Statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund

Herr talman! Nu gäller det att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Den ena uppgiften är att stärka svensk sjukvård, begränsa smittspridning och skydda riskgrupper. Den andra uppgiften är att rädda ekonomin undan en fullständig krasch.

Moderaterna har därför föreslagit större direkta stöd till hotade företag och bred provtagning för att så snart som bara är möjligt kunna återstarta den svenska ekonomin.

Men vi måste också skydda vitala svenska intressen som kan hotas i coronakrisens spår. Under och efter corona kan svenska företag stå inför akuta lönsamhetsproblem, låga värderingar och en svag svensk krona. Många företag kommer att vara beroende av nytt kapital för att klara krisen.

Utländska investeringar i svenska företag har varit och kommer att vara viktiga för att skapa arbetstillfällen och stärka svensk konkurrenskraft i en global ekonomi. Men just nu befinner sig en liten och öppen ekonomi i ett mycket sårbart läge, och vi kan inte vara naiva.

Sverige har ännu inget regelverk för att granska och ytterst stoppa utländska direktinvesteringar som skulle kunna hota nationella svenska intressen. Det kan handla om infrastruktur och energi. Det kan också handla om att statsägda företag i centralstyrda länder vill köpa upp teknikföretag i framkant.

Frågan väcktes från början av EU redan 2018. Än så länge finns bara en svensk utredning, och den ska inte vara klar förrän i november 2021. Detta räcker inte. En temporär granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar skulle behövas omgående.

Mot bakgrund av detta frågar jag statsministern: Hur ser regeringen på dessa risker? Vilka åtgärder är ni beredda att vidta i närtid för att skydda svenska intressen?

Herr talman! Jag delar uppfattningen att det är dessa två huvudspår som gäller. Vi måste begränsa smittspridningen och se till att sjukvården får resurser samt göra så gott vi kan för att rädda så många jobb och företag som det någonsin går. Vi kommer inte att kunna rädda alla, men vi måste alla hjälpas åt för att lindra effekterna.

Det finns några saker till i strategin som är viktiga. Det handlar bland annat om att säkra den samhällskritiska verksamheten, att dämpa oron så gott vi kan och att hjälpas åt att få ut information.

Mycket behöver göras här och nu, men det är helt korrekt att vi även måste tänka på nästa fas och nästa steg. Hur får vi igång ekonomin när den tiden kommer? Vi är inte där ännu, och därför måste vi både lägga resurser här och nu och tänka att det kommer en tid efter detta.

I detta ingår givetvis också viktiga svenska intressen. Därför har vi inlett ett lagstiftningsarbete, och då måste vi börja med en utredning.

I spåren av den säkerhetsstrategi som regeringen beslutade 2017 utvecklas arbetet på en rad områden, och ett av dem är precis detta: Hur ser vi till att skydda vitala svenska intressen?

Det är viktigt att identifiera vilka dessa viktiga intressen är så att vi kan få en bred överenskommelse om vad som ska skyddas, vad som är nummer ett och så vidare. Sedan behöver vi få en lagstiftning på plats.

Parallellt har EU, precis som Kristersson påpekade, ett arbete igång med detta, och implementeringen av denna EU-lagstiftning, som vi precis har fått tillbaka, pågår. Det är ute på remiss så att vi kan göra något snabbare än 2021, då hela utredningen är klar. Remissarbetet pågår, och när vi får in det kommer vi att skynda på behandlingen så mycket det någonsin går.

Herr talman! Jag uppskattar att vi ser samma problem i detta.

Bara så att jag förstår saken rätt: Betyder detta att regeringen är beredd att tidigare än utredningens slutdatum föregripa denna fråga så att vi kan få en mekanism, antingen en temporär eller en definitiv, på plats i närtid så att det i princip direkt efter coronakrisens omedelbara förlopp finns ett regelverk som gör att vi inte står väldigt sårbara inför detta?

Om så inte är fallet skulle jag rekommendera att man använder de existerande lagmöjligheter som finns och breddar dessa en smula. En variant är att använda lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Inspektionen för strategiska produkter skulle kunna få ett bredare ansvarsområde. Det finns flera förslag som cirkulerar.

Ser statsministern någon möjlighet att få en permanent lagstiftning på plats redan i slutet av detta år?

Herr talman! Det jag refererade till är den lagstiftning som EU har på detta område. Den måste implementeras i varje land, och därför har vi låtit utredningen arbeta. Nu får vi tillbaka ett förslag som remitteras. Så måste beredningsgången vara. Att därutöver få på plats en mer heltäckande lagstiftning kommer att ta lite mer tid, av precis samma skäl: Vi har ett beredningstvång enligt den svenska grundlagen.

Vi skyndar på så mycket det går. Om det finns annan lagstiftning att ta till är vi inte främmande för det. Vi är öppna för att diskutera detta, för det är ett viktigt problem. Vi behöver hjälpas åt här och identifiera vad som är vitalt och strategiskt viktigt för Sverige och skydda det. Vi får inte vara naiva nu i dessa tider.

Dessutom kommer ekonomiska resurser att krävas, och vi måste fundera på hur vi kan hjälpas åt för att se till att det finns ekonomi för det fall att vi behöver gå in med pengar.

Herr talman! Tack, herr statsminister! Och framför allt: Tack till alla människor runt om i vårt land som just nu gör vad de kan för att stoppa detta virus fruktansvärda framfart! I en svår tid blir det en injektion av hopp när man ser hur många människor som svarar på hotet genom att visa sig från sin allra bästa och mest medmänskliga sida.

I den kamp som hela vårt samhälle för mot corona är det vårdpersonalen som står i den allra främsta linjen. När vi andra håller oss borta från smittade är det deras uppgift att göra precis tvärtom. Detta innebär en risk. Att det finns människor som är beredda att ta denna risk för att rädda oss är vi evigt tacksamma för. Just därför är det oerhört tragiskt att få höra rapporter från vårdpersonal runt om i landet som är rädda därför att de tvingas att vårda coronapatienter utan tillräcklig skyddsutrustning.

År efter år har mitt parti lagt fram förslag här i riksdagen om att vi måste återinföra beredskapslagren, för det behöver finnas skyddsmaterial på plats innan en kris kommer. Varje gång har regeringen röstat nej till våra förslag, och nu står vi där. Krisen är här, och vi är inte förberedda. Det är en helt oacceptabel situation.

Herr talman! Jag vill fråga statsministern: Hur ser han på sitt eget ansvar för att vårdpersonal runt om i landet just nu befinner sig i en mycket farlig situation?

Herr talman! All vårdpersonal ska naturligtvis känna säkerhet i sitt arbete. Det är därför det pågår ett arbete för fullt för att se till att det finns skyddsutrustning som används rätt på alla arbetsplatser som behöver det. Det pågår ett mycket idogt arbete nu med att få hem den skyddsutrustning som vi faktiskt hade beställt och betalat för men som andra länder stoppade utskeppningen av till Sverige.

Arbetet har pågått intensivt, och därför har vi kunnat få loss betydelsefull utrustning till Sverige. Vi ska också se till att den inhemska produktionen av utrustning ökas för att täcka upp. Att det är en flaskhals är det ingen tvekan om - det är lika bra att vara ärlig med det. Därför måste vi göra allt vi kan för att få upp volymerna.

