Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz, minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, EU-minister Jessica Rosencrantz och jämställdhetsminister Nina Larsson.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Arbetslösheten i Sverige har ökat dramatiskt – 100 000 fler i arbetslöshet – sedan SD och regeringen tog över ansvaret. Många unga står utan jobb, samtidigt som företag säger att de inte hittar rätt kompetens. Det visar tydligt att regeringen inte har gjort tillräckligt, trots sin så kallade arbetslinje.

Nu ser vi dessutom att nya grupper drabbas. Enligt en ny rapport ökar arbetslösheten mest bland utbildade män födda i Sverige. Ingen går säker när arbetslösheten biter sig fast.

Utvecklingen sticker dessutom ut. Medan arbetslösheten har minskat i flera jämförbara länder har Sverige underpresterat.

Jag kan konstatera att det saknas krisinsikt och initiativförmåga. Arbetsmarknadspolitiken har fullständigt kollapsat.

Är arbetsmarknadsministern nöjd med hur läget ser ut i Sverige? Behövs det inte krisinsatser för att komma till rätta med krisläget på svensk arbetsmarknad?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Arbetslösheten i Sverige är för hög – det tror jag att alla i den här kammaren är överens om. Vi har nästan en halv miljon arbetslösa, enligt Statistiska centralbyrån. Hälften av dem är utrikes födda.

Det stora problemet på svensk arbetsmarknad är framför allt att vi har väldigt många personer som aldrig har etablerat sig på den. De saknar de kompetenser och förmågor, inte minst språk men också yrkeskunskaper, som svenska arbetsgivare efterfrågar.

Därför har vi lagt om politiken. Därför satsar vi på utbildningar som leder till jobb. Vi ser till att det alltid lönar sig bättre att arbeta, och vi säkerställer en fortsatt stram asylinvandring till Sverige så att vi kan hjälpa och stötta de personer som finns här.

Fru talman! Fortfarande har vi dock en rekordhög arbetslöshet, och ändå lägger regeringen inte mer resurser på arbetsmarknadsutbildningar och andra insatser för att få människor i arbete.

Mina frågor kvarstår: Varför är ministern så nöjd? Varför görs det inte mer? Vilka krisinsatser görs på det här området? Varför har inte arbetsmarknadsministern gjort mer för att få fler i jobb genom att till exempel satsa på fler arbetsmarknadsutbildningar och sådana insatser?

(Applåder)

Fru talman! Jag är glad att Sofia Amloh lyfter den här frågan och särskilt frågan om utbildningsplatser. Den här regeringen har nämligen lagt till 14 000 utbildningsplatser. Senast i budgeten för innevarande år adderade vi ytterligare platser just på arbetsmarknadsutbildningar, riktade inte minst mot vårdsektorn.

Vi ska ha fler utbildningsplatser. Men det är också viktigt att människor går de utbildningar med vilka vi nu möjliggör för människor att skaffa sig den kompetens som krävs för att klara sig på den svenska arbetsmarknaden.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Britz.

I Sverige har kvinnor och män samma möjlighet till utbildning, arbete och egen försörjning. Vi sverigedemokrater står också tydligt emot hedersförtryck och kvinnoförtryck.

Diskussionen fokuseras ofta på lönegapet mellan kvinnor och män, men det riskerar att skymma en ännu mer grundläggande ojämställdhet: att många kvinnor helt står utanför arbetsmarknaden. Enligt SCB är arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor i arbetsför ålder exakt fyra gånger så hög som bland inrikes födda kvinnor.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Johan Britz: Avser ministern att vidta några konkreta åtgärder för att bryta utanförskapet bland utrikes födda kvinnor och föra fler från bidragsberoende till arbete? Och är ministern beredd att medge att denna situation är ett resultat av en tidigare ansvarslös migrationspolitik?

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Det är precis som ledamoten säger: Situationen på svensk arbetsmarknad är på makronivå värst för utrikes födda kvinnor. Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor är ungefär tre gånger så hög som bland inrikes födda.

Det här behöver vi göra något åt. Det finns lite olika sätt att göra detta. Det vi just har lagt fram är att vi reformerar etableringsersättningen så att den blir individualiserad, vilket gör att fler kvinnor kommer att delta i etableringsinsatserna.

Vi ska inte heller glömma behovet av att hela tiden satsa på korta utbildningar som kombinerar yrkeskunskaper med språk. Det har vi gjort, och det kommer vi också att gå vidare med.

Fru talman! Tack så mycket för svaret, ministern!

Många av de kvinnor vi talar om lever i miljöer där arbete och egen försörjning aktivt motarbetas genom hedersnormer. Den som vill arbeta får alltså inte arbeta. Hur skulle man kunna använda arbetsmarknadspolitiken för att motverka hedersförtryck, och vilka konkreta politiska åtgärder skulle ministern kunna vidta?

Fru talman! Jag tror att vi behöver jobba mer med att ställa samma krav på kvinnor som vi ställer på män för att bryta den hedersproblematik som ledamoten tar upp.

Jag vill också säga att detta till viss del är en effekt av att vi har haft en hög asylinvandring till Sverige. Det är därför vi måste fortsätta hålla en stram asylinvandring till Sverige så att vi kan ha resurser att hjälpa dem som är här.

Fru talman! I förra veckan kom Klimatpolitiska rådet med sin utvärdering av regeringens klimatpolitik från 2022 till 2026. Där framkommer det tydligt att klimatmålen inte nås med beslutad politik. Utsläppen har ökat, styrmedlen för transporter har försvagats och kostnadseffektiviteten, något som regeringen har framhållit som viktigt, har minskat. Vi riskerar att bomma klimatmålen till 2030, med risk för böter från EU på belopp från 8 miljarder till hela 40 miljarder kronor.

Min fråga till ministern är: Vilka reformer kommer regeringen att presentera för att nå klimatmålen till 2030? Det är bråttom nu.

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Vi har en klimatpolitik i Sverige som är en av världens bästa. Vi är ett föredöme i EU, och EU är ett föredöme i Sverige. Det är en viktig utgångspunkt när vi pratar om klimatinsatser i Sverige och hur vi ska hantera våra utsläpp.

Vi är överens om att vi behöver göra mer för att må målen för 2030. Det är bland annat därför vi har presenterat att vi i vårändringsbudgeten kommer att både förstärka elbilspremien och inrätta ett nytt styrmedel som gör att offentliga myndigheter kan köpa in mer biodrivmedel och också gå snabbare fram i sin elektrifiering.

