen.
Vi kan konstatera att tomma tunnor skramlar mest. På Socialdemokraterna låter det i den här kammaren och i debatten som att man har alla svar på alla problem som finns, trots att det är man själv som skapat dem. Under åtta år skapade man faktiskt den situation som Tidöregeringen nu får hantera.
Är det inte lite symtomatiskt att det var först när man släppts från Miljöpartiets tvångströja som man startade utredningen i detta ärende? Man kan stå här och säga att man ska bedriva en stram migrationspolitik. Men i realiteten valde man under sju av åtta år en betydligt farligare väg för Sveriges framtid. Det var alltså när Miljöpartiet lämnade regeringen som man kunde genomföra de förslag man ville genomföra. Det ger en tydlig försmak av det kaos som kommer att uppstå om en rödgrön konstellation får leda Sverige.
Min hälsning till svenska folket är fortfarande att man bör undvika det kaosalternativet i september. Resultatet visar att det med stor sannolikhet innebär utökade problem utifrån en kravlös migrationspolitik när alla har dragit och kämpat för sina röda linjer.
Herr talman! I höstens val finns det ett bättre alternativ, som under denna mandatperiod sett till att genomföra utlovade och nödvändiga förändringar för vårt land. Det är vi kristdemokrater som tillsammans med de andra Tidöpartierna har åstadkommit en annan inriktning.
Herr talman! Med det här lagförslaget kommer Sverige att få ett mer förutsägbart och ordnat asylmottagande. Det är något som gynnar både de asylsökande och Sverige som land.
Jag yrkar som sagt bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motionsyrkandena.
(Applåder)
Anf. 22 Annika Hirvonen (MP)
Herr talman! Ingemar Kihlström inledde sitt anförande med att berätta att många barn växer upp i trångboddhet eftersom de flyttat till Sverige med en stor familj som har fått en liten lägenhet eller har flyttat in hos en släkting. Det är naturligtvis inte bra uppväxtvillkor för barn.
Men regeringens nya förslag, som är det vi pratar om i dag, innebär ingen förbättring för barn som lever i trångboddhet – tvärtom. De barnen kommer nu att trängas ihop i ännu mindre rum på de här boendena. Där kommer barn dessutom att dela boende med personer med missbruksproblematik och med vuxna som har olika typer av psykisk ohälsa.
Larmrapporter från frivilligorganisationer som jobbar för barns rättigheter varnar för att de boendeförhållandena är skadliga för barn. Orosanmälningar i mängder har lämnats in, bland annat till Sigtuna kommun, där ett av de här mottagningscentren ligger.
Om man vill ha ett system där barnen får goda mottagandeförhållanden, där de helt enkelt får lugn och ro att göra läxor med mera, ska man se till att ordna riktiga lägenheter där barn faktiskt kan vara i trygghet.
Anf. 23 Ingemar Kihlström (KD)
Herr talman! Jag lyssnade efter en fråga men konstaterar att ledamoten Hirvonen delade en betraktelse över situationen. Det är en situation som ledamoten Hirvonen verkar vara nöjd med.
Jag kan, precis som många talare har sagt, konstatera att situationen i Sverige beror på att vi för ett antal år sedan hade ett extremt stort asylmottagande. Jämfört med många andra europeiska länder tog vi emot väldigt många asylsökande, som vi ännu inte lyckats integrera.
Genom EBO-systemet har det skapats en situation där barnen och många andra kommer i kläm och utnyttjas. Man bor i trångbodda lägenheter och får inte möjlighet till utbildning på det sätt som kan förväntas. Det har också lett till långa handläggningstider. Man har blivit kvar i det.
Med den här förändringen blir det klara besked. Man kommer till landet och får sin prövning inom rimlig tid. Man får bo på ett boende; det kan vara korrekt att inte vartenda rum på boendet uppfyller kraven. Men här finns det ett kontrollsystem. Här finns – precis som ledamoten Hirvonen lyfter upp – en möjlighet att lyfta upp det, och det finns någon som är ansvarig, vilket det inte gör när man bor i en trångbodd lägenhet, där kanske tio personer delar på två rum.
