Frågestund

Fru talman! Tre dödsskjutningar på 36 timmar - flera rekord har noterats under den här regeringens regeringsinnehav, men de är inte särskilt positiva. Det handlar om antalet döda på grund av skjutvapenvåld och om skjutningar och sprängningar. Det handlar också om otryggheten. Häromdagen kom Brårapporten som visar att vi också är exceptionella sett ur ett europeiskt perspektiv när det gäller gängkriminalitet.

Moderaterna vill kriminalisera deltagande i gäng. Vi vill kriminalisera vägspärrar som upprättas av kriminella gäng. Vi vill kunna avlyssna personer som är aktiva i kriminella gäng utan konkret brottsmisstanke.

Detta är tre saker som regeringen säger nej till. Man säger att vägspärrar redan är kriminaliserat inom ramen för trafikbrott. Min fråga till statsrådet Damberg är: Är han villig att förändra detta?

Fru talman! Vi gör enormt mycket i Sverige för att öka tryggheten och minska otryggheten. Det görs exceptionella satsningar på att bygga ut polisen och skärpa straffen för gängrelaterad brottslighet. Vi har gjort en del som verkligen gjort skillnad eftersom vi har 1 000 fler frihetsberövade i dag jämfört med för två år sedan. Vi ser också att den sammantagna straffmassan växer, det vill säga att det utdöms både fler och längre fängelsestraff i gängmiljöerna. Detta är viktigt.

Men det gäller också att fokusera på de straffsatser och de insatser som ger mest effekt, och då är min prioritering inte att kriminalisera något som redan är kriminaliserat.

Fru talman! Då måste jag få upprepa och kanske till och med förtydliga min fråga. Kommer Socialdemokraterna alltså att rösta nej till att kriminalisera vägspärrar som gängkriminella upprättar på grund av att det redan finns ett sådant trafikbrott? Det måste i så fall vara något galet.

Tänker ministern kanske omvärdera denna position och rösta för Moderaternas förslag om att kriminalisera vägspärrar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Mitt fokus är inte att kriminalisera något som redan är kriminaliserat. Mitt fokus är att skärpa straffen för dem som hotar vittnen, för dem som begår narkotikabrott i Sverige och handlar med narkotika och för dem som involverar unga människor i gängkriminalitet. De ska ha skärpta straff, och det kommer vi att fortsätta med.

Vi kommer dessutom att fortsätta utbyggnaden av Polismyndigheten med 5 000 fler poliser de kommande åren och satsa ytterligare på det förebyggande arbetet för att hindra unga människor från att rekryteras in i kriminella gäng.

Fru talman! Situationen i Hjällbo och Angered har under veckan varit utom kontroll. Människor som bor där känner rädsla och uppgivenhet inför det ökande våldet.

Häromdagen intervjuade Aftonbladet en medelålders kvinna boende i området; Fatima kallades hon där. Hon berättade om sin oro för sin egen son. Han är visserligen inte kriminell, säger hon, men hon är säker på att han lever i kriminella miljöer och säljer droger.

Vad är då hennes lösning, fru talman? Utvisning - inget annat skulle hjälpa än att utvisa kriminella. De har använt friheten på fel sätt, säger hon, och är till och med villig att låta sin egen son utvisas. Jag är den första som skriver på papperet i domstolen, säger hon.

Jag vill med anledning av detta be statsrådet Damberg förklara för Fatima och alla andra laglydiga invandrare och svenskar varför regeringen inte har sett till att utvisa kriminella utlänningar under alla dessa år man har suttit vid makten.

Fru talman! Det var en väldigt allvarlig situation vi hade i Hjällbo, med våldet och den osäkerhet det sprider. Jag konstaterar att polisen har agerat och gripit personer kopplat till händelserna, vilket jag tror är väldigt viktigt för att återskapa förtroende och visa stor närvaro.

När det gäller frågan om att utvisa kriminella finns det i dag ett regelverk som innebär att det går att utvisa människor som dömts för grova brott från Sverige. Regeringen har också beställt en utredning, som kommer inom tre veckor, där utredaren kommer att föreslå hur det ska bli lättare att utvisa personer som har begått grova brott från Sverige. Jag ser fram emot den utredningen.

