Frågestund

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier.

Därmed vill jag hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi- och näringsminister Ebba Busch, statsrådet Acko Ankarberg Johansson, statsrådet Camilla Waltersson Grönvall och justitieminister Gunnar Strömmer.

Energi- och näringsminister Ebba Busch besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Organiserad brottslighet plundrar assistansersättningen. Så skriver Försäkringskassan på sin hemsida. Gängen använder korrupta läkare som skriver falska intyg för att stjäla skattepengar. Samtidigt måste Försäkringskassan enligt lagen utgå från intyg som skrivits av läkare som har undertecknat felaktiga utlåtanden gång på gång. Försäkringskassan har påtalat för regeringen att denna möjlighet måste täppas igen.

Hur naivt får det bli? De kriminella skrattar åt oss när de tar skattepengar som om det vore godis från barn. Därför blir min fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall: När kommer regeringen att låta Försäkringskassan slippa ta hänsyn till intyg från läkare som tidigare skrivit falska utlåtanden?

Fru talman! Tack för en oerhört viktig fråga!

Det faktum att vi ser att organiserad brottslighet har gått långt in i vår svenska välfärd är något som vi måste agera med stor kraft emot. Det gör regeringen.

I en rad olika delar arbetar vi för att slå sönder den brottsliga ekonomin. En del i detta är att säkerställa att det inte finns korrupta läkare. Vi har en utredning som arbetar med det uppdraget.

Därtill säkerställer vi nu att Försäkringskassan får andra verktyg för att vara just brottsförebyggande och arbeta mot brott. Det är också verktyg som kommer att komma på plats.

Inte minst har vi den stora utredning som presenterades för att par veckor sedan. Den kommer också att säkerställa att samhällets mest utsatta och sårbara inte mer kan utnyttjas på det hänsynslösa sättet.

Fru talman! Det är såklart välkommet att det händer saker, men det finns stora problem här och nu med organiserad brottslighet som äter sig in på område efter område.

Angående assistansersättningen har vi fått besked från regeringen att det kommer att komma en utredning 2027. Sedan ska den tröskas igenom riksdag, lagråd och allt vad det är. Då är vi framme i andra halvlek av nästa mandatperiod. Det här är enligt mig så bråttom att det måste göras något mycket snabbare än så.

Fru talman! Regeringen delar den uppfattningen. Jag är också glad att Socialdemokraterna har kommit till insikt om detta. Det här har varit ett välkänt faktum sedan åtta år tillbaka, och den här utredningens förslag kunde ha varit på plats och börjat verka för länge sedan.

Nu kommer det att hända. Som jag svarade ledamoten när vi träffades i utskottet häromdagen kommer regeringen naturligtvis att presentera saker tidigare om utredningen är redo att göra det. Vi kommer inte att stoppa några förslag som kommer tidigare än januari 2027.

Fru talman! Min fråga går till sjukvårdsministern.

Könstillhörighetslagen har återigen aktualiserats, nu med beskedet att det kanske kommer att räcka med ett digitalt vårdbesök utan diagnos för att byta juridiskt kön.

Först måste vi konstatera det alldeles uppenbara, nämligen att kön inte är en fråga om självbestämmande. Men vi måste också adressera de faktiska problemen som uppstår för samhället rent organisatoriskt och för patienterna.

Personer med könsdysfori ska få hjälp och stöd av samhället, inte slussas vidare i en juridisk process som bekräftar ett tillstånd som inte ens har diagnostiserats. Det finns alltför många fall med människor som har bekräftats in i ett enormt lidande just för att man ignorerade signalerna och valde att agera efter självbestämmande. Det här är resultatet av juridiska lösningar på medicinska problem.

Hur kommer man att hantera de problem som uppstår?

Fru talman! Riksdagen har fattat beslut i frågan. Om det finns ett riksdagsbeslut är det också självklart regeringens uppfattning att genomföra detta. Det här var ett riksdagsbeslut där kammaren inte var enig; mitt eget parti tyckte annorlunda.

När riksdagen fattar beslut måste självklart regeringen genomföra beslutet. Regeringen har fattat de beslut som följer av kammarens beslut i alla delar.

Fru talman! Jag är fullt införstådd med att beslutet kommer att genomföras. Men jag är intresserad av hur man kommer att hantera de problem som kommer att uppstå till följd av beslutet. Man brukar prata om att separera det medicinska och det juridiska, men det kan man inte riktigt göra i det här fallet. De som kommer att nyttja juridiken är de som också har den medicinska situationen att ta hänsyn till.

Jag tyckte att frågan var särskilt intressant eftersom det är våra partier som är mest överens i frågan. Problemen som uppstår är många, inte minst frågan om personnummer – kanske utanför ministerns portfölj. Jag vill veta hur man hanterar de problemen.

Fru talman! Mitt partis uppfattning är att det finns många problem med lagstiftningen. Men lagen är beslutad av kammaren. Det är också beslutat av kammaren hur man ska se på problemen och ordningen för hanteringen. Det ska vara ett enkelt förfarande, och det är så som våra myndigheter agerar – i enlighet med riksdagens beslut.

Det är möjligt för riksdagen att fatta nya beslut, men så länge detta beslut gäller är det också regeringens uppgift att fullfölja det och se till att det genomförs.

Fru talman! Jag vill rikta mig till justitieministern. Vad tänker ministern göra med tanke på den dramatiska rapporten som har kommit från Noa om polisens bristande våldskompetens efter att man har granskat fall där kvinnan har dött av mannens våld? En av slutsatserna är att flera kvinnors död kunde ha förhindrats om deras försök att anmäla hade tagits på allvar.

Granskningen är gjord av Noa inom polisen. Tyvärr bekräftar detta vad åtminstone kvinnorörelsen upprepade gånger har påpekat sedan 80-talet. Nu hoppas jag att man tar problemet på än större allvar när rapporten kommer från polisen.

Fru talman! Jag tackar Gudrun Nordborg för en utomordentligt viktig fråga.

Till att börja med är det polisen som har initierat granskningen för att verkligen genomlysa sitt eget arbete på området. Det ger extra kraft åt både analysen och slutsatserna att polisen själv pekar på ett antal brister som man är fast besluten att åtgärda.

Jag har själv följt upp de här frågorna med rikspolischefen, senast i början av den här veckan, för att säkerställa att det sker. Jag är också helt säker på att det kommer att göra det. De är mycket målmedvetna och hängivna den uppgiften. Det är som sagt ett arbete som de själva har initierat.

Vi måste också göra andra saker för att underlätta polisens arbete. En nyckelfråga, som de också lyfter fram, är att få fart på delningen av information mellan olika aktörer i samhället så att polisen kan bli mer effektiv och ha bättre underlag för preventiva insatser som gör att det inte går så långt som det dessvärre har gjort i flera av dessa fall.

Fru talman! Tack för svaret, justitieministern! Det finns positiva delar i det.

Jag efterlyser dock det som jag tror är och har varit allra mest centralt. Det finns inte bara bland allmänheten, som man ibland skyller på, utan också inom polisen och professionen vad jag skulle vilja kalla ett kvinnoförakt. Man tar inte kvinnors ord, anmälningar och rapporter på allvar. Jag tror att det verkligen måste satsas på en utbildning som går till attack mot de fördomarna.

Fru talman! Det är klart att det finns kulturfrågor i alla strukturfrågor. Det gäller förstås även de här frågorna. Däremot är min bestämda uppfattning att polisens arbete på det här området inte präglas av ett kvinnoförakt. Det är en fråga om kunskap, om metod, om resurs, om struktur och i någon mån också om kultur. Alla de frågorna är Polismyndigheten på.

Jag vill upprepa det här med sekretessen. Brottsuppklaringen när det gäller kvinnomorden är 100 procent. Det är inte där skon klämmer. Skon klämmer eftersom det inte finns tillräckligt mycket underlag för att i ett tidigt skede förebygga och förhindra den här brottsligheten. Där måste polisen flytta på sig. Men det måste även andra aktörer göra.