Jag tycker att det här innebär att vi förbättrar handläggningstiden så att man snabbt får ett beslut, så att barn vet vad som kommer att hända. Samtidigt ser vi till att det finns ett ordnat boende och att man har kontroll över vilka man delar rum med.
Min fråga tillbaka till ledamoten Hirvonen bygger på att det märks att det finns olika åsikter i det regeringsunderlag som Hirvonen har tänkt tillhöra. Kommer det att vara ett krav från Miljöpartiet, när de sätter sig i regeringsförhandlingarna, att EBO-lagen ska införas igen?
Anf. 24 Annika Hirvonen (MP)
Herr talman! Jag tror att många har överskattat betydelsen av att asylsökande har kunnat få 71 kronor om dagen. När möjligheten att få de 71 kronorna om dagen har avskaffats om man bosätter sig på platser där det till exempel finns mycket utsatthet har det inte påverkat människors val av var man bosätter sig.
Vi i Miljöpartiet presenterar en helt annan väg framåt. Vi vill inte tillbaka till det som var. Vi säger också nej till Tidöpartiernas förslag och politik som faktiskt innebär frihetsbegränsningar. Det kommer inte att motverka trångboddheten utan institutionalisera den.
Det är olyckligt att Ingemar Kihlström inte har läst vårt förslag om att Migrationsverket ska erbjuda boenden som är helt i linje med vad som är bra för barnfamiljer, på platser där förutsättningarna att integreras är goda och där det finns goda förutsättningar för föräldrarna att få arbete. Jag är helt övertygad om att om asylsökande får ett erbjudande om ett sådant bra boende kommer man att välja det framför att leva trångbott hos en släkting.
Tidöpartierna vill däremot tvinga barnfamiljer att bo på anläggningar som inte alltid uppfattas som trygga för barnen. Där måste de trängas i små boenderum och dela utrymmen med vuxna som har olika typer av missbruksproblematik eller andra problem. Då tvingar man ju in människor i en helt omöjlig situation, som inte är bra för barn.
Anf. 25 Ingemar Kihlström (KD)
Herr talman! Jag kan konstatera att frågan jag ställde hänger i luften.
Jag ska villigt säga att jag inte har läst alla detaljer i motionen från Miljöpartiet, men jag kan konstatera att Miljöpartiet tillsammans med Vänsterpartiet säger nej till förändringen. Man säger ja till att fortsätta i de hjulspår vi går i i dag – de hjulspår som försätter barn i en utsatt situation, som leder till att människor både utnyttjas och försvinner in i skuggsamhället och som leder till att handläggningstiderna blir ännu längre för att Migrationsverket till exempel inte kan upprätthålla kontakten.
Det är ett Sverige som jag inte vill ha. Jag vill ha ett Sverige där det är klart och tydligt att det är de här reglerna som gäller. Det ska vara kort handläggningstid när man får sitt asylärende prövat.
När det gäller talet om integration kan vi konstatera att det i dag är två tredjedelar av dem som söker asyl som inte får ett ja på sin ansökan. Att då integreras i samhället under den perioden betyder ju att man rycker upp barnen ur en situation, men det vill Miljöpartiet göra, för Miljöpartiet vill ju öka invandringen till Sverige.
Jag bedömer att det kommer att finnas ett krav i regeringsförhandlingen där Socialdemokraterna med högburet huvud säger: Vi har förändrat migrationspolitiken, och vi kommer att se till att den är stram.
Jag kan konstatera att Miljöpartiet styrde migrationspolitiken i en helt annan riktning under de åtta år som S-regeringen styrde det här landet. Jag kan se att vi nu gör det som är bra för asylsökande, som får ett ordnat boende där man har kontroll över vilka man delar rum med. Det har man inte i en lägenhet där det bor tio personer och en elfte flyttar in.
Vi ser till att det blir ordning och reda på både boendet och situationen för hela Sverige.