Det är också så att Sverige just nu har ganska överfulla fängelser, så det vore bra att utvisa i större utsträckning än i dag så att vi kan fylla våra fängelser med de kriminella som polisen nu burar in.

Fru talman! Jag noterar att statsrådet inte kan förklara varför regeringen år efter år har struntat i att utvisa kriminella utlänningar. I stället heter det att det kommer en utredning, och så har det hetat förut i denna kammare. Allt skjuts på framtiden, och slutresultatet blir urvattnat och meningslöst igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför upprepa frågan: Kan regeringen lova Fatima att alla kriminella utlänningar ska ut ur vårt land?

Fru talman! Jag kan konstatera att det är domstolar som beslutar om påföljder, inklusive fängelsestraff och i förekommande fall utvisning. Regeringen är inte den huvudaktör som fattar beslut om detta.

Det vi har tagit beslut om är att fler människor som begår grova brott ska utvisas. Jag vet inte om frågeställaren på allvar menar att man ska utvisa alla människor som någonsin har dömts för ett brott från Sverige. Det skulle vara att gå ganska långt. Jag tror inte att det finns en majoritet i Sveriges riksdag för detta.

Fru talman! För några veckor sedan var vi nog många som kände att vi hade fått nog. Ett samhällsproblem som har tilltagit över åren och som inte lämnar oss någon ro är våld i nära relationer, eller mäns våld mot kvinnor. För några veckor sedan var det fem mord på ganska kort tid. Det satte igång processer. Jag vet att min partiledare blev arg och skrev på Twitter. Flera reagerade, och regeringen bjöd in till samtal.

Sedan dess har det hänt en hel del. Vi har processat betänkanden i justitieutskottet som vi precis debatterade, före den här frågestunden, och kommer att fortsätta debattera efteråt, där många olika policyförslag kommer att gå igenom och bli tillkännagivanden till regeringen. Regeringen har också uttryckt en vilja att ta tag i det här.

Samtidigt läser vi i dag i Svenska Dagbladet en artikel där polisen larmar om att man prioriterar just de här fallen alldeles för lågt. Man prioriterar ned våld i nära relationer. Det finns i skrivande stund 923 öppna ärenden som väntar på att få utredas, sägs det i artikeln.

Vad avser inrikesministern att göra åt detta?

Fru talman! Jag börjar med att välkomna den breda enighet och det samförstånd som finns mellan riksdagens partier kring många av de här frågorna. Vi är många partier som är engagerade i att bekämpa mäns våld mot kvinnor, ett samhällsproblem som inte alltid får lika stor uppmärksamhet som den gängrelaterade brottsligheten och som till sin struktur också är lite mer dolt eftersom mycket av våldet och den psykiska misshandeln sker inom fyra väggar. Det är otroligt viktigt att vi har en samsyn om att prioritera de här frågorna ytterligare framöver.

Jag kan konstatera att Polismyndigheten har valt att prioritera de här frågorna. Man har anställt 350 nya utredare som jobbar specifikt med bara den här typen av brott. Jag har också fattat beslut - nu, faktiskt - om att ge Brå i uppdrag att följa upp den stora utbyggnaden av Polismyndigheten. Ett av uppdragen kommer att handla om hur Polismyndigheten nu har stärkt sitt arbete just mot mäns våld mot kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är ju väl så. Men ord är ord och handling är handling. Vi måste se konkret agerande för att säkerställa att den här prioriteringen fortsätter. Det får inte bli så att vi efter några veckor glömmer bort den här frågan och återigen pratar om andra typer av kriminalitet. Vi måste nu hålla i våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Vi får inte tappa greppet när vi nu äntligen har kopplat taget om den här frågan. Vi måste följa den ända ut.

Jag söker efter tydligare utfästelser från regeringen om att verkligen tillse att frågan får fortsatt prioritet.

