Riksrevisionens rapport om infiltration i staten

Betänkande 2026/27:JuU5

Hela betänkandet

Beslut i korthet

Skrivelse om Riksrevisionens rapport om infiltration i staten har behandlats (JuU5)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om infiltration i staten. Riksrevisionen har i sin rapport, granskat om Försvarets materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården vidtar effektiva åtgärder för att motverka infiltration.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att de tre myndigheterna inte arbetar tillräckligt effektivt för att motverka infiltration. Bristerna gäller både det förebyggande arbetet och förmågan att upptäcka pågående infiltration. Riksrevisionen lämnar även ett antal rekommendationer till de granskande myndigheterna.

I sin skrivelse framhåller regeringen att det framgår av de granskade myndigheternas yttranden över rapporten att dessa har arbetat vidare med rekommendationerna från granskningen. Regeringen för också sedvanlig dialog med myndigheterna. I skrivelsen lämnar regeringen också en redogörelse för dess arbete på området.

Riksdagen ser positivt på att de granskade myndigheterna arbetar vidare med Riksrevisionens rekommendationer och att det pågår arbete på området från regeringens sida.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 skrivelse.

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 3 november 2026, justerades 12 november 2026 och fick trycklov 13 november 2026.

Alla beredningar i utskottet

2026-10-22, 2026-11-03

Skrivelse om Riksrevisionens rapport om infiltration i staten har behandlats (JuU5)

Justitieutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om infiltration i staten. Riksrevisionen har i sin rapport, granskat om Försvarets materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården vidtar effektiva åtgärder för att motverka infiltration.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att de tre myndigheterna inte arbetar tillräckligt effektivt för att motverka infiltration. Bristerna gäller både det förebyggande arbetet och förmågan att upptäcka pågående infiltration. Riksrevisionen lämnar även ett antal rekommendationer till de granskande myndigheterna.

I sin skrivelse framhåller regeringen att det framgår av de granskade myndigheternas yttranden över rapporten att dessa har arbetat vidare med rekommendationerna från granskningen. Regeringen för också sedvanlig dialog med myndigheterna. I skrivelsen lämnar regeringen också en redogörelse för dess arbete på området.

Justitieutskottet ser positivt på att de granskade myndigheterna arbetar vidare med Riksrevisionens rekommendationer och att det pågår arbete på området från regeringens sida.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Debatt, Genomförd

Betänkandet bordlades 17 november 2026 och debatterades i kammaren 18 november 2026.
Stillbild från Debatt om förslag 2026/27:JuU5, Riksrevisionens rapport om infiltration i staten

Debatt om förslag 2026/27:JuU5

Webb-tv: Riksrevisionens rapport om infiltration i staten

Protokoll från debatten

Anf. 13 Lars Isacsson (S)

Fru talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens granskning av hur Försvarets materielverk, Kammarkollegiet och Kriminalvården skyddar sig mot infiltration. Riksrevisionens bedömning är rak: Arbetet är som helhet inte effektivt vare sig när det gäller att förebygga eller när det gäller att upptäcka.

Det kan ju låta torrt, det här. Vad handlar det om egentligen? Jo, det handlar om att kriminella nätverk och främmande makt försöker få in folk på statens insida. Förra veckan var jag med på en konferens organiserad av Sverige mot organiserad brottslighet, SMOB. Där pratade bland annat Institutet mot mutor, och man beskrev hur de kriminella riktar in sig på makten i de små besluten. Det är sällan generaldirektören de är ute efter, utan det kan vara bygglovshandläggaren, en medarbetare på domstolen eller den som har hand om alkoholtillstånden. Ett enda litet beslut på rätt skrivbord kan vara värt väldigt mycket pengar.

Jag vill börja med det som är bra. Regeringen har en handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan. Man har tillsatt utredningar om bakgrundskontroller och personalsäkerhet, vilket är bra. Riksrevisionen konstaterar dessutom att personalen i grunden är stabil och att de allra flesta som jobbar i staten gör ett hederligt jobb varje dag. Regeringen håller också med om att arbetet inte är tillräckligt effektivt.

Vad är det då för brister som Riksrevisionen ser? Jo, man lyfter bland annat brister i Kriminalvården, den myndighet som står närmast den organiserade brottsligheten. Där saknas en skyddsvärdesanalys, omkring 400 anställda har löneutmätning och ungefär var tredje säkerhetsklassad medarbetare har aldrig fått frågor om sin privatekonomi eller om hot och påtryckningar. Samtidigt ska Kriminalvården växa snabbare än någonsin. Bygger man ut i rekordfart måste grunden hålla, annars blir det fel.

På konferensen berättade också Migrationsverket och Tullverket vad som fungerar hos dem. De pratade mycket om ledarskapet – om chefer som pratar öppet om problembilden och som har tid för sina medarbetare – och om att det är naturligt att säga till när något känns fel eller udda. Det är också där Riksrevisionen hittar bristerna: På Kammarkollegiet känner nästan fyra av tio inte till rutinerna mot infiltration, och på Kriminalvården är många osäkra på hur visselblåsningen fungerar. Till detta kommer den upphandlade personalen, som säkerhetsprövas av sin egen arbetsgivare. Det är som att låta varje lag ha sin egen domare.

Fru talman! Vi socialdemokrater står bakom utskottets förslag, men en skrivelse i arkivet gör inte staten säkrare. Därför vill jag skicka med tre saker till kommande regering: Styr hårdare, följ upp att myndigheterna gör jobbet och ge Kriminalvården förutsättningar att växa utan att tumma på säkerheten! Det handlar om prioritering och styrning, och det handlar om att alla som möter staten ska kunna lita på att den inte går att köpa – inte i de stora besluten och inte i de små.

