Martin Melin (L)

Totalt cirka 87 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 45 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, knappt 20,5 miljarder kronor, går till Kriminalvården och knappt 8,2 miljarder kronor går till Sveriges domstolar.

Riksdagen sa nej till nio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland dessa ingår alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

49, 176 minuter

Justering

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-04

Debatt

2024-12-05

Beslut

2024-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 98 minuter

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27

I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Rapporten visar att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört och kommer att genomföra. Det handlar bland annat om initiativ till lagändringar som gäller kontaktförbud och Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter, samt om flera myndighetsuppdrag.

Riksdagen lade regeringens skrivelse om statens skydd av hotade personer till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024, med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 67 minuter

Justering

2024-11-14

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

Datum

2024-11-07

Datum

2024-10-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott.

Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 60 minuter

Justering

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02

Tullverket och tulltjänstemännen får fler befogenheter. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som bland annat innebär att tulltjänstemän får rätt att:

• använda våld i fler situationer
• i större utsträckning stoppa fordon
• i större utsträckning öppna försändelser
• stänga av områden vid den inre gränsen
• i fler fall biträda åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter.
  

Bakgrunden till regeringens förslag är bland annat att dagens lagstiftning om Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter bitvis är svårtolkad och inte alltid enhetlig.

Förslagen till lagändringar innebär att Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter samlas in en ny lag, tullbefogenhetslagen som börjar gälla den 7 november 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 57 minuter

Justering

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02

Inlämnad

2024-09-30

Förslag

6

Utskottsberedning

2024/25:FiU26 2024/25:KU13 2024/25:MJU 2024/25:NU10 2024/25:SoU22 2024/25:TU5

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 1 avslag, 5 saknar beslutsinformation

Inlämnad

2024-09-23

Förslag

1

Utskottsberedning

TU

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om inriktningen för det brottsförebyggande arbetet inom olika områden för att möta de omfattande utmaningar med kriminalitet och otrygghet som finns i vårt land.

Skrivelsen har en bred socialpreventiv ansats med ett särskilt fokus på att:

• bryta rekryteringen och socialiseringen in i kriminella nätverk
• förebygga att barn och unga involveras i kriminalitet
• få individer som begår brott att lämna kriminaliteten bakom sig

Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i en motion om bland annat en stärkt välfärd och tillit till samhällets institutioner, förebyggande arbete och integration.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre verktyg för att snabbt och effektivt kunna hitta eftersökta personer samt lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel, såsom till exempel hemlig dataavlyssning, i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 53 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden med sikte på att

• stärka motståndskraften mot infiltration av kriminella nätverk i hamnar och andra logistiknav
• upplösa kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster
• öka de förebyggande insatserna
• stärka samarbetet internationellt.

Riksdagen välkomnar färdplanen och menar att den lyfter fram viktiga områden och åtgärder. Samtidigt vill utskottet understryka att åtgärderna bör tillföra mervärde och inte överlappa annat pågående arbete. Komplexa strukturer och onödig administration bör också undvikas.

Riksdagen beslutade att lägga EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2024-05-07

Bordläggning

2024-05-14

Debatt

2024-05-15

Beslut

2024-05-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet:

• Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet.
• Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling.
• Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas.
• Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption.
• Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-15

Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen.

Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella.

De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 61 minuter

Justering

2024-04-23

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om säkerhet inom Kriminalvården, villkorlig frigivning och avhopparverksamhet. Avhopparverksamhet innebär att stötta personer som har valt att lämna organiserad brottslighet.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete inom området.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

23

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

7, 59 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.

Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer.

Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

32

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Strategin delas in i fyra områden:

• förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering.
• förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen
• skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och
• fortsätta identifiera risker och sårbarheter
• hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer.

Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015.

Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa ja till ändringar i polislagen. Ändringarna innebär att polisen får utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål inom ett visst område.

Enligt förslaget ska Polismyndigheten kunna införa säkerhetszonerna och syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

61, 179 minuter

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10

Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

37, 108 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-15

Datum

2024-02-01