Fru talman! Tidigare i år varslades 60 personer på pappersbruket Hylte Paper i halländska Hyltebruk. I går kom beslutet att 43 av dem tvingas lämna sina tjänster. Bakgrunden till uppsägningen är den stora konkurrensnackdel som man upplever därför att man befinner sig i elprisområde 4.

Jag har följt regeringens presskonferens om elprisområdena i dag och välkomnar att Svenska kraftnät får ett förnyat uppdrag att se över områdena med målet att minska prisskillnaderna över landet. Men utredningen ska pågå under ett års tid, och vad den landar i är naturligtvis okänt än så länge. Samtidigt fortsätter varslen i södra Sverige på grund av de höga elpriserna.

Bruket räknar med att man har 200 miljoner kronor i ökad kostnad jämfört med om man hade befunnit sig i elprisområde 1.

Hur ska elpriserna kunna sänkas på kort sikt för företag och privatpersoner i södra Sverige?

Fru talman! Tack för frågan, Christofer Bergenblock!

Vi har i dag presenterat fyra stora glädjande nyheter på energiområdet för att både stärka och framtidssäkra vårt energisystem. En av dem, en av mina favoriter, är att vi nu tar det första steget mot att slopa dagens befintliga elprisområden och skapa färre elprisområden.

Varför har vi de här elprisområdena? De härstammar från 2011, och en stor anledning till att de skapades var nedläggning av kärnkraft. Den gången var det Barsebäck.

Varför har vi så volatila priser, bergochdalbanor? Jo, därför att vi har lagt ned väldigt mycket kärnkraft i Sverige, bland annat Ringhals 1 och 2. Där var till exempel Centerpartiet aktivt pådrivande.

Den här regeringen, de fyra samarbetspartierna, adderar nu mer baskraft på kort sikt – fjärrvärme och kraftvärme – och värnar vattenkraften. Det var också en del av dagens pressträff. Och vi har köpt tillbaka Öresundsverket, som jag invigde förra året.

Det görs mycket för att bygga upp det system som de rödgröna rev ned.

Fru talman! Ebba Busch ställde en egen fråga om vad som eventuellt var bakgrunden till nuvarande situation. Det var inte det jag frågade om. Jag efterfrågar i stället svar på min fråga. Den handlade inte om vad som händer om ett, två eller tre år utan om vad ministern är beredd att göra nu för att sänka elpriserna i södra Sverige, och för all del gärna i hela Sverige.

Vi har efterfrågat sänkning av elskatten. Är det en väg som ministern är beredd att gå?

Fru talman! Då lyssnade inte Christofer Bergenblock. Jag redogjorde nämligen för flera av de åtgärder som har effekt just nu.

Sedan vi tillträdde i regeringsställning har elpriset sjunkit varje år. Vi har nu det lägsta elpriset jämfört med de gångna fyra åren.

Är jag nöjd? Nej, långt ifrån. Därför har vi fattat beslut om 70 åtgärder som innebär att vi får stabilare elpriser, kan börja pressa ned elpriserna och nu också kan ge i uppdrag att se över elprisområdena i syfte att gå mot färre områden.

Fru talman! Jag har också en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Till att börja med vill jag välkomna beskedet på dagens presskonferens. Det är väldigt bra att stärka både kraftvärmen och vattenkraften. Det är en del av förslaget om grön baskraft som Miljöpartiet har lagt fram. Det är glädjande att regeringen fortsätter att inspireras av Miljöpartiets politik.

Vi behöver dock mer energi och mer effekt ganska omgående. Tittar man på siffror ser man att utbyggnaden var uppe i 3 gigawatt per år när vi lämnade över regeringsmakten. Nu är den nere på 1,7. Och så sent som den här veckan varnade bland annat vindbranschen för ett tvärstopp i utbyggnaden av vindkraften, som är det som vi faktiskt kan få mer billig energi av i närtid. 28 av 30 ansökningar har fått nej.

Min fråga är ganska enkel. Vad avser energiministern att göra ytterligare för att få fart på utbyggnaden av mer fossilfri kraft i närtid?

Fru talman! Till att börja med vill jag bejaka att detta är ett område där oppositionen, inte minst Miljöpartiet, och regeringen är överens vad gäller värdet av både vattenkraft och specifikt kraft- och fjärrvärme. Om vi inte skulle ha all den kraft- och fjärrvärme som vi har i systemet i dag skulle vi behöva kompensera med tio nya kärnkraftsreaktorer. Det säger något om potentialen i om vi släpper på ännu mer kraft- och fjärrvärme.

När det gäller Laksos fråga är det inte så att Sverige har avsaknad av elproduktion. Vi har tvärtom ett enormt överskott av el, men det är inte garanterad el där och när den behövs. Det är därför de 70 åtgärder som vi redan har beslutat om, och som alltså inte handlar om kärnkraft, syftar till att kunna få ut mer effekt av all el som produceras i Sverige. Till exempel vill vi tillsammans med vindkraftsbranschen ge incitament för lagring och batterier, likt det jag invigde i Kristianstad förra veckan.

Detta kommer regeringen att fortsätta med för att frigöra mer kraft i närtid.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret.

Det som bland annat vindbranschen pekar på och som faktiskt sätter stopp för just vindkraften, som alltså är det vi kan bygga ut i större skala och till låga priser, är bland annat det kommunala vetot. Det finns ett förslag på att reformera det.

Också Försvarsmakten sätter stopp. De hade tidigare ett uppdrag om att balansera mot totalförsvarsintresset, där energiintresset ingår.

Denna fråga blir mer specifik. Avser regeringen att återge Försvarsmakten det uppdraget och gå vidare med utredningen om att reformera vetot?

Fru talman! Regeringen tror inte att det är rätt väg att gå att börja pådyvla kommuner som absolut inte vill ha vindkraft att de prompt ska ha det. Däremot vill vi öka incitamenten för att säga ja. Därför går våra fyra samarbetspartier och regeringen fram med många av förslagen i Värdet av vinden.

Vi gör nu – tro det eller ej – mycket för att bana väg för vindkraften och många av de åtgärder som de rödgröna inte lyckades gå i mål med. Det gäller både havsbaserad och landbaserad vind. Men vi tror mer på morötter än på piska på det här området och på en nära och aktiv dialog med försvaret.

Fru talman! Jämställdhet är frihet. Men var tredje kvinna känner sig otrygg ute på gator och torg. Vi vet också att vården är ojämställd i Sverige. Och vi vet att män startar företag i dubbelt så stor utsträckning som kvinnor. På område efter område ser vi att mer behöver göras för att Sverige ska bli jämställt.

Min fråga går därför till Ebba Busch. Vad gör regeringen? Vilka reformer genomför regeringen för att Sverige ska bli ett föredöme på jämställdhetsområdet?

Fru talman! Jag skulle vilja lyfta två saker. Den första handlar om kvinnors ägande och företagande. Trots att vi är ett av de länder i världen som slår sig för bröstet för att ha kommit längst har ökningen av andelen företag som startas, drivs eller ägs av kvinnor legat relativt still. Det påverkar också var vi ser att kapitalet kommer att finnas framöver. Alldeles för lite kapital tilldelas företag som drivs av kvinnor.

Här har vi ett väldigt aktivt arbete tillsammans med Tillväxtverket för att underlätta för kvinnor att starta företag och bana väg för fler förebilder. UF-företag, som vi vet är avgörande, har haft direkt mätbar effekt på ökningen av andelen kvinnor som driver och startar företag.

Den andra saken handlar om sjukvården, som jag återkommer till i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Moderatkvinnorna och Moderaterna har i många år drivit på för en modernisering av aborträtten i Sverige. Vi menar att det nu är hög tid att modernisera aborträtten i linje med de medicinska framsteg vi har sett i Sverige.

Ebba Busch är också partiledare för Kristdemokraterna. Jag vill därför passa på att fråga: Hur kommer Kristdemokraterna att ställa sig till förslagen om moderniserad aborträtt när de når kammaren här i riksdagen?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill tydliggöra att frågor ska röra statsrådets ansvarsområde och inte förhållanden inom politiska partier.)

Fru talman! Det stämmer att jag står här i egenskap av vice statsminister och företräder regeringen.