Fru talman! Jag tackar för svaret, men tyvärr är det ministern säger inte tillräckligt.

Det finns förslag som gör att vi kan nå målet, men det känns inte som att regeringen är intresserad av att verkligen minska utsläppen så att vi kan nå 2030-målet. Min slutsats är att vi verkligen behöver byta regering i höst om något ska hända. Jag ska ge tre tips.

Satsa på kollektivtrafik i hela landet. Bredda elbilspremien ännu mer än vad regeringen gör. Storsatsa på laddpunkter och fossilfria bränslen.

Fru talman! Det som ledamoten tar upp är delvis rätt, nämligen att vi behöver göra mer för att nå målen till 2030. Det är vi alla överens om. Sedan är det viktigt att förstå varifrån vi kommer, med den inflationschock vi hade och den reduktionspliktspolitik som innebar att 1 liter diesel skulle kosta mellan 5 och 7 kronor mer i dag än vad den gör. Jag tror inte att det är en politik som gör att svenska folket tycker att det är viktigt att minska utsläppen.

Fru talman! Den som läser Tidöavtalet kan se att där står att klimatpolitiken ska stämmas av mot forskningen och baseras på fakta. I förra veckan kom forskningen med sin dom över regeringen.

Klimatpolitiska rådet, med Sveriges samlade forskarelit från KTH, Lund, SMHI och så vidare, säger att vi inte kommer att nå målen och att avståndet till målen har ökat.

Klimatministern gjorde ett skriftligt uttalande och sa att han inte delar rådets kritik – tvärtom. Då blir min fråga mycket enkel: Vilken forskning och vilka fakta baserar klimatministern sitt uttalande på eftersom det går tvärtemot den samlade svenska forskarkåren?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Vi är inte överens om allt som Klimatpolitiska rådet säger. Det vi framför allt inte håller med om är deras bedömning att vi inte kommer att nå det långsiktiga målet om 2045. Det beror delvis på att de skapar en ögonblicksbild och inte tar in all den politik som den här regeringen och det här samarbetet, Tidösamarbetet, innebär framåt. Det handlar inte minst om den massiva utbyggnaden av kärnkraften, vilket gör att Sverige kommer att kunna ställa om till fossilfri el i fler sektorer än vad som har skett hittills.

Fru talman! Det forskningen säger, och alltså är fakta, är att utsläppen i dag är högre än när regeringen tillträdde. Elbilsandelen med den här regeringen har inte ökat på samma sätt som Danmark har fördubblat sin elbilsanvändning.

Min fråga kvarstår: Vilken forskning kan ministern hänvisa till när man i Tidöavtalet säger att man ska basera politiken på forskningen, medan den samlade forskarkåren i Sverige säger att klimatministerns politik och regeringens politik inte är tillräcklig? Källhänvisa gärna till vilken forskning man syftar på.

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att vi ska beskriva verkligheten som den ser ut. Förra året var andelen elbilar som såldes i Sverige näst högst i hela EU. Danmark har, precis som ledamoten tog upp, en något högre andel elbilar. Men Sverige ligger näst högst i EU.

Vi tycker inte att Klimatpolitiska rådet tar in vidden av den omläggning av energipolitiken som vi nu gör med satsningen på kärnkraft.

(Applåder)

Fru talman! Jag fortsätter på samma spår, det vill säga Klimatpolitiska rådets rapport som kom i förra veckan.

Rapporten understryker, som sagt, att Sveriges klimatarbete går åt fel håll. Utsläppen har ökat. Gapet för att nå klimatmålen har blivit större. Men man levererar också råd till en framtida regering om hur man ska öka takten i klimatarbetet och hur klimatarbetet ska stärkas.

Vad tar klimatministern med sig från rapporten?

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att få fortsätta prata om detta. Det uppskattar jag särskilt.

Problemet med den bedömning som Klimatpolitiska rådet gör vad gäller det långsiktiga målet är enligt regeringen att rådet inte till fullo tar in effekterna av omläggningen av energipolitiken som vi gör.

Vi kommer bara att klara klimatet i Sverige, i Europa och i resten av världen om vi elektrifierar. Då måste vi ha fossilfri el, och då är kärnkraften helt central för vårt land och för andra länder. Den delen måste man ta in.

Det kommer att ske stora skiften och stora språng i elektrifieringen när det finns effekt och el där den behövs och när den behövs.

Fru talman! Jag hade tänkt att fråga om ministern har hittat några felaktigheter i rapporten. Men eftersom jag inte fick svar på min första fråga vill jag fortfarande fråga vad ministern tar med sig från Klimatpolitiska rådets rapport.

Fru talman! Vi tar med oss att vi delar bedömningen att det behöver göras mer för att vi ska nå 2030-målet. Det är vi helt överens om. Men vi vill inte göra saker som skjuter hushållens ekonomi i sank, som gör att det inte går att skjutsa sina barn fram och tillbaka till träningen. Det kommer regeringen och Tidösamarbetet inte att genomföra.

Fru talman! Regeringen har gått fram med ett nytt lagförslag om att kriminalisera psykiskt våld för att komma åt den typ av upprepade kränkningar, nedbrytning och kontrollerande beteende i nära relation som rättsligt, tyvärr, ofta faller mellan stolarna i dag. Det är ett viktigt steg för att ingripa tidigare och stärka skyddet för framför allt de kvinnor som lever i utsatthet.

I lagförslaget beskrivs hur psykiskt våld tar sig uttryck i kontrollerande beteende som steg för steg begränsar den utsattas handlingsutrymme och skapar ett starkt beroendeförhållande. Vi vet att detta beroende i många fall byggs upp genom ekonomiskt våld, genom att begränsa tillgång till pengar, skuldsätta den utsatta partnern eller på annat sätt göra det ekonomiskt svårt att lämna en destruktiv relation.

Mot den bakgrunden vill jag fråga jämställdhetsministern på vilket sätt lagförslaget om psykiskt våld riktar in sig på den typen av ekonomiska övergrepp.

Fru talman! Stort tack till ledamoten för en oerhört angelägen fråga.

Det psykiska våldet, som också inkluderar det ekonomiska våldet, är ett fruktansvärt samhällsproblem. Det drabbar framför allt alldeles för många utsatta kvinnor.