Vad gäller regeringen har vi, utgående från den säkerhetsstrategi från 2017 som jag refererade till tidigare, påbörjat ett arbete för att se till att vi får en annan och högre beredskap för sjukvården i Sverige. Där ingår detta, och vi kommer att återkomma med information om hur arbetet ligger till inom kort.

En dag, efter att vi kommit igenom coronakrisen, kommer vi att behöva höja beredskapen i Sverige på många områden. Jag är därför glad att vi har påbörjat detta arbete. Det handlar både om smittsamma sjukdomar och om transporter. Vi kan inte utesluta att det blir fler terroristattentat i vårt land. Vi har energiförsörjningen. Naturkatastrofer kommer att drabba oss. Då måste Sverige stå rustat på ett annat sätt. Jag är därför glad att vi har påbörjat detta arbete. Jag hoppas att vi kan skapa en bred enighet om att vi ska höja beredskapen i Sverige och stärka civilförsvaret och totalförsvaret.

Herr talman! Tack, herr statsminister, för svaret!

Den brist på skyddsutrustning som vi nu ser är regeringens ansvar. Det är regeringen som borde ha sett till att Sverige stod rustat för att möta en kris, men detta har man inte gjort. Det kommer att komma en tid när regeringen får stå till svars för det. Men just nu befinner vi oss mitt i krisen, och vi måste fokusera på det akuta problem som ligger framför oss.

Vi lägger fram egna förslag om hur vårdpersonalen snabbt ska kunna få på plats tillräckligt med skyddsutrustning, och vi kommer att stödja alla förslag som läggs fram av regeringen och som verkar i denna riktning.

Just nu skulle vi vilja få svar på en akut fråga: När kommer den svenska vårdpersonalen att få tillgång till tillräckligt med skyddsutrustning?

Herr talman! Det låter på frågan som att det inte finns någon skyddsutrustning över huvud taget. Det är fel bild.

Vi måste få upp volymerna när det gäller skyddsutrustning - det är sant. Det formella ansvaret ligger på regionerna. De måste ha beredskap, också för denna typ av händelser. Detta är det grundläggande ansvaret. Nu när vi sett att vi har en brist har vi sett till att Socialstyrelsen blivit nationell upphandlare och att skyddsutrustning fördelas och först kommer dit där den behövs mest.

Nu är det viktigt att vi hanterar denna situation på kort tid och att vi, när vi nu har en utredning klar som kommer att presenteras inom kort, ser hur vi kan ta det vidare så att det blir en uthållig beredskap i Sverige.

Herr talman! Coronaviruset har försatt vår värld och vårt samhälle i en kris som är svår att fullt ut överblicka i dagsläget. Det vi däremot redan vet är att många människor tillbringar mer tid hemma än i vanliga fall.

Att den som kan jobba hemma gör detta är positivt, men den nya situationen skapar stor otrygghet och potentiell livsfara för kvinnor och barn som lever mitt i våldsamma relationer eller utsätts för andra typer av övergrepp. Sju av tio kvinnor som mördas i Sverige mördas av sin partner, och nu får vi rapporter om hur sexualbrotten mot barn på nätet ökar snabbt.

Centerpartiet har tillsammans med regeringen sett till att ordentligt med pengar har skjutits till både till kommuner och till regioner men även till de organisationer som jobbar med dessa frågor. Centerpartiet vill dock se ytterligare åtgärder i form av lagstiftning med höjda straff för denna typ av brott. Det kan handla om höjda straff för grov kvinnofridskränkning och för samtliga våldtäktsbrott, om slopad preskriptionstid för sexualbrott mot barn och om en förändring som gör att den förälder som använt dödligt våld mot ett barns andra förälder aldrig ska kunna få ensam vårdnad om barnet.

Min fråga till statsministern är: Är han och regeringen beredda att ställa sig bakom kravet på dessa förändringar och se till att vi så snabbt som möjligt kan få lagstiftning på plats som gör att ingen behöver frukta för sitt eget liv i sitt eget hem?

Herr talman! Även jag är glad över att vi har kunnat skjuta till så rejäla resurser för att så mycket vi kan skydda de kvinnor och barn som blir utsatta för både våld och sexuella övergrepp. Det behövs mer. Vi ser nu till att organisationerna får detta stöd, och de gör fantastiska insatser.

Vad gäller lagstiftningsarbete finns inget aktuellt på gång. Men vi har redan höjt över 50 straffsatser i svensk lagstiftning. Jag tycker att det visar väldigt tydligt hur vi ser på denna problematik. Med stor sannolikhet kommer det att bli mer av den varan. Jag kan inte exakt säga vilka straffsatser som vi kommer att höja, men vi kan inte utesluta att detta ska följas av utökade straff.

Vi har ett gigantiskt problem i vårt samhälle. Det syns dessvärre inte så tydligt. Mer borde rapporteras om alla de kvinnor och barn som blir utsatta. Det gäller inte minst i den situation som råder nu när många är hemma. Förövarna är hemma på ett helt annat sätt än de har varit förut. Vi behöver därför göra mer. Jag kan dessvärre inte i dag svara Anders W Jonsson exakt vilka straffsatser som behöver skärpas.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Det finns här i Sveriges riksdag ett väldigt brett engagemang för dessa utsatta grupper. Men i läget med en pågående kris är det väldigt viktigt att vi ser att denna grupp får det betydligt svårare givet att man befinner sig inom hemmets fyra väggar.

Det är viktigt att därför inte förlora tempo vad gäller lagstiftningsarbetet. Pengar till organisationer, kommuner och regioner kommer inte att lösa alla problem. Det gäller också att nu också successivt gå vidare med lagstiftning för att stötta gruppen och förhindra att vi får ytterligare våld i nära relationer.

Min förhoppning är att statsministern och regeringen också i fortsättning har med sig detta perspektiv, även i dessa kristider. Vi i Centerpartiet kommer att ha det.

Herr talman! Jag har ingen annan uppfattning. Det är klart att detta perspektiv är viktigt. Många kommer i rejäla bekymmer och blir utsatta för både misshandel och sexuella övergrepp. Detta måste stå i fokus. De som har det svårast i normala fall får det etter värre i en situation som denna. Vi måste självklart göra något.

Jag tycker därför att det är rätt att vi här och nu ser till att få ut mer resurser till kommuner, civilorganisationer, kvinnojourer och andra som kan göra fantastiska insatser på kort sikt. Låt oss sedan diskutera vad som behöver göras på lagstiftningsområdet.

Herr talman och statsminister Löfven! Vi befinner oss i en allvarlig kris. Det är en kris för hälsan. Många blir sjuka. Det är en kris för sjukvården, som pressas hårt. Det är en kris för den svenska ekonomin. Vänsterpartiet uppskattar den nära dialog som vi har med regeringen när det gäller att snabbt ta till kraftfulla åtgärder.

Vi är glada över att ni har genomfört sådant som också vi har föreslagit. Karensdagen är borta ur sjukförsäkringen. Kravet på sjukintyg har lättats upp. Det sker en rejäl förbättring av a-kassan, så att många av dem som förlorar sitt arbete nu kan få ett ekonomiskt skydd.