Fru talman! Jag kan lova Johan Hedin och hela kammaren att vi inte kommer att släppa greppet om den här frågan. Vi fattade beslut för flera år sedan om en tioårig strategi mot mäns våld mot kvinnor. Det handlar inte om enskilda insatser utan om ett strukturellt, långsiktigt arbete. Vi växlar nu upp det arbetet ytterligare. Bland annat kommer vi att skärpa straffen för grov kvinnofridskränkning. Vi kommer att kunna jobba med fotboja vid förstagångsförbrytelser i större utsträckning. Vi tittar på umgängesrätten. Vi tittar på det förebyggande arbetet, inte minst hur man upptäcker dessa kränkningar långt tidigare för att undvika våld.

Fru talman! Sveriges pensionärer har utsatts för en blåsning. Folk som har jobbat sedan de var 15 år får inte en pension som man kan leva på. Sverige har flest fattigpensionärer i hela Norden. Det pratas om att pensionerna behöver höjas, men det som personer som har jobbat som byggnadsarbetare, vårdbiträden och sjuksköterskor ser är att det blir väldigt få kronor i kuvertet.

Vänsterpartiet har lagt fram ett förslag om att öppna en pensionsdiskussion med oss som vill höja pensionerna, att vi tillsammans släpper prestigen och tar ansvar för att människor kan leva på sin pension. Kommer regeringen och Socialdemokraterna att stödja det här förslaget?

Fru talman! Tack för frågan, Ida Gabrielsson!

Pensionerna är för låga i vårt land. Den allmänna pensionen är i genomsnitt 11 800 kronor för kvinnor, före skatt. Det rör pensionen för många undersköterskor, barnskötare och alla som sliter i välfärden. Vi kan inte ha det så här.

Regeringens agenda på området handlar om att höja pensionerna. Det kommer en pensionshöjning i september. Ett pensionstillägg införs och börjar betalas ut i september som innebär en höjning med drygt 7 000 kronor om året för de grupper som har jobbat länge men har låg pension.

Vi är dock inte nöjda med detta. Nästa naturliga steg är att pensionsavsättningarna höjs, så att vi kan fortsätta höja pensionen även efter september då pensionstillägget införs. Vi jobbar väldigt intensivt med den här frågan och avser att ta fram gedigna underlag om hur en ökning av pensionsavsättningarna kan gå till och vilka effekter den får för våra medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det som pensionärerna framför allt har fått är en höjd pensionsålder, i stället för att vi tillsammans har gått in och sett till att det finns pengar i systemet och att dessa fördelas rättvist. Jag undrar om Socialdemokraterna tänker fortsätta att begrava frågan för oss medborgare och andra politiker och låta Moderaterna agera bromskloss så att de låga pensionerna kan bestå, eller om man vill diskutera med oss som är beredda att höja pensionerna just för undersköterskan, byggnadsarbetaren och den som slitit i välfärden.

Fru talman! De synpunkter som Ida Gabrielsson har på Moderata samlingspartiets ställningstaganden får riktas till Moderaterna.

Regeringen har en väldigt tydlig agenda: Pensionerna ska höjas. Det handlar inte bara om vårt långsiktiga arbete med frågan om pensionsavgiften, utan det kommer en pensionshöjning redan i september. Det är viktigt att riksdagens partier nu samarbetar för att pensionerna ska höjas så att vi kan säkerställa att våra äldre får en ekonomisk trygghet.

Fru talman! Min fråga är om statsrådet Mikael Damberg har läst Svenska Dagbladet i dag. Där skriver Jerry Nicklasson, som är polis och huvudskyddsombud vid polisen Stockholm syds enhet brott i nära relationer, under rubriken "Resurser mot kvinnovåld skärs ned" om mycket allvarliga uppgifter. Det handlar bland annat om att pensionerade poliser som tidigare arbetat timmar dras in av besparingsskäl. Det är anställningsstopp för civila utredare. Poliser slutar på avdelningen, och det är svårt att nyrekrytera. Den pressade arbetssituationen driver poliser till sjukskrivning.

Nicklasson skriver att ansvariga politiker skönmålar hur mycket resurser man satsar på att hjälpa kvinnor. De allra mest utsatta brottsoffren, utsatta kvinnor och barn, förtjänar mycket bättre.