Jag känner till bakgrunden. Det har förmedlats hot om att man som straff för att vi i Kristdemokraterna lyfter frågan om nedläggningen av Sollefteå sjukhus skulle ställa frågor i kammaren om abort riktade till just Kristdemokraterna för att det skulle vara ofördelaktigt för oss på något vis. Det är en typ av ledarskapsstil som jag som vice statsminister inte vill ge mer utrymme för.

Den här regeringen driver på för en modernisering av abortlagstiftningen och kommer att hålla jämställdhet högt på agendan.

Fru talman! Få saker känns viktigare än att man kan få vård i tid den dag man själv eller någon i familjen drabbas av sjukdom. Men alldeles för många väntar i dag alldeles för länge.

Under Socialdemokraternas åtta år vid makten fördubblades vårdköerna. De var rekordlånga redan före pandemin. Men faktum är att vårdköerna har bitit sig fast. Nu behövs fler vårdplatser, inte färre som vi ser i Sollefteå och Ljungby till följd av ansvarslösa sjukvårdsnedläggningar ute i regionerna. Regeringen gör också väldigt mycket för att människor ska få vård i tid.

Min fråga till sjukvårdsministern är: Vilka effekter kan vi hittills se av de senaste statliga satsningarna för att korta vårdköerna?

Fru talman! Det är prioriterat för de fyra samarbetspartierna att korta köerna, öka tillgängligheten och öka vårdkapaciteten. Man ska också ha rätt till en fast läkarkontakt. Därför har vi 7,5 miljarder för att öka vårdkapaciteten och 3,7 miljarder för primärvård och god nära vård. Det finns pengar, men det här måste också göras lokalt. Då är det kompetensförsörjningen som är nummer ett. Det behövs förbättrad arbetsmiljö och kompetensförsörjning, så att man klarar av uppdraget.

Det sker en förbättring, men just nu är jag lite osäker på hur bra det har gått att korta köerna med den särskilda satsningen. Förmodligen får vi aktuella siffror i morgon eller kanske i början av nästa vecka. Det som vi särskilt prioriterar är höftledsproteser, grå starr och framfall.

I den rapport jag hade i dag när jag presenterade arbetet med en nationell vårdförmedling kunde vi glädjande nog se att Västmanland klarade 86 procent inom vårdgarantin. Det är ett riktigt bra resultat från Region Västmanland, men många andra hade faktiskt minskat antalet operationer. Jag ser fram emot att få se siffrorna från april månad. Vi återkommer gärna till riksdagen och berättar hur det går, för det är prioriterat.

Fru talman! Det är uppenbart att regionerna i dag inte klarar sitt jobb att erbjuda människor vård i tid. Tidigare har vi till och med sett att man hellre placerar sina egna medborgare och patienter i vårdköer än låter dem komma till andra regioner eller andra vårdgivare som kan ge dem den vård de behöver.

Vad mer gör sjukvårdsministern för att de som nu har fastnat i regionernas vårdköer ska kunna bryta sig loss och få den vård som de har rätt till?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för den kompletterande frågan.

Vi har tillsatt en stor utredning om vårdgaranti. Den vårdgaranti som riksdagen har beslutat om säger att man ska få vård inom 90 dagar. Samtidigt har vi behovsstyrd vård, vilket indikerar någonting annat än fasta tidsgränser. Därför behöver vi en ny vårdgaranti som är väsentligt kortare än de 90 dagarna. Anna Nergårdh har fått uppdraget från de fyra samarbetspartierna att utreda detta.

Men vi arbetar också med att få till den nationella vårdförmedlingen. I dag kunde jag presentera hur vårdsöksystemet och förmedlingen fungerar. Det är jättespännande. Alla delar är driftsatta. Det finns nu möjlighet för regionerna att använda detta i sitt arbete.

Fru talman! Jag har en fråga till justitieministern.

Vi har i dag i samhället flera stora verksamheter som har tillsynsmyndigheter, till exempel skolan, socialtjänsten och sjukvården. Men det finns andra stora verksamheter som inte har någon tillsynsmyndighet, såsom polisen, åklagarna och kriminalvården. Med tanke på de många nya verktyg och lagar som de här verksamheternas myndigheter fått kanske det finns folk som inte riktigt litar på att tjänstemännen och personalen på myndigheterna sköter sitt jobb. Då kan det vara bra om det finns en tillståndsmyndighet där man kan lämna in klagomål.

Min fråga till justitieministern är vilken inställning han har till att inrätta en tillsynsmyndighet för polis, åklagare och kriminalvård.

Fru talman! Jag tackar Martin Melin för en väldigt viktig fråga.

Det är mycket riktigt så att det är oerhört angeläget med effektiv tillsyn av inte minst polisen, med tanke på hur mycket resurser vi investerar i polisen, vilka tvångsbefogenheter polisen har och vilka utsatta situationer polisen verkar i. Det finns i dag både interna kontrollorgan, som naturligtvis är rigorösa jämfört med andra verksamheter i samhället, och en extern tillsyn. Mycket görs till exempel av Justitieombudsmannen.

Samtidigt är den fråga som nu lyfts viktig att diskutera vidare. JO har i en egen utredning pekat på det här behovet. Frågan om att se över de här frågorna har beretts i konstitutionsutskottet i bred enighet, och det är min avsikt att vi också ska göra det. Vad det landar i ska jag be att få återkomma till. Men vi har ett intresse av att stärka tillsynen, inte minst av polisens verksamhet. Där är jag helt enig med Martin Melin.

Fru talman! Justitieministern nämnde JO. Jag har sett att över 40 procent av de klagomål som kommer till JO handlar om just polis, åklagare och kriminalvård. Att man har ett klagomål behöver inte betyda att ett brott begåtts. Det kan till exempel handla om att man tycker att poliser föraktar kvinnor. Då kan en tillsynsmyndighet titta på det. Jag ser en stor fördel med att det finns en myndighet som hanterar inte bara brott av personalen och myndigheten utan även uppträdande och attityder.

Fru talman! Det är en stor andel av JO-ärendena som rör polisen. Martin Melin nämnde siffran 40 procent. Man kan se på den på flera sätt. Man kan se den som ett uttryck för att en effektiv tillsyn av polisen utförs av oberoende aktörer, i det här fallet Riksdagens ombudsmän. Dessutom finns det interna granskningssystem. I våra lagstiftningsprodukter säkerställer vi också att det byggs in kvalificerad utvärdering och granskning även på det individuella planet. Man kan också se siffran som ett uttryck för att det kan finnas anledning att organisera det här på ett annat sätt för att det ska bli ännu mer effektivt – och kanske ännu mer tillitsfullt. Det är jag beredd att titta vidare på, och det gör vi också.

Fru talman! Regeringen säger sig vilja stärka konkurrenskraften för svenska företag, men verkligheten pekar åt motsatt håll. Under 2023 gick fler företag i konkurs än under pandemin och finanskrisen. Konkurserna fortsätter att öka även i år. Arbetslösheten stiger, inte minst bland unga. I Kronobergs län, ett av Sveriges mest exportberoende län, är situationen särskilt allvarlig. Arbetslösheten ligger på 7,5 procent, vilket är över riksgenomsnittet. Långtidsarbetslösheten är den högsta i landet, samtidigt som företagen inte får tag på rätt kompetens.

Min fråga går till energi- och näringsministern. Vad gör regeringen konkret för att vända den negativa utvecklingen i svensk ekonomi, stoppa vågorna av konkurser och minska arbetslösheten, särskilt i exportberoende län som Kronoberg?

Fru talman! Jag delar Monica Haiders syn att det har varit en ganska tuff period för många företag. Många av de konkurser som skedde förra året och som har skett det här året är en rest av pandemin. Många företag som fick stöd till följd av pandemin har inte klarat övergången till ordinarie marknader i ett väldigt tufft världsekonomiskt läge med hög inflation i Sverige. Det har varit otroligt tufft.

Därför är jag glad över att regeringen har lyckats bekämpa inflationen från en nivå på 10 procent till 2 procent.

