Martin Melin (L)

Tjänstgörande statsrådsersättare

Valkrets
Stockholms kommun, plats 316
Född år
1967
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Aktuella uppdrag

Riksdagsledamot

Statsrådsersättare

Justitieutskottet

Ledamot

Konstitutionsutskottet

Suppleant

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant

Utrikesutskottet

Suppleant

Skatteutskottet

Suppleant

EU-nämnden

Suppleant

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Statsrådsersättare
2023-08-22 – 2026-09-21
Ersättare
2022-10-31 – 2023-04-30

Skatteutskottet

Suppleant
2024-03-06 – 2026-09-21
Ledamot
2023-08-31 – 2024-03-05
Extra suppleant
2022-11-08 – 2023-04-30

Justitieutskottet

Ledamot
2024-03-06 – 2026-09-21
Suppleant
2023-08-31 – 2024-03-06
Suppleant
2022-11-10 – 2023-04-30

Civilutskottet

Suppleant
2023-08-31 – 2023-10-06

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2023-08-31 – 2026-09-21

Finansutskottet

Suppleant
2023-10-06 – 2024-03-06

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2024-03-05 – 2026-09-21

Utrikesutskottet

Suppleant
2024-03-05 – 2026-09-21
Extra suppleant
2022-11-08 – 2023-04-30

Försvarsutskottet

Extra suppleant
2022-11-08 – 2023-04-30

Kulturutskottet

Extra suppleant
2022-11-08 – 2023-04-30

EU-nämnden

Suppleant
2023-08-31 –
Extra suppleant
2022-11-08 – 2023-04-30

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 22–23 (ersättare 221031–230430) och 23– (statsrådsersättare 230822–). Ledamot skatteutskottet 23–. Suppleant civilutskottet 23, justitieutskottet 23–, konstitutionsutskottet 23–, EU-nämnden 23– och finansutskottet 23–. Extra suppleant EU-nämnden 22–23, kulturutskottet 22–23, försvarsutskottet 22–23, utrikesutskottet 22–23 och skatteutskottet 22–23.

Utbildning

Engelska som andraspråk, University of Southern Mississippi 89. Polishögskolan 91–93.

Anställningar

Polismyndigheten 91–.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Insynsrådet SIS. Insynsrådet Säkerhetspolisen.

Kommunala uppdrag

Styrelseledamot, Liberalerna Enskede, Stureby, Vantör 16–.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: En ny förverkandelagstiftning

    En ny förverkandelagstiftning

    Betänkande 2024/25:JuU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott.

    Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget.

    Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 60 minuter
    Justering
    2024-09-26
    Bordläggning
    2024-10-01
    Debatt
    2024-10-02
    Beslut
    2024-10-02
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ny tullbefogenhetslag

    Ny tullbefogenhetslag

    Betänkande 2024/25:SkU2

    Tullverket och tulltjänstemännen får fler befogenheter. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som bland annat innebär att tulltjänstemän får rätt att:

    • använda våld i fler situationer
    • i större utsträckning stoppa fordon
    • i större utsträckning öppna försändelser
    • stänga av områden vid den inre gränsen
    • i fler fall biträda åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter.

    Bakgrunden till regeringens förslag är bland annat att dagens lagstiftning om Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter bitvis är svårtolkad och inte alltid enhetlig.

    Förslagen till lagändringar innebär att Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter samlas in en ny lag, tullbefogenhetslagen som börjar gälla den 7 november 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    19, 57 minuter
    Justering
    2024-09-26
    Bordläggning
    2024-10-01
    Debatt
    2024-10-02
    Beslut
    2024-10-02
  • Möjligheternas Stockholm

    Motion 2024/25:987 av Malin Danielsson m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2024/25:987 av Malin Danielsson m.fl. L Möjligheternas Stockholm Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering Stockholm nationell tillväxtmotor Stockholm nationellt innovationsområde Sverigeförhandling om välfärdens digitala infrastruktur Förbättrad rörlighet för ökad tillväxt
    Inlämnad
    2024-09-30
    Förslag
    6
  • Fri väg för förare av utryckningsfordon

    Motion 2024/25:219 av Martin Melin (L)

    Motion till riksdagen 2024/25:219 av Martin Melin L Fri väg för förare av utryckningsfordon Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisers rätt att påkalla fri väg, med eller utan larmanordningar, enligt trafikförordningen 1998:1276 och tillkännager detta för regeringen.
    Inlämnad
    2024-09-23
    Förslag
    1
  • Stillbild från Debatt om förslag: Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet

    Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet

    Betänkande 2023/24:JuU31

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om inriktningen för det brottsförebyggande arbetet inom olika områden för att möta de omfattande utmaningar med kriminalitet och otrygghet som finns i vårt land.

    Skrivelsen har en bred socialpreventiv ansats med ett särskilt fokus på att:

    • bryta rekryteringen och socialiseringen in i kriminella nätverk
    • förebygga att barn och unga involveras i kriminalitet
    • få individer som begår brott att lämna kriminaliteten bakom sig

    Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i en motion om bland annat en stärkt välfärd och tillit till samhällets institutioner, förebyggande arbete och integration.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 56 minuter
    Justering
    2024-05-30
    Bordläggning
    2024-06-11
    Debatt
    2024-06-12
    Beslut
    2024-06-12
  • Stillbild från Debatt om förslag: Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden

    Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden

    Betänkande 2023/24:JuU26

    De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre verktyg för att snabbt och effektivt kunna hitta eftersökta personer samt lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel, såsom till exempel hemlig dataavlyssning, i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 53 minuter
    Justering
    2024-05-23
    Bordläggning
    2024-05-28
    Debatt
    2024-05-29
    Beslut
    2024-05-29
  • Stillbild från Debatt om förslag: EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet

    EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet

    Utlåtande 2023/24:JuU22

    Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden med sikte på att

    • stärka motståndskraften mot infiltration av kriminella nätverk i hamnar och andra logistiknav
    • upplösa kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster
    • öka de förebyggande insatserna
    • stärka samarbetet internationellt.

