Sök

Riksdagen sa nej till 108 förslag i motioner om arbetsmiljö från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

19

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

32, 93 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-03-31

Bordläggning

2026-04-13

Debatt

2026-04-14

Beslut

2026-04-15

Riksdagen sa nej till 38 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om insatser för att främja ekonomisk jämställdhet, åtgärder för att motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

38, 122 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-03-31

Bordläggning

2026-04-13

Debatt

2026-04-14

Beslut

2026-04-15

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Exempel på särskilda insatser är lönebidrag, bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen samt tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning. Skälet till översynen är att säkerställa att villkoren för insatserna bidrar till att syftet med det arbetsmarknadspolitiska programmet uppfylls.

Tillkännagivandet grundar sig på förslag i motioner med anledning av regeringens skrivelse över Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksrevisionen drar i rapporten slutsatsen att det finns brister i hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar med målgruppen. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv.

Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag i arbetet med att ge rätt insatser till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Utskottet noterar också att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder för att förbättra stödet och att fler insatser kan behövas.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna och lade skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 56 minuter

Justering

2026-03-10

Datum

2026-03-10

Bordläggning

2026-03-17

Debatt

2026-03-18

Beslut

2026-03-19

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning och geografisk rörlighet, arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingens uppdrag och roll samt utformningen av arbetslöshetsförsäkringen.

Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

27, 84 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-20

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör arbetsrätt och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande bestämmelser inte är i behov av de ändringar som föreslås och till parternas ansvar för reglering av villkor på arbetsmarknaden.

Förslagen handlar bland annat om anställningsskydd, utstationering av arbetstagare samt arbete via digitala plattformar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

20

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa nej till 49 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om nyanländas bosättning, etableringsinsatserna och parallella samhällsstrukturer.

Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

63, 164 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-29

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning.

I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

37, 122 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-10

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Totalt cirka 5,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Integration och jämställdhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas mellan olika så kallade anslag. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, knappt 4,4 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 680 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder och drygt 190 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten. Pengar ska också gå till ytterligare fem anslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

79, 237 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-09

Bordläggning

2025-12-12

Debatt

2025-12-15

Beslut

2025-12-16

Totalt cirka 91,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, nästan 46 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Drygt 20,2 miljarder går till lönebidrag och Samhall och drygt 7,8 miljarder läggs på Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. Pengar fördelas på ytterligare 15 områden.

Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

50, 147 minuter

Justering

2025-12-04

Datum

2025-12-04

Bordläggning

2025-12-10

Debatt

2025-12-11

Beslut

2025-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att myndigheter ska kunna stänga av anställda.

Den möjligheten ska gälla om en arbetstagare befinner sig i en situation som har lett till uppsägning eller som kan antas leda till uppsägning eller avskedande.

Bland annat gäller dessa regler för förslaget:

• Avstängningen ska gälla omedelbart och under en viss tid som får uppgå till max två månader i taget.
• Om kollektivavtalet inte säger någonting annat ska arbetstagaren få behålla sin lön och andra anställningsförmåner under avstängningstiden.
• I det fall arbetstagaren är medlem i facket behöver arbetsgivaren informera arbetstagarorganisationen om avstängningen, om det inte görs kan arbetstagaren ha rätt till skadestånd. Det gäller också om arbetsgivaren bryter mot vissa handläggningsföreskrifter.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 30 minuter

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär vissa tillägg och förtydliganden i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Syftet med ändringarna är att se till att den nya arbetslöshetsförsäkringen fungerar som det var tänkt. Ett av tilläggen handlar om arbetssökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Förslaget innebär att även denna grupp ska kunna få arbetslöshetsersättning vid sidan av ett deltidsarbete.

En annan ändring gäller kravet på sammanhängande medlemskap i eller anslutning till en arbetslöshetskassa vid fastställandet av ersättningsnivån. Det förtydligas att det inte ska vara ett hinder för en arbetssökande att få en ersättning om 60 procent om sökanden har varit medlem tolv månader eller längre.

Lagändringarna ska börja gälla den 18 november 2025, men tillämpas retroaktivt från och med den 1 oktober 2025 då den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring träder i kraft.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2025-09-25

Datum

2025-09-25

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner när det gäller arbetssökande som har behov av utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen.

Förslaget innebär att en kommun ska vara skyldig att lämna vissa uppgifter om arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Uppgifterna kan bland annat behövas för att erbjuda en utbildning som är anpassad efter den arbetssökandes behov.

Regeringen föreslår även att Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för att tillhandahålla den information som behövs inom kommunernas verksamhet som avser den kommunala vuxenutbildningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-03

Bordläggning

2025-06-09

Debatt

2025-06-10

Beslut

2025-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

39, 108 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-26

Bordläggning

2025-06-04

Debatt

2025-06-05

Beslut

2025-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

9

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

47, 141 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-14

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

26, 114 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-14

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om arbetsmiljö. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket. Riksdagen hänvisar till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp, och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

16

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

9, 68 minuter

Justering

2025-04-10

Datum

2025-04-10

Bordläggning

2025-04-22

Debatt

2025-04-23

Beslut

2025-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, det arbetsmarknadspolitiska insatsutbudet, Samhall samt arbetslöshetsförsäkringen.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

11

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

42, 145 minuter

Justering

2025-02-27

Datum

2025-03-03

Bordläggning

2025-03-11

Debatt

2025-03-12

Beslut

2025-03-12

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, målgruppen för etableringsprogrammet, etableringsinsatserna och utanförskap. Riksdagen hänvisar till pågående arbete.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

41, 130 minuter

Justering

2025-02-13

Datum

2025-02-13

Bordläggning

2025-02-18

Debatt

2025-02-19

Beslut

2025-02-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna i statens budget för år 2025 inom utgiftsområdet Integration och jämställdhet ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 6,2 miljarder kronor. Mest pengar, knappt 5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. 571 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder och 168 miljoner går till åtgärder mot utanförskap.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

90, 277 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-10

Bordläggning

2024-12-13

Debatt

2024-12-16

Beslut

2024-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökad kontroll vid utbetalning av ersättning från den statliga lönegarantin. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar och missbruk av lönegarantin.

Den statliga lönegarantin är ett skydd för arbetstagare som innebär att staten betalar arbetstagarens krav mot arbetsgivaren på lön eller andra fordringar, upp till ett visst belopp, om arbetsgivaren har gått i konkurs eller är under företagsrekonstruktion. I dag är det ett antal länsstyrelser som ansvarar för att göra utbetalningar från lönegarantin, men detta ansvar ska under nästa år flyttas till Skatteverket.

Förslaget från regeringen innebär att den utbetalande myndigheten innan lönegarantin betalas ut ska göra vissa specifika kontroller mot uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas och andra uppgifter som finns i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 februari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-17