Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av gymnasie, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, socialminister Jakob Forssmed, jämställdhetsminister Nina Larsson och sjukvårdsminister Elisabet Lann.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Gymnasie, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! När den här regeringen tillträdde efter valet 2022 var en av de åtgärder som Liberalerna vidtog när de stegade in på Utbildningsdepartementet att förbjuda utredningen om vinster i skolan att föreslå ett vinstförbud i skolan. När det nu har gått några år sedan regeringen tillträdde har problemen med aktiebolagen i skolan fortsatt att växa, och marknadsexperimenten i svensk skola har bara blivit värre och värre. Då säger Liberalerna plötsligt att partiet är emot vinsterna i svensk skola.

Med anledning av denna omsvängning från det parti som minister Edholm företräder undrar jag om ministern ångrar beslutet att stympa den pågående utredningen och förbjuda den att föreslå ett riktigt och skarpt vinstförbud.

Herr talman! Vi gör nu genomgripande förändringar på friskoleområdet. Något liknande har inte gjorts sedan friskolereformen för ungefär 30 år sedan. Vi har just tagit emot slutbetänkandet, där det finns en rad olika förslag som handlar om till exempel vinstförbud vid olika typer av kvalitetsproblem och så vidare. Vi ämnar naturligtvis återkomma till riksdagen med ytterligare förslag på det här området.

Vi har också just lagt fram ett förslag, en lagrådsremiss, som handlar om att offentlighetsprincipen ska gälla också på friskoleområdet.

Herr talman! När man hör vad ministern svarar här i dag och vad hon säger i andra sammanhang är det smärtsamt uppenbart för de flesta av oss i och utanför den här kammaren att regeringen inte kommer att lägga fram några förslag som förbjuder vinster i skolan eller ens stoppar läckaget till fristående skolor via skolpengen. Det är ett läckage som varje år kostar skattebetalarna, det svenska folket och Sverige flera miljarder kronor.

Om Liberalerna nu tycker att skolan är en viktig fråga och om partiet verkligen vill göra upp med vinsterna, varför har då ministern och de andra liberala ministrarna på Utbildningsdepartementet inte gjort upp med dessa aktiebolagsvinster utan i stället låst fast sig vid Sverigedemokraterna och Moderaterna?

Herr talman! Vi genomför alltså genomgripande förändringar. Häromdagen presenterades det första förslaget, som berör enbart friskolorna. Det handlar om att offentlighetsprincipen nu genomförs så att den också kommer att omfatta friskolor. Men likaså alla andra utredningar, nya läroplaner, nya betygssystem, reglerade arbetstider och så vidare kommer också att gälla friskolorna. Vi kommer dessutom att återkomma med förslag som rör friskolesektorn mer specifikt.

Herr talman! Till de högst prioriterade sakerna för oss i Sverigedemokraterna hör att korta vårdköerna, att patienter ska få den vård de behöver och i tid och att vårdpersonalen ska ha rimliga arbetsvillkor. Utgångsläget är dock tufft.

Under Socialdemokraternas senaste åtta år vid makten mer än dubblerades köerna i hälso- och sjukvården, och köerna till bup tredubblades. Patienter fick vänta längre, vårdpersonalen fick en högre belastning och en tuffare arbetsmiljö. Detta märks än i dag.

Därför välkomnar jag att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna nu vidtar åtgärder för att vända utvecklingen, så att fler får vård i tid och att personalen får bättre förutsättningar i hela landet.

Min fråga till sjukvårdsministern är: Vilka insatser anser ministern är viktigast för att korta vårdköerna? Och vilka konkreta åtgärder krävs för att behålla och stärka kompetensen, så att kapaciteten ökar och arbetsmiljön förbättras i hela landet?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga, som dock kräver ett betydligt längre svar än vad som kan ges på en minut. Jag skulle vilja börja med att säga att jag hoppas att vi slipper prata vårdköer om något år. Vårdköer ska inte vara naturliga i sjukvården. Det behöver inte finnas köer i sjukvården. Enligt svensk lagstiftning är det behovsprincipen som ska gälla. Patienter ska få vård utifrån behov. För att nå dit behöver vi jobba på många fronter.

De köer vi har utgör ett enormt problem, en belastning på sjukvården och ett jättestort arbetsmiljöproblem. Det är därför vi målmedvetet riktar in oss på att korta köerna här och nu. Vi ser det som att släcka bränder. Samtidigt arbetar vi långsiktigt med att förstärka och förbättra arbetsmiljön och kompetensförsörjningen och också klara omställningen till en stärkt nära vård för att minska trycket på specialistsjukvården och kunna omhänderta fler tillstånd tidigare.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag uppskattar att regeringen inom ramen för Tidösamarbetet steg för steg stärker välfärden och tryggheten för invånarna. Jag välkomnar också att kortare vårdköer och bättre villkor för vårdpersonalen prioriteras.

Min följdfråga är: Hur ska ministern säkerställa att satsningarna får genomslag i hela landet, så att de leder till kortare köer och bättre arbetsmiljö, och hur ska resultaten följas upp?

Herr talman! Regeringen har ju satsat många miljarder på att korta köerna. Från och med 2025 och även under 2026 fördelas medlen på ett nytt sätt som möjliggör ett mycket mer träffsäkert stöd till regionerna. Socialstyrelsen arbetar verksamhetsnära. Man har fått ett förtydligat uppdrag och arbetar nära regionerna för att sätta upp mål som man sedan följer upp med regionerna.

Vi ser resultatet av att vi arbetar på ett nytt sätt, både med riktade bidrag och med mer verksamhetsnära stöd från Socialstyrelsen.

Herr talman! Min fråga går till sjukvårdsminister Elisabet Lann.

Under åren 2022–2024 inspekterade Arbetsmiljöverket arbetsplatser inom sjukvården. 73 procent fick krav på åtgärder. På akutsjukhusens vårdavdelningar var bristerna ännu större: 80 procent uppfyllde inte arbetsmiljölagens krav. Den mest genomgående bristen handlade om en ohälsosam arbetsbelastning och en obalans mellan krav och resurser.

Ministerns svar i olika sammanhang går alltid tillbaka till det entoniga ”förstatliga vården”. Det har vi utrett i två år. Vi var färdiga med den utredningen i juni 2025, och svaret från sex partier var väldigt tydligt. Utredningen slutade inte med ordet ”förstatliga”.

Personal inom sjukvården måste få se att satsningarna som görs är långsiktiga och förutsägbara och att arbetsmiljön blir bättre. Vad har ministern att säga till vårdpersonalen, förutom detta med att förstatliga?

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Är det något ansvar som vilar på arbetsgivaren är det just ansvaret för arbetsmiljön. Det gör att regeringen är lite begränsad i vilka åtgärder man kan vidta.

Jag läste ledamotens inlägg på Facebook i dag. Det var en lång rad konkreta förslag. Mycket av det här arbetet pågår. Men att döma av alla dessa förslag skulle man nästan kunna tro att ledamoten vill att staten ska ta över ansvaret för arbetsmiljön och för hälso- och sjukvården.