Det är fortfarande styva förutsättningar. Det är därför vi har lagt stort fokus på regelförenklingar, att få ordning på vårt energisystem och att trycka ned elpriserna och stabilisera dem.

Inte minst har vi gjort en massiv utrullning av yrkesutbildningsplatser för att fler ska ha möjlighet att utbilda sig där jobben finns eller att ställa om mitt i livet med ett utökat omställningsstöd.

Fru talman! Min fråga går till Ebba Busch, som i dag besvarar allmänpolitiska frågor.

Vi har med bestörtning tagit del av händelser i Umeå och Uppsala där män utan kvalifikationer och med bristande språkkunskaper har tillåtits arbeta inom äldreomsorgen med ensamma äldre kvinnor.

Detta har lett till grova sexuella övergrepp och till och med våldtäkt. Det handlar inte om enskilda företeelser, utan verkar snarare ha varit toppen av ett isberg.

När samhället brister i krav, kontroll och riskbedömning inom äldreomsorgen, särskilt för vårdtagare som inte kan föra sin egen talan, uppstår en farlig tystnad där övergrepp kan ske och upprepas.

Att äldre kvinnor ska behöva frukta dem som är satta att skydda och hjälpa dem är ett svek mot hela vår välfärdsmodell. Värdighet och trygghet får aldrig kompromissas bort.

Min fråga är vilka åtgärder som nu vidtas för att äldre kvinnor med omedelbar verkan ska kunna känna sig trygga med sin hemtjänstpersonal.

Fru talman! Detta är egentligen statsrådet Tenjes ansvarsområde, men jag väljer att besvara frågan.

Vi delar från regeringens sida verkligen bilden att alla äldre ska ha rätt att känna sig trygga, och detta är helt oacceptabelt.

Den 1 juli i år träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Den kommer att förändra arbetssätt, och den kommer också att innebära att det blir ett helt annat lokalt ansvar för att arbeta brottsförebyggande.

Det bör också innebära att man ser över alla rutiner och arbetar på nya sätt. Det handlar om att använda Äldreomsorgslyftet för att kunna utbilda personal.

Det är också, vilket har lyfts fram, viktigt att kunna göra kontroller. Det handlar om bakgrundskontroller men också noggranna intervjuer, för allt kommer inte att hittas i bakgrundskontroller. Man måste också vara väldigt uppmärksam på den situation som finns runt våra äldre.

Våra äldre har byggt detta land, och de ska också ha rätt att kunna känna sig trygga i sin äldreomsorg.

Fru talman! Jag har haft äran att ha en praktikant med mig under veckan. Som ett led i den undervisning som man gör när man är riksdagsledamot har jag gett uppdraget att förbereda en fråga. Frågan kommer att gå till statsrådet Ebba Busch.

Det finns många orter i Sverige som inte får någon som helst service av SJ, som till exempel Torsby eller Sveg. Varför är det så när SJ står för Statens järnvägar?

Privata alternativ fokuserar mest på lönsamma linjer som exempelvis Stockholm–Göteborg. Där finns inte mycket hopp att hämta för dem som bor avlägset från stora städer.

Borde inte Statens järnvägar innebära att man har service i hela landet? Om så inte är fallet: Är det dags att ge SJ ett sådant uppdrag?

Fru talman! Stort tack, Samuel Gonzalez Westling och praktikanten som har ställt frågan!

Frågan om infrastruktur och att det ska gå att bo och leva i hela Sverige är otroligt viktig för våra fyra samarbetspartier, eftersom den är viktig för Sverige.

Den är viktig för att man ska kunna flytta sin familj någonstans och se barnen växa upp i alla delar av Sverige. Men det gäller också möjligheten att driva företag och näringsliv i alla delar av Sverige.

Därför är jag glad att regeringen har kunnat presentera – med en lite mindre skrovlig röst än vad jag gör just nu – en historiskt stor infrastrukturproposition. Den innebär att vi tillför 200 miljarder mer till infrastruktur i Sverige. Det är en förutsättning för att kunna nolla underhållsskulden för vägar men också för att kunna prioritera järnväg än mer.

Det ger också på sikt möjlighet för SJ och andra som trafikerar våra järnvägar i Sverige att kunna göra det ännu mer framöver.

Fru talman! På tio år har ledsagning för personer med synnedsättning minskat med 70 procent. Det är inte bara siffror, utan det är liv som begränsas.

Paralympiern Nicolina Pernheim har tappat sin ledsagning, och hon är inte ensam. Barn, unga och vuxna nekas stöd för att kunna träna, handla eller bara hänga med kompisar.

När ledsagning saknas stängs dörrar till hela livet, trots att människor vill göra något så grundläggande som att gå till gymmet, simhallen eller en föreningsträning.

Det är varken rimligt eller rättvist att alltför många personer i dag nekas ledsagning. Ledsagning är för många grundläggande för möjligheten att klara sin vardag och leva sitt liv på ett bra sätt.

Min fråga går till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall. Vad tänker ministern göra här och nu för att överbrygga tiden tills ett nytt regelverk finns på plats, så att personer med synnedsättning i hela landet får den ledsagning som de har rätt till?

Fru talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga!

Frågan om de olika insatserna i LSS är någonting som vi har haft anledning att diskutera alltmer i kammaren. Ledsagning är en specifik sådan där vi ser att kommunernas ansvar har förändrats när det gäller den så viktiga LSS. Kommunernas syn på sitt ansvarstagande enligt lagstiftningen har förändrats.

Jag har träffat Nicolina vid flera tillfällen och också diskuterat situationen. Det är en mycket allvarlig situation som gör att många människor, inte minst barn och unga, begränsas och isoleras.

Det är också skälet till att regeringen nu ser över regelverket, och frågan bereds i Regeringskansliet.

Fru talman! Detta är en fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson. Den kommer från en av Miljöpartiets praoelever den här veckan, Sam Carling Windh.

Statsrådet skrev för ett tag sedan tillsammans med företrädare för Moderaterna, Liberalerna och SD en debattartikel som handlade om abortlagstiftningen. Där gick företrädaren emot utredarens förslag att förenkla lagtexten och göra den könsneutral och inkluderande.

Min fråga är därför: Hur ska andra än kvinnor som också har förmågan att bli gravida som transmän och ickebinära nu kunna inkluderas? Dessa kan också ha manligt juridiskt kön. Finns det kanske någon möjlighet att i lagtexten formulera sig med orden ”kvinnor och andra” eller någonting liknande?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Den utredningen är just nu på remiss. Vi kommer sedan att bereda och se var vi ska landa från samarbetspartiernas sida.

Redan nu kan vi ge besked om att utredarens förslag om att genomgående bortse från ”kvinnan” inte är vår hållning. Kvinnan ska nämnas, eftersom det är det allra vanligaste.

Däremot kommer man att behöva att i andra delar av lag och i förarbeten tala om att det kommer att finnas fler som är i behov av stöd och hjälp. Det tror jag att vi kommer att hitta en god lösning på framöver.

Men utredarens förslag att genomgående ta bort ”kvinnan” fick synpunkter från inte bara våra fyra partier utan inte minst från kvinnorörelsen, som det hänvisades till alldeles nyligen.

De synpunkterna tyckte vi var värda att ta på allvar. Därför gav vi ett tidigt besked. Ordet kvinna kommer att stå kvar.

Fru talman! Jag har en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Regeringens har sjösatt ett förenklingsarbete bland myndigheterna. Jag vill egentligen fråga: Hur går det med allt detta, statsrådet?

Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för frågan!

Jag hade rundabordssamtal med många av de myndigheter som träffades av de 34 uppdrag vi gav i regleringsbrev förra året, att be våra myndigheter att jobba med regelförenklingar.

Våra företagare i landet har kontakt med en myriad av olika myndigheter. Bemötandet av och förståelsen för företagare ser väldigt olika ut.