Jag tycker också att det är berömvärt att regeringen har varit så snabb med att korrigera sig när de fick en majoritet emot sig i finansutskottet. Vi kommer i eftermiddag att rösta om korttidspermitteringen. Det kommer nu att ställas villkor om att man när man tar emot detta stöd inte samtidigt ger aktieutdelningar. Stödet kommer också att kunna gå till familjemedlemmar i familjeföretag. Jag tycker att samarbetet med regeringen har varit gott.

Vi är väldigt glada över det beslut om a-kassan som har tagits. Det gör att tusentals av dem som nu förlorar otrygga anställningar går in i en akassa eller går med i en fackförening och därmed får ett grundläggande ekonomiskt skydd. Utan det hade många haft akuta ekonomiska bekymmer och varit tvungna att vända sig till socialkontoren för att få försörjningsstöd.

Detta visar också att a-kassan i Sverige har haft stora svagheter. Många har upplevt att den inte har gett det skydd som den borde ha gett. Framför allt många som har tillfälliga och otrygga anställningar har inte känt att det varit meningsfullt att ens vara med i a-kassan.

Min fråga till statsministern är därför: Är det inte en god idé att behålla de förbättringar som nu sker så att de inte blir temporära? Detta skulle kunna användas som ett sätt att stärka skyddet i Sverige vid arbetslöshet.

Herr talman! Jag kvitterar vad gäller samarbetet i riksdagen och den snabba behandling som riksdagen åstadkommit. Jag har sagt det flera gånger och säger det gärna igen. Att det har lagts fram förslag som förbättrar de ursprungliga förslagen är bara bra. Vi behöver hjälpas åt.

Det här handlar både om smittan och om sjukvården men inte minst även om jobben. Det är viktigt att vi ser till att så få som möjligt blir av med jobbet. Därför är stödet till näringslivet oerhört viktigt. Det gäller korttidspermitteringar, sänkning av arbetsgivaravgiften och sjuklöneansvaret. Allt detta är bra, eftersom vi därigenom underlättar för näringslivet att behålla sin arbetskraft.

Vi visste likafullt att några kommer att bli arbetslösa. Några är redan med i en a-kassa och omfattas redan av skyddet, men några gör det inte. Det här drabbar dem som individer, men det drabbar också hela ekonomin eftersom de inte kommer att kunna bidra i ekonomin. Detta var därför ett viktigt steg.

Vi har naturligtvis funderat på det här tidigare. Det parti som jag leder gick till val på att arbetslöshetsförsäkringen skulle förändras så att den blir mer lättillgänglig. En översyn av a-kassorna pågår. Bland annat diskuteras medlemsvillkor och arbetsvillkor. Vi har i dag en annan arbetsmarknad med ett par hundra tusen timanställda samt hundra tusen behovsanställda. Arbetsmarknaden ser annorlunda ut. Även dessa människor behöver ett skydd.

Ett arbete pågår. Därför vill jag inte säga att den förändring som nu är gjord är precis den som sedan kommer att finnas. Men jag ser definitivt behovet - det tror jag att alla gör nu - och att arbetslöshetsförsäkringen är betydelsefull för enskilda individer men också för hela vårt samhälle. Det är så det ska vara. Vi ska inte ha människor som inte kan delta och som är fattiga, utan vi ska ha en trygghet i vårt land.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag tolkar det som en vilja att ha en bättre arbetslöshetsförsäkring efter krisen än den vi hade före krisen.

Jag har ytterligare en fråga i anslutning till coronaepidemin. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kom häromdagen med en rapport där man slog fast att de privata sjukvårdsförsäkringarna innebär att patienter med mindre medicinska behov i dag går före kön för patienter som har större medicinska behov. Detta gäller framför allt privata vårdutförare. I ett läge där sjukvården är mycket hårt ansträngd och tvingas prioritera skulle jag vilja höra statsministerns syn på detta. Är det rimligt att privata försäkringslösningar innebär att det inte är den som har störst behov som först får del av sjukvårdens resurser och omsorg?

Herr talman! På det kan jag svara väldigt kort. Det är störst behov som ska avgöra tillgång till sjukvård. Det tror jag att vi brett är överens om. Det gäller också professionen. Läkarkollegiet är väldigt tydligt med detta. All sjukvårdspersonal och alla inom sjukvården menar att den som har störst behov ska ha först tillträde.

Detta är en väldigt tydlig moralisk princip. Jag tycker naturligtvis att den ska gälla oavsett läge. Störst behov är vad som ska avgöra.

Herr talman! Wuhanviruset utsätter vårt samhälle för stora prövningar. Jag är stolt över den solidaritet som svenska folket varje dag visar med äldre och riskgrupper genom att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Det vet jag att även statsministern är.

Jag delar också statsministerns uppfattning om att snabba och välriktade ekonomiska åtgärder krävs för att folkhälsokrisen inte ska bli en än djupare ekonomisk kris. Därför välkomnar jag att regeringen vill underlätta för näringslivet genom nedsatt arbetsgivaravgift.

Det förslag som presenterats har dock väckt en del frågetecken. Varje företag ska få en nedsättning för motsvarande 30 anställda. Men vårt näringsliv är olika strukturerat. Max Hamburgerrestauranger är till exempel ett enda företag, en juridisk person, och får då en nedsättning för motsvarande 30 anställda. McDonalds är däremot en franchisegrupp. Där är i princip varje enskild restaurang en egen juridisk person. De kan alltså få ett samlat stöd motsvarande tusentals personer. Samma problem ser vi i flera branscher.

I stället för ett stöd som fördelas per juridisk person hade det till exempel varit möjligt att rikta stödet till just de branscher som har det svårt och fördela ett mindre stöd per anställd.

Min fråga till statsministern är: Hur ser regeringen på risken att man indirekt snedvrider konkurrensen inom näringslivet i en allvarlig kris?

Herr talman! Det har varit viktigt för oss att stödja näringslivet så gott vi någonsin kan med olika åtgärder: direkta kostnadssänkningar, likviditetstillförsel, möjligheter till lån och så vidare. Här gäller det att jobba så snabbt som det någonsin går, för nu är det bråttom. Det är också det som branscherna säger till oss. Så sent som i dag läste jag kommentaren: Hellre fort men inte helt perfekt än sent och perfekt.

Vi gör naturligtvis så gott vi kan. Alla regler som införs är vi beredda att se över: Blev det bra? Eller behöver vi justera reglerna på något sätt? Jag kan inte säga att det är så i det här fallet. Vi var väldigt tydliga med att tyngdpunkten framför allt är på mindre företag. Det var därför det kom att gälla 30 anställda i det här regelverket. Jag har inte något förslag på någon förändring av regelverket nu.

Det är inte meningen att vi ska snedvrida konkurrensen, men man måste ha en regel, och någonstans blir det en gräns. Detta är det regelverk vi har nu, men vi är inte slutna i någon del. Vi är öppna för att se på olika förslag. Är det någonting som inte fungerar kan vi tänka oss att kolla på det. Men jag har inget konkret förslag i just den här delen.