Jag har kallat till ett möte med de parter som, så att säga, kan påverka detta lite mer. Jag hoppas att vi kan komma fram till mer konkreta åtgärder som vi kan samlas runt. I dag är arbetet nämligen ganska spretigt.

Men, återigen, just arbetsmiljöansvaret vilar oerhört tungt på arbetsgivaren. Och ledamoten är ju klar i sin uppfattning om vem som ska ha det arbetsgivaransvaret.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Så här är det väl: Resurserna till regionerna har inte varit tillräckliga. För regionerna var det 24 miljarder back 2024. Något är alltså knas med era statsbidrag och det som går ut till regionerna. Det är uppenbart.

Att bristerna är oerhörda hör vi överallt – från Läkarförbundet, från Sjukvårdsförbundet, från Vårdförbundet och från Kommunal. Då borde man väl som det högsta hönset, om jag får uttrycka mig så, göra någonting mer radikalt än att återupprepa att allt är regionernas fel.

Herr talman! Det är viktigt att påpeka att det som vi kan göra från nationellt håll, det gör vi också. Vi presenterade så sent som i förra veckan en kompetensförsörjningsmiljard som ska stärka arbetet i regionerna.

Sedan är det så att bara pengar inte löser kompetensbristen. Finns det inte människor att anställa löses inte det med mer pengar. Det är lång ledtid när det gäller utbildad personal. Därför är det glädjande att det är fler sökande än på länge till läkarprogram och att det är fler antagna än någonsin till sjuksköterskeprogram.

Herr talman! Lunds universitet har nyligen rankats etta i världen inom hållbarhet. Det är imponerande. Universitetets utbildning och forskning är en fjäder i hatten för oss i Sverige.

Nu tycker jag att vi ska rida på vågen och se till att ingenjörsutbildningarna blir ledande inom alla sina områden – hållbarhet, energi, AI. Vi ska helt enkelt sträva efter att bli ett teknik- och innovationsland i framkant. Men då behöver vi fler ingenjörer. SCB bedömer att vi behöver en ökning med 40 procent fram till år 2035. Vi behöver öka matematikkunskaperna. Det duger inte att vi har ett ständigt sjunkande Pisaresultat. Och vi behöver komma till rätta med att studenter avbryter sin utbildning.

Jag undrar hur statsrådet tänker kring att öka ambitionen i fråga om den tekniska utbildningen.

Herr talman! Jag tackar för en mycket, mycket viktig fråga. Jag delar helt och hållet Madeleine Atlas synpunkter kring detta.

Det var glädjande att läsa om Lunds universitet. Man rankades inte bara som bäst på social hållbarhet utan även som Nordens främsta universitet, helt och hållet.

Självklart måste vi göra stora satsningar på det som brukar kallas för STEM, och det börjar redan i förskolan. Vi gör nu satsningar. Vi lägger om läroplaner, kursplaner och betygssystem. Men vi måste också se till att fler ungdomar väljer naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet för att fler också ska vilja bli civilingenjörer. Vi har också rejält ökat antalet utbildningsplatser på ingenjörsprogrammen i Sverige, och jag utesluter inte att vi behöver fortsätta med den utvecklingen.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Jag ska förklara min oro lite grann. Jag läste till civilingenjör för 30, 40 år sedan. Då fanns det inte mobiltelefoner, AI, krig och naturkatastrofer – typ. I dag ser världen helt annorlunda ut. Teknikutvecklingen är explosionsartad. Mina fyra barn har alla läst, eller läser, till ingenjörer. När jag ser deras utbildning känner jag igen mig väldigt mycket. Har tiden stått stilla?

Herr talman! Ingenjörsyrket är ett yrke där man också måste utvecklas under tiden i sitt yrke. Man kan inte tro att man är klar när man är färdig ingenjör. Vi satsar nu också på fler korta utbildningar, till exempel fortbildning för ingenjörer, så att man kan vara med i den utveckling som faktiskt sker.

Men sedan är det mycket som man måste vara duktig på när man är ingenjör – matte, fysik och så vidare. Det bildar ändå en bas.

Jag tackar för frågorna.

Herr talman! I går besökte Jomana, 18 år, oss i riksdagen. Jomana kom till Sverige som fyraåring. Hon hade precis beställt sin studentmössa när beskedet kom. Jomana ska utvisas ensam. Föräldrar och lillebror får stanna i Sverige. Hon har fyra veckor på sig att packa ihop 14 år av sitt liv – 14 år som hon levt i Sverige – och flytta till Egypten, som hon bara besökt en gång under dessa 14 år.

Hon är en av många som nu drabbas av tonårsutvisningarna på grund av att regeringen tog bort en bestämmelse i utlänningslagen som skulle hålla ihop familjer och se till att de som har etablerat sig och fått en stark anknytning här får stanna.

Jag vill fråga gymnasieminister Lotta Edholm hur hon ser på att vi nu utvisar gymnasieungdomar ensamma, utan familjen, lagom till att de ska ta studenten.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Herr talman! De här reglerna är en följd av regelverk som har funnits i några år. Regeringen har också sett att detta kan skapa problem för skötsamma familjer som kommit hit, följt reglerna och så vidare. Det är en fråga som vi tittar på. Vi har gett en utredare i uppdrag att se över reglerna just för anhöriginvandring. Där finns det också förslag som just nu bereds i Regeringskansliet.

Herr talman! Det finns ett förslag som skulle hjälpa en liten del av dessa, men det förslaget är en undantagsregel. Vi i Miljöpartiet tycker att huvudregeln ska vara att familjer som har flyttat till Sverige tillsammans, och där föräldrarna och småsyskonen nu får stanna, ska få hålla ihop här. Vi ska inte utvisa Ayla ensam till Iran när resten av familjen får stanna här eller Jomana ensam till Egypten när familjen blir kvar.

Det fanns en regel som var färdigutredd, som ni tog bort. Den behöver införas snabbt, tycker jag. Annars är det för sent för dessa ungdomar.

Herr talman! Regeringen har tagit emot en utredning om bland annat de frågorna, och förslagen bereds just nu i Regeringskansliet.

Herr talman! Med fritidskortet har regeringen tagit ett viktigt steg för att stärka barns hälsa, gemenskap och delaktighet. Sedan lanseringen i september 2025 – observera att vi bara har haft kortet ett fåtal månader – har över 340 000 barn laddat ned kortet. Mer än 200 000 har redan använt det. 26 000 av dem kommer från Skåne, som jag representerar.

Fritidskortet kan nyttjas av alla barn mellan 7 och 16 år, men för dem som kommer från hushåll med bostadsbidrag är beloppet betydligt högre. Den 5 januari 2026 höjdes dessutom grundbeloppet ytterligare.

Jag undrar: Varför har regeringen valt att höja anslagen, och vem är egentligen vinnaren när våra barn nyttjar fritidskortet?

Herr talman! Tack, Emma Ahlström Köster, för frågan och för att du uppmärksammar det som nu händer, nämligen att ännu fler barn får chansen till en aktiv och meningsfull fritid när vi både höjer fritidskortsbeloppet till 2 500 kronor per år för den som finns i ekonomisk utsatthet och även ger alla som fyller sju under året chansen att pröva percussion eller parkour, trampett eller trumpet eller någonting helt annat som skänker glädje och gemenskap.