    Riksdagen välkomnar färdplanen och menar att den lyfter fram viktiga områden och åtgärder. Samtidigt vill utskottet understryka att åtgärderna bör tillföra mervärde och inte överlappa annat pågående arbete. Komplexa strukturer och onödig administration bör också undvikas.

    Riksdagen beslutade att lägga EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 44 minuter
    Justering
    2024-05-07
    Bordläggning
    2024-05-14
    Debatt
    2024-05-15
    Beslut
    2024-05-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet

    Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet

    Betänkande 2023/24:JuU29

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet:

    • Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet.
    • Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling.
    • Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas.
    • Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption.
    • Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    32, 91 minuter
    Justering
    2024-04-25
    Bordläggning
    2024-04-29
    Debatt
    2024-05-02
    Beslut
    2024-05-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Stärkt skydd för vissa polisanställda

    Stärkt skydd för vissa polisanställda

    Betänkande 2023/24:JuU28

    Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen.

    Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella.

    De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 61 minuter
    Justering
    2024-04-23
    Bordläggning
    2024-04-23
    Debatt
    2024-04-24
    Beslut
    2024-04-24
  • Stillbild från Debatt om förslag: Kriminalvårdsfrågor

    Kriminalvårdsfrågor

    Betänkande 2023/24:JuU17

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

    Motionerna handlar bland annat om säkerhet inom Kriminalvården, villkorlig frigivning och avhopparverksamhet. Avhopparverksamhet innebär att stötta personer som har valt att lämna organiserad brottslighet.

    Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete inom området.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    7, 59 minuter
    Justering
    2024-04-16
    Bordläggning
    2024-04-19
    Debatt
    2024-04-22
    Beslut
    2024-04-24
  • Stillbild från Debatt om förslag: Våldsbrott och brottsoffer

    Våldsbrott och brottsoffer

    Betänkande 2023/24:JuU18

    Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.

    Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer.

    Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

    Behandlade dokument
    42
    Förslagspunkter
    32
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    8, 66 minuter
    Justering
    2024-04-11
    Bordläggning
    2024-04-16
    Debatt
    2024-04-17
    Beslut
    2024-04-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera

    Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera

    Betänkande 2023/24:JuU23

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

    Strategin delas in i fyra områden:

    • förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering.
    • förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen
    • skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och
    • fortsätta identifiera risker och sårbarheter
    • hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer.

    Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015.

    Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    24, 85 minuter
    Justering
    2024-04-11
    Bordläggning
    2024-04-16
    Debatt
    2024-04-17
    Beslut
    2024-04-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Säkerhetszoner

    Säkerhetszoner

    Betänkande 2023/24:JuU13

    Riksdagen sa ja till ändringar i polislagen. Ändringarna innebär att polisen får utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål inom ett visst område.

    Enligt förslaget ska Polismyndigheten kunna införa säkerhetszonerna och syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    61, 179 minuter
    Justering
    2024-04-09
    Bordläggning
    2024-04-09
    Debatt
    2024-04-10
    Beslut
    2024-04-10
  • Stillbild från Debatt om förslag: Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige

    Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige

    Betänkande 2023/24:JuU11

    Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

    Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    37, 108 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-14
    Debatt
    2024-02-15
    Beslut
    2024-02-15
  • Stillbild från Frågestund: Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Energi- och näringsminister Ebba Busch KD Justitieminister Gunnar Strömmer M Finansmarknadsminister Niklas Wykman M Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson KD Energi- och näringsminister
    Datum
    2024-02-01
  • Stillbild från Debatt om förslag: Preventiva vistelseförbud

    Preventiva vistelseförbud

    Betänkande 2023/24:JuU12

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

    Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

    Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    28, 94 minuter
    Justering
    2024-01-23
    Bordläggning
    2024-01-23
    Debatt
    2024-01-24
    Beslut
    2024-01-24
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

    Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

    Betänkande 2023/24:JuU1

    Cirka 76 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen röstar ja till regeringens förslag.

    Mest pengar, 41 miljarder kronor, ska gå till Polismyndigheten. Den operativa förmågan ska utvecklas, antalet poliser ska öka och myndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU.

    Det näst största anslaget, 16 miljarder kronor, ska gå till Kriminalvården.

    Riksdagen säger nej till 11 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    41, 153 minuter
    Justering
    2023-11-30
    Bordläggning
    2023-12-06
    Debatt
    2023-12-07
    Beslut
    2023-12-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Betänkande 2023/24:SkU1

    Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957.

    Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    12, 64 minuter
    Justering
    2023-11-30
    Bordläggning
    2023-12-05
    Debatt
    2023-12-06
    Beslut
    2023-12-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Statens budget 2024 - Rambeslutet

    Statens budget 2024 - Rambeslutet

    Betänkande 2023/24:FiU1

    Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L

    Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

    • förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
    • att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
    • utvidgad expertskatt
    • avskaffad skatt på plastbärkassar
    • slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.

    Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

    Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.

    Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

    Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.

    Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.

    Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

    Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    102, 333 minuter
    Justering
    2023-11-23
    Bordläggning
    2023-11-28
    Debatt
    2023-11-29
    Beslut
    2023-11-29
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott

    Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott

    Betänkande 2023/24:JuU7

    Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 50 minuter
    Justering
    2023-11-16
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22

Filter