Herr talman! Staten ska sätta spelreglerna för marknaden. De ska vara långsiktiga och lätta att förstå. Staten ska inte välja vilka företag som blir vinnare eller förlorare.

Jag delar statsministerns resonemang - det viktiga är att det vidtas kraftfulla åtgärder nu, och man får ha en öppenhet för att justera längs vägen. Med dagens förslag är risken stor att staten bidrar till en snedvridning av konkurrensen i ett läge där väldigt många företag har svårt att överleva ändå. Då är min fråga, herr talman: Ska jag tolka statsministerns svar som att det finns en öppenhet för att justera även i förslaget om arbetsgivaravgifterna, så att det inte snedvrider konkurrensen och så att det även når företag som riskerar att gå under i den här krisen och inte bara räddar vissa?

Herr talman! Jag är inte beredd att svara ja på den frågan här och nu. Jag är inte beredd att säga exakt vilka justeringar som behöver göras.

Vi inför nu olika förenklingar och stöd som är till för att hjälpa näringslivet på riktigt. Om vi ser att det är någonting som inte fungerar och att det finns goda skäl till ändringar är vi beredda att titta på det. Det har vi sagt hela vägen. Alla förslag tas emot. Men jag är inte beredd att här och nu säga exakt vilka förändringar som ska göras. Det vill till lite mer funderingar.

Återigen: Vi kommer alltid att hamna i gränsdragningar, och någon kommer att vara på fel sida av gränsen. Någon har organiserat sig på sitt sätt, vilket leder till en viss effekt, någon på ett annat sätt. Att gaffla in precis alla de detaljerna tror jag kommer att vara svårt, så jag vill inte svara ja på frågan här och nu.

Herr talman! Det är en prövningens tid för nationen. Jag vill tacka statsministern för de insatser han gör i detta svåra läge. Vi hjälper som sagt till från alla möjliga partier och i riksdagen för att få detta att gå framåt.

Det gäller att ha flera perspektiv när nu denna svarta svan har slagit in i den svenska ekonomin, den europeiska ekonomin och världsekonomin och sätter saker på sin spets. Efter årtionden av börsutveckling och ökade fastighetspriser pressas de nu ned. Det riskerar att få spridningseffekter långt in i den svenska ekonomin för lång tid.

Då måste vi göra mer, tror jag. Jag vill i det här läget fråga statsministern om den svenska handeln, som är extremt utsatt. Där jobbar väldigt många människor. Väldigt många människor får sitt första jobb där. Det är en viktig del av det svenska näringslivet vid sidan av industrin.

Det vi försöker göra är att lyfta av vissa kostnader för hyror. Det är fråga om ganska stora kostnader. I Sverige är det så konstigt att omsättningskostnaden för ett normalt handelsföretag är dubbelt så hög som för ett motsvarande företag i USA eller Storbritannien. De svenska kommersiella hyrorna är väldigt höga och uppblåsta.

Om man nu inte kommer fram till en lösning som är hållbar för både fastighetsägarnas organisationer och den svenska handelns och näringslivets organisationer, hur kan statsministern då tänka sig att gå vidare för att kunna göra mer insatser? Gör vi inte det nu riskerar vi att slungas tillbaka årtionden i utvecklingen. En massarbetslöshet i handeln står för dörren. Varslen står som spön i backen. Vi måste se till att det här kommer på plats. Kan statsministern vidta ytterligare åtgärder och sätta press på dessa aktörer?

Herr talman! Först vill jag tacka Liberalerna. Jag vill understryka att alla hjälps åt. Alla gör ett fantastiskt arbete. Det är viktigt. Det är utan tvekan en av Sveriges styrkor.

När vi tittar på varselsiffrorna och vilka som drabbas ser vi naturligtvis att handeln är drabbad. Men nästan hälften av varslen gäller hotell eller restauranger. Det är också så att olika delar av handeln drabbas på olika sätt. Det finns faktiskt även en del handel som går väldigt bra.

Inte heller i det här fallet kan jag här och nu säga att vi kommer att göra den eller den förbättringen. Jag menar att det vi har gjort vad gäller hyreskostnader kommer att innebära en rejäl sänkning, förutsatt att de som hyr ut är med på detta. Nu ligger det faktiskt en moralisk press på dem att inte säga "vi tänker inte vara med på det här". Om nu staten har avsatt en rejäl pott med pengar för att möjliggöra en sänkning av hyran tycker jag att det trycket ska ligga på dem: Nu hjälps man åt här och ser till att få ned hyran! Då kommer detta att innebära en rejäl sänkning av hyreskostnaden.

Därutöver har vi även för de här företagen korttidspermitteringar, övertaget sjuklöneansvar, arbetsgivaravgifter som kan sänkas och så vidare. Sammantaget bör det bli ett bra stöd även till handeln.

Herr talman! Liberalerna hoppas verkligen att det blir rätt och att man kommer överens. Men från liberalt håll tror vi att det måste göras betydligt mer på detta område. Vi kommer att få återkomma. Även om riksdagen är väldigt liten just nu sett till antalet ledamöter har vi hela tiden sammanträden för att se till att vi stöttar det svenska näringslivet, som är grunden för vårt framtida välstånd. Det finns ingen genväg. Vi kan inte bara ta ut pengar ur statens kassa.

Slutligen vill jag återkoppla till det som moderatledaren Ulf Kristersson var inne på om vikten av att skydda näringslivet. På senare år har inte minst ett stort land i öster - då menar jag längre bort än Ryssland - ägnat sig åt att göra ganska aggressiva uppköp i Sverige och göra stora investeringar inom energi, elektronik och bioteknik. Förrförra året investerade man 38 miljarder, förra året 12 miljarder. Det är stora investeringar som riskerar att hamna i andra länder, men de får en strategiskt allvarlig effekt för Sverige. Jag hoppas verkligen att statsministern kommer tillbaka med ett förslag på hur vi kan screena och skanna säkerhetspolitiskt viktiga företag i Sverige.

Herr talman! Den sista delen har jag redan svarat på. Ja, vi ser detta. Det krävs en balans. Vi tycker samtidigt att utländska direktinvesteringar ibland faktiskt är bra och tillför resurser, kompetens och produktivitet. Allt är inte av ondo. Men naturligtvis får vi inte vara naiva. Här finns det absolut strategiska intressen som vi ska bevaka. Vi ska gå vidare med den processen.

När det gäller fastigheterna har samhället avsatt resurser. Då tycker jag att vi får hjälpas åt och trycka på fastighetsägarna så att de gör sin del. Här måste alla hjälpas åt. Jag tror att många fastighetsägare vill det. Varför ska de vilja bli utan hyresgäster? Om det skulle kapsejsa vore det ingen framgång för dem heller.

Nu gäller det hotell, restauranger och handel. Men vi vet inte hur länge detta kommer att pågå och vilka andra sektorer som med tiden kommer att bli lidande. Hur länge dröjer det innan industrin i ännu bredare omfattning blir lidande? Vi måste ha resurser även till nästa steg.