Skälet till detta är enkelt: Vi har gjort precis det vi sa att vi skulle göra. Vi har tagit en del administrationskostnader i början, och nu har vi pressat ned dem. Därmed kan vi både utöka beloppen och erbjuda fritidskortet till långt fler.

Dessutom gör vi det nu enklare för föreningarna att komma med när vi integrerar fritidskortet med de föreningssystem som föreningar använder sig av. Det känns fantastiskt – 6 000 föreningar har redan gått med, och allt fler barn och ungdomar laddar ned det här kortet och får bättre möjligheter. Särskilt de som har det tuffare ska inte nekas möjligheten till en aktiv och meningsfull fritid.

Herr talman! Dyrt och ineffektivt – så lät det för några månader sedan. Samtidigt finns det mätningar som visar att hela 26 procent av de 300 000 barn som vi tror står allra längst ifrån och inte hade någon aktivitet alls nu eventuellt har det.

Om den här siffran stämmer, vad visar det på?

Herr talman! Det visar just att vi behöver göra nya saker för att nå fram till de barn som vi hittills inte har kunnat nå för att de ska få en aktiv och meningsfull fritid. Då duger det inte att göra precis det som man har gjort tidigare och förvänta sig ett annat resultat.

Det är skälet till att vi gör det här nu, och jag tycker att det känns fantastiskt att så många redan har tagit del av detta. Många fler kan dock få chansen, och vi ska nu hjälpas åt att sprida att den här möjligheten finns. Jag är så glad att 6 000 föreningar redan har kommit med. Många fler kan det bli!

Herr talman! Vi kristdemokrater väljer vården. Vi arbetar för att den som är sjuk ska kunna få vård i tid. När Kristdemokraterna styrde Socialdepartementet förra gången, under alliansåren, halverades vårdköerna jämfört med när Göran Persson och Socialdemokraterna styrde Sverige. Därefter, när Magdalena Andersson och Socialdemokraterna hade fått chansen i åtta år, mer än fördubblades vårdköerna. Vårdköerna var rekordlånga redan före pandemin, och det har gjort att väldigt många människor har hamnat i kläm.

Ett av Kristdemokraternas viktigaste fokus inför valet 2022 var att kapa vårdköerna så att fler människor skulle kunna få vård i tid. Min fråga till sjukvårdsministern är: Hur har det gått för regeringen med arbetet att korta vårdköerna?

Herr talman! Tack till ledamoten för en viktig fråga!

Precis som ledamoten betonar var det här en viktig fråga för Kristdemokraterna, men det har också varit en viktig fråga för den här regeringen. Det innebär att vi har vidtagit åtgärder på många plan och arbetar på många fronter, och nu börjar vi se effekt av det.

Vårdköerna beror inte enbart på en faktor, utan det finns mer kapacitet i systemet än vad som hittills har nyttjats. Genom att till exempel rikta statsbidrag till särskilda insatser har vi mycket tydligt kunnat kapa köerna på några områden.

På totalen ser vi nu att köerna har minskat med 25 procent om vi jämför med precis före valet, rensat för säsongsvariationer. Vi plockar alltså inte enstaka månader för att få fram den statistiken vi vill, utan det är långsiktiga trender vi ser.

Herr talman! Det är tydligt för alla utom möjligtvis Magdalena Andersson att när Socialdemokraterna styr svensk sjukvård skapas vårdköer. När Kristdemokraterna styr kapas i stället vårdköerna.

Men även om trenden nu är bruten och vårdköerna minskar och är 25 procent kortare är det fortfarande för många människor som väntar på vård. Vad ska vi göra för att hålla i den positiva trenden och se till att vårdköerna fortsätter att minska?

Herr talman! Vi har tillsatt en kösamordnare som arbetar runt om i landet och följer regionernas arbete nära när det gäller att korta vårdköerna. Det handlar till exempel om att fånga upp vilka hinder som finns för att nyttja vård i andra regioner och hos andra utförare. Det är viktigt för regeringen att hålla i den här positiva trenden.

Jag vill ta tillfället i akt och avsluta mitt inlägg med att gratulera ledamoten på födelsedagen!

(Applåder)

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Vi instämmer i gratulationen.)

Herr talman! Man vill nästan sjunga Ja, må han leva här i talarstolen, men jag ska använda min tid till annat.

Jag har en fråga till statsrådet Edholm. Runt om i världen utmanas högskolors, universitets, forskningsvärldens och hela akademins frihet, autonomi och självständighet, ibland av auktoritära ledare, ibland av press från andra stater. I Storbritannien har vi sett hur Kina har utövat press på enskilda universitet och högskolor. I andra delar av världen ser vi att pressen kommer direkt från stater som går i en mer auktoritär riktning.

Regeringen har presenterat att man ska utreda hur man kan se till att högskolorna och universiteten i Sverige blir mer självständiga. Min fråga till statsrådet Edholm är därför vad regeringen ser framför sig att vi ska göra för att se till att bevara den akademiska friheten så att högskolor och universitet får bedriva sin verksamhet på det sätt som de själva tycker är bäst.

Herr talman! Tack för en, tyvärr, viktig fråga!

Det är precis som ledamoten säger: På många håll i världen men också i Sverige begränsas den akademiska friheten, både för enskilda forskare och för våra lärosäten genom det system som vi har i dag.

Därför kommer regeringen i sommar att ta emot en utredning som handlar om enskilda forskares integritet och frihet. I dag ser vi att många känner sig begränsade av till exempel främmande makt; det finns det utredningar som visar. Vi har även precis tillsatt en utredning som handlar om hur våra lärosäten ska bli mer fristående från staten och inte vara myndigheter på samma sätt som de de facto är i dag.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är precis som statsrådet säger en väldigt allvarlig situation, både här och i andra länder. Det finns en ökad press från främmande makt, men det finns också länder i världen som går i en auktoritär riktning. Vi behöver skydda våra universitet, högskolor och forskare från den här typen av press.

Min fortsatta fråga är därför: Vilka andra länder i Europa tittar vi på när vi går vidare med arbetet med att skydda forskare och den akademiska friheten?

Herr talman! Det är viktigt att förstå att vi inte lever i ett vakuum. Både Danmark och Finland har i relativ närtid ökat den akademiska friheten, helt enkelt ökat lärosätenas frihetsgrad.

Det blir viktigt för den här utredningen att titta bland annat på det, och jag är väldigt glad att kunna säga att lärosätenas rektorer verkligen välkomnar den här utredningen. Den behövs av många olika skäl.

Herr talman! Jag skulle vilja fråga minister Edholm om Liberalernas ställningstagande gällande vinstjakt i skolan här i riksdagen.

Ministern har i dag hänvisat till att hon avser att återkomma med förslag som rör friskolekoncerner. Jag tror att svenska folket behöver få klara besked om Liberalernas ställningstagande, inte hänvisningar till framtida inriktningar eller avgränsade delar av friskolekoncerner.