Låt mig ta ett konkret exempel. Det här ger effekt. Arbetsmiljöverket, till exempel, har rensat bland och ensat sina förordningar. De har gått från att ha ett sextiotal till att nu ha 15. De har gått från 2 300 paragrafer, om jag minns rätt, ned till 1 900. Det är ett direkt resultat av att vi har satt ljuset på förenklingsfrågorna. Och mer kommer det att bli när man systematiskt jobbar igenom detta och hittar ett sätt att ha det som en stående punkt för allt myndighetsarbete.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ebba Busch.

I ett osäkert geopolitiskt läge med ökade spänningar och förändrade handelspolitiska förutsättningar blir villkoren för svensk export allt viktigare att bevaka. USA har under den senaste tiden fört en mer protektionistisk handelspolitik med ökade tullar och en mer restriktiv hållning till frihandel. Detta kan få betydande konsekvenser för svenska företag som är beroende av export till den amerikanska marknaden eller som påverkas indirekt genom globala värdekedjor.

En fortsatt utveckling i denna riktning riskerar att försvåra för svenska företag att konkurrera internationellt och kan påverka Sveriges samlade konkurrenskraft negativt. Min fråga till statsrådet Ebba Busch är: Hur bedömer ministern att ökade handelshinder och tullar från USA påverkar svenska företag och Sveriges konkurrenskraft?

Fru talman! Tack, Lili André, för frågan!

Det korta svaret är: Mycket dåligt! Vi har i handelsminister Benjamin Dousa en ypperlig företrädare för det svenska näringslivet. Han slåss verkligen för Team Sweden. Det handlar om att värna möjligheten att vara ett mindre men otroligt slagkraftigt land som Sverige är tack vare våra företag och den export som de står för.

Det vi gör nu är att tillsammans med de övriga EU-länderna säkerställa att vi skyddar svenska företag och de värdekedjor som finns så mycket som möjligt. Flera avgörande delar i värdekedjorna behöver säkras ifrån andra länder, och vi ska kunna hitta andra marknader.

Vi kämpar hårt för fler frihandelsavtal mellan EU och andra delar av världen; Sverige är en av EU:s främsta frihandelskämpar när det gäller detta. Vi manar också den övriga världen att se till Sverige som ett viktigt land att investera i och komma till för att studera. Här finns politisk stabilitet, och det ska vi vara stolta över från höger till vänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Kronobergs län, som jag kommer ifrån, är ett industrilän som bidrar stort till Sveriges exportintäkter. Kronobergs län ligger som ni säkert vet i elprisområde 4 och har ganska höga elpriser redan i dag. Detta tillsammans med lagstiftningen om effekttariffer gör att det blir ännu dyrare för industrierna, vilket i sin tur påverkar deras konkurrenskraft och i förlängningen deras möjligheter att utvecklas.

Min fråga går till statsrådet Busch. Vad gör statsrådet och regeringen för att se till att elkostnaderna inte hindrar företagens utveckling och minskar deras konkurrenskraft? Och är ministern beredd att göra något åt effekttarifferna om dessa slår hårt mot företagen?

Fru talman! Tack, Robert Olesen, för frågan!

Det är helt uppenbart att näringslivets förutsättningar och konkurrenskraften hos våra företag, inte minst i Kronoberg, starkt hänger ihop med energifrågorna. Därför är jag glad över att vi har lyckats få ned elpriset varje år sedan vi tillträdde i regeringsställning och att vi nu sätter fokus på lång sikt genom att bana väg för ny kärnkraft och inte halka efter i den globala kapplöpning som finns kring ny kärnkraft nu.

Vi sätter också fokus på kort sikt med 70 åtgärder som innebär att vi kan få ut mer av all den el som produceras och som annars bara riskerar att gå på export. En av åtgärderna handlar om sådant som att kunna takta kraftproduktion från till exempel ett vindkraftverk med lagringsmöjligheter i vätgas eller batterier. Det kan bara hjälpa en viss del, men det är en av åtgärderna.

Det vi satte fokus på i och med dagens presskonferens och nyhet handlar om att värna vattenkraften och att bana väg för ännu mer av kraft- och fjärrvärme. Det kan göra skillnad på kort sikt, också för Kronoberg.

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Ebba Busch.

I dagarna har vi kunnat se att SVT Nyhetstecken har granskat Socialdemokraternas lotteriverksamhet ytterligare. Man har kommit fram till att Alotterier har ett underbolag, Svenska lotterier och insamlingar AB, som säljer en tjänst till välgörenhetsorganisationer såsom Synskadades Riksförbund, Bröstcancerförbundet och Prostatacancerförbundet. Bolaget tar en del av den vinst som skulle ha gått till forskning och till att stödja dessa organisationer och låter den i stället gå uppåt i organisationen för att helt enkelt finansiera Socialdemokraternas partikassa.

Detta är ingenting som vi kommer åt med de nya regleringar och regler som gäller för partilotterier och som kommer att börja gälla den 1 januari nästa år.

Jag undrar hur ministern ser på detta. Tycker hon att det är rimligt att ett politiskt parti kan utnyttja välgörenhetsorganisationers varumärke till egen fördel och sko sig på människor som på ett behjärtansvärt sätt vill sponsra forskning och dessa organisationer? I stället går pengarna till att sponsra ett politiskt parti. Det är skamligt.

Fru talman! Tack, Alexander Christiansson, för frågan!

Jag ska drista mig till att hålla mig övergripande från regeringens sida. Våra fyra samarbetspartier har bedrivit ett väldigt offensivt arbete för att rensa upp i den djungel och det träsk av omoral som har uppstått kring lotteriverksamheten i Sverige. Det arbetet är jag stolt över att vara en del av.

Det måste finnas tydlighet och transparens i allt som rör spel, där vi vet att det finns en mycket stor risk att utsatta människor utnyttjas. Det har kommit fram fall genom åren där det är uppenbart att tidigare regeringar har haft vetskap om problemen men sett mellan fingrarna. Sådant sätter den här regeringen nu stopp för.

Kommer vi att stanna vid detta? Vi har inga nya besked att ge i dag. Men när man gör en lagändring behöver man såklart se om den når hela vägen fram och om det finns anledning att återkomma. Vi ska stå på folkets sida.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

Regeringen har inrättat en effektivitetsdelegation för att förbättra situationen inom hälso- och sjukvården. Man kan tänka sig en delegation där professionerna är representerade av sjuksköterskor, läkare och undersköterskor. Men så är inte fallet förutom när det gäller en person. Den personen kommer från vårdmarknaden; det är nämligen Krys vd.

Kry har nu polisanmälts av Stockholm. Så här säger en politiker där: ”Ja, de har debiterat på ett sätt som man inte får. Har man avtal med Region Stockholm så ska man inte bryta mot det och få betalt två gånger”. Så säger Christine Lorne, centerpartist och primärvårdsregionråd i Stockholm.

Anser statsrådet att det är lämpligt att vd:n för ett bolag som anklagas för felaktig fakturering av tre regioner och som har fått återkrav och polisanmälningar riktade mot sig ska ingå i regeringens effektivitetsdelegation?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Detta är Finansdepartementets fråga och inte Socialdepartementets, men jag tar mig ändå friheten att svara ledamoten.

Effektivitetsdelegationen är inte en delegation som på egen hand ska tala om hur svensk sjukvård ska utvecklas – inte alls! Detta är i praktiken en nämnd som sammanträder ungefär fyra till sex gånger om året.

Det finns regioner som känner att de måste få ordning på sin ekonomi. De vill effektivisera men ser att det kommer att ta lång tid, och de behöver statligt stöd för att göra förändringarna på ett långsiktigt och hållbart sätt. De har möjlighet att söka stöd från staten på 250 miljoner årligen, för alla regioner, om de vill använda det.

Då behöver vi några som inte själva är berörda av ärendena som kan fattat beslut. Därför har Finansdepartementet lagt fram detta, och Erik Slottner är ansvarigt statsråd. Det handlar om ett antal personer som ska bedöma ansökningarna från regionen och fatta beslut om avslag eller bifall.

Återkom gärna till ansvarigt statsråd när det gäller personfrågorna! Sedan är det en självklarhet att man måste komma åt dem som är oseriösa och inte följer de beslut man har fattat i varje region. Har man ett avtal ser man till att följa upp det. Det är bra att också Stockholm gör det.