Regeringen föreslår ett nytt brott, psykiskt våld, för att få bukt med upprepade former av kontroll, kränkningar eller nedbrytning av olika slag. Det ekonomiska våldet är en del av detta.

Det ekonomiska våldet kan många gånger ta sig olika uttryck. Många gånger ryms det inom andra former av straffbestämmelser, till exempel skadegörelse, stöld och bedrägeri. Men det kan också förekomma i kontrollerande beteende. Precis den typen av frågor som har fallit mellan stolarna kommer vi nu åt.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka jämställdhetsministern för svaret.

När det gäller ekonomiskt våld vet vi att det ofta är avgörande för att upprätthålla kontrollen. Precis som ministern säger handlar det inte bara om enskilda handlingar utan också om ett mönster som i praktiken gör det svårt för den utsatta att ta sig ur situationen.

Tillämpningen av det nya brottet blir helt central. Hur avser regeringen att säkerställa att det ekonomiska våldet fångas upp i rättstillämpningen?

Fru talman! Tack, ledamoten, för följdfrågan! På detta område är det helt avgörande med mer kunskap. Vi har redan lagt ett antal uppdrag till många myndigheter om att stärka kunskapen och att metodutveckla kopplat till hela våldsspiralen. Ofta är det en komplex hotbild där olika former av våld kombineras. Detta gör också den här lagstiftningen så bra, för det är nu vi har möjlighet att täppa till de gapen.

Fru talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

Livsmedelsberedskapen har varit väldigt låg under många år. Det är en högt prioriterad fråga för regeringen. Vi måste öka landets livsmedelsproduktion så att det finns mat vid kris eller krig.

För att livsmedelsproduktionen ska öka krävs att jordbruket kan expandera utan att hämmas av förbud som bottnar i annan lagstiftning. Jag syftar på miljöbalken och hur den tillämpas av landets myndigheter. Som exempel har jag tidigare lyft det orimliga med mjölkbonden i Bankeryd som måste fråga alla sina 190 grannar om lov för att sprida lite gödsel på sina åkrar eller äggbonden i Östergötland, som inte får miljötillstånd för att bygga ut sin äggproduktion. Det felar endast 10 kilo kväve i luften.

Min fråga är: Är det verkligen rimligt att livsmedelsberedskapen sätts ur spel av en lagstiftning som går tvärtemot livsmedelsstrategin, med målet om att öka livsmedelsproduktionen?

Fru talman! Tack för en välfunnen fråga från Magnus Oscarsson! Arbetet i regeringen är så fördelat att de här frågorna huvudsakligen hanteras av Peter Kullgren. Men låt mig börja med att konstatera att en förutsättning för att vi ska ha en livsmedelsproduktion som fungerar i de högre delarna av hotskalan är att vi har ett konkurrenskraftigt jordbruk i fredstid. Precis som Magnus Oscarsson antyder är det så att vi inte kan eller får ha regler som hämmar konkurrenskraften i det svenska jordbruket.

Jag vet att min kollega Peter Kullgren gör allt han kan för att rensa upp i regelkrånglet och för att vi ska ha en regeltillämpning som går i linje med att bygga ett konkurrenskraftigt jordbruk som också har förutsättningar att fungera i hela hotskalan.

Fru talman! Jag har talat med en länsstyrelse som säger att miljöbalken gäller vid kris eller krig. Då blir det en mycket märklig situation när vi i dag har en lagstiftning som utgör en hämsko och åsidosätter att vi får öka livsmedelsproduktion. Ser inte ministern behov av nationell självförsörjning i relation till annan lagstiftning, givet det säkerhetspolitiska läge som vi har? Vi måste ju faktiskt klara oss.

Fru talman! Tack, Magnus Oscarsson, för följdfrågan! Svaret är att vi ser ett mycket stort behov av en hög självförsörjningsgrad i livsmedelsproduktionen.

Vad gäller miljöbalken finns det möjligheter för regeringen att under höjd beredskap meddela föreskrifter som avviker från miljöbalken. Jag utesluter inte alls att detta är en fråga man behöver titta ytterligare på.

Fru talman! De senaste sju månaderna har antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen minskat. Från och med 1 oktober 2025 har också en ny inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring trätt i kraft. Den innebär en tydligare avtrappning med syftet att stärka drivkrafterna att söka ett arbete.

Med anledning av detta vill jag ställa frågan till arbetsmarknadsminister Johan Britz: Hur har regeringen resonerat när det gäller denna förändring av akassan?

Fru talman! Tack, Patrik Karlson, för denna viktiga fråga!

Vår utgångspunkt är att akassan ska vara ett skydd mellan arbeten, men det får inte bli en långvarig försörjning. Om akassan blir en långvarig försörjning kommer fler personer att drabbas av långtidsarbetslöshet, passivitet och den stress och de psykosociala problem som arbetslöshet innebär. Dessutom kommer barnen inte att se sina föräldrar gå till jobbet på morgonen.

Därför är det viktigt att vi har system som hela tiden driver människor att ta jobb och att hela tiden anstränga sig för att komma ut ur sin arbetslöshet.

Fru talman! Min följdfråga blir: Hur tror arbetsmarknadsministern att dessa förändringar av akassan på längre sikt kommer att påverka arbetslösheten i vårt land?

Fru talman! Det vi ser nu är att de bedömningar som kommer, till exempel från Konjunkturinstitutet häromdagen, visar att strukturarbetslösheten kommer att gå ned i Sverige tack vare de förändringar av a-kassan som vi har gjort. Strukturarbetslösheten är ju den grupp av människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden även om konjunkturen är bra.

Det vi ser är alltså väldigt glädjande. Det är rätt politik för Sverige. Det är rätt politik för många människor och för deras barn.

Fru talman! Jag konstaterar att min kollega Sofia Amloh inte fick svar på sin fråga om vilka konkreta arbetsmarknadspolitiska åtgärder regeringen tänker vidta när vi har en rekordhög arbetslöshet – den tredje högsta i hela EU.

Regeringen har gått fram med nedskärningar på arbetsmarknadspolitiska insatser gång på gång, trots att vi befunnit oss i denna situation under hela mandatperioden.

Linnéuniversitetet larmade i går om att 1 000 utbildningsplatser riskerar att gå förlorade på grund av regeringens nedskärningar. Jag rekommenderar arbetsmarknadsministern att ta till sig av den kritiken och göra något åt den massarbetslöshet som råder i Sverige just nu.