När det gäller vinstintresset i skolan som princip, är det någonting som Liberalerna avser att driva på för att motverka eller inte? Socialdemokraterna har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag om att förbjuda vinstuttag i skolan, och då har Liberalerna röstat nej till det. Om Liberalerna avser att driva vinststopp i skolan, kommer ni då att rösta med Socialdemokraterna?

Herr talman! Jag vill precis som talmannen påpekade i början säga att jag naturligtvis svarar för regeringens ståndpunkter och det vi ämnar göra på området. Vill man veta vad Liberalerna mer specifikt anser kan man gå in på Liberalernas hemsida och läsa detta.

Regeringen vidtar nu många åtgärder för att få bort avarter i friskolesektorn. Häromveckan presenterade vi en lagrådsremiss om att offentlighetsprincipen ska gälla även i friskolorna. Vi ämnar också gå vidare med de förslag som har lagts fram i olika omgångar när de har varit ute på remiss. Många förslag gör det betydligt svårare att ta ut vinst. Till exempel kommer det att bli vinstförbud vid stora kvalitetsproblem.

Herr talman! Tack, Lotta Edholm, för svaret!

Jag har läst på Liberalernas hemsida att ni är för att stoppa vinstjakten i skolan. Därför undrar jag om ni har förmågan att få med er de övriga regeringspartierna på detta.

Herr talman! Vi jobbar vidare med de olika förslag som finns. Det har gjorts en rad olika utredningar. Det första steget är, precis som jag sa, detta med offentlighetsprincipen. Det kommer att komma fler förslag.

Vi jobbar också vidare med förslag kring nya läroplaner, nytt betygssystem och så vidare för att till exempel se till att betygsinflation inte längre kommer att vara möjlig.

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Edholm. SVT har uppmärksammat den sedan gammalt kända frågan om att utlandsstudenter kommer in på utbildningar för att kort efter terminsstart lämna utbildningen och i stället ta ett låglönejobb som till exempel Foodora-bud. På tre mindre lärosäten var det inte mindre än 106 studenter som hoppade av studierna kort efter terminsstarten, och det kan ju antas att det ser likadant ut över hela Sverige.

Svenska lärosäten anlitar rekryterare i utlandet. Dessa lär i vissa fall ut hur man förfalskar bankkonton för att lättare bli antagen. Samma rekryterare lockar med att man får jobba så mycket man vill. Att det i många fall bara handlar om att komma in i Europa görs det ingen hemlighet av.

Fråga ett: När kommer en skarp proposition om skärpta regler för utlandsstudenter? Och fråga två: Kommer regelskärpningarna som är på gång att räcka för att stoppa fusket?

Herr talman! Vi har just fattat beslut om en lagrådsremiss som ska göra det lättare för studenter och forskare att få stanna i Sverige, till exempel när de disputerat. Det är för många som lämnar Sverige när de är färdigutbildade.

Ledamoten efterfrågar ett skärpt regelverk, och det kommer också. Man kommer till exempel inte att kunna jobba hur mycket som helst utan maximalt 15 timmar per vecka. Vi skärper även kraven på studieresultat. Dessa åtstramningar finns det nu en lagrådsremiss kring.

Herr talman! Det här är som sagt ett gammalt, känt problem. Ingenting hände ju under Socialdemokraternas åtta år. Riksrevisionen föreslog en del andra skärpningar, bland mycket annat av kraven på tillräckliga engelskkunskaper. Kan det bli aktuellt att skärpa reglerna ytterligare efter hand om det visar sig att de inte är tillräckliga?

Herr talman! Det återstår att se, men man ska komma ihåg att studenter tas in på samma villkor oavsett var de kommer ifrån. Då förutsätts till exempel att man har tillräckliga kunskaper i engelska för att det ska fungera. Problemet med otillräckliga kunskaper vid ankomst löses med betydligt skärpta krav när det gäller att genomföra studierna – annars kan man inte få stanna. Jag tror att de skärpningarna kommer att göra stor skillnad.

Herr talman! I dagens DN kan vi läsa om att Raoul Wallenbergskolan i Lidköping har fått tillstånd att öppna mellanstadium. Samtidigt behöver kommunen dra ned på platser i grundskolan på grund av minskat barnantal. Resultatet är tomma skolor som skattebetalarna behöver betala för. Centerpartisten Andreas Bill i kommunen är kritisk till att skolan har fått tillstånd att öppna trots att kommunen visat att det kommer att påverka dem negativt ekonomiskt. Till och med centerpartister, som är ivriga att försvara marknadsskolan, ser alltså att kommunerna påverkas negativt av den fria etableringsrätten.

Skolan ska vara till för barnen, inte för aktieägarna. I regeringens vinstutredning finns förslag på att kommunernas yttranden ska få större tyngd. Min fråga till Lotta Edholm är: Varför föreslås inte ett veto? Det är trots allt skattebetalarnas pengar som slösas på tomma utbildningsplatser och vinster till aktieägarna.

Herr talman! Det här är en väldigt viktig fråga. Vi har precis tagit emot en utredning som tar sikte på de här problemen. Den utredningen kommer nu att remitteras ut, och när remissrundan är genomförd tar vi naturligtvis förslagen vidare.

Herr talman! Det finns inga förslag i den utredningen om att införa ett skarpt veto. Jag frågar mig varför regeringen försvarar ett system där man kan få etablera sig fritt trots att det är påtagligt negativt för kommunerna och för skattebetalarna att man fritt får öppna skolor där det inte finns behov.

Lotta Edholm nämnde att mycket stora kvalitetsbrister ska vara ett hinder för att man ska få ta ut vinst. Är det rimligt att bjuda förskolebarn på knäckebröd och vatten till frukost?

Herr talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor!

Regeringen genomför som sagt stora förändringar på friskoleområdet. De berör också frågan vad kommunerna ska ha att säga till om vid en eventuell etablering eller när en skola vill utöka sina platser. Den utredningen har vi precis tagit emot i regeringen, och den kommer nu att remitteras på sedvanligt sätt.

Herr talman! Jag skulle också vilja ställa en fråga till Lotta Edholm.

Högkompetent personal från andra delar av världen lämnar just nu Sverige på grund av att de ser att deras säkerhet undermineras. De vet inte hur deras framtid ser ut. Deras barn utvisas. De ser att svenska staten saknar intresse av att välkomna människor som kan bidra till vårt land.

Vi slänger ut människor som går till jobbet varje dag, som bidrar inom välfärd och företag och som tjänar de löner vi tycker är rimliga på arbetsmarknaden. Varför anser regeringen att det är ett vettigt sätt att säkra kompetensen i den svenska välfärden och i svensk industri?

Herr talman! Den här frågan berör många olika områden, men jag tror att för de flesta är det ganska självklart att vi måste skapa ordning och reda i invandringen till Sverige. Vi har alldeles för många som lever i ett skuggsamhälle. Det talas om uppemot 100 000 människor som befinner sig i Sverige utan att ha rätt att göra det. Det måste vi göra någonting åt. Vi måste samtidigt locka och attrahera kompetent arbetskraft till Sverige.