När ska regeringen inse allvaret på riktigt, Mikael Damberg?

Fru talman! Tack, Andreas Carlson, för en viktig fråga i samma ämne som tidigare, mäns våld mot kvinnor.

Här finns det en historisk skuld. Polismyndigheten har haft för få anställda och för lite kompetens riktad mot just den här typen av brott. Det är därför som regeringens och min viktigaste arbetsuppgift är att få Polismyndigheten att växa. Det är miljardtillskott varje år till Polismyndigheten för att få den att växa, både med civila utredare och med poliser. Vi har kommit halvvägs; vi ska fortsätta det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan är det Polismyndigheten som fördelar resurserna inom ramen för denna exceptionella ökning av antalet polisanställda. Jag kan dock konstatera att det förra året anställdes 350 utredare som specifikt har till uppgift att utreda den här typen av brott. På Polismyndigheten är man väldigt stolt över att man har tagit det steget. Jag är inte säker på att det kommer att räcka, för brott av den här typen är grova brott och ska betraktas lika allvarligt som gängkriminalitet.

Fru talman! Mikael Damberg säger att han inte är säker på att det kommer att räcka. Vi kan konstatera att vi kan vara säkra på att det inte kommer att räcka när vi får den här typen av larmrapporter från ett huvudskyddsombud. Vi har också fått höra från olika delar av landet att man inte har råd att återanställa pensionerade poliser när situationen ser ut som den gör.

Kristdemokraterna avsatte totalt 5,4 miljarder mer i sin skuggbudget och har en riktad satsning just för att kunna återanställa pensionerade poliser. Det vore välkommet om Mikael Damberg också gick fram med sådana förslag.

Fru talman! Polismyndigheten får 2 000 miljoner mer i år än förra året. Det är alltså en kraftig expansion, helt i linje med Polismyndighetens äskande om tillväxten för att nå 10 000 fler polisanställda.

Jag kan också konstatera att rikspolischefen är väldigt tydlig med att om det finns kapacitet bland seniorer och pensionärer ska dessa tas i bruk om man bedömer att det är lämpligt. Jag förutsätter att rikspolischefen gör det som krävs för att använda den kompetens som kan ha slutat på Polismyndigheten. Men det är färre som slutar och fler som återrekryteras, vilket är bra.

Fru talman! Min farbror ska inte också vara min svärfar. Det är en ganska enkel regel. Men kusinäktenskap är särskilt vanliga i utsatta områden och inom kriminella klaner. De möjliggör och upprätthåller släktkollektivets makt och kontroll över barnen och deras framtid. Barn lovas bort tidigt och tvingas in i arrangerade äktenskap.

Vi måste agera när vi ser hur kriminella klaner som Ali Khan från Hammarkullen har satt skräck i hela nordöstra Göteborg och kanske till och med i hela staden. Demokratin är hotad i de här områdena.

År 2014, när jag blev inkryssad i Sveriges riksdag, hade jag min vallokal i Hjällbo centrum. I dag hade jag inte vågat ha en vallokal i Hjällbo centrum.

Liberalerna kräver att det tillsätts en utredning för att stoppa kusinäktenskap och för att göra det lättare att omhänderta barn i klansläkten som riskerar att radikaliseras och utsättas för hedersvåld.

Min fråga till inrikesministern är: Är han beredd att tillsätta en utredning om förbud mot kusinäktenskap, och vad tänker han göra för att det ska bli lättare att omhänderta barn som riskerar att radikaliseras av kriminella klaner?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är fruktansvärda händelser i Hjällbo centrum som vi har bevittnat. Återigen blir det en diskussion om kriminella nätverks inflytande som kan hota demokratin och om hur dessa nätverk har fått flytta fram sina positioner på ett helt oacceptabelt sätt. Det är därför vi måste flytta tillbaka staten. Vi måste vara väldigt tydliga med att alla bostadsområden ska ha en tydlig närvaro av polisen men också se till att svensk lag gäller oavsett vem som begår brott och att det inte ska finnas parallella rättssystem.