Frågan är om vi ska tolka det som att arbetsmarknadsministern är nöjd med läget – att han är nöjd med 100 000 fler arbetslösa. Om han inte är nöjd, varför föreslår regeringen nedskärningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna?

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Detta är viktiga frågor. Vi är, tror jag, brett överens i den här kammaren om att arbetslöshet inte är något som vi eftersträvar. Tvärtom behöver arbetslösheten minska.

Men arbetslöshetsperioderna behöver också bli kortare. Det är därför regeringen satsar på utbildningar som leder till jobb. Det är därför regeringen säkerställer att det alltid lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Och det är därför vi genom en stram asylinvandring säkerställer att vi har resurser att hjälpa de personer som befinner sig i Sverige.

Fru talman! Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna presenterat nya satsningar för kvinnofrid, med fokus på att förebygga mäns våld mot kvinnor och också att stärka stödet till våldsutsatta. Det är väldigt viktigt att den här frågan ges ökad prioritet, inte minst mot bakgrund av det dödliga våldet mot kvinnor.

Samtidigt är detta ett område där staten under lång tid har genomfört återkommande satsningar utan att utvecklingen vänt i tillräcklig grad. Alltför många kvinnor lever fortfarande i utsatthet, och det finns tydliga brister i såväl samordning som uppföljning och ansvarstagande mellan olika aktörer.

Vilka konkreta resultatkrav och uppföljningsmekanismer avser jämställdhetsministern att införa för att säkerställa att de nu presenterade satsningarna på kvinnofrid leder till varaktigt minskat våld och stärkt stöd och skydd för utsatta kvinnor i hela landet?

Fru talman! Stort tack till ledamoten Sara Gille för en angelägen fråga!

De nya satsningar som vi presenterade tidigare under den här veckan, med nya miljoner till insatser för att stärka stadigvarande boende för utsatta kvinnor som kanske är på väg från en akut situation med kvinnojourer, är oerhört angelägna. Även förebyggande insatser mot det sexualiserade våldet är oerhört angelägna, liksom en informationskampanj mot det dödliga våldet.

En av de andra åtgärderna som vi arbetar med just nu är en långsiktig strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. En av anledningarna till att vi tar fram denna nya långsiktiga strategi är att vi vill förbättra och utöka styrningen och uppföljningen för de här frågorna.

Det är precis som ledamoten pekar på helt avgörande att vi kommer vidare. Detta är ett omfattande samhällsproblem som måste upphöra.

Fru talman! Det finns numera bekräftade uppgifter om att Ungerns utrikesminister informerar Moskva om vad som sägs på EU-möten. Även Sveriges utrikesminister uppger att hon under en längre tid har tänkt på vad hon säger på EU:s möten.

Polens premiärminister, som också var Europeiska rådets ordförande under förra mandatperioden, uppger att han bara tar till orda när det är nödvändigt och inte säger mer än han måste på Europeiska rådet.

Avslöjandena om Ungerns utrikesminister och om att Polens premiärminister inte talar helt fritt på Europeiska rådet gör att man ändå kan misstänka att fler ungerska ministrar rapporterar direkt till Moskva.

Min fråga till EU-ministern är hur dessa bekräftade och även obekräftade misstankar påverkar EU:s rådsmöten, hur det har påverkat EU-ländernas statsråds agerande på mötena och om det kan ha påverkat de beslut som har fattats.

Fru talman! Tack till Ilona Szatmári Waldau för en mycket viktig fråga!

De uppgifter som har framkommit är såklart mycket allvarliga. Det finns mycket i Ungerns agerande de senaste åren som med rätta har fått mycket kritik också från svensk sida. Det gäller utvecklingen i Ungern, situationen med att Ungern blockerar viktiga stöd till Ukraina och nu de senaste uppgifterna om kontakterna med Moskva.

Om detta stämmer är det såklart allvarligt. Precis som utrikesministern kommenterade är det samtidigt så att vi för svenskt vidkommande är väldigt tydliga med våra positioner vad gäller Ryssland och inte har någonting att dölja. Men samtalen i Europeiska rådet och i ministerråden måste kunna ske i en förtroendefull anda. Därför är det djupt problematiskt om det finns täta kontakter mellan Ungern och Ryssland också i denna del.

Vi kommer att fortsätta att verka för att framför allt få fram stöd till Ukraina och sätta ökad press på Ryssland.

Fru talman! Rysslands invasion av Ukraina har visat att motståndskraft inte bara handlar om militär styrka utan om hela samhällets förmåga att fungera i kris. Där har civilsamhället varit avgörande. Scouter, jägare och ideella krafter har spelat en stor roll för människors hälsa och samhällets motståndskraft.

Här i Sverige finns samma kraft. Friluftsrörelsen, idrotten och studieförbunden når människor där staten inte gör det i vardagen, i krisen och i det förebyggande arbetet varje dag i hela landet och inte minst på landsbygden. Trots det står många organisationer fortfarande vid sidan av beredskapssystemet. Tre av fyra saknar samarbete med myndigheter samtidigt som stödet minskar och kraven ökar.

Jag vill ställa en fråga till civilminister Carl-Oskar Bohlin. Vilka resurser kommer regeringen att avsätta för att stärka civilsamhällets roll i totalförsvaret i hela landet?

Fru talman! Tack, Anne-Li Sjölund, för frågan!

Jag vill börja med att säga att det per definition inte finns någon som är fast bosatt i Sverige som står vid sidan av det svenska beredskapssystemet. Det svenska beredskapssystemet är ytterst hela totalförsvaret. Det är alla invånare och alla medborgare i det här landet, och därmed också alla juridiska och fysiska personer.

Det finns en beredskapsstruktur på myndighetsnivå. Den ska naturligtvis ha så bra och så upparbetade gränssnitt med civilsamhället som möjligt. Det sker bland annat genom Myndigheten för civilt försvars civilsamhällesråd. Jag är den första att instämma i att civilsamhället har en mycket viktig roll att spela. Men att det skulle stå utanför beredskapssystemet håller jag inte med om.

Fru talman! Min fråga går till vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

I Eskilstuna har företaget Senior Material fått tillstånd att släppa ut väldigt stora mängder av den förbjudna kemikalien metylenklorid, som har varit förbjuden sedan 1996 i Sverige.

Nu har Mark- och miljööverdomstolen tillfälligt stoppat detta. Regeringen har också gett ett uppdrag till Kemikalieinspektionen att se över lagstiftningen. Det ska redovisas först 2027.