Som jag var inne på tidigare måste vi inte bara locka hit forskare och studenter utan också se till att de vill vara kvar i Sverige. Det är i skenet av det som vi lägger fram en rad olika förslag till riksdagen om hur detta ska bli möjligt.

Herr talman! Det hade varit underbart om regeringen hade skapat ordning och reda i migrationspolitiken, men regeringen skapar ju oreda. Om man är barn till invandrare och just nu är mellan 18 och 21 år gäller tre eller fyra olika regler. Några gör att man slängs ut som 18-åring och några när man är 21 år, och det beror på regeringens politik. Om ens pappa får permanenta uppehållstillstånd skickas man ut. Om han inte får det får man stanna. Det är absurt, och det är en oreda som regeringen skapat.

Hur bidrar det här till att göra Sverige mer attraktivt för högkompetent personal?

Herr talman! Precis som jag sa i ett inlägg tidigare i debatten har regeringen tagit emot en utredning som adresserar en del av de problem som Niels Paarup-Petersen tar upp. Vi kommer att komma tillbaka i frågan. Men viktigt är också de stora förändringar som nu sker för att attrahera både studenter och forskare att komma till Sverige men också att välja att stanna kvar här efter att man till exempel har disputerat.

Herr talman! Den här frågan har Joar Bohman, som är prao hos Miljöpartiet, bett mig ställa till Lotta Edholm. Joar sitter uppe på läktaren i dag.

Efter nedskärningar och minskat statligt stöd till studieförbund och folkhögskolor har många verksamheter påverkats negativt ekonomiskt. Vissa har till och med tvingats stänga. Det här har minskat tillgången till folkbildning och kultur i samhället. Eftersom folkbildningen är en viktig del av den svenska demokratin undrar Joar hur regeringen ser på de demokratiska konsekvenserna av dessa nedskärningar.

Herr talman! Det var en mycket fin fråga, Mats Berglund, som din praoelev ställde till mig.

Folkbildningen är en viktig demokratisk institution i Sverige. Den vilar på olika fötter, och den vilar också på olika typer av finansiering. När det gäller till exempel folkhögskolorna har vi lagt till pengar, bland annat för att man ska kunna bedriva mer utbildning riktad till människor med utländsk bakgrund som har svårt att komma in på arbetsmarknaden men också till människor med en funktionsnedsättning. Där satsar vi mycket pengar.

Det är viktigt att komma ihåg att folkbildningen inte enbart vilar på statlig finansiering. Vi har sett att kommunerna har skurit ned väldigt mycket på folkbildningen de senaste åren. Därför har jag bjudit in Sveriges Kommuner och Regioner för att diskutera frågan.

Herr talman! Tack, Lotta Edholm, för svaret!

Nu får jag möjlighet att ställa en egen fråga också. Christer Nylander lämnade en utredning om folkbildningen till regeringen för ungefär ett och ett halvt år sedan. Utredningen togs emot väldigt väl och brett av sektorn. Men jag har inte sett att regeringen har reagerat på utredningen än, och jag ser heller ingen proposition i propositionslistan.

Avser Lotta Edholm och regeringen att gå vidare med Christer Nylanders utredning under mandatperioden?

Herr talman! Denna fråga bereds fortfarande i Regeringskansliet. Jag har inga nya uppgifter att lämna här.

Herr talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Nina Larsson. Den jämställdhet vi har i Sverige i dag gäller tyvärr inte för alla. Ett parallellsamhälle har fått växa sig fram genom importerat hedersvåld och förtryck som påminner om Sverige för hundra år sedan. Det är ett av våra absolut största samhällsproblem.

Regeringen har tagit krafttag mot detta och inrättar nu Rådet för kvinnofrid, som också ska jobba mot hedersvåld och förtryck. Men trots att politiken har tagit krafttag och stora steg framåt är det tydligt att arbetet mot hedersvåld och förtryck fortfarande hindras och försvåras av rädsla för att stigmatisera med det kulturrelativistiska synsättet som grund, något som också är utspritt i myndigheter och andra viktiga instanser.

Min fråga till ministern är hur hon avser att säkerställa att arbetet i rådet inte kommer att hindras av kulturrelativism och fortsatt förnekande.

Herr talman! Stort tack till ledamoten för en mycket angelägen fråga!

Det hedersrelaterade våldet och förtrycket är den värsta sortens kvinnoförtryck som vi ser i Sverige i dag. Det är ett omfattande samhällsproblem.

Det är mycket viktigt och bra att ledamoten lyfter fram betydelsen av att vi sätter fokus på och prioriterar frågan om hedersrelaterat våld och förtryck också i det nationella rådet för kvinnofrid. Det är definitivt något som jag tar med mig och som jag har för avsikt att göra.

Det är precis som ledamoten säger: Den här regeringen har gjort mer än någon tidigare regering för att motverka det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Det gäller allt från straffskärpningar, ny lagstiftning, ökade resurser och bättre styrning till ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål som synliggör det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Detta arbete kommer inte att avstanna med rådet. Tvärtom ökar vi nu farten och kraftsamlar framgent.

Herr talman! Ett av de absolut farligaste skeden när en kvinna är utsatt för våld i nära relation är just när hon ska försöka lämna relationen. Det är ofta där och då som det handlar om liv eller död. Därför har regeringen tagit fram ett omfattande lämnaprogram som ska samla många av de åtgärder som behövs för att stötta hela vägen i processen.

När man är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck krävs det samtidigt särskilda insatser. Hur har lämnaprogrammet anpassats utifrån det?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för den kompletterande frågan, som också är mycket betydelsefull.

En anledning till att regeringen har fattat beslut om det nya jämställdhetspolitiska delmålet är att synliggöra, förbättra och tydliggöra styrningen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Precis som ledamoten beskriver är det alltför vanligt att vi runt om i Sverige kan se hur man relativiserar sådant förtryck och våld av rädsla för att bli kallad rasist eller för att man inte vill stöta sig med personer. Man kanske till och med själv är en del av hedersförtrycket.

Herr talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Nina Larsson.

Vi kristdemokrater har länge varit tydliga med att jämställdhet inte kan reduceras till ord utan måste försvaras i praktiken. Plagg som niqab och burka är inte neutrala kulturella uttryck. Det är starkt könssegregerade symboler som i grunden strider mot principen om kvinnors frihet, egenmakt och delaktighet i samhället.

Vi kristdemokrater har i flera sammanhang lyft upp att detta ytterst handlar om vilket samhälle vi vill ha där man kan leva sitt liv enligt de värderingar som präglar det svenska samhället. I ett öppet samhälle möter vi varandra ansikte mot ansikte.

Flera europeiska länder har redan infört förbud mot heltäckande slöja i det offentliga rummet med hänvisning till just jämställdhet, integration och mänskliga rättigheter. Mot den bakgrunden vill jag fråga jämställdhetsministern: När kommer beslut om ett förbud mot niqab och burka i det offentliga rummet?

Herr talman! Stort tack till ledamoten för en viktig fråga!