(Applåder)

Anf. 14 Fredrik Kärrholm (M)

Fru talman! Riksrevisionens granskning av infiltration i staten bekräftar det vi på ett övergripande plan redan visste, nämligen att detta är ett stort och allvarligt problem.

Som föregående talare nämnde har regeringen inlett insatser på strategisk nivå, men Riksrevisionens granskning visar att det finns brister i hur flera myndigheter i praktiken skyddar sig. Det konstateras att det finns återkommande brister i styrning, uppföljning och genomslag i verksamheten. Det grundläggande är att förebygga att olämpliga personer rekryteras från första början.

De brister som Riksrevisionen nu har identifierat behöver givetvis åtgärdas, fru talman, men riksdagen bör också vara ett föredöme. Riksrevisionens granskning gäller de statliga myndigheterna Kriminalvården, Kammarkollegiet och Försvarets materielverk, men det finns skäl att ställa sig frågan: Vad är det egentligen för människor som efter det senaste valet sitter här i Sveriges riksdag? Vilka intressen företräder de? Var ligger deras lojalitet?

Vi ska naturligtvis tycka olika; det är själva syftet med demokratin. Vi ska argumentera, debattera och strida om vilken politik som är bäst för Sverige. Men varje riksdagsledamot ska ha sin odelade lojalitet hos det svenska folket, vara hederlig och omdömesgill.

Varje politiskt parti måste ta ansvar för att deras kandidater lever upp till dessa krav. Det ansvaret brast uppenbarligen i det gångna valet, och inför nästa val bör väljarnas dom bli hård. Sverige förtjänar en bättre riksdag, och Sverige förtjänar en riksdag som är ett föredöme för myndigheterna. Precis som myndigheterna behöver de politiska partierna ta infiltrationen på större allvar.

Fru talman! Sverige har haft en förvaltning och politisk kultur som vilar på tillit. Det är i grunden en tillgång och något vi har all anledning att vara stolta över. Men om medborgarna får anledning att tvivla på statens tillförlitlighet förloras den tilliten, och det är högst skadligt. Därför är det så angeläget med ytterligare kontrollåtgärder. I en tid då främmande makt, organiserad brottslighet och andra aktörer systematiskt söker vägar in i våra institutioner måste vi ta detta på största allvar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Olle Olson (M).

Anf. 15 Roger Haddad (L)

Fru talman! Riksrevisionens granskning gällande infiltration och otillåten påverkan på olika sätt är oerhört välkommen. Den har föregåtts av återkommande rapportering om en kraftfull ökning av antalet försök eller konstaterade infiltrationsincidenter i bland annat Kriminalvården, som sorterar under justitieutskottet. Bara under 2023 såg man 144 fall av infiltration.

Vad är då infiltration, vilket alltså är granskningens fokus? Jo, det är när anställda på olika sätt smyger in budskap och brev eller för ut meddelanden från intagna kriminella på häkten och fängelser till andra kriminella utanför murarna. Det är kriminalvårdspersonal som utsätts för trakasserier, påtryckningar eller hot – men även för mutor – för att vara med och hjälpa de kriminella i deras planering. Trots att de blivit åtalade och dömda och avtjänar sitt straff vill flera fortsätta att styra den kriminella verksamheten från Kumlaanstalten eller andra fängelser. Det är förstås helt oacceptabelt.

Riksrevisionen ger inga direkta rekommendationer till regeringen, för regeringen beslöt senast förra året om en viktig förordningsförändring som möjliggör för Kriminalvården, Domstolsverket och Ekobrottsmyndigheten att begära utdrag ur misstankeregistret och belastningsregistret. Men det är tyvärr ingen garanti, fru talman. Det viktigaste arbetet sker och måste ske inom de granskade myndigheterna.

Kriminalvården har en egen underrättelseenhet i myndigheten. Det är ytterst dess ansvar att upptäcka otillåten påverkan och infiltration samt att förhindra att sådan över huvud taget kan förekomma genom att skärpa och upprätthålla rutiner och göra regelverket känt. Man ska inte som kollega bara titta bort, utan man måste kunna larma uppåt i systemet. De olämpliga personerna ska inte få sätta sin fot vare sig på häktena eller inom Kriminalvårdens väggar.

Men detta är tyvärr inte bara ett problem för Kriminalvården. De senaste fyra fem åren har vi sett hur advokater bryter mot yppandeförbud och förmedlar information till kriminella klienter när det är otillåtet. Det har lett till att advokater uteslutits, vilket är den yttersta sanktionen från Advokatsamfundet.

Något som också är oerhört graverande och allvarligt är att domstolsanställda åtar sig uppdrag å kriminellas vägnar. Det kan bero på allt från ekonomiska mutor till påtryckningar – de kriminella kanske känner personens släktingar. Men det kan också röra sig om kärleksrelationer, vilket tyvärr har visat sig vara återkommande i de här situationerna. En kriminalvårdare kan bli kär i någon intagen och börja leverera information på grund av det, det vill säga inte på grund av hot eller ekonomiska motiv.

Allt detta är skadligt för rättsväsendet. Allmänheten har rätt att kräva att rättsväsendet fungerar och ska kunna känna tillit. Ytterst handlar det om vår demokrati. Därför är den här granskningen viktig. Det är viktigt att riksdagen, utskottet och regeringen så småningom följer upp arbetet. Liberalerna ställer sig bakom justitieutskottets förslag till beslut: att skrivelsen ska läggas till handlingarna. Jag yrkar bifall till förslaget.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 18 november 2026.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksrevisionens rapport om infiltration i staten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:273 till handlingarna.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.