Herr talman! Jag kan notera att de flesta medborgare verkar ha tagit statsministerns ord om att visa folkvett på allvar. Vi kan nu se att det är fullt med avbokningar för Gotlandsfärjan, flygresor från Stockholm och annat. Men budskapet verkar inte gå hem hos alla medborgare fullt ut.

Jag talade i telefon med en medborgare bosatt i södra Stockholm, Fruängen, för en liten stund sedan. Han berättade att han och hans vänner nu tänker resa till Dalarna över påskhelgen.

Med anledning av detta måste jag ändå fråga statsministern: Har du något särskilt budskap till dem som hittills inte verkar ha förstått det budskap som de borde ha förstått?

Herr talman! Jag tror att Dag Larsson själv gav svaret. Jag har vid ett flertal tillfällen sagt att de allra flesta förstår att detta är på riktigt och på riktigt allvar.

Det vi gör här och nu kommer att avgöra hur många sjuka och svårt sjuka vi får eller hur många avlidna vi får, och om sjukvården kommer att klara av det eller inte. Det är därför vi ska platta till kurvan.

Då måste vi alla hjälpas åt och fråga oss: Är den här resan nödvändig, eller är den inte nödvändig? Riskerar jag med den här resan att bidra till smittspridningen? Riskerar jag att försvåra för sjukvården? Res inte! Tänk om!

Vi har nu den här tiden. Om vi hjälps åt som ett land, som vi brukar göra, tar vi oss också igenom detta. Är uppoffringen att inte göra den här resan, så gör inte den resan. Vi visar solidaritet nu.

Herr talman! EU bygger på respekt för människans värdighet. Solidaritet är ett av EU:s grundvärden. Vi måste nu jobba med att vården får de resurser som behövs. EU jobbar nu med upphandlingar av respiratorer, tester och personskyddsutrustning, och Sverige deltar. Vi hoppas att det materialet ska komma hit så fort som möjligt.

Situationen i flyktinglägren måste lindras. Det behövs hygienartiklar och rent vatten. Statsrådet Peter Eriksson jobbar med det inom biståndet och med kontakter med kollegor i EU.

Det brådskande nu är att bekämpa corona. Samtidigt behöver vi tänka på den långsiktiga återuppbyggnaden. Europa behöver vara socialt och ekologiskt hållbart och motståndskraftigt mot kriser. Det gäller såväl pandemier som klimatkrisen.

Statsministern: Tjeckien och Polen har gjort utspel om att slopa EU:s klimatmål och Green Deal. Det vill inte Sverige. Hur ser statsministern på den utvecklingen framåt?

Herr talman! Det kanske inte var överraskande att just Polen och Tjeckien har gjort utspelet. De har varit skeptiska till EU:s klimatpolitik hela tiden. Jag sitter själv i Europeiska rådet och hör vad som sägs.

Jag menar att de har lika fel nu som då. Det är inte så att bekämpningen av coronaviruset och covid-19 förändrar den grundläggande strategin om vårt klimatarbete. Det var viktigt förr. Det är lika viktigt nu. Det kommer att vara lika viktigt efter.

Det handlar om omställningen. Även där är det inställningsmässigt mentalt den framtid som innebär tillväxt. Det är det gröna som är framtidens tillväxt. Det är där vi har ny teknik och de nya jobben. Det är därför vi har den framtida välfärden där.

För mig är det helt uppenbart att vi inte ska dra ned på de ambitionerna. Ursula von der Leyen är också väldigt tydligt med det. Det finns också andra företrädare som med mig talar för att vi helt enkelt ska fortsätta med Green Deal.

Herr talman! Jag vill först och främst välkomna de 15 miljarder som nu kommer regioner och kommuner till del. Det kommer att behövas, bland annat på grund av minskade skatteintäkter i en djup ekonomisk kris och också kostnader på grund av corona. Jag tror att det kommer att behövas ännu mer till regionerna framöver, eftersom det finns många merkostnader.

Min fråga handlar egentligen om personalen. Vi har lyft en fråga i Moderaterna. De som nu jobbar i frontlinjen både i äldreomsorgen och i sjukvården med coronapatienter behöver naturligtvis skyddsutrustning. Men vi tycker att de också skulle behöva ett tillägg.

Det är ett lönetillägg. Vi har sagt 5 000 kronor. Det kan vi diskutera med regeringen. De kan kanske också får betalt när de är hemma och är sjuka. De kan få full lön vid det tillfället. Den här personalen sliter hårt. De behöver mer än våra hejarop och varma hjärtan. De skulle behöva en uppmuntran.

Jag tänker fråga statsministern om regeringen kan tänka sig ett tillägg för personal i frontlinjen.

Herr talman! Det är bra att vi är brett överens om att skjuta till generella tillägg. Vi har sagt till regioner och kommuner: De merkostnader som ni får beroende på detta tar staten. Ni behöver aldrig tänka på att det ska saknas ekonomiska resurser. Vi har tillräckligt med flaskhalsar vad gäller personal men också utrustning. Det får inte falla på det ekonomiska. Ni gör vad ni behöver göra.

Jag har talat med ett antal kommunala företrädare och regionföreträdare av olika politisk färg. De är nu fullt upptagna med att se till att lösa den här uppgiften. När det gäller huruvida man ska gå in och göra löneförändringar ska man nog tänka sig för.

Frågan är: Vem ska inte ha? Vem tillhör inte den här gruppen? Det tror jag nog att man ska vara väldigt försiktig med. Vi ska se till att man har de bästa resurser som finns ute i kommuner och regioner.

Herr talman, statsministern! Sverigedemokraterna har under lång tid förespråkat att vi ska ha en allmän, statlig och helt skattefinansierad akassa. Det är synd att vi i den här situationen inte har den på plats.

Förändringarna av arbetsvillkoren som regeringen föreslår är bra och rimliga. Men förslaget om att i det här läget minska medlemsvillkoret till tre månader ter sig just nu lite märkligt. Jag uppfattar regeringens nya förslag som att man måste vara medlem i a-kassan i tre månader för att kunna få mer än grundersättningen även fortsättningsvis.

I det här läget med en begynnande massarbetslöshet, vore det då inte bättre att slopa medlemsvillkoren och göra både medlemskap och arbetsvillkor helt retroaktiva för samtliga arbetstagare?

Herr talman! Som jag sagt tidigare pågår en översyn av a-kassan för att göra den mer tillgänglig. Man tittar både på medlemsvillkoret och arbetsvillkoret för att det ändå ska finnas någon inträdesbiljett för att få del av arbetslöshetsförsäkringen. Det är utifrån det som de här reglerna är utformade.

Man gör det betydligt enklare. Det kommer att träffa väldigt många människor. Reglerna har tagits fram i samarbete med a-kassorna och deras samorganisation. Men vet sedan förut vad som är bra.

Jag menar att den förändring som är gjord är bra och kommer att träffa många. Det innebär att många inte behöver gå ut i fattigdom. Det är de regler som vi kommer att ha för de här stöden.

Herr talman, statsministern! Coronakrisen föder en ny sorts kriminell aktivitet med stor efterfrågan på bland annat skyddsutrustning. Olika former av utegångsförbud och restriktioner i EU:s medlemsländer har gjort att kriminella nätverk kan agera mer ostört samtidigt som människors allmänna oro ökar.