Den typen av företeelse, heltäckande slöja, är i allt väsentligt ett pågående kvinnoförtryck och har ingenting med frivillighet att göra. Regeringen är på väg att kriminalisera psykiskt våld, vilket kommer att innefatta tvång gällande religiös klädsel av olika slag men också omvändelseförsök och annat. Vår bedömning är att detta kommer att kunna vara en träffsäker lagstiftning också i detta hänseende.

Regeringen har också tillsatt en utredning om hur vi kan motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskola och skola. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag inom de områdena.

Herr talman! Ja, niqab och burka har ett syfte, nämligen att osynliggöra kvinnan. Heltäckande slöjor är inte förenligt med värderingar om jämställdhet i det svenska samhället.

Min fråga är: När kan ministern meddela att en lagstiftning kan komma till stånd så att Sverige inför förbud mot niqab och burka?

Herr talman! Vår bedömning är att den kommande lagstiftning som kriminaliserar psykiskt våld också innefattar tvång gällande exempelvis religiös klädsel och kan ha en träffsäker funktion också i det fallet. Det är viktigt att vända och vrida på alla stenar för att stärka arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Det kommer vi att behöva göra även fortsättningsvis.

Herr talman! Sverige har redan i dag nationella digitala lösningar som används i hälso- och sjukvården, till exempel för att dela journaler över regiongränser. Regeringen är inte intresserad av att ta över och vidareutveckla dem.

Samtidigt har regeringen gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att bygga en ny nationell digital infrastruktur med målet att förbättra informationsutbytet. Men trots EU-krav, utredningar och färdplaner saknas fortfarande, efter tre och ett halvt år, besked om när detta ska ge konkret nytta i vården.

Jag vill fråga socialministern: Har regeringen beslutat vilket år den nationella digitala infrastrukturen ska vara införd och fungera i vården så att regionerna kan planera?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vi gör något som Sverige inte har gjort hittills: Vi säger att staten ska ta ett större ansvar för den digitala infrastrukturen – så att det finns en infrastruktur som når fram till alla vårdgivare, så att vi är helt överens om vilka regler som ska gälla för att man ska kunna utbyta information och så att patientdata följer med varje patient, oavsett i vilken region man råkar bo eller befinna sig eller vilken vårdgivare man råkar vända sig till. Detta har inte fungerat i Sverige med den frivilliga samverkan vi har förlitat oss på. Det är därför vi har sagt att vi ska ersätta och komplettera det som redan finns och göra något som faktiskt åstadkommer någonting.

Det här är en av de mest underskattade reformer som vi jobbar med för att skapa bättre patientsäkerhet och bättre nytta för vårdens medarbetare i stället för att man ska sitta och mata in uppgifter i olika system.

De första stegen har redan tagits. I juni händer ytterligare saker. Sedan kommer detta successivt att rullas ut och skapa nytta för patienter och för vårdens medarbetare.

Herr talman! Jämställdhetsministern har nyligen i Arbetsvärlden föreslagit att vab-ersättningen ska höjas för att locka fler pappor att ta ut ersättning för vård av sjukt barn. Ambitionen kan låta god, men upplägget riskerar att bli skevt. I praktiken innebär det att staten vill höja ersättningen för att få män att ta ett ansvar som många kvinnor redan tar. I många familjer är det faktiskt inte brist på vilja som avgör utan hur vardagspusslet ska gå att få ihop.

Samtidigt är problemen större än vab. Kvinnor tar fortfarande ett tyngre omsorgsansvar och går oftare ned i arbetstid och får därmed lägre livsinkomst och lägre pension.

Min fråga går till jämställdhetsministern. Jämställdhetspolitik måste handla om verkliga ekonomiska konsekvenser och inte symbolpolitik. Hur motiverar ministern ett förslag som i praktiken belönar mäns ansvarstagande, när kvinnor tar större ansvar och dessutom får betala med sämre löneutveckling och lägre pension?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en mycket viktig fråga!

Den ekonomiska jämställdheten är inte vad den borde vara. Ekonomisk jämställdhet är ett av våra jämställdhetspolitiska delmål, och vi har en pågående utredning som kikar på några av de aspekter som ledamoten nu lyfte. Jag ser mycket fram emot utredningens förslag, som kommer senare i vår.

Kvinnors löner halkar efter när de föder barn, under föräldraförsäkringsperioden men också under den efterföljande period när de är hemma för vård av barn. Det finns flera olika aspekter av detta.

Kvinnors löner är generellt lägre. Den här regeringen har precis kommit med ett lagförslag med anledning av lönetransparensdirektivet som träder i kraft den 1 juli i år, som också kommer att ha effekt för att minska det osakliga lönegapet mellan män och kvinnor.

Herr talman! Min fråga handlar om den lättillgängliga våldsamma pornografin, som finns i våra barns byxfickor dygnet runt. Min fråga går till jämställdhetsminister Nina Larsson.

Det är inte som förr. Tidningarna i butiken, som vi tjuvtittade på, är ersatta av grov, hänsynslös pornografi på nätet, levererad av miljontals porrsajter, helt öppet. Medan vi lärde oss om sex från en ibland rodnande lärare och tidningen Kamratposten uppger många unga i dag att en av de största källorna till sex- och samlevnadsundervisning är den porr som finns på nätet. Detta ger förstås en oerhört skev och skadlig syn på sexualitet och samtycke.

Jag behöver inte läsa upp vad de mest sedda filmerna har för titlar. Det är opassande, och jag skulle förmodligen få en tillsägelse av talmannen efteråt. Men för våra barn finns detta helt fritt att ta del av.

Jag undrar: Vad gör ministern och regeringen? Vad har man vidtagit för åtgärder för att göra nätet tryggt för barn? Ett skärmförbud i skolan hjälper föga eftersom porrfilmerna är tillgängliga dygnet runt. Vilka åtgärder planeras?

Herr talman! Tack till ledamoten för en angelägen fråga!

Precis som ledamoten beskriver skildras mycket elände och värderingar på nätet och kommer rakt ned i våra barns fickor på ett sätt som vi aldrig skulle acceptera om det skedde på gatan eller vid köksbordet. Detta behöver vi öka medvetenheten om, synliggöra och bemöta med full kraft.

Min statsrådskollega Jakob Forssmed och regeringen har en pågående utredning om åldersgränser i sociala medier, vilket vi är flera som har drivit mycket hårt. I utredningsdirektivet framkommer att också andra videodelningssajter på nätet bör ses över för att eventuellt beläggas med åldersgränser. Min bild är att vi definitivt behöver göra det. Om vi fastställer åldersgränser för Facebook är det rimligt att göra det också för den typen av videodelningssajter.

Herr talman! Jag har i dag fått min mycket angelägna fråga från vår praoelev Eliah Lilja, som även sitter på läktaren och följer den här frågestunden.

Psykisk ohälsa bland unga beskrivs ofta som ett växande problem. Men begreppet används brett – det kan handla om allt från stress till allvarlig sjukdom.

Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är: När regeringen prioriterar inom detta område, vilken konkret utveckling är det ni ser som mest oroande, och hur har den analysen styrt de prioriteringar ni gjort under mandatperioden?