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.

Under nästa riksmöte kommer en hel del förslag angående förändringar av våra grundlagar från regeringen till kammaren. Det handlar bland annat om ett förslag som ska göra det svårare att ändra grundlagar på så vis att det krävs en kvalificerad majoritet vid den andra omröstningen.

Min fråga är: Skulle det inte vara lämpligt att ta det beslutet först – alltså det andra beslutet om att kräva kvalificerad majoritet, efter nästa val – och låta det träda i kraft och sedan ta övriga grundlagsförändringsbeslut så att vi får den ökade legitimiteten redan från början?

Fru talman! Jag vill tacka Jan Riise för att han lyfter den viktiga reform av våra grundlagar som regeringen har lagt på riksdagens bord och som kommer att vara föremål för riksdagens debatt och beslut under hösten, som jag förstår det.

Detta rymmer många viktiga delar, inte minst att vi i ett läge där man i många andra delar av världen går i motsatt riktning och underminerar oberoendet för rättsväsen och domstolarna gör det motsatta, det vill säga stärker det skyddet i en rad olika avseenden.

Det är också helt riktigt att vi lägger fram förslag som tar sikte på formerna i grundlagsändringar, också det i bred politisk enighet. I vilken ordning riksdagen sedan kommer att vilja behandla de här frågorna efter nästa val är en fråga för riksdagen och inte för mig.

Vi kommer att lägga det här underlaget på riksdagens bord så att de första besluten kan fattas på den här sidan valet. Sedan kommer riksdagen att avgöra i vilken ordning olika beslut ska fattas på andra sidan valet.

Fru talman! Psykiatrikern och forskaren Christoffer Rahm på Karolinska sjukhuset har uppgett att det finns läkemedel som sänker sexdriften, så kallad kemisk kastrering. Läkemedlet ger snabb effekt mot riskfaktorer för att begå nya sexualbrott. Man ser beteendeeffekter inom två veckor, och läkemedlet ges med en injektion som håller i flera månader.

Många sexualbrottslingar vill inte ha vård, och då kan vi inte sitta med armarna i kors och hoppas att de inte ska förstöra livet för fler. Enligt Rahm borde vissa typer av sexualbrottslingar med sjukliga och farliga impulser kunna bli föremål för tvångsvård där kemisk kastrering är en del av behandlingsprogrammet.

Jag tycker att det är självklart att vi ska skydda samhället från farliga sexualförbrytare och att man ska kunna använda kemisk kastrering. Vad anser justitieministern?

Fru talman! Tack, Ellen Juntti, för ett mycket uthålligt arbete i de här väldigt viktiga frågorna!

Jag ser inte i nuläget att vi har några processer igång eller har för avsikt att sätta igång några processer vad gäller kemisk kastrering, även om jag också är mycket medveten om att debatten förs på ett seriöst sätt i många sammanhang.

Vi har nu i hög grad fokus på att ta sikte på de personer som vi talar om, fast med andra verktyg. Exempelvis ska vi se till att personer som gör sig skyldiga till upprepade fall av grova våldtäkter sitter inlåsta och inte är ute i samhället.

Detta gör vi på flera fronter. Vi skärper straffen och ser till att den som begår flera våldtäkter kan dömas till livstids fängelse även om inte livstid ingår i straffskalan för det enskilda brottet. Vi har också aviserat att vi den 1 mars nästa år avser att ha på plats det nya säkerhetsstraffet, en tidsobestämd påföljd med inlåsning för dem som är riktigt samhällsfarliga. Flera av dem berörs av Ellen Juntti i den här frågan.

Fru talman! Vi socialdemokrater menar att föräldrar som utsätter barn för hedersrelaterat våld inte ska ha del i vårdnaden. Vi blev besvikna när Moderaterna röstade emot detta förslag nyligen, och därför frågade Leif Nysmed justitieministern om detta på frågestunden i april.

Ministern svarade då att han delade den utgångspunkt som lyftes i frågan, alltså att barn inte ska behöva leva i familjer eller ha föräldrar som utövar den typen av övertramp och ett sådant förtryck. Han sa också att man ska säkerställa att det blir på det sättet framöver.

I svar på skriftliga frågor har ministern dock inte berättat hur detta ska säkerställas framöver. Menar ministern att föräldrar som utsätter sina barn för hedersvåld ska få ha del i vårdnaden eller inte? Eller menar ministern att nuvarande civilrättsliga lagstiftning är tillräcklig?

Vi socialdemokrater menar att föräldrar som utsätter barn för hedersrelaterat våld inte ska ha del i vårdnaden. Varför röstade Moderaterna nej till detta?

Fru talman! Tack så mycket, Laila Naraghi, för en möjlighet att få diskutera den här viktiga frågan!

Vi har ju redan med gemensamma krafter adresserat den här frågan. Vi har gjort det genom reformen Tryggare hem för barn, som trädde i kraft den 1 januari i år. En central del av den reformen var just att förändra portalbestämmelsen om barnets bästa så att den ska säkerställa att barn som utsätts för våld eller förtryck av det slag som Laila Naraghi tar upp inte ska bli föremål för vårdnad hos den förälder som står för detta våld eller förtryck.

Sedan är det inte min sak att avgöra det i varje enskilt fall, men att vi nu äntligen har en lagstiftning som tar sikte på den situationen är en väldigt viktig sak. Där får jag nog säga, om jag ska vara lite polemisk tillbaka, att den bestämmelse som vi ärvde i utredningsunderlaget från den förra regeringen inte hade gjort det jobbet. Genom att vi spetsade till den bestämmelsen har vi nu väldigt goda förutsättningar att skydda precis de barn som Laila Naraghi nämner i sin fråga.

Fru talman! Ekonomiskt våld, alltså att försöka kontrollera eller styra sin partners ekonomi, är en allvarlig form av maktutövning. Sverige har genom Istanbulkonventionen förbundit oss att motverka ekonomiskt våld, men trots detta finns begreppet inte i svensk lagstiftning.

Riksrevisionen konstaterade i en rapport nyligen att det finns brister i statens hantering av ekonomiskt våld i nära relationer. De som är utsatta för den här formen av våld vittnar om att det kan vara svårare att läka ifrån än fysiskt våld och att myndigheter ofta möjliggör våldet snarare än motverkar det. Så här kan vi inte ha det.

Sverigedemokraterna har drivit på för att förändra reglerna kring bodelning, som i dag kan utnyttjas för ekonomiskt våld, och där har vi en utredning på gång. Jag vill fråga justitieministern vilka andra åtgärder han avser att vidta för att motverka ekonomiskt våld.

Fru talman! Tack, Angelica Lundberg, både för frågan och för långvarigt engagemang när det gäller att få in den viktiga aspekten att våld och övergrepp inte behöver vara fysiska för att kunna få väldigt ingripande konsekvenser för den som är utsatt för det. Det gäller inte minst vid bodelningsfrågor.

Bodelningsprocessen är som sagt väldigt central och väldigt efterlängtad, och det är nu på gång i en utredning. Vi har också gett olika uppdrag till myndigheter att sprida information om just ekonomiskt våld.

Jag ska nämna några: Jämställdhetsmyndigheten har fått ett sådant uppdrag att säkerställa att våldsutsatta hänvisas till rätt stödinsats, och Kronofogdemyndigheten och Skatteverket har också den typen av instruktioner för att motverka ekonomiskt våld.

Jag har tagit del av Riksrevisionens granskning, och jag är säker på att den kommer att föranleda oss att vidta ytterligare åtgärder i det här sammanhanget. Bakgrunden är naturligtvis given: Mäns våld mot kvinnor, också det som inte nödvändigtvis är fysiskt men som kan få samma ingripande konsekvenser, ska bekämpas med samma kraft som gängbrottsligheten.

Fru talman! I dag har jag en fråga till justitieminister Gunnar Strömmer från mina praoelever Alvar och Tove som sitter på läktaren och lyssnar.

Här kommer frågan: Trots höjda straff är gängkriminaliteten fortfarande utbredd i hela samhället. Dessutom begår allt fler unga grova brott, såsom mord och misshandel. Ett aktuellt exempel är skjutningen i Uppsala i tisdags, där en minderårig anhölls.