Viljan från kriminella nätverk att göra samhället mer osäkert och sårbart är stor just nu. Enligt Europol har antalet cyberattacker ökat. It-attacker sker mot sjukhus it-system. Antalet bedrägerier ökar där pandemin utnyttjas av kriminella gäng. Det gäller allt från spekulationer med aktier till upphandling av alkogel och sjukvårdsutrustning som sker utan att varorna levereras.

Det är inte rätt att utnyttja ett samhälle och dess invånare som är i kris. Därför vill jag fråga statsministern vilken beredskap polisen och Säpo har för att stoppa brottslighet som sker i coronatider.

Herr talman! Först delar jag helt och hållet analysen. Det finns dessvärre människor som inte drar sig för något utan använder en sådan här situation för bedrägerier eller vad det nu kan vara. Då måste samhället stå starkt och visa att det är fullständigt oacceptabelt.

Jag är glad att vi har lyckats tillföra både polisen, säkerhetspolisen och andra myndigheter mer resurser för att hantera såväl bedrägerier som våldsbrott och cyberbrott. Vi behöver både personella och ekonomiska resurser för att göra det.

Alla myndigheter måste göra sin beredskapsplanering. Även polisen får gå igenom: Hur ska vi nu fungera på bästa möjliga sätt i just den här situationen? Man kan behöva vara behjälplig i sjukvården. Det kan vara andra saker som man behöver göra annorlunda.

Alla myndigheter, inklusive polisen, Kriminalvården och andra i rättskedjan gör sin egen analys och sin egen plan för att hantera situationen så bra som möjligt.

Herr talman! Den ekonomiska krisen djupnar snabbt. Den enskilt viktigaste åtgärden för att rädda företag och undvika enorm arbetslöshet är nu att kraftigt förstärka permitteringsstödet. Regeringens förslag räcker inte. Permittering måste bli möjlig upp till 90 procent av tiden. Det finns en fara i att vänta.

Men det finns också problem med själva reglerna för att få permitteringsstöd. De leder nu till ökad arbetslöshet. Regeringen har, tvärtemot råd från sin egen expertmyndighet Konjunkturinstitutet, infört ett krav på att företag måste säga upp tillfälligt anställd personal för att få del av permitteringsstödet för fast anställda. Många har redan sagts upp på grund av detta krav. Men januaripartierna vill inte ändra regeln.

Anser statsministern verkligen, i denna djupa lågkonjunktur, att redan utsatta grupper på arbetsmarknaden på grund av statens krav ska tvingas ut i arbetslöshet för att företag ska få nödvändigt stöd i krisen? Om han inte anser det, när kommer regeringen att ändra på denna orimliga regel?

Herr talman! Jag var förbundsordförande 2008/2009 när vi hade en kris. Då fanns detta inte över huvud taget. Då gick tiotusentals människor ut i arbetslöshet helt i onödan, enligt min uppfattning.

Nu finns det här. Nu är avtal som täcker nästan 2 miljoner löntagare tecknade. Det är klart att den här korttidspermitteringen kommer att ge människor möjligheter att behålla sina jobb.

Själva regelverket, som det beslutades om, var också det som var berett och klart. Många, även näringslivet, har gett uttryck för att man hellre vill ha någonting snabbt och kanske inte perfekt än att vänta länge, tills allting har gått fel. Nu är det här på plats.

Jag har också sagt i tidigare svar här att vi är beredda på att se över regelverken om någonting som införs blir fel eller inte kan användas. Jag kan inte heller i det här fallet svara exakt på just den här frågan. Men vi är beredda att se över det som inte fungerar.

Herr talman! Tack, statsministern! Och tack till alla som gör viktiga insatser för vårt land i denna svåra tid!

I samband med coronakrisens utbrott kunde vi inledningsvis se enskilda EU-länder införa exportförbud för medicinsk skyddsutrustning. Vi hörde talas om att ansiktsskydd som var beställda av Italien hölls tillbaka av Tjeckien. Tyvärr fastnade också ansiktsmasker som Sverige hade beställt i Tyskland.

Sverige och handelsministern har agerat snabbt och tydligt och framfört till kommissionen och andra medlemsstater att alla exportrestriktioner måste försvinna. Det här äventyrar nämligen både bekämpandet av corona och hela EU-tanken. EU borde i stället underlätta för import av viktiga varor, exempelvis genom att avskaffa EU:s tullar på medicinsk skyddsutrustning.

Jag undrar därför om statsministern vid det informella EU-toppmötet nu i veckan lyckades få förståelse för den svenska ståndpunkten om att exportförbud för medicinska artiklar är skadligt för oss alla.

Herr talman! Jag och många fler lyfte upp just det problemet, att nu när vi kanske som mest behöver marknaden riskerar den att förstöras när vissa länder inför exportförbud. Precis som Mathias Tegnér påpekar har Sverige drabbats. Saker som vi hade betalt för blev stoppade. Vi lyckades ändå få loss en båt från Tyskland.

Dessvärre har Frankrike, Italien, Slovakien, Rumänien, Spanien, Tjeckien och Polen kvar exportbegränsningar. Det togs upp på videomötet förra torsdagen, och det finns med i slutsatserna därifrån. Jag har också tagit upp det i ett flertal bilaterala samtal, med kommissionens ordförande, med Europeiska rådets ordförande och med kollegor. Jag har haft säkert fem sex samtal om att vi ska hjälpas åt här och nu men också om att vi måste få till regelverket så att vi koordinerar oss på ett betydligt bättre sätt och använder EU-marknaden som det är tänkt.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten, tänkte jag säga. Det är nämligen förra veckans möte jag vill ställa en fråga om.

Parallellt med den viktigaste frågan just nu, att motverka coronavirusets spridning, pågår en diskussion inom EU om hur Europasamarbetet bäst bör användas för att få igång ekonomin och sysselsättningen när virusets härjningar väl har avtagit.

I uttalandet talas det om en omfattande återhämtningsplan. Jag tror att det finns en risk med den återhämtningsplan som EU tänker ta fram. Det är för stort fokus på att omfördela resurser inom EU. Jag är rädd för att länder som till exempel Sverige, som har sparat mycket i ladorna, kommer att behöva fördela om till länder som kanske har levt över sina tillgångar.

EU:s styrka är just handelsutbytet och den gemensamma marknaden. Då gäller det att se till att inte ha handelshinder och att få igång den inre marknaden. Hur tänker statsministern jobba i EU för att stimulera den europeiska och den svenska ekonomin?

Herr talman! Det är ett viktigt ämne som tas upp. Den dagen vi kan börja skjuta på för att så snabbt som möjligt få ekonomin på fötter behöver vi själva, som land, fundera på vad vi gör internt. Men det är lika viktigt att fundera på vad vi gör tillsammans i EU. Det handlar om att koordinera vårt agerande på ett betydligt bättre sätt än vid ingången av krisen så att vi ser till att den inre marknaden fungerar och att vi verkligen tar till vara den kraften och får till utbyte av handel.

Det finns dock en balansgång som vi måste fundera igenom. Om betydelsefulla länder i EU inte klarar av situationen kommer det såklart att påverka hela EU-samarbetet. Då är också Sverige väldigt utsatt; 70 procent av vår export går ju till Europa.