Herr talman! Tack, Jacob Risberg och Eliah Lilja, för en oerhört angelägen fråga!

Jag håller med om bilden att man måste dela upp psykisk ohälsa. Det har blivit som ett stort svart moln som hänger över oss, där vi inte riktigt ser vad som hör till livet och som vi måste lära oss att hantera på olika sätt – det kan vi göra tillsammans – och vad som hotar livet, alltså de allvarliga former som kräver den samlade och specialiserade psykiatrins resurser.

Vi börjar med att stärka resurserna till barn- och ungdomspsykiatrin, för det kan vara förödande att stå i långa köer. Det är en viktig del.

Nu går vi vidare med att ta fram nya kursplaner i skolan. Det handlar om att stärka kunskapen om psykisk hälsa i skolan för att man ska kunna få fler egna redskap att hantera situationer som stress och det som händer i kroppen när man upplever olika saker. Man ska kunna hantera det som hör till livet och skilja det från det som hotar livet, där vårdens samlade resurser behövs. Här finns mycket kvar att göra.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till gymnasie, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. Frågan handlar om AI och utbildning.

Det har rapporterats mycket om det AI-fusk som sker ute på våra lärosäten. De senaste siffrorna visar på en fördubbling av antalet avstängningar sedan 2023. Hela 770 studenter har blivit avstängda sedan dess.

Samtidigt är AI ett otroligt viktigt verktyg för framtidens arbetsliv. AI används redan i dag inom allt från forskning och vård till industri, offentlig förvaltning och utbildning. Förmågan att förstå, använda och förhålla sig kritisk till AI kommer att vara avgörande för studenters framtida anställbarhet och samhällets konkurrenskraft.

Jag undrar, herr talman: Hur arbetar regeringen för att komma till rätta med fusket samtidigt som vi säkerställer att studenter lär sig använda AI på ett konstruktivt sätt?

Herr talman! Låt mig först konstatera att fusk med hjälp av generativ AI inte på något sätt förbättrar en students kunskaper eller genererar mer kunskap i samhället. Fusk är fusk, oavsett hur man går till väga.

Vi har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur lärosätena jobbar med den här frågan. Det är glädjande att se hur hårt man nu anstränger sig för att till exempel lägga om examinationer. Vi ser fler gammaldags salstentor, muntliga examinationer och så vidare för att man ska komma till rätta med det här.

Lärosätena håller själva, genom SUHF, på att se över om det behövs gemensamma nationella riktlinjer på det här området. Jag är glad att kunna säga att det sker väldigt mycket nu. Fusk är fusk, oavsett hur det sker.

Herr talman! Det har varit intressant att lyssna på de svar som mina kollegor har fått om vinstförbud i svensk skola.

Jag konstaterar att Liberalerna sitter i regeringen. Samtidigt säger sig Liberalerna vilja driva på för ett vinstförbud i svensk skola. Jag vill återigen försöka få svar från ministern om hur Liberalerna skulle rösta om ett vinstförbud åter tas upp i riksdagen. Skulle Liberalerna rösta ja eller nej?

Jag påminner om att frågorna inte ska handla om förhållanden inom politiska partier.

Herr talman! Svaret blir detsamma. Vi jobbar nu med den största förändringen av friskolesektorn sedan friskolorna infördes på bred front för mer än 30 år sedan. Vi har påbörjat arbetet med att bland annat genomföra att offentlighetsprincipen också ska gälla fristående skolor framgent.

Vi jobbar med en rad olika förslag som kommer att stoppa vinster när man till exempel har stora kvalitetsproblem i friskolorna, och vi kommer att fortsätta det arbetet. Vi har just tagit emot den senaste utredningen på det området.

Jag kan konstatera att under de åtta år då Socialdemokraterna var ansvariga för detta gjorde de mycket lite åt de problem som man redan då kunde se.

(Applåder)

Herr talman! Flera hundratusen människor i Sverige lever i dag med sällsynta diagnoser och är i behov av så kallade särläkemedel.

Trots att Sverige ofta framhålls som en ledande life science-nation ligger vi i dag efter många andra europeiska länder när det gäller att godkänna och tillgängliggöra nya läkemedel. En bidragande orsak är den svenska modellen, där två separata aktörer – TLV på ena sidan och regionerna inom NT-rådet på andra sidan – ansvarar för bedömningen och införandet av nya läkemedel.

Denna ordning leder ofta till långa och resurskrävande processer, vilket får till följd att patienter med stora medicinska behov får vänta betydligt längre på behandling jämfört med patienter i andra EU-länder. Den långsamma processen riskerar inte bara att försämra livskvaliteten och överlevnaden för patienter med sällsynta diagnoser utan underminerar på sikt även Sveriges ställning som ledande life science-nation.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa att fler särläkemedel kan godkännas och införas snabbare i Sverige, så att patienter med sällsynta diagnoser får tillgång till nödvändig behandling utan oskäligt dröjsmål?

Herr talman! Tack, Christian Lindefjärd, för en väldigt angelägen fråga som berör många personer!

Jag känner verkligen den frustration som många ger uttryck för när man vet att det finns läkemedel som kan hjälpa, bota och lindra men där man inte riktigt får tillgång till dem.

Regeringen arbetar aktivt med frågan om särläkemedel. Vi prioriterar den högt. Vi har tidigare gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att se över hur man arbetar med den här frågan. Sedan ett år tillbaka har man med ett nytt arbetssätt där man värderar läkemedel för sällsynta sjukdomar och tillstånd högre än vad man har gjort tidigare. Jag har förhoppningar om att detta ska leda till förbättringar, men det finns förstås skäl att följa utvecklingen.

Ledamoten pekade på den andra delen av läkemedelssystemet, som ligger hos regionerna. De behöver säkerställa att NT-rådet har den kapacitet som krävs för att det inte ska bli onödiga fördröjningar i behandlingar och annat.

Jag kan konstatera att Vårdansvarskommittén har pekat på att staten bör ta ett mer samlat ansvar för läkemedelsfrågorna. Detta bereds i Regeringskansliet.

Herr talman! Om bara några dagar startar OS och därefter Paralympics. Då sitter många av oss framför tv:n och hejar på och känner stor stolthet över våra svenska olympier och paralympier, som har lagt år av hårt arbete bakom sig. De inspirerar barn, bygger stolthet och visar vad som är möjligt.

Bakom prestationen finns dock en annan verklighet. Många elitidrottare kämpar med ekonomin, kombinerar träning med jobb och studier och oroar sig för livet efter karriären. I dag tvingas elitidrottare till och med betala för att tävla för Sverige. Sverige ska ha råd med både bredd och topp. Ingen ska behöva skuldsätta sig för att bära blågult.

Jag vill därför fråga Jakob Forssmed: Hur vill regeringen säkerställa tryggare villkor för svenska elitidrottare, inklusive parasportare, så att de kan satsa på toppnivå utan att vardagen eller framtiden kraschar?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vi är många som ser fram emot detta, och den fantastiska svenska idrottsrörelsen levererar gång på gång i OS och Paralympics. Det visar att vi gör saker rätt i den svenska idrottsmodellen, där idrottsrörelsen har stor frihet att själv fördela de 2,1 miljarder kronor som staten varje år satsar på idrotten.