Jag vill dock sätta detta med Hjällbo lite i perspektiv. Göteborgspolisen har jobbat otroligt kraftfullt under de senaste åren. Innan det här fruktansvärda dådet skedde upplevde de flesta i Hjällbo att det hade gått åt rätt håll och att det hade varit mindre våldsamt under lång tid. Låt oss nu inte rulla tillbaka det aktiva arbetet. En del av det aktiva arbetet är samarbetet med Göteborgs stad som har handlat om att man har varit mycket mer aktiv också med att jobba mot vissa familjegrupperingars inflytande i staden.

Fru talman! Det är bra att inrikesministern pratar med polisen där. Men jag har släktingar som bor i det här området, och jag kan ärligt säga att när jag växte upp på 80- och 90-talen var det en väldigt trevlig stämning där, när jag var där i början av 2000-talet var det inte en trevlig stämning där, och när det gäller hur det är i dag måste jag säga: Sorry, men det är inte värdigt Sverige att ha den här typen av bostadsområden.

Ministern svarade inte på min fråga. Är ministern beredd att förbjuda kusinäktenskap, och vad tänker han göra för att omhänderta barnen från klansläkterna som i dag till exempel hotar lärare på skolor när de tar upp frågan om Israel-Palestina-konflikten?

Fru talman! Det är otroligt viktigt att vara tydlig med att alla hot mot myndighetspersoner ska tas på största allvar. Det är samhället som sätter upp läroplanen för skolan, och det är vi som bestämmer vad som lärs ut oavsett vad släkter eller familjer tycker.

Vi har också sett hur kommunerna har använt lagstiftningen just kring risken för att barn ska radikaliseras eller fara väldigt illa. Det finns ett utrymme i dag för socialnämnden att omhänderta barn, till exempel de som har kommit från konfliktområden i Irak och Syrien. Men det är inte regeringen som fattar de besluten, utan det gör socialtjänsten.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Lena Micko och handlar om social dumpning.

Man borde kunna förvänta sig att alla kommuner i Sverige tar sitt ansvar för sina invånare, men tyvärr är det inte alltid så. I stället för att se till att det byggs fler bostäder som människor med lägre inkomster kan efterfråga och i stället för att inrikta sig på att få människor i arbete ägnar sig vissa kommuner åt social dumpning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ordföranden i välfärdsnämnden i Kramfors uppgav till tidningen Hem & Hyra att kommunen sedan 2017 har fått 70 nya invånare genom social dumpning. Bland annat moderatstyrda Solna har sett till att socialt utsatta Solnabor flyttar till Kramfors genom att hjälpa dem med uppehälle och hyra den första tiden. Samtidigt firar Solna med tårta att kommunens egna kostnader för försörjningsstöd har minskat.

Så här ska det såklart inte gå till, och därför vill jag fråga civilministern: Vad vet vi i dag om hur utsträckt det här problemet är, och flyr inte flera kommuner på det här sättet sitt ansvar?

Fru talman! Tack, Åsa Westlund, för en väldigt viktig fråga!

Kramfors kommun var den kommun som satte mig på spåret när det gäller hur systematiskt det här är. Regeringen gav Statskontoret i uppdrag att undersöka det här fenomenet, och det visade sig att det här är mer vanligt än vad vi trodde. I ungefär 60 procent av de kommuner som man tillfrågade kunde man se att det här systematiserades på ett medvetet sätt och att det dessutom handlade om väldigt olika individer. Det är allvarligt att vi inte har kunnat åtgärda det här tidigare. Därför är det nu en prioriterad fråga för regeringen.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är tydligt att det här är väldigt utbrett och att vi skyfflar problem mellan oss i stället för att se till att människor verkligen kommer i arbete och får det stöd de behöver för att göra det.

Därför vill jag fråga statsrådet: Vad är regeringens plan framöver? Vad avser regeringen att göra för att komma till rätta med det här problemet?

Fru talman! Vi har tagit initiativ till att länsstyrelserna fått i uppdrag att tillsammans med kommunerna åtgärda det här på flera olika sätt. Man måste samarbeta. Det är inte så att vi har ett ingenmansland, utan varje kommun har ansvar för sina egna kommuninvånare och för bostadsförsörjningen. Det är otroligt viktigt att påpeka det.