Man måste alltså vara försiktig när man vidtar åtgärder. Men vi kommer att behöva vidta koordinerade åtgärder, även ekonomiska.

Herr talman! Jag vill tacka statsministern, som trots rådande omständigheter tar sig tid att vara på plats och svara på våra frågor.

Även min fråga gäller coronaviruset och dess konsekvenser. Sveriges strategi för att stoppa smittspridning av covid-19 skiljer ut sig, både i Norden och i Europa, då våra restriktioner i jämförelse med andra länder är väldigt försiktiga.

I exempelvis Danmark gick regeringen tidigt ut med hårda restriktioner. Det ser man nu effekten av. Deras kurva håller på att plattas ut. I Sverige ser vi i stället en mycket oroande uppgång av antalet smittade. Allt tyder på att situationen kan komma att förvärras väldigt snabbt om vi inte agerar.

Därför vill jag fråga statsministern hur det kommer sig att Sveriges regering inte agerar mer kraftfullt, i likhet med länder i övriga Europa, för att förebygga en eskalerande smittspridning.

Herr talman! Situationen kommer, för alla, att bli värre innan det blir bättre. Det måste vi ha klart för oss. Och det kommer inte att ta veckor. Det kommer att ta månader. Och det kommer det att göra för hela Europa.

Jämförelsen med Danmark haltar något. Med tanke på folkmängden har vi nämligen ungefär samma situation, även om vi har vidtagit något annorlunda åtgärder.

Sverige skiljer inte ut sig genom att ha gjort helt annorlunda än andra. Vi har också begränsat exempelvis skolgången. Men vi valde att göra det för universitet, högskolor och gymnasier, därför att eleverna där har möjlighet till distansundervisning på ett annat sätt än man har i lägre åldrar.

Vad gäller skolorna är det också många som har sagt: Stäng inte skolorna! Det säger näringslivet, det säger sjukvården och det säger andra. Jag talade i går med en regionföreträdare som sa: Stäng inte skolorna. Då klarar vi inte sjukvården.

Vi gör det som är bäst för att begränsa smittan.

Herr talman! Den coronaepidemi som nu rasar ställer Sveriges krisberedskap inför enorma utmaningar. Jag tror att det finns en insikt om att vår beredskap inte är så god som den borde vara.

Till hösten ska riksdagen fatta ett nytt totalförsvarsbeslut. Grunden för det är att ju starkare civilt försvar vi har, desto bättre blir också krisberedskapen. Om vårt samhälle klarar av att hantera de krav som krig kan ställa oss inför är vi också bättre rustade för att hantera kriser.

Nu har riksdagen tillkännagett för regeringen att arbetet med det civila försvaret måste prioriteras och accelereras. En rad myndighetsföreträdare har uttryckt oro över att arbetet med det civila försvaret går för långsamt.

Jag vill därför fråga statsministern vilka åtgärder han kommer att vidta för att öka tempot i arbetet med det civila försvaret i ljuset av de erfarenheter vi nu kan dra av coronapandemin.

Herr talman! Jag är glad att det också här finns en bred enighet i Försvarsberedningen om behovet av att stärka vår beredskap, det civila försvaret och därmed totalförsvaret. Där är vi överens.

Därför har vi påbörjat arbetet och tillfört mer resurser till civilförsvaret. Försvarsberedningen har varit tydlig med att där ska tillföras mer resurser. Där behöver också kompetensen byggas upp, och det arbetet är påbörjat.

Självklart ska vi dra slutsatser också av denna kris. Vad lär vi oss av den som vi behöver ta med oss i arbetet? Det är helt naturligt, och det ska vi naturligtvis göra.

Herr talman! Sveriges riksdag har i dag diskuterat förändrade regler i fråga om bland annat sjuklöneansvar och slopat krav på läkarintyg. De är nödvändiga och viktiga förändringar.

Förslagen gäller dock inte de utsatta grupper som till följd av till exempel cancerbehandling har nedsatt immunförsvar, alltså som först kan ha besegrat en svår cancersjukdom men som på grund av de tuffa behandlingarna har ett mycket svagt immunförsvar, eller människor som till exempel lider av en lungsjukdom.

Att tillfälligt utöka smittbärarpenningen till dessa grupper och till föräldrar med barn i riskgrupp skulle innebära att de kan stanna hemma och slippa oron för vad smittan kan betyda för just dem och känna ekonomisk trygghet. Det är också grupper som om de blir smittade skulle bli oerhört vårdkrävande, eftersom deras försvar att motstå smitta är så nedsatt.

I dag har vi moderater därför lagt fram ett utskottsinitiativ med detta innehåll på riksdagens bord. Jag vill vädja till statsministern att skyndsamt ta initiativ för att hjälpa dessa utsatta människor som nu behöver samhällets stöd, och jag undrar vad regeringen avser att göra.

Herr talman! Jag får frågan här och nu, och jag kan inte detaljerna. Naturligtvis känner jag inte heller till all behandling som sker i utskotten.

Initiativ som tas i utskotten kommer att diskuteras i utskotten. Regeringen kan få en tydlig inriktning om vart ni vill gå i frågan. Vi har hela tiden sagt att saker som införs i spåren av coronakrisen kan komma att behöva förändras. Jag kan inte här och nu säga att precis den eller den förändringen kommer att ske, men vi har hela tiden sagt att vi är öppna för att göra förbättringar. Det är meningen att det ska fungera, och det är meningen att folk ska känna sig så trygga som de kan i en svår tid. Vi får återkomma till detaljerna.

Herr talman! I går kom Folkhälsomyndigheten åter med nya riktlinjer för hur vi gemensamt kan motverka spridningen av covid-19. Ett av dessa råd var att antalet resenärer i kollektivtrafiken måste begränsas. Detta har varit på tapeten under en längre tid eftersom det återkommande har rapporterats om överfull kollektivtrafik i landets storstäder.

De som inte kan jobba hemifrån utan måste ta sig till sjukhuset eller äldreboendet för att jobba riskerar i dag att smittas på vägen till eller från jobbet.

En av lösningarna för att minska trängseln och den risk den utgör är att uppmuntra bilismen. Min fråga till statsministern är därför om regeringen kommer att verka för att ta bort trängselskatten och underlätta för bilisterna i stället för att tjäna pengar på dem som genom sitt bilkörande bidrar till att minska smittspridningen.

Herr talman! Vi menar att det är viktigt att kollektivtrafiken fungerar i den här situationen, så det finns inga förslag på att ta bort någon trängselskatt. Det borde vara naturligt att om människor behöver åka med kollektivtrafiken så ska de inte behöva åka för trångt.

Det finns ändå en grundläggande tydlig rådgivning i alltifrån att tvätta händerna ofta och noggrant och att inte hälsa på äldre till att inte umgås för tätt socialt. Då måste vi inrätta samhället efter detta i den här stunden, och det innebär att vi får se till att utöka möjligheterna till kollektivtrafik så att man inte behöver sitta tätt i en buss eller i något annat färdmedel. Det är en framkomlig väg. Jag vill gärna att folk åker kollektivt, men inte för tätt.