Det handlar om att värna en stor bredd. Grunden för en bra elitverksamhet är ju att man har många som börjar och fortsätter. Sedan ska vi naturligtvis hela tiden se över om det finns ytterligare saker vi kan göra. En god sak är till exempel elitidrottsvänliga lärosäten.

En sak som vi gör nu är att se över sponsring och att öka möjligheterna för det privata näringslivet att stötta idrotter som inte har så stor publik men som ändå är väldigt angelägna för oss att satsa på. Det är något som vi nu förändrar.

Herr talman! I Sverige lever cirka en halv miljon människor med ett sällsynt hälsotillstånd. Det tar i snitt sju år att få en diagnos, och Sverige har länge varit ett av få länder i EU som saknar en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd.

När vi fick en moderat statsminister gavs ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Min fråga till sjukvårdsministern är när vi kan förvänta oss att den strategin är på plats och hur implementeringen kommer att se ut.

Herr talman! Tack till ledamoten för en viktig fråga!

Globalt uppskattas det finnas mellan 6 000 och 8 000 sällsynta diagnoser. Det säger något om hur oerhört komplex den här frågan är och hur svårt det är för den här patientgruppen att få rätt vård.

Precis som ledamoten lyfte fram här har den här regeringen genom min föregångare på posten tagit initiativ till en strategi, äntligen. Den är inte alls långt bort. Vi har tagit emot den från Socialstyrelsen, och den bereds nu. Remissvaren samlas in och beaktas, och slutprodukten kommer att beslutas om inom mycket kort.

Herr talman! Den här frågestunden har nu pågått i lite över en timme, och flera av mina kollegor har ställt frågor till statsrådet Edholm om vinstförbud i skolan.

Hittills har statsrådet inte kunnat svara rakt och tydligt på den frågan, utan vi har fått höra om massor av andra saker – och vi har fått en hänvisning till Liberalernas hemsida för att få veta något mer om liberal politik.

Dessutom påstår statsrådet Edholm att Socialdemokraterna inte har gjort någonting för att stoppa marknadsskolan. Inget kunde vara mer fel. Socialdemokraternas regering lade ju fram ett förslag här i kammaren, som Liberalerna röstade mot.

Jag ger statsrådet Edholm ytterligare en chans att svara på den här frågan: Är statsrådet beredd att driva i regeringen att man ska sätta stopp för vinsterna i svensk skola, ja eller nej?

Herr talman! Vi i regeringen gör nu de största förändringarna av friskolesektorn på 30 år, det vill säga sedan friskolereformen tillkom. Det gör vi för att vi ser att det finns stora brister.

Vi gör det genom reformer som är riktade både till det kommunala skolväsendet och till de fristående skolorna. Det handlar till exempel om nya läroplaner och ett nytt betygssystem som kommer att göra det omöjligt att konkurrera med glädjebetyg.

Vi styr upp och reglerar svensk skola på ett sätt som aldrig skulle ha skett med socialdemokratisk politik. Till exempel reglerar vi tillgången till riktiga läroböcker och bemannade skolbibliotek.

Vi gör också förändringar som är riktade direkt mot friskolesektorn. Det första förslaget är nu lagt på bordet och handlar om offentlighetsprincipen. Vi har också ett antal förslag som handlar om precis det som ledamoten är ute efter, alltså reglering av vinster. Vi kommer att återkomma i den frågan.

Herr talman! Jag har en fråga till socialminister Jakob Forssmed.

Vaccinationer är ett effektivt sätt att minska risken för allvarliga sjukdomar. Tack vare allmänna vaccinationer har många sjukdomar nästan helt försvunnit från Sverige och världen, men det finns mer att göra.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccin mot bältros för alla som är 65 år och äldre. Men det är dyrt – de två sprutor som behövs kostar ungefär 5 000 kronor. I andra länder betalar samhället en del av eller hela den kostnaden, men inte i Sverige.

Vi socialdemokrater tycker att regeringen borde se över om dagens vaccinationsprogram för riskgrupper kan göras om till ett bredare program för alla över 65 år och om det också kan omfatta bältrosvaccin.

Min fråga är om socialministern verkligen tycker att det är rimligt som det är i dag – att det bara är äldre med god ekonomi som kan följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och skydda sig mot bältros.

Herr talman! Tack till ledamoten för frågan! Ja, vad är vackrare i världen än verkningsfulla vaccin i vården?

Vi utrotar nu vattkoppor. Vi kommer att införa det i nationella vaccinationsprogram. Det känns otroligt bra. Vi lyfter den bördan från föräldrar och barn som på det sättet slipper den smärtsamma sjukdomen.

Bältrosvaccin är också en möjlighet att jobba mot en rätt plågsam sjukdom. Vi har inte fått in underlag från Folkhälsomyndigheten om att det ska ingå i ett nationellt vaccinationsprogram. Rekommendationerna finns. Det finns inget som hindrar regionerna från att gå in och till exempel subventionera detta för sina regioninvånare.

Det är den ordning vi hittills har haft för detta. Men vi vet att det finns förslag från Vårdansvarskommittén om att staten i framtiden ska ta ett större ansvar för vaccinationsarbetet också i bredare mening. Det är något som bereds i Regeringskansliet.

Herr talman! Flera av mina socialdemokratiska kollegor har frågat statsrådet Edholm hur hon ställer sig till den svenska marknadsskolan och ett vinstförbud inom den.

Vi Socialdemokrater har flera gånger lagt konkreta, faktiska förslag på riksdagens bord om ett stopp för vinsterna i svensk skola. Gång på gång har Liberalerna sagt nej till de förslagen. Jag kan inte tolka det på annat vis än att Liberalerna fortsätter att stå upp för en svensk marknadsskola med ett vinstintresse, där elevernas stöd prioriteras efter aktiebolagens storvinster.

Det här är vi socialdemokrater starkt kritiska till. Det är därför vi gång på gång har lagt faktiska förslag på riksdagens bord.

Jag vill en sista gång fråga statsrådet Edholm: Om vi lägger fram ytterligare ett sådant förslag, kommer då Liberalerna att ställa upp på det?

Herr talman! Man får ju inte olika svar när man ställer samma fråga. Det hoppas jag att ledamoten förstår.

Jag har här försökt redovisa vad regeringen gör åt de brister som vi ser i friskolesektorn. Vi gör nu de största förändringarna på 30 år.

Jag har till exempel redovisat att vi nu har lagt fram förslag om att offentlighetsprincipen ska gälla också friskolorna. Det är ett förslag som den här regeringen ger. Vi kommer också att lägga fram förslag när det gäller vinstintresset i friskolesektorn.

Men det är också viktigt att påpeka att den här frågestunden riktar sig till oss som företräder regeringens åsikter och det som regeringen ämnar göra. Jag tycker att det är viktigt att hålla fast vid den principen, som faktiskt har slagits fast av den här församlingen.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.