Samtidigt har regeringen också tagit initiativ som gäller lagstiftningen. Vi har en lagstiftning som handlar dels om att vi har möjlighet att se till att det genomförs, dels om att förstärka detta. Inte minst gäller det viten mot fastighetsägare som inte sköter sig. Mer behöver också göras.

Fru talman! Den senaste tiden har vi i medierna kunna följa brottmål om matchfixning. Matchfixning är ett problem som drabbar idrotten och riskerar förtroendet för idrotten. Det är naturligtvis också en fråga som rör brottslighet och är knuten till organiserad brottslighet och penningtvätt. Det är också någonting som riskerar förtroendet för spelbolagen överlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill ställa en fråga till Ardalan Shekarabi som är ansvarigt statsråd för spelfrågor i regeringen. Jag skulle vilja fråga vilka åtgärder regeringen avser att göra när det gäller att komma till rätta med problemet med otillåtet spel och riggade matcher inom idrotten.

Fru talman! Tack, Rasmus Ling, för den här viktiga frågan!

Svenska staten är tillbaka. Sedan den 1 januari 2019 har staten återtagit kontrollen över spelmarknaden efter flera decenniers vilda västern på det här området. Nu har vi myndigheter som kontrollerar spelmarknaden, vi har ett licenssystem, vi har tillsyn och vi har sanktioner. Sedan den 1 januari 2021 finns det också föreskrifter om vilka spelobjekt som är förbjudna just med anledning av att vi vill förstärka arbetet med att bekämpa matchfixning.

Vi följer det här arbetet noga, och regeringens särskilda utredare Gunnar Larsson jobbar just nu med att ta fram förslag om hur arbetet kan intensifieras. Vi har också infört ett särskilt brott kopplat till just matchfixning. Vi ser matchfixning som ett allvarligt hot mot inte bara svensk idrott utan mot tilliten i vårt samhälle. Därför är det här ett väldigt prioriterat område.

Det finns de som inte gillar de här föreskrifterna och sanktionerna, men de behövs. De är nödvändiga.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag är glad att man tar den här frågan på det allvar som den förtjänar. Det här är ett stort problem som också har många bottnar.

Jag är också glad för de reformer som man har gjort tidigare gällande det här, men för att de är gjorda får man ju inte låta bli att ta tag i det som återstår. Att det pågår en utredning är naturligtvis bra, och jag hoppas att man kommer att agera och att andra berörda statsråd med ansvar för idrott och även inrikesministern blir involverade i det. Jag tror att det ligger i allas intresse.

Fru talman! Vi har ett väldigt nära samarbete mellan olika myndigheter och i regeringen i frågan om matchfixning. Gunnar Larssons utredning tittar specifikt på vad som behöver göras för att våra myndigheter ska vara mer koordinerade i kampen mot matchfixning.

Vi har också en väldigt nära dialog med svensk idrottsrörelse och framför allt Svenska Fotbollförbundet. Det är för att vi ser att riskerna är stora i vissa specifika idrotter. När det gäller de önskemål som Fotbollförbundet har inkommit med har vi från regeringens sida vidtagit åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Kustbevakningen i Sverige jobbar dygnet runt. Män och kvinnor bevakar vår gräns, gör fiskerikontroller och mycket annat. Tyvärr har myndigheten under flera år aviserat ekonomisk obalans och lämnat äskanden till regeringen om mer pengar. Kustbevakningen har nämligen fått fler uppgifter men har inte fått mer pengar i samma omfattning.

Om myndigheten inte tilldelas ökade anslag blir det ekonomiska läget såklart besvärande. Kustbevakningen kommer då att behöva vidta åtgärder för att kunna hålla sig inom befintlig budgetram. Det kan handla om att till exempel reducera antalet fartyg, en översyn och sammanslagning av stationer, nedprioritering av förmågan inom den militära delen av totalförsvaret eller senareläggande av övergången till fossilfritt bränsle.