Det finns nu en överhängande risk att man får tillstånd att släppa ut stora mängder. Jämför man med liknande fabriker i Polen och i Kina släpper de bara ut en bråkdel.

Min fråga är ganska enkel. Kommer miljöministern att tillåta att det sker stora utsläpp av en farlig kemikalie i Eskilstuna?

(Applåder)

Fru talman! Tack för frågan!

Som ledamoten väl känner till kommer jag inte att stå här och ha några åsikter om de bedömningar som våra myndigheter gör i enskilda fall.

Jag kan försäkra Linus Lakso om att regeringen sätter miljöfrågan väldigt högt på agendan. Vi är förstås beredda att hela tiden följa utvecklingen. Men jag kommer inte att gå in på olika enskilda fall.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Britz.

SCB uppger att ungdomsarbetslösheten är 24 procent. Värt att uppmärksamma är att hela 75 procent av de så kallat arbetslösa unga är heltidsstuderande som söker ett extrajobb för att dryga ut sina studiemedel.

Från den 1 april sänker regeringen arbetsgivaravgiften för unga i åldern 19–23 år. Det är verkligen positivt för dem som söker ett jobb.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Vilka fler åtgärder gör regeringen för att minska ungdomsarbetslösheten?

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för frågan!

Det är viktigt att vi hjälper unga att välja rätt utbildningar. Utöver det vi nu gör med att sänka arbetsgivaravgifterna, som ledamoten tog upp, gäller det att vi får till utbildningar som leder till jobb men också att vi hjälper ungdomarna att lotsas mot de utbildningarna.

Vi har haft ett system i Sverige som gjort att dimensioneringen av inte minst gymnasieskolan har byggt helt och hållet på vilka utbildningar som unga vill gå. Här behöver vi göra en tydligare koppling mellan arbetsmarknaden, företagen och det offentligas behov och vilka utbildningar som anordnas inte minst inom gymnasieskolan.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till arbetsmarknadsminister Johan Britz.

I varje budget som Tidöregeringen har lagt fram under mandatperioden har man prioriterat familjerna. Den här veckan bekräftades genom SCB att barnfattigdomen är den lägsta på tio år. Det är givetvis goda nyheter och uppmuntrar till fortsatt arbete för att förbättra livssituationen för alla familjer.

Trots att oppositionen försöker att svartmåla situationen har alla inkomstgrupper i Sverige fått stärkt köpkraft. Inkomsterna räcker nu till mer än vad de gjorde 2022. En barnfamilj kommer i år att ha 5 000 kronor mer per månad jämfört med när den tidigare regeringen styrde landet.

Regeringen har i handling visat hur stödet till utsatta familjer kan öka, vilket SCB har bekräftat. Men arbetet med att stötta familjer, och då främst dem med låga inkomster, behöver fortsätta.

Min fråga är därför: Vilka åtgärder kan ministern se för att fortsätta arbetet med att ge ekonomiskt utsatta stöd och också skapa ökad framtidstro för alla familjer i Sverige?

Fru talman! Tack, Ingemar Kihlström, för frågan i ett mycket angeläget ärende!

Det är glädjande att vi ser att fattigdomen och utsattheten bland barn minskar. Det viktigaste vi kan göra för att skapa framtidstro hos familjer handlar förstås om att människor ska ha ett jobb att gå till. Det handlar inte bara om den ekonomi som det innebär, utan det handlar också om det sociala sammanhang som ett arbete innebär. Detta innebär också att barnen ser sina föräldrar gå till jobbet och att föräldrarna är det föredöme vi alla önskar att föräldrar ska vara.

Utsattheten bland barn är en otroligt viktig fråga för den här regeringen att hela tiden möta.

Fru talman! Mina kollegor har ställt frågor, men svaren från ministern har uteblivit. Arbetslösheten har ökat med SD-regeringens politik. Vi har nu en halv miljon människor som är arbetslösa i Sverige men bara 6 000 människor i arbetsmarknadsinsatser.

Arbetslösheten ökar faktiskt mest bland utbildade män som är födda i Sverige. I min hemstad Sundsvall slog varslet om uppemot 170 jobb hos Valmet ned som en bomb den här veckan. Detta är ännu ett tecken på att arbetslösheten nu biter sig fast på allvar. Och det här visar att krisen på arbetsmarknaden inte längre bara drabbar utsatta grupper. Den breder ut sig.

Är ministern verkligen nöjd med sitt jobb för att bryta utvecklingen när det gäller arbetslösheten?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Vi pratar ofta om arbetslöshet här i kammaren. Det tycker jag är väldigt bra, för arbetslöshet är farligt. Arbetslöshet leder till utsatthet. Det leder till passivitet. Det leder till sjukdom. Risken för suicid ökar för personer som är arbetslösa.

Som har nämnts här tidigare har vi nu sju månader i rad sett att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen minskar. Samtidigt är vi långtifrån nöjda. Vi har de strukturella problemen, men vi har också de konjunkturella problemen. Här har vi en regering som är redo att göra det som krävs för att bryta lågkonjunkturen och därmed också bryta riskerna för arbetslöshet för många människor.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till EU-minister Rosencrantz.

Kriget i Iran riskerar att leda till en ny flyktingvåg, lik den vi såg 2015. Någon större flyktingström har inte kunnat ses ännu, men detta kan ju komma att ändras ifall kriget blir långvarigt. Det är någonting som bland annat Svenska institutet för Europapolitiska studier har varnat för.

Det ligger definitivt inte i Sveriges eller Europas intresse att en sådan eventuell flyktingvåg skulle söka sig till Europa. Det behövs en plan för att hantera det om det skulle bli verklighet. Vad jag har förstått har en sådan plan diskuterats vid det senaste mötet i Europeiska rådet. Jag skulle därför vilja fråga EU-ministern om hon kan redogöra lite för planen för att förhindra ett nytt flyktingkaos, likt det vi såg 2015.

Fru talman! Tack till Erik Hellsborn för en mycket viktig och aktuell fråga!

Regeringen och Migrationsverket följer såklart utvecklingen noga. I dagsläget ser vi inga tendenser till stora flyktingströmmar till EU från regionen. Men det är klart att det finns en uppenbar risk, beroende på händelseutvecklingen framåt, som ledamoten påpekar. Därför måste vi fortsätta följa utvecklingen mycket noga.