(Applåder)
Anf. 26 Anders W Jonsson (C)
Herr talman! När man lyssnar på den här debatten är det intressant att höra de historieskrivningar som ges. Nu senast sa Kristdemokraterna att det var de åtta åren mellan 2014 och 2022 som skapade alla problem som vi har i migrationspolitiken och integrationen.
Jag har haft förmånen att följa den här frågan ända sedan 2006. Jag var först fyra år på Statsrådsberedningen och har sedan varit 16 år i Sveriges riksdag. Jag måste säga att min bild är något annorlunda än den som Kristdemokraterna ger sken av.
Under de åtta åren i alliansregeringen var det här en ständig diskussion i vilken det fanns två partier – Liberalerna och Kristdemokraterna – som ständigt var pådrivande för en mer liberal flyktingpolitik och en mer liberal migrationspolitik. Det var också detta som gjorde att alliansregeringen tog kontakt med Miljöpartiet för att diskutera hur man gemensamt skulle forma migrationspolitiken. I mycket av det regelverk som alliansregeringen lämnade efter sig hade Kristdemokraterna och Liberalerna alltså varit pådrivande, och det fanns ett nära samarbete med just Miljöpartiet.
Herr talman! Det är därför lite spännande att höra att man från den nuvarande regeringen säger att det som hände 2015, det vill säga krisen i Mellanöstern – som gav oerhört stora flyktingströmmar gentemot Europa och där 160 000 hamnade här – skulle ha berott på den nytillträdda socialdemokratiska regeringen. Den tillträdde ju ett år innan den här situationen uppstod.
Jag minns att den dåvarande statsministern Stefan Löfven sa att han inte såg detta komma, och jag kan säga att det nog inte var någon av politikerna under de föregående åren som hade förutsett den situation som uppstod till följd av krisen i Mellanöstern.
Det parti som då tog sitt ansvar, måste jag säga, utifrån det läge som Sverige hamnade i med oerhört stora flyktingströmmar mot vårt land, var Miljöpartiet. I strid mot hela sin ideologi i de här frågorna – det vill säga i stort sett öppna gränser – vågade partiet ta steget och inom regeringen göra upp med Socialdemokraterna om en total omläggning av den svenska migrationspolitiken.
Det som skedde då blev ett uppvaknande för alla partier, och i alla partier ledde det här till en omprövning. Jag skulle därför vilja säga att det stora paradigmskiftet i svensk migrationspolitik inte kom 2022 utan i och med det som hände när verkligheten förändrades 2015–2016 och som den dåvarande regeringen ansvarsfullt, måste jag säga, tog hand om. Det berodde inte på att Kristdemokraterna och Miljöpartiet – eller för den delen Centerpartiet – drev på i Sveriges riksdag, utan det var oerhört smärtsamma beslut för den regeringen.
Därefter har Centerpartiet stått för en stram migrationspolitik, där det ska vara ordning och reda, men detta måste också förenas med medmänsklighet.
Det paradigmskifte som möjligtvis skedde 2022 var att det tillkom en ny komponent i den här politiken, och det är att man ska göra livet så surt som möjligt för människor som är födda i andra länder. Här ska vi utvisa tonåringar vars föräldrar har kommit hit som gästforskare på Karolinska institutet – för när man fyller 18 år kastas man ut ur landet. Vi ska även utvisa dem som har kommit hit som arbetskraftsinvandrare och som gör stor nytta, betalar skatt och betyder mycket för offentlig sektor, vård och omsorg, besöksnäringen och viktiga delar av det svenska näringslivet. Paradigmskiftet är väl att pinpointa dem och säga: Ni är inte välkomna i landet.
Det förslag som vi senare ska besluta om i dag, nämligen en ny mottagandelag, är någonting som vi från Centerpartiet välkomnar. Det innebär att staten får ett tydligare ansvar för asylprocessen, och det innebär att vi får en effektivisering på ett antal punkter. Därför är vi i grunden positiva till det förslag som ligger. Vi har dock tre reservationer.