Jag vill därför fråga inrikesminister Mikael Damberg: Kommer regeringen att skjuta till mer pengar till Kustbevakningen så att vi slipper se avveckling av kustbevakningsstationer bland annat längs Norrlandskusten, som Härnösand och Örnsköldsvik?

Fru talman! Kustbevakningen fyller en väldigt viktig funktion i Sverige, i fredstid men också i händelse av höjd beredskap och krig. Det är en unik kompetens som finns vid Kustbevakningen. Den fartygsflotta man har är också en unik tillgång även för andra myndigheter när de behöver utöva sina uppdrag.

Myndigheten har haft stora ekonomiska problem historiskt sett. Man har nu hamnat i en stabilare situation, tack vare förändringar i budgetsatsningar och annat över tid.

Det är också naturligt att myndigheterna inkommer med äskanden inför budgetberedningen. Det har också Kustbevakningen gjort nu. De bereds naturligtvis inför ordinarie budgetprocess i höst.

Fru talman! Min fråga går till Lena Micko.

För några veckor sedan rapporterade SVT att allt fler snabblåneföretag marknadsför sms-lån för att köpa aktier. Många unga lockas att ta dyra lån till riskabla investeringar. Detta görs trots att spel på kredit ska vara förbjudet i Sverige.

Den lukrativa branschen för dyra snabblån växer. Även en av Sveriges största kvällstidningar har en egen lånesida där man lockar läsare att ta lån med snabba utbetalningar till höga räntor.

Snabblån bidrar till ökad överskuldsättning, vilket får stora konsekvenser för både samhället och den enskilda. Uppenbarligen har de regleringar som regeringen har infört inte fått önskad effekt. Hur tänker statsrådet agera för att stoppa de skadliga snabblånen?

Fru talman! Frågan om överskuldsättning är väldigt viktig. Jag skulle säga att den är betydligt bredare än att handla om bara aktieköp.

Regeringen har vidtagit ett antal olika åtgärder. Men vi är också medvetna om - det handlar inte minst om pandemin - att överskuldsättningen har ökat. Såväl Konsumentverket som Finansinspektionen har också synpunkter på vad man behöver förstärka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Just nu jobbar regeringen med att bereda hur vi ska gå vidare.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Micko.

Centerpartiet tog för knappt ett år sedan initiativ till en översyn av hela det kommunala skatteutjämningssystemet. En enig riksdag ställde sig bakom det, med inriktningen att vi ska ha garanterad servicenivå över hela landet, stimulera tillväxt och jobb och ta ökad hänsyn till gleshet.

I mitt eget hemlän väntar vi fortfarande på en lösning för hur vi ska klara att ha bättre sjukvård på Gotland framgent. Det behöver komma med i en sådan utredning.

Min enkla fråga är: Hur jobbar regeringen med det? När ser vi en igångsättning av en total översyn av skatteutjämningssystemet?

Fru talman! Det här är verkligen en viktig fråga när det gäller hela utjämningssystemet, Lars Thomsson. Det var inte länge sedan riksdagen fattade beslut om ett nytt system som ska ta hänsyn till gleshet, socioekonomiska kriterier med mera.

Just tillkännagivandet är något som vi bereder. Vi ser att vi verkligen behöver diskutera förutsättningarna för att nå ännu större effekt på flera av områdena. Vi kommer alltså att i närtid komma tillbaka med svar på hur vi ska gå vidare.

Fru talman! Min fråga går till Mikael Damberg.

Det senaste året har vi levt med stora inskränkningar i våra fri- och rättigheter. En av de största inskränkningarna rör vår möjlighet att samlas och exempelvis utöva åsiktsyttringar.

Vänsterpartiet ser med oro på att pandemilagen verkar tolkas och tillämpas på olika sätt runt om i landet. Exempelvis har polisen minst en gång ingripit mot en manifestation där deltagarna färdats i bil, med hänvisning till att det var fler än åtta bilar. Men när uppemot 2 000 fotbollssupportrar samlades i helgen klassades det inte som allmän sammankomst. Man ingrep därför inte. Polisens presstalesperson sa att det krävs någon form av opinionsyttring för att det ