Fru talman! Riksrevisionens granskning gällande infiltration och otillåten påverkan på olika sätt är oerhört välkommen. Den har föregåtts av återkommande rapportering om en kraftfull ökning av antalet försök eller konstaterade infiltrationsincidenter i bland annat Kriminalvården, som sorterar under justitieutskottet. Bara under 2023 såg man 144 fall av infiltration.
Vad är då infiltration, vilket alltså är granskningens fokus? Jo, det är när anställda på olika sätt smyger in budskap och brev eller för ut meddelanden från intagna kriminella på häkten och fängelser till andra kriminella utanför murarna. Det är kriminalvårdspersonal som utsätts för trakasserier, påtryckningar eller hot – men även för mutor – för att vara med och hjälpa de kriminella i deras planering. Trots att de blivit åtalade och dömda och avtjänar sitt straff vill flera fortsätta att styra den kriminella verksamheten från Kumlaanstalten eller andra fängelser. Det är förstås helt oacceptabelt.
Riksrevisionen ger inga direkta rekommendationer till regeringen, för regeringen beslöt senast förra året om en viktig förordningsförändring som möjliggör för Kriminalvården, Domstolsverket och Ekobrottsmyndigheten att begära utdrag ur misstankeregistret och belastningsregistret. Men det är tyvärr ingen garanti, fru talman. Det viktigaste arbetet sker och måste ske inom de granskade myndigheterna.
Kriminalvården har en egen underrättelseenhet i myndigheten. Det är ytterst dess ansvar att upptäcka otillåten påverkan och infiltration samt att förhindra att sådan över huvud taget kan förekomma genom att skärpa och upprätthålla rutiner och göra regelverket känt. Man ska inte som kollega bara titta bort, utan man måste kunna larma uppåt i systemet. De olämpliga personerna ska inte få sätta sin fot vare sig på häktena eller inom Kriminalvårdens väggar.
Men detta är tyvärr inte bara ett problem för Kriminalvården. De senaste fyra fem åren har vi sett hur advokater bryter mot yppandeförbud och förmedlar information till kriminella klienter när det är otillåtet. Det har lett till att advokater uteslutits, vilket är den yttersta sanktionen från Advokatsamfundet.
Något som också är oerhört graverande och allvarligt är att domstolsanställda åtar sig uppdrag å kriminellas vägnar. Det kan bero på allt från ekonomiska mutor till påtryckningar – de kriminella kanske känner personens släktingar. Men det kan också röra sig om kärleksrelationer, vilket tyvärr har visat sig vara återkommande i de här situationerna. En kriminalvårdare kan bli kär i någon intagen och börja leverera information på grund av det, det vill säga inte på grund av hot eller ekonomiska motiv.
Allt detta är skadligt för rättsväsendet. Allmänheten har rätt att kräva att rättsväsendet fungerar och ska kunna känna tillit. Ytterst handlar det om vår demokrati. Därför är den här granskningen viktig. Det är viktigt att riksdagen, utskottet och regeringen så småningom följer upp arbetet. Liberalerna ställer sig bakom justitieutskottets förslag till beslut: att skrivelsen ska läggas till handlingarna. Jag yrkar bifall till förslaget.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)