Det vi kan konstatera är: Tack vare den omläggning av migrationspolitiken som regeringen här i Sverige har gjort och som EU samlat har gjort står vi nu betydligt bättre rustade än vad vi gjorde 2015.

En slutsats från förra veckans toppmöte är att vi inte får upprepa 2015. Vi måste se till att vi använder alla finansiella, politiska och diplomatiska verktyg som står till buds för att se till att vi inte får en okontrollerad migrationsvåg, lik den vi såg 2015. Det är noterbart att det finns en samlad syn i EU när det gäller detta.

Fru talman! Alltför många studenter lämnar i dag högskola och universitet utan att ha fått ett jobb som matchar deras utbildning. Det handlar inte bara om konjunkturen. Det handlar också om bristande kontakt med arbetsmarknaden under studietiden. Detta är slöseri med både individer och samhällets resurser. Därför har Centerpartiet föreslagit att man ska införa studentmedarbetare enligt en dansk modell där studenter får möjlighet att arbeta inom sitt område redan under studietiden. Det stärker individernas etablering och ger arbetsgivare bättre möjligheter att få sina kompetensbehov tillgodosedda.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Har ministern uppmärksammat det här förslaget, och är han beredd att gå vidare med det i dialog med arbetsmarknadens parter?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Vi har ett problem i fråga om att det finns personer som utbildar sig under en ganska lång tid till en situation där de inte får jobb. Det här beror på lite olika saker, men jag skulle säga att den viktigaste orsaken är dimensioneringen, som vi pratade om tidigare vad gäller gymnasieutbildningen.

Vi behöver också titta närmare på hur vi dimensionerar högskoleutbildningar. Det är en för stor andel som går samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Vi har också en delvis felaktig fördelning av utbildningsplatser inom högre utbildning. Det tror jag är det viktigaste. Det viktigaste är att vi säkerställer att de utbildningsplatser vi anordnar också leder till jobb.

Sedan är jag helt på det klara med att kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad eller arbetsgivare i många fall behöver bli mycket bättre. Den bilden delar jag.

Fru talman! Min fråga går till vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Energieffektivisering är bra för plånboken. Internationella energibyrån pekar på att det behövs snabba investeringar i energieffektivisering som kan ge sänkta boendekostnader på kort sikt.

De senaste åren har priserna på fjärrvärme i Sverige ökat kraftigt, men det har skett i skuggan av ökningarna av kostnaderna för el och fossila bränslen. Tidöregeringen har avvecklat stöd för energieffektivisering och slopar nu målet om att Sverige ska ha 50 procent effektivare energianvändning till 2030 och föreslår i stället några luddiga meningar med oklar uppföljning.

Klimatpolitiska rådet kritiserar den förda politiken och efterlyser kvantifiering, konkreta reformer och incitament.

Mina frågor till ministern är då: Kommer ministern att siffersätta det nya målet? Och kommer ministern att skjuta till rättvisa och snabba energieffektiviseringsstöd som också inkluderar flerbostadshus och särskilt sårbara hushåll med låga inkomster?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Energieffektivisering är viktigt. Det är viktigt att vi använder den energi vi har på bästa sätt. Men vi har under en lång period i det här landet trott att vi kan energieffektivisera bort vårt behov av till exempel mycket el.

Den här regeringen arbetar för att öka den fossilfria elproduktionen. Det gör också att man kan växla från ett antal bränslen, till exempel fossila bränslen, till el. Det i sig kommer att vara en av de största energieffektiviseringar som vi kan åstadkomma. Du kan jämföra en fossildriven bil med en elbil, där energieffektiviteten är enormt mycket större.

Fru talman! Jag har en fråga till EU-ministern.

Många svenska företag upplever en stor regelbörda. För att stärka den europeiska konkurrenskraften krävs en minskad regelbörda, och för att stärka den svenska konkurrenskraften måste vi säkerställa att vi inte överimplementerar EU-lagstiftning i Sverige.

Jag vet att regelförenklingar och stärkt konkurrenskraft är prioriterade frågor för regeringen.

Fru talman! Jag har egentligen två frågor: Hur arbetar regeringen med att stärka europeisk konkurrenskraft? Och hur arbetar regeringen med att säkerställa att vi inte sänker den svenska konkurrenskraften genom att överimplementera EU-direktiv?

Fru talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga!

Den här regeringen vill att Europa ska vara världens bästa plats för företag att starta, skala och stanna. Sverige ska vara den bästa platsen i EU för att göra just detta. Därför arbetar vi på två fronter. I EU arbetar vi för att verkligen skapa en riktig inre marknad för att se till att företag kan agera sömlöst över våra 27 länder och ha en hemmamarknad med 450 miljoner konsumenter och för att riva den omfattande regelbörda som har byggts upp över tid.

Här hemma har vi också ett intensivt arbete för att minska regelkrånglet. Genom förenklingsråd och implementeringsråd har vi ett tydligt fokus på att se till att vi inte inför krångligare regler än vad EU-lagstiftningen kräver; det riskerar ju att lägga krokben för oss själva.

Regeringen sätter verkligen fokus på att både på EU-nivå och här hemma se till att samlat vara världens bästa plats för företag att starta, skala och stanna. Så kan vi också skapa konkurrenskraft, tillväxt och välstånd.

Fru talman! Jag har nu lyssnat på svaren från arbetsmarknadsministern och skulle vilja påminna om resultatet av regeringens så kallade jobbpolitik.

Vi har omkring 100 000 fler arbetslösa jämfört med när regeringen tillträdde. Vi ser hur arbetslösheten breder ut sig till nya grupper. Mest har den som sagt ökat bland inrikes födda utbildade män. Vi ser också hur Arbetsförmedlingen skickar tillbaka miljarder i anslag som hade kunnat styras om till arbetsmarknadsutbildningar.

Om nu ministern ser de här problemen och vill prata om dem men ändå inte agerar återstår egentligen bara en enda fråga: Är arbetsmarknadsministern nöjd med den utveckling som vi nu ser? Tycker regeringen på riktigt att arbetsmarknadspolitiken har fungerat?

(Applåder)

Fru talman! Nej, vi är inte nöjda med hur arbetslösheten ser ut. Vi är inte nöjda med den strukturella arbetslösheten som finns inte minst bland utrikesfödda lågutbildade människor som inte talar det svenska språket.

Vi är inte nöjda med den arbetslöshet som beror på konjunkturen, och det är därför regeringen har lagt fram en trepunktsplan för att bryta den strukturella arbetslösheten. Det handlar alltså om utbildningar som leder till jobb, att det ska löna sig att arbeta och att vi ska ha en stram asylinvandring.

För att bryta den konjunkturella arbetslösheten har vi lagt en expansiv budget för att säkerställa att människor har pengar i plånboken så att de kan konsumera, vilket också kommer att leda till fler jobb.

(Applåder)

Fru talman! Gruvnäringen är viktig för Sverige. För att investeringsviljan och tillväxten inom branschen inte ska avstanna behöver politiken visa tydliga ambitioner inom området. Givet att staten dessutom äger gruvbolaget LKAB är det också statens ansvar att skapa goda förutsättningar för branschen.

Detta är ett av skälen till att regeringen 2023 tillsatte Miljötillståndsutredningen. Denna syftar till att ge förslag på hur framtida miljötillståndsprövningar ska kunna förenklas och förkortas. Sverigedemokraterna har länge verkat för effektivare och mer transparenta tillståndsprocesser. Flertalet av våra förslag har utretts inom ramarna för Tidöavtalet.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz hur arbetet med att bereda Miljötillståndsutredningens förslag går. Kommer regeringen att hinna presentera skarpa förslag på området innan mandatperiodens slut?

Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för denna fråga!

Gruvnäringen är central för Sverige. Den är central för vårt välstånd och en viktig basnäring i Sverige i dag. Men den är också viktig för framtiden för att vi ska säkerställa att vi inte blir beroende av olika typer av skurkstater för att kunna tillverka det vi vill tillverka i vårt land, till exempel elbilar.

Som ledamoten lyfter fram är det här en ganska komplex fråga. Vi jobbar därför med att lägga om miljötillstånden och ska skapa en ny myndighet för miljöprövningar. Exakt vilka datum vi kommer att kunna sjösätta detta vågar jag för säkerhets skull inte svara på i dag. Men jag kan försäkra ledamoten om att det här är en högst prioriterad fråga för regeringen.

Fru talman! Vi vet att jämställdhet och satsningar på jämställdhet är något av det mest effektiva för att lyfta människor ur fattigdom och förtryck. Just precis nu förhandlas världens största bistånd, nämligen EU:s biståndsbudget, inför de kommande sju åren.

Förra veckan försäkrade biståndsminister Dousa mig om att regeringen kommer att driva på för att säkra jämställdheten i EU:s biståndsbudget. Nu undrar jag naturligtvis hur det går. Min fråga till EU-ministern är därför: Kommer EU-ministern och regeringen att göra allt för att öronmärka en del av EU:s biståndsbudget till jämställdhet?

Fru talman! Tack, Anna Lasses, för en mycket viktig fråga!

Det är klart att EU genom vår ganska stora budget har möjlighet att verkligen spela en riktig roll i världen. Där är såklart biståndsarbetet en viktig del, och självklart är också jämställdhetsarbetet centralt, både för Sveriges bistånd och naturligtvis även för Europas bistånd.

Ledamoten följer ju de här frågorna mycket noga och vet därför att vi är i början av en ganska lång förhandling vad gäller EU:s fleråriga budgetram – the mother of all negotiations brukar det ju kallas. Det finns många detaljer som vi kommer att behöva återkomma till längs vägen, men för Sverige är det fortsatt prioriterat att säkerställa att vi använder EU:s budget för att bygga militär förmåga och ekonomisk styrka men naturligtvis också för att se till att Europa kan spela en central roll i många av de stora frågor som vi har framför oss.

Fru talman! I dag har jag fått hjälp med min fråga av mina praoelever Kenji Yamada och Theodor Hetherington, som även följer frågestunden från läktaren. De blev inspirerade av en fråga som dök upp på frågestunden förra veckan som nämnde både kriget i Iran och EU:s migrations- och asylpakt.

USA:s och Israels attacker på Iran, som hyllats av flera företrädare från Tidöpartierna, har ingen snabb lösning i sikte. Så sent som i förrgår varnade även utrikesministern för att konflikten kan expandera och bli mycket långvarig, vilket kommer att leda till en ännu större osäkerhet i regionen. Det i sin tur ökar riskerna för migrationsrörelser i paritet med 2014 och 2015.

Min fråga till EU-ministern är därför: I ljuset av den strikta gräns- och asylpolitik som migrationspakten innebär, hur avser regeringen att agera i EU så att pakten inte leder till ökat lidande och död för dem som flyr från kriget?

Fru talman! Tack till Jacob Risberg för en viktig fråga, och tack till alla som har varit involverade i att skriva frågan!

Som jag sa tidigare följer vi utvecklingen noga. Just nu ser vi inte några stora migrationsströmmar från regionen, men det beror naturligtvis på händelseutvecklingen och därför måste vi ha beredskap.

Tack vare den omläggning av migrationspolitiken som vi redan har genomfört skulle jag säga att vi har en mycket bättre beredskap i Sverige och på europeisk nivå. Vi har också en bredd av verktyg som vi kan använda oss av, exempelvis samarbete med tredje land.

Vi får följa utvecklingen mycket noga. Det är viktigt med en ordnad migrationspolitik för att klara integrationen. Men självklart har vi beredskap för vad som potentiellt kan hända i regionen framöver.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Varje år är det över 40 000 gymnasieelever som driver UF-företag i vårt land. De visar både drivkraft och innovativa affärsidéer som mycket väl skulle kunna ha en stor potential på marknaden. Tyvärr är det också så att de efter sin gymnasietid inte väljer den entreprenöriella vägen framåt.

Regeringen har nu gett Tillväxtverket i uppdrag att arbeta med den här frågan och stärka ungas möjligheter att vidareutvecklas och kunna etablera företag. Fokus är att sänka trösklarna.

Mot den bakgrunden vill jag fråga ministern hur man bedömer att detta uppdrag kommer att öka antalet unga som fortsätter sitt UF-företag så att vi kan få se fler företag framöver.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan!

Ung Företagsamhet är en juvel, skulle jag säga, när det gäller Sveriges förmåga att fostra framtida entreprenörer och företagare. Vi behöver underlätta för att fler gymnasieelever ska få chansen att driva UF-företag.