I stället för att fokusera på höjda straff, ungdomsfängelser och utvisningar vill vi veta hur regeringen arbetar för att förebygga dessa brott.

Fru talman! Jag vill tacka för en utomordentligt relevant och viktig fråga.

Jag var härförleden i Uppsala, på plats vid den frisersalong där ett brutalt mord skedde för en tid sedan. Det är klart att det också är en brutal påminnelse om det mörker som den här brottsligheten innebär, förstås för dem som drabbas omedelbart av den men även för hela vårt samhälle.

Jag är av den övertygelsen att flera saker, till exempel straff och annat, är nödvändiga för att vända den utvecklingen, men det är klart att vi även behöver göra andra saker.

Jag ska nämna några: Stora investeringar i socialtjänsten och en ny socialtjänstlag kommer att göra att den delen av systemet kan arbeta väldigt mycket mer offensivt från och med i sommar.

Från den 1 april river vi sekretesshinder för att olika aktörer i samhället – skola, polis, socialtjänst – ska kunna dela information med varandra om barn som är i riskzon och förebygga den typen av allvarlig brottslighet som vi ser alltför många exempel på. Vi gör även investeringar i skolsociala team och föräldrastöd.

Det finns en lång rad saker som vi måste göra, både repressivt och preventivt.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ankarberg Johansson. I Nordamerika, världens största marknad för life science, bedrivs just nu ett handelskrig. I Sydasien, där många ingredienser till läkemedel tillverkas, kan gränskonflikter skapa stor oordning. I Europa, där vi bor, vill tillväxten inte riktigt ta fart. Situationen för läkemedelsleveranskedjorna är fylld av osäkerhet. Det är en osäkerhet som är svår att påverka politiskt. Vad kan den svenska regeringen göra för att säkra och stärka tillgången till läkemedel i Sverige?

Fru talman! Tack, ledamoten, för en riktigt angelägen fråga!

Läkemedel är en självklar del av hälso- och sjukvården, och vi förväntar oss att de finns där. Ändå har vi levt med läkemedelsbrist både i Sverige och i Europa under ganska lång tid. Det handlar om många olika saker, till exempel svårigheter med värdekedjor och transporter, men också om bristande konkurrenskraft. Därför driver regeringen på för att förbättra konkurrenskraften i EU genom arbetet med ny läkemedelslagstiftning.

Vi försöker förbättra konkurrenskraften i Sverige, inte minst i arbetet som samarbetspartierna tagit initiativ till med Swetrial, så att det blir lättare att ta kontakt och genomföra kliniska studier och prövningar i Sverige.

Vi vidtar en lång rad åtgärder, ger uppdrag till myndigheter och mycket annat för att Sverige ska bli konkurrenskraftigt men också kunna klara situationen. Jag fick ett utredningsförslag för ett par veckor sedan som visar på åtgärder vi kan vidta om det blir läkemedelsbrist och vi behöver göra prioriteringar.

Vi jobbar med att både stärka konkurrenskraften i Sverige och Europa och hantera situationen när brist uppkommer. Vi behöver göra både och.

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer. Utbetalningsmyndigheten har nu varit i drift i drygt ett år. Den har fått ett viktigt uppdrag att motverka felaktiga utbetalningar och stärka kontrollen i våra välfärdssystem. Det är ett viktigt steg i rätt riktning.

Polisen har identifierat 62 000 personer med kopplingar till gängkriminalitet. Det är fullt rimligt att samhället kontrollerar om dessa personer tar emot pengar från våra gemensamma välfärdssystem och om de gör det på korrekta grunder. Vi socialdemokrater föreslår att regeringen ger Utbetalningsmyndigheten ett särskilt uppdrag att granska just detta. Det skulle slå hårt mot den grova organiserade brottsligheten, som ofta behöver en vit fasad för sina inkomster och ofta tar det från våra gemensamma välfärdssystem.

Min fråga är om regeringen kommer att ta detta initiativ och ge Utbetalningsmyndigheten i uppdrag att särskilt granska välfärdsutbetalningar till personer med kopplingar till gängkriminalitet.

Fru talman! Tack, Lars Isacsson, för en väldigt viktig fråga!

Vi vet att det är väsentligt när det gäller att komma åt den organiserade brottsligheten att strypa den kriminella ekonomin. Det är också en hörnsten i den strategi mot organiserad brottslighet som regeringen fattade beslut om förra året och som hela systemet nu arbetar utifrån på ett mycket målmedvetet sätt. Det handlar om att stoppa välfärdsfusket, om att stoppa möjligheten att använda företag som brottsverktyg och förstås om att stoppa narkotikan, som fortfarande är en huvudsaklig intäktskälla för gängen.

Vi behöver få till ett mer effektivt samspel mellan myndigheter och ta tillbaka brottsvinster. Utbetalningsmyndigheten är en viktig del i detta. Den kan göra viktiga insatser i kampen mot den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin. I den instruktion som myndigheten har fått ligger ett tydligt uppdrag att på olika sätt motverka organiserad brottslighet.

Vi har också sett till att myndigheten omfattas av det som heter LUS-förordningen, alltså skyldigheten att dela uppgifter myndigheter emellan. Det är otroligt viktigt.

Vad gäller granskning, uppföljning och analys finns nu ett uppdrag som handlar om att följa upp olika aktörer. Vi ska se om vi också ska följa upp på individnivå på det sätt som Lars Isacsson föreslog.

Fru talman! Min fråga riktar sig till energi- och näringsminister Ebba Busch. På det näringspolitiska området har i princip all medial uppmärksamhet kretsat kring regeringens bidragsfinansierade projekt inom den gröna omställningen. Sverige är dock fyllt av företag som bygger på verksamheter som kan stå på egna ben men som ändå kan vara i stort behov av regeringens uppmärksamhet vad gäller regelförenkling, kompetensförsörjning, tillståndsprocesser, trygghetsskapande, brottsförebyggande åtgärder och mycket annat.

Ser energi- och näringsminister Ebba Busch några risker för svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft när väldigt mycket av regeringens näringspolitiska engagemang ägnas åt ett begränsat område, nämligen den gröna omställningen?

Fru talman! Jag ska svara rakt på frågan. Ja, jag ser jättestora risker med det – om det vore så som Josef Fransson målar upp. Men den mediala bilden överensstämmer inte alltid med verkligheten och vad regeringen faktiskt lägger fokus på.

Inte minst en del sverigedemokrater har varit aktiva i att sätta fokus på en del av projekten kopplade till grön omställning i medierna, men de är samtidigt väl medvetna om och väldigt engagerade i många av de stora företagsetableringar som inte har det som sin främsta säljsignal.

Jag skulle säga att det som är överordnat för Sverige är vår självständighet, vårt oberoende och vår säkerhet. Det går först. Sedan har vi sagt att konkurrenskraft och minskade utsläpp måste gå hand i hand. Det är därför vi driver en offensiv regelförenklingsagenda. Vi har sett över arbetskraftsinvandringsfrågan och underlättat för kompetensutveckling och energiförsörjning i hela landet. Det är regeringens agenda och inget annat.

Fru talman! Jag har en fråga till justitieminister Gunnar Strömmer.

Många barn och ungdomar har det tufft på ett eller annat sätt, och några av dessa barn måste vi hjälpas åt att skydda särskilt. Riksdagen har fattat beslut om nya lagändringar i föräldrabalken som börjar gälla i år. De kommer att stärka skyddet för barn mot våld och kränkningar.

Regeringen planerar ytterligare steg för att stärka barn när det gäller vårdnad, boende och umgänge. Min fråga är om ministern kan berätta lite om eventuella kommande steg och vad de kan innebära för just dessa barn.

Fru talman! Tack, Jennie Wernäng, för möjligheten att diskutera också dessa viktiga frågor i dag!