Den första gäller att man helt stoppar kommunernas möjlighet att ge ekonomiskt bistånd i krissituationer. Vi har, herr talman, ett yttersta skyddsnät i det här landet som ska kunna träda in när exceptionella händelser sker. Det ska man nu täppa igen, det vill säga att kommunerna inte ska kunna gå in och stötta ekonomiskt om de som är asylsökande drabbas av svåra kriser, våld eller någonting annat. Detta kommer att få svåra konsekvenser för det fåtal som det handlar om.
Jag hörde Sverigedemokraternas ledamot säga att kommunerna så gärna vill ösa försörjningsstöd över människor som söker asyl, men då har man inte mycket kännedom om hur den kommunala ekonomin ser ut eller om hur diskussionen om försörjningsstödet går i socialnämnderna runt om i Sverige.
Vi tycker att det ska finnas en ventil som gör att kommuner i krissituationer ska kunna ingripa på ett sätt som inte staten via Migrationsverket kan göra.
Den andra reservationen, herr talman, handlar om områdesbegränsningen. Vi tycker att det är rimligt att man ska befinna sig på asylboendet om man söker asyl. Därför tycker vi att det är bra att det finns närvarokontroll och att man har anmälningsplikt, men det som sägs om att de asylsökande inte ska få åka över länsgränsen kommer att få svåra konsekvenser. Om man är på ett asylboende i Gävle och delar av familjen som bor på andra sidan länsgränsen i Skutskär har en familjehögtid ska man inte få åka dit, och om det blir ett akut sjukdomsfall hos någon familjemedlem som bor i ett annat län ska det vara förbjudet att åka dit och stötta. Vi tycker att det räcker med den närvarokontroll och den anmälningsskyldighet som det här förslaget innebär.
Den tredje och sista reservationen handlar om möjligheten att arbeta. För oss i Centerpartiet är det inte ett problem om den som befinner sig i Sverige och har möjlighet att få ett arbete med lön och att betala skatt faktiskt kan göra det. Det är klart att man kan diskutera huruvida detta har en tilldragande faktor, en så kallad pullfaktor, men jag tror att den är mycket liten i förhållande till andra starka krafter som styr var man väljer att söka asyl.
I vår grundtanke ligger att det inte är ett problem utan en tillgång för Sverige med alla människor som befinner sig i landet och som på något vis kan bidra genom att arbeta och betala skatt.
Herr talman! Jag vill därför yrka bifall till reservation 2.
Anf. 27 Ola Möller (S)
Herr talman! Det är inte ofta jag går upp och begär replik på Centerpartiet nu för tiden, men i dag gör jag det, för jag vill tacka Anders W Jonsson för de inledande tre minuterna i hans anförande. Det var något av det absolut bästa jag har hört under de migrationspolitiska debatterna i den här kammaren under hela mandatperioden.
Jag vill också tacka Anders W Jonsson för det fantastiska jobb som han har gjort här i riksdagen. Det är många gånger som jag inte har hållit med Anders. Det är väl så det ska vara i demokratin. Jag tycker att det är vackert. När en hedersman lämnar riksdagen vill i varje fall jag säga tack. De inledande tre minuterna bevisar verkligen vad Anders W Jonsson står för som en riktigt fin demokratisk förkämpe med djup förankring i centerrörelsen. Tack, Anders W Jonsson!
(Applåder)
Anf. 28 Anders W Jonsson (C)
Herr talman! Tack, Ola Möller, för de vänliga orden!
När man har följt politiken en längre tid kan man faktiskt fortfarande bidra med en del saker. Det handlar om det historiska perspektivet.
När verkligheten förändras måste vi som politiker vara beredda att ompröva de slutsatser vi tidigare har kommit med. Migrationspolitiken är ett typiskt sådant område.
För mitt parti och även för andra innebar händelserna 2015 stora förändringar i synen på migrationspolitiken. Det är också därför jag reagerar på bilden att alla problem vi har i migrationspolitiken beror på vad som hände mellan 2014 och 2022.
Det var hedersamt och väldigt starkt gjort av regeringen Löfven, och inte minst av Miljöpartiet. Historiskt sett har det varit så i migrationspolitiken att Socialdemokraterna och Moderaterna har varit de partier som har mest motsträviga mot liberaliseringar av politiken. Att Socialdemokraterna kunde ta det ansvaret 2015 var förståeligt, med tanke på erfarenheterna av regeringsarbete.
Det som Miljöpartiet gjorde då var ändå stort, herr talman. Vi kommer alla ihåg hur smärtsamt det var för företrädarna för det partiet att i regering vara tvungna att fatta beslut som man definitivt inte gick till val på att fatta. Ändå såg man att det i den situation som Europa och inte minst Sverige hamnade i krävdes ett ansvar från regeringens sida. Då visade Miljöpartiet, tycker jag, att man klarade av att ta ett regeringsansvar.
Tack för de vänliga orden!
(Applåder)
Anf. 29 Patrik Karlson (L)
Herr talman! Jag passar på att först yrka bifall till utskottets ställningstagande.
Sverige ska ha ett asylmottagande som håller ihop. Den som flyr krig och förföljelse ska få sina skyddsskäl prövade. Den som får stanna ska möta ett samhälle som ger en verklig chans att börja om, lära sig språket, komma i arbete och bli en del av Sverige, och den som får avslag ska återvända. Den nya mottagandelagen är ett viktigt steg för att skapa just ett sådant mottagande – mer ordnat, mer förutsägbart och mer ansvarstagande.
Herr talman! Den lag som i dag reglerar mottagandet av asylsökande är över 30 år gammal. Den är äldre än den nuvarande utlänningslagen, äldre än dagens EU-samarbete på migrationsområdet och skriven för ett annat Sverige, i en annan tid och under andra förutsättningar.
Sedan dess har lagen lappats och lagats. Nya regler har kommit till, verkligheten har förändrats och mottagandet har gång på gång prövats av kriser, högt söktryck och stora integrationsutmaningar.
Det har lett till ett system som inte längre är tillräckligt tydligt. Det har funnits oklarheter om vilka som omfattas av lagen, vilka som har ansvar för vilka delar, hur länge man omfattas och vilka skyldigheter som var och en har.
Så vill vi inte ha det. Den som söker skydd ska veta vad som gäller. Myndigheterna ska veta vilket ansvar de har. Kommunerna ska kunna planera sin verksamhet.
Det är just därför som vi går fram med lagförändringen. Syftet är helt enkelt att förbättra förutsättningarna för ett ordnat asylmottagande, för en effektivare återvändandeprocess och för att minska utanförskapet.
Herr talman! Ett av de stora problemen i det gamla mottagandet, om man ska vara helt ärlig, har varit möjligheten till eget boende. Under lång tid har asylsökande kunnat ordna boende på egen hand. Det har ofta varit i redan hårt belastade områden, ofta med trångboddhet som följd, och ofta långt från myndigheternas stöd och kontakt.
Det har helt enkelt bidragit till segregation och ett utanförskap. Det har gjort det svårare för Migrationsverket att hålla kontakt med den asylsökande och svårare för kommuner att planera sin verksamhet.
Den nya mottagandelagen gör därför asylboendet till navet i själva mottagandet. Asylsökande ska som huvudregel bo på det boende där de har tilldelats plats för att ha rätt till dagersättning. Staten tar ett tydligare ansvar för mottagandet. Migrationsverket får ett tydligare ansvar.
Herr talman! Det är också en integrationsreform. Varför det? Jo, därför att ett första steg börjar med att samhället vet var människor finns, att barn kan nås av det stöd som de behöver, att den som sedan får uppehållstillstånd snabbt kan gå vidare till etablering och att den som får avslag inte försvinner in i ett skuggsamhälle.
Ett system där människor i stor utsträckning själva ordnar osäkra boenden, där myndigheter har svårt att nå dem och där avslagsbeslut inte kan verkställas är inte mer humant bara för att staten ställer färre krav. Tvärtom. Den friheten kan i verkligheten bli att människor hamnar i trångboddhet, beroende och utsatthet.
Herr talman! Asylsökande och personer med avlägsnandebeslut ska enligt förslaget omfattas av områdesbegränsning. Som huvudregel ska man vistas inom det län där det tilldelade asylboendet ligger. Asylsökande ska medverka i närvarokontroller. Personer med avlägsnandebeslut ska omfattas av anmälningsskyldighet. Migrationsverket ska i vissa fall kunna besluta om individuell boende- och anmälningsskyldighet. Detta är i sig viktiga verktyg.
Den nya mottagandelagen innebär också att villkoren för dagersättning skärps. Dagersättning ska fortsatt finnas för den som saknar egna medel och uppfyller villkoren. Men den som tar emot stöd från samhället ska också medverka i processen.
Det är rimligt att dagersättningen kan sättas ned om en person inte följer områdesbegränsningen, inte fullgör anmälningsskyldigheten, håller sig undan eller allvarligt missköter sig på ett asylboende.
Samtidigt ska sanktionerna tillämpas proportionerligt. Om någon har varit sjuk, om något oförutsett har hänt eller om det finns särskilda skäl ska det vägas in. Grundläggande behov som mat, kläder och hygienprodukter ska alltid garanteras på boendet.
Herr talman! Den som flyr från krig, förföljelse och förtryck ska få sitt skyddsbehov prövat på ett rättssäkert sätt. Men just därför måste vi också vara noga med att asylsystemet används till det som det är avsett för, nämligen skydd.
Asylsystemet ska inte vara en parallell väg in på den svenska arbetsmarknaden. Regeringen föreslår därför att asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader efter att asylansökan lämnades in. Det ska dessutom bara gälla om Migrationsverket då ännu inte har fattat beslut i ärendet och om förseningen inte beror på den asylsökande själv.
Herr talman! Det handlar bland annat om att regeringen väljer att använda den tidsgräns som EU-rätten medger. Sverige ska inte lägga sig på en mer generös nivå än vad som krävs. Det handlar också om att få en snabbare och mer ordnad asylprocess. Den första tiden efter att en asylansökan har lämnats in ska fokus ligga på att pröva skyddsbehovet. Har personen rätt till skydd ska vägen in i samhället vara tydlig.
Det är därför rimligt att arbetsmarknadstillträdet inte öppnas direkt. Om ärendet fortfarande inte är avgjort efter sex månader, och det inte beror på den sökande, ska möjligheten att arbeta kunna finnas. Men under den tid då asylärendet normalt ska prövas ska huvuduppgiften vara just prövningen.
Herr talman! Den nya mottagandelagen tar steg i rätt riktning. Den ger tydligare regler för vem som omfattas av mottagandet. Den stärker statens ansvar för boende. Den kopplar stöd till medverkan. Den ger kommunerna bättre förutsättningar. Den ger Migrationsverket bättre verktyg att hålla kontakt och driva processen framåt.
Ett ordnat mottagande är bättre för Sverige. Men det är också bättre för den asylsökande. Det ger tydligare besked, bättre kontakt, bättre möjligheter att upptäcka behov och en bättre väg vidare – antingen in i Sverige, om skyddsskäl finns, eller tillbaka, om skyddsskäl saknas.
(Applåder)
Anf. 30 Annika Hirvonen (MP)
Herr talman! I dag debatterar vi en ny mottagandelag – en lag som kraftigt begränsar friheten för den som flytt och sökt skydd i Sverige. Den begränsar friheten att försörja sig, friheten att röra sig fritt och friheten att hälsa på en mormor som bor på andra sidan länsgränsen. Flyktingars frihet inskränks.
På demonstrationer om en mer human flyktingpolitik skanderas ibland slagorden: Den som flyr har inget val, ingen människa är illegal! Men vi ser hur Tidöregeringen steg för steg kriminaliserar flyktingar. Fler ska låsas in under allt längre tid, trots att de inte har begått något brott. Det enda de har gjort är att säga: Hjälp mig, för jag behöver skydd!
Regeringen talar om att göra det bättre för barn och säger att nu, när staten ordnar ett anläggningsboende för familjerna ska det bli ordning och reda. Det ska bli tryggt, och vi ska bekämpa trångboddhet, sägs det. Men vi institutionaliserar i stället trångboddheten. Familjer trängs ihop i trånga boenderum och tvingas dela anläggning med vuxna med alla möjliga olika problem, kriminell historik, missbruksproblematik etcetera. Barnrättsorganisationerna larmar om att barn far illa.
Ansvaret faller på ministern. När migrationsministern debatterar frågor om regeringens återvändandecenter, som fungerar på liknande sätt, skyller han ifrån sig. Då vet han inte, och då tror han inte att det är det här han har bestämt. Men ansvaret faller faktiskt på migrationsministern, och ansvaret faller på de riksdagsledamöter som röstar för det här nya frihetsberövandet.
Regeringens förslag innebär att asylsökande inte får arbeta under den första tiden i Sverige. De får alltså inte försörja sig själva. Det innebär såklart att statens kostnader ökar eftersom staten måste betala för mat och boende för människor som annars kunde ha arbetat och betalat med sin egen lön. Men det får också långtgående konsekvenser för människorna, som tvingas till passivitet.
I början av mars 2022 reste jag och några miljöpartistiska kollegor från Europaparlamentet och det polska parlamentet till Warszawa och till gränsen mot Ukraina. Rysslands fullskaliga invasion hade nyligen inletts, och miljoner ukrainare hade flytt till Polen.
I ett hus i Warszawa träffade jag en av sju ukrainska flyktingar som hade fått flytta in hos en familj. Hon var läkare, och hon sa: Jag vill jobba! Jag har tagit jobb som bartender, för jag måste tänka på något annat. Jag kan inte sitta passiv och vänta på nyheter om vad som händer borta hos släktingarna i östra Ukraina. Jag vill ha vilket jobb som helst bara jag får bidra – bara jag får göra någonting. Jag vill inte ligga någon till last. Jag kan ju jobba!
Jag träffade också en konsthandlare som hade tagit hand om en ukrainsk författare. De hade ordnat en föreläsarturné, för som de sa: Det är det här som den här människan på flykt behöver för att kunna bevara sin mänsklighet och sitt människovärde.
Vi människor behöver behövas. Vi behöver få bidra. Att beröva människor möjligheten att arbeta, möjligheten att bidra och möjligheten att visa att man vill vara en del i en gemenskap får konsekvenser för flyktingars psykiska hälsa. I förlängningen riskerar det att leda till att människor blir passiviserade för lång tid framåt. Det riskerar att leda till att de blir deprimerade, eller mer deprimerade, och det är inte bra för integrationen.
Vi i Miljöpartiet vill se till att alla möten med Sverige bidrar till integration från dag ett och språk från dag ett. Den bästa platsen att lära sig det svenska språket för ett barn är såklart förskolan och skolan, och för en vuxen är det arbetsplatsen. Det vittnar väldigt många om. Hela oppositionen har därför enats om att inte gå med på förslaget att förbjuda människor från att arbeta när de kommer som asylsökande till Sverige.
Fru talman! Många remissinstanser varnar för en ökad risk att människor dras in i svartarbete och utnyttjas av kriminella när de inte får arbeta. När regeringen väljer mellan att förebygga kriminalitet och att göra livet svårt för invandrare och människor på flykt har den vid flera tillfällen valt just att göra livet svårt för invandrare och människor på flykt, även när det ökar risken för kriminalitet.
Den förra debatten vi hade på det här temat handlade om begränsningar i ekonomiskt stöd till invandrare. Där varnade remissinstanser för väldigt allvarliga konsekvenser, till exempel att fler barn skulle kunna dras in i sexhandeln. Ändå gick regeringen vidare med att minska bidragen för invandrare. Det här tycker jag är en felaktig prioritering. Det allra viktigaste är ändå att vi ser till att inte öka risken för att barn dras in i sexhandel eller att människor i en utsatt situation utnyttjas av kriminella.
Jag tycker dock också att redan det faktum att alla människor är lika mycket värda borde räcka som argument för att inte inskränka barns rättigheter och inte heller vuxnas rättigheter, till exempel rätten att arbeta.
Barns trygghet påverkas negativt av de här förslagen, liksom skolgången i de kommuner där asylsökande nu ska koncentreras i förläggningarna. Det blir en väldig rotation på barn som börjar sin skolgång i de här kommunerna för att sedan, kanske efter en kort tid, flytta någon annanstans. Möjligheterna för lärarna i klassrummen att planera sin undervisning och att bygga en gemenskap i klassen kommer att försämras. Det kommer också att påverka alla barns utbildning på de platser där de här lägren kommer att förläggas.
Fru talman! Från Miljöpartiet yrkar vi därför avslag på hela propositionen. Vi föreslår i stället att Migrationsverket och regeringen får i uppdrag att hitta ett helt nytt sätt att ordna asylsökandes boende. Det bör spridas ut i stadsdelar och kommuner där man inte redan har en hög andel av befolkningen som nyligen flyttat till Sverige. Man bör också se till att de asylsökande får riktiga bostäder som är anpassade efter hur många barn det finns i familjen.
Detta främjar integration. Det ger barn en trygg uppväxt och goda förutsättningar att klara skolan. Det ger oss alla ett mycket bättre samhälle, där vi inte återgår till det som på goda grunder avskaffades på 90-talet, inte minst efter våldsamma brandattentat mot sådana här flyktingförläggningar.
Jag vill därför yrka bifall till reservation 1 och reservation 10.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 19.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:SfU35
Webb-tv: Beslut: En ny mottagandelag
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Avslag på propositionen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och
2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.- Reservation 1 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 106 0 0 0 SD 70 0 0 0 M 66 0 0 0 C 23 0 0 1 V 0 21 0 0 KD 19 0 0 0 MP 0 18 0 0 L 16 0 0 0 - 6 3 0 0 Totalt 306 42 0 1 Undantag från krav på arbetstillstånd
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till mottagandelag i de delar det avser 5 kap. 5 §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:229 punkt 1 i denna del och avslår motion
2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 5.- Reservation 2 (S, V, C, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S, V, C, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 106 0 0 SD 70 0 0 0 M 66 0 0 0 C 0 23 0 1 V 0 21 0 0 KD 19 0 0 0 MP 0 18 0 0 L 16 0 0 0 - 5 4 0 0 Totalt 176 172 0 1 Områdesbegränsning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till mottagandelag i de delar det avser 4 kap. 1 och 2 §§. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:229 punkt 1 i denna del och avslår motion
2025/26:4089 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.- Reservation 3 (C, MP)
Lagförslagen i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen
a) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. i de delar det avser 4 §,
b) antar regeringens förslag till
1. mottagandelag i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan,
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
3. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) med den ändringen att 1 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
5. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),
6. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
7. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
8. lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap,
9. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan,
10. lag om ändring i skollagen (2010:800),
11. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400),
12. lag om ändring i lagen (2026:000) om bistånd till vissa utlänningar vid inhibition av verkställigheten.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:229 punkterna 1 i denna del, 2-8, 9.1 och 10-12.Eget boende
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4.- Reservation 4 (S)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 1 105 0 0 SD 70 0 0 0 M 66 0 0 0 C 23 0 0 1 V 0 0 21 0 KD 19 0 0 0 MP 18 0 0 0 L 16 0 0 0 - 5 1 3 0 Totalt 218 106 24 1 Privat drift av asylboenden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.- Reservation 5 (S, V, MP)
Utformning av asylboenden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.- Reservation 6 (MP)
Anvisning till kommuner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 3.- Reservation 7 (S)
Dagersättning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3.- Reservation 8 (V, MP)
Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4089 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.- Reservation 9 (V, C, MP)
Översyn av mottagandet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 och
2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4.- Reservation 10 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 106 0 0 0 SD 70 0 0 0 M 66 0 0 0 C 23 0 0 1 V 0 21 0 0 KD 19 0 0 0 MP 0 18 0 0 L 16 0 0 0 - 6 3 0 0 Totalt 306 42 0 1
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.