Det finns två dimensioner i detta. Den ena handlar om inom vilka utbildningar inom det fria valet som det finns möjlighet att driva UF-företag och i vilka utbildningar det skulle kunna vara ett obligatoriskt moment – inte att just driva UF-företag, men att lära sig om entreprenörskap. Den andra dimensionen gäller hur vi ska säkerställa att de unga kan fortsätta efter att ha provat på resan mot att bli företagare.

Vi tittar mycket på den här frågan, och jag tror att uppdraget vi har gett till Tillväxtverket kommer att ge oss en hel del inspel kring hur vi kan jobba vidare med detta.

Fru talman! Jag vill ställa frågan varför vi i Miljömålsberedningen ännu inte har fått svar från regeringen i form av en proposition, när det var fem månader sedan vi lämnade förslaget. Det var ett av de få ögonblick i klimatpolitiken då vi i den här kammaren lyckades samla oss, och det beror på att vi ser hur viktigt det är att komma framåt med en långsiktig klimatpolitik. Regeringen har misslyckats fatalt på det området och fått kritik från Klimatpolitiska rådet. Då kan man ju förvänta sig att de skulle ta tag i något av dessa små halmstrån.

Jag måste även fråga varför mina kollegor inte får svar på varför så många inrikes födda, akademiskt utbildade män är arbetslösa i dag. Är det också ett sådant område där ministern vill ducka? Det är en oerhört viktig fråga. Vi vill inte ha en gråterska som minister. Vi vill ha en handlingskraftig minister när det är massarbetslöshet och när svenskar blir arbetslösa.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för frågorna.

Det är inte bra att fler inrikes födda män med akademisk utbildning blir arbetslösa. Det är inte bra att någon blir arbetslös. Arbetslöshet är farligt. Det har vi pratat om många gånger. Det ska tas på största allvar. Det är därför den här regeringen gör stora insatser för att bryta den lågkonjunktur vi är inne i just nu.

Fru talman! Min fråga går till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Det är valår i Sverige. Det är förvisso alltid valår någonstans. Då blir informationsspridning extra viktigt, och där det sprids information finns såklart risk för att det sprids desinformation. EU har tagit fram ett verktyg, Rapid Alert System, RAS, för att bemöta desinformation. Det är ju vettigt, sett till de utländska destabiliseringsförsöken. Men systemet har också mött kritik för bristande transparens, osäkra kriterier och lite otydlig ansvarsfördelning.

Jag anser att vi måste vara väldigt tydliga. Kampen mot desinformation är viktig, men den får inte leda till subjektiva bedömningar eller system där tjänstemän godtyckligt, utan juridiskt stöd, avgör vad som är sant eller falskt eller vilka samhällsfrågor som får diskuteras.

Skadar vi yttrande- och åsiktsfriheten har vi förlorat kampen innan den ens börjat. Min fråga till statsrådet är om hon kan redogöra för hur regeringen arbetar i EU för att främja demokrati och fri opinionsbildning och för att verktyg som Rapid Alert System inte ska missbrukas.

Fru talman! Tack, Leonid Yurkovskiy, för en viktig fråga!

Det sker mycket arbete nu på EU-nivå för att hantera desinformation – såklart ofta med sikte på just främmande makt. Jag skulle säga att inte minst ryska påverkansförsök när det gäller olika europeiska val är ett växande problem. Det moldaviska exemplet brukar lyftas fram, men det finns ju fler fall där Ryssland och andra främmande stater agerat för att påverka.

Ett viktigt fokus från svensk sida är att säkerställa att det framför allt är det yttre hotet vi bemöter genom våra åtgärder. Uppbyggnaden av EU:s demokratisköld är en sådan del. I de olika delarna måste vi självklart alltid försöka balansera yttrandefrihet med att säkerställa att det som exempelvis är olagligt offline också är olagligt online. Vi har flera olika verktyg, men det är en balansakt. Ytterst måste vi säkerställa att främmande makt inte ägnar sig åt desinformation och valpåverkan eller andra typer av kampanjer i våra länder.

Fru talman! Kustbevakningen har under vårvintern tillsammans med polisen och den nationella insatsstyrkan genomfört flera uppmärksammade bordningar av den misstänkta så kallade skuggflottan. Det har jag inte sett mycket av tidigare, så jag vill ställa en fråga till ministern för civilt försvar. Det här är ett helt nytt sätt att komma åt skuggflottan, vilket är viktigt. Vad är det som har förändrats över tid som gör att vi har möjlighet att göra detta nu?

Fru talman! Tack, Alexandra Anstrell, för en mycket angelägen fråga!

Om man seglar på svenskt territorialvatten under falsk flagg kommer det att få konsekvenser. Kustbevakningen har tack vare ökad medelstilldelning och även breddat underrättelseuppdrag och nya legala verktyg fått bättre förutsättningar att ingripa. Det är det vi har sett exempel på de senaste veckorna, och det kan naturligtvis inte uteslutas att de blir fler.

Fru talman! Ibland kan det vara så att den kanske viktigaste frågan kommer sist.

Min fråga går till jämställdhetsminister Nina Larsson och handlar om att jämställdhet i ett modernt svenskt samhälle betyder att medborgare har samma skyldigheter och rättigheter och att vi alla är lika inför lagen. Därför, fru talman, ter det sig anmärkningsvärt att vi i dag har en lag som gör skillnad på människor beroende på vilken etnicitet eller religiös tillhörighet de har. Jag talar om lagen om hets mot folkgrupp.

Jag tänker bland annat på vilka signaler det skickar till barn och ungdomar att samhället väljer att behandla människor olika. Här måste vi som vuxna föregå med gott exempel. Håller statsrådet med om att vi i Sverige ska ha en lagstiftning som är lika för alla medborgare, eller anser jämställdhetsministern att nuvarande lagstiftning, där vi behandlar människor olika beroende på individens etnicitet, är en jämställd, liberal och bra ordning?

Fru talman! Tack till ledamoten för frågan!

Lagstiftningen om hets mot folkgrupp är helt central och avgörande i en demokrati som Sverige. I en liberal demokrati måste man kunna värna minoriteters och utsatta gruppers ställning i samhället. Som liberal jämställdhetsminister försvarar jag den lagstiftningen varje dag.

Vi behöver se till att stärka våra demokratiska institutioner. Vi behöver stärka praxis och utövandet av den lagstiftning som finns och komma åt varje exempel på när den inte följs. Det är det som stärker vår motståndskraft och minskar demokratins sårbarhet.

Frågestunden var härmed avslutad.