Jag var i ett tidigare meningsutbyte inne på att det är en otroligt viktig reform som trädde i kraft den 1 januari i år och som tar sikte på ett starkare skydd för barn i tvister om vårdnad, umgänge och boende. Det har hetat hittills att utgångspunkten alltid ska vara barnets bästa, men det har dessvärre alltför ofta inneburit att också en våldsam förälder exempelvis kan få vårdnad eller umgängesrätt. Nu finns verkligen offensiv lagstiftning på det området. Det är en stor landvinning.

Det hindrar inte att det finns fler frågor. En sådan fråga har handlat om hur man kan säkerställa att barn kommer till sin rätt på ett bättre sätt i dessa processer. Vissa har lyft frågan om egna ombud för barn. Vi kommer att ta in det i en ny utredning som tillsätts i närtid. Jag tror att inbjudan att diskutera detta redan har gått ut till ettorna för de olika partierna i civilutskottet. Vi kommer alltså i närtid att dra igång en process som handlar om att stärka stödet för barn i de här väldigt besvärliga tvisterna.

Fru talman! Jag har en fråga till sjukvårdsministern. Regeringen vill höja taket i högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor. Det är en dramatisk höjning som slår särskilt hårt mot personer med kroniska sjukdomar, låginkomstpensionärer och människor med funktionsnedsättning.

Om sjukvårdsministern accepterar det vill jag gärna överlämna namnunderskrifter från 576 pensionärer som protesterar mot dessa försämringar. Underskrifterna samlades in på bara några timmar under Seniorfestivalen på Svenska Mässan i Göteborg.

Min fråga till sjukvårdsministern är hur regeringen motiverar att den försämrar skyddet för sjuka och ekonomiskt utsatta samtidigt som den fortsätter med skattesänkningar till dem som har mest.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en väldigt viktig fråga!

När jag presenterade förslaget från samarbetspartierna kunde jag konstatera att det inte är önskvärt, men det är nödvändigt. Kostnaderna för läkemedel har nämligen ökat med 49 procent för staten, medan kostnaderna för patienterna har ökat med 17 procent. Vi kommer inte att klara de kostnadsökningar vi ser utan att behöva höja egenavgifterna.

I årets budget behövde vi lägga in en ökning på 6 miljarder. Nu är summan vi lägger på läkemedelskostnader uppe i 41 miljarder. Ytterligare 5 miljarder prognostiseras för nästa år. Vi kommer alltså att behöva göra det.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi inte förändrar när frikortet kommer. Det är på samma nivå som i dag. Efter 7 117 kronor får jag mitt frikort. Att frikortet är kvar på samma nivå som tidigare är väldigt viktigt för de patienter som har kroniska, livslånga sjukdomar.

Fru talman! En läkare döms nu för grov egenmäktighet med barn efter att ha fört sina barn till Gaza utan mammans samtycke och tvingat flickan att bära slöja och sedan hindrat kontakten med modern. Det krävdes ett krigsutbrott och UD:s ingripande för att barnen skulle kunna återvända. Trots detta kunde läkaren återuppta sin tjänst efter frigivning.

Det här väcker stor oro över rättsstatens tydlighet och hur allvarligt vi ser på barns rätt till båda föräldrar och på skydd mot religiöst och kulturellt förtryck.

Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer. Anser ministern att dagens lagstiftning och påföljdspraxis speglar allvaret i den typ av brott där barn förs bort, hålls kvar utomlands och utsätts för kontroll kopplat till hederskultur?

Fru talman! Tack, Sara Gille, som lyfter en väldigt viktig fråga!

Det raka svaret på frågan är nej. Straffen i dag återspeglar inte allvaret i denna brottslighet. Jag kan förstås inte uttala mig om det enskilda fall som Sara Gille tar upp. Men allmänt sett kan jag säga att våld, andra brott i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck är frågor som vi verkligen har satt sökljus på.

Med gemensamma krafter flyttar vi nu rejält fram positionerna. Vi har utökat möjligheten att meddela utreseförbud för barn. Vi har beslutat om en lagrådsremiss som innehåller förslag, bland annat om att kriminalisera oskuldskontroller. Nästa vecka kommer jag att ta emot en utredning som haft i uppdrag att se över straffen för vissa hedersrelaterade brott, inklusive barnäktenskapsbrott och vilseledande till äktenskapsresa. Vi gör dessutom en generell översyn av straffskalorna som också tar sikte på den här situationen.

Låt mig upprepa mina svar. Återspeglar dagens straff brottens allvar? Nej. Håller vi på att ändra på det nu? Ja, det gör vi, och vi gör det med gemensamma krafter. Det här är oerhört betydelsefullt för enskilda och för samhället i stort.

Fru talman! Frågan går till statsrådet Ebba Busch. Det gäller en fråga som har tagits upp tidigare här i kammaren, men det är väl värt att påminna om den igen.

Den gäller ett EU-direktiv om fiskars vandring och dammutrivningar som konsekvens. Det här gör många av dem som bor och verkar runt de ungefär 10 000 dammar som finns i Sverige bekymrade. Följden av detta skulle bli förödande för kulturvärden och ekosystem. Många dammar producerar dessutom el. Med tanke på omvärldsläget behöver vi robusthet på elproduktionsområdet. Men dammarna hjälper även till att förhindra översvämningar vid stora vattenflöden.

Kan ministern skicka några lugnande besked till dem som bor och verkar runt dessa dammar?

Fru talman! Vattenkraften är något av det finaste och bästa Sverige har, vill jag påstå. Jag medveten om att det är stora ord.

Vattenkraften är fossilfri. Den vattenkraft vi har haft har varit avgörande för att bygga svenskt välstånd. Även små enheter vattenkraft, även en mindre damm, kan ha väldigt stor och värdefull effekt för energisystemet. Det möjliggör att man, utöver att producera el, kan överföra ännu mer el från punkt A till punkt B, vilket är extra viktigt nu när vi har mycket vindkraft i systemet.

Regeringen pausade omprövningen av vattenkraften 2023 och 2024 för att bättre kunna kartlägga effekterna på elsystemet och genomföra eventuella ändringar. Det här är otroligt snårig materia. Vi fortsätter dock arbetet med att värna vattenkraften. I dag kom en nyhet som bland annat handlade om att ge stöd från Energimyndigheten och Svenska kraftnät till kommunerna för att hjälpa dem att stärka sin beredskap och hantering av vattenkraften för att vi ska få ett starkare Sverige.

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.

När jag växte upp var Förintelsen för mig något ofattbart grymt. Jag trodde aldrig att jag som vuxen skulle se detta hat sprida sig igen, allra minst här i Sveriges riksdag.

När jag talade här i kammaren i går om antisemitism och Hamaskopplingar skapade det mycket starka känslor hos både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Och vet ni, det tycker jag är bra. Det är riktigt, riktigt bra. Reaktion är precis vad vi behöver.

Det måste bli slut på ett tyst accepterande. Antisemitism finns uppenbarligen här i riksdagen. Jag undrar: Vilka bryr sig? Vilka reagerar? Vi behöver komplettera det pågående arbetet med ett mycket aktivt arbete här i Sveriges riksdag. Varje parti måste ta ställning och stå upp för de egna värderingarna. Hur ser justitieministern på detta?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att frågan ska röra ministerns ansvarsområde.)

Fru talman! Jag kommer att hitta en krok, som det heter.

Först och främst tackar jag Merit Frost Lindberg för att hon tog upp en oerhört angelägen fråga. Kampen mot antisemitismen är en av vår tids stora kamper.

Hur saker och ting ska organiseras i Sveriges riksdag överlåter jag med varm hand till riksdagen. Men jag kan säga vad regeringen gör i samhället i stort. Jag vill peka på en viktig sak.

Så sent som i dag fattade regeringen beslut om Sveriges första strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism. För att föra frågorna till mitt område kan jag säga att en väldigt central del i detta är att motverka hatbrott med antisemitiska motiv och säkerställa att rättsväsendets respons på den typen av hat också är kraftfull och återspeglar allvaret i sådan brottslighet. Vi kommer i närtid att återkomma till våra myndigheter med väldigt tydliga uppdrag som ligger i linje med den strategi som regeringen fattade beslut om i dag.

Frågestunden var härmed avslutad.