Herr talman! Coronakrisen slår stenhårt mot företag och jobb. Moderaterna presenterar krispaket, och regeringen har gjort liknande. Många företagare kämpar bokstavligen för överlevnad för sina företag.

Förslag och beslut som har fattats handlar om permitteringar, skatteuppskov och initiativ för att slopa arbetsgivaravgifter. Det kommer många frågor från landets företagare om procentsatser, datum, om det gäller deras bransch, om företaget påverkas eller inte. Man kan se att en enkel och snabb hantering kan få företag att överleva. Omvänt kan onödig byråkrati och informationsbrist innebära att bolag de facto går under.

Vad gör statsministern konkret för att företag ska få information om vilka krisstöd som finns och för att Skatteverket och Tillväxtverket ska få en snabb hantering så att just informationsbrist eller statlig byråkrati inte gör att bolag går under i onödan i detta viktiga läge?

Herr talman! Först och främst ska det vara så lite byråkrati som möjligt, men att helt komma bort från byråkrati och administration kommer inte att ske. Något måste det vara.

Vi har en mycket bra dialog med branschorganisationer och arbetsgivarorganisationer, som ju stöder sina medlemsföretag. De når många. Jag tror att alla de som är med i dessa organisationer kommer att få mycket hjälp.

De myndigheter som blir berörda, Skatteverket eller Försäkringskassan, har en skyldighet att se till att informationen finns tillgänglig. Jag vet också att de växlar upp personalen för att hantera dessa frågor så snabbt det någonsin går. Något slags kontakt med myndigheterna kommer man i de flesta fall att behöva.

Vi har tillfört resurser till myndigheterna så att de kan hantera ett ökat flöde.

Herr talman! Jag vill fråga statsministern om internationellt samarbete. När det nu råder en coronapandemi som florerar över hela jordklotet är det viktigare än någonsin med det internationella samarbetet. Det är viktigt att lära av dem som har lyckats, det vill säga de som ser ut att ha gjort något som har dämpat coronavirusets framfart.

Här tänker jag specifikt på WHO. Det finns ett land som inte tillåts medlemskap i WHO, som inte får sitta med vid bordet och diskutera, som inte ges möjlighet, som andra länder, att ställa frågor. Det är ett land med 23 miljoner invånare men få fall av coronasmittade - tack och lov. Jag tänker här på Taiwan.

Jag undrar om statsministern är beredd att aktivt arbeta för att Taiwan ska bli en fullvärdig medlem av WHO.

Herr talman! Ett direkt svar är att den frågan vill jag ta via Utrikesdepartementet. Den typen av frågor kan jag här och nu inte svara ja eller nej på. Det kan vara så att vi driver den frågan redan - jag vet inte. Jag kan dessvärre inte svara.

Däremot delar jag helt uppfattning med Margareta Cederfelt att internationellt samarbete är otroligt viktigt. Därför har vi kontakt med våra nordiska grannar och med våra europeiska vänner. Jag samtalade med FN:s generalsekreterare Guterres häromdagen, och jag kommer att samtala med OECD:s generalsekreterare Gurría senare i dag liksom med Sydkoreas president och Kanadas premiärminister.

Vi har det kontaktnätet för att se till att det internationella samarbetet också fungerar. Vi har det viktigaste samarbetet med EU, men även utanför är det viktigt att vi söker kontakt med de som är likasinnade och att vi fortsätter att driva våra frågor.

Exakt frågan om WHO får jag återkomma till.

Herr talman! Om ett par dagar kommer Norrland att stå utan fungerande flygförbindelser. Norwegian har ställt ned flygplanen och lämnat den delen av landet. I går meddelade BRA att de gör detsamma, och SAS ringde runt och informerade regionråd med flera om att man kommer att göra precis likadant.

Det flygindustrin velat är helt enkelt att få besked av regeringen om man kan tänka sig någon form av utökad trafikplikt i detta allvarliga läge. Alternativet är att Sverige på ett par dagar kommer att stå utan inrikesflyg. Då kommer inte ingenjörer, sjukvårdspersonal, mediciner eller teknisk utrustning att komma vare sig till Norrland eller till Gotland med snabba transporter.

Vi moderater fattade beslutet i går att vi är beredda att göra en sådan upphandling, det vill säga att utöka trafikplikten och se till att vi har fungerande flygförbindelser utanför de få orter som i dag är upphandlade.

Min fråga till statsministern är om han och regeringen kan tänka sig att göra likadant, för det är bråttom. Norrland står strax utan fungerande snabba förbindelser.

Herr talman! Edward Riedl har helt rätt, och vi håller på med exakt den frågan. Infrastrukturminister Tomas Eneroth arbetar med hur vi säkerställer att vi har flyg där vi faktiskt måste ha flyg. Vi kan inte helt plötsligt stå utan i landsändar som är beroende av det.

Därför pågår det arbetet för fullt. Exakt när och hur får vi återkomma till, men vi kan inte lämna landsändar i sticket och säga "tyvärr, ni blev utan". Det är viktigt för oss. Vi arbetar på det, och vi får försöka hitta en så bra lösning som möjligt så snabbt som möjligt.

Herr talman! Varslen ökar nu kraftigt. Finansdepartementets senaste prognos, som vi fick höra i går, är att arbetslösheten i år kommer att nå åtminstone 9 procent. Även antalet konkurser ökar nu kraftigt.

Statsministerns frågestund

Regeringen och oppositionen arbetar för att få åtgärder på plats, inte minst genom beslut här i riksdagen nästan dagligen. Det är åtgärder för att motverka konkurser och säkerställa att vi stöttar svensk ekonomi och svenskt näringsliv i denna tid.

Samtidigt möts vi av bekymrande signaler från en del näringslivsföreträdare om att en del insatser riskerar att bli alltför krångliga och att det är alltför svårt att som företagare förstå vilka insatser som nu kommer på plats och hur man som företagare kan ta del av dessa insatser. Vi hör också att den ränta på 6,6 procent som finns i regeringens förslag upplevs vara alltför hög för att man ska ha råd att ta del av insatserna.

Jag vill därför fråga om statsministern delar oron att dessa åtgärder riskerar att bli alltför krångliga för att företagare ska kunna dra nytta av dem.

Herr talman! Jag tycker att helhetsbilden ändå är att många kommer att bli reellt hjälpta av de insatser som är gjorda - korttidspermitteringen, sjuklöneansvaret, arbetsgivaravgifterna, det vi gör på skatteområdet med uppskjuten moms och så vidare.

Vad gäller räntan på skatten är den fortfarande under diskussion. Vi kommer att återkomma med ett nytt förslag, eftersom det fanns även sådana synpunkter i riksdagen. Vi tycker naturligtvis att vi ska ta till oss den typen av förslag.

Jag vill alltså säga att helhetsbilden är att det här är bra i den här stunden, men det finns inget som inte kan bli bättre. Är det något vi kan förenkla och förtydliga ska vi göra det.

Det kommer dock inte att bli så att det inte finns någon administration eller att det inte finns något man måste söka eller vad man nu gör. Men då har vi många duktiga branschorganisationer och arbetsgivarorganisationer som finns där och stöttar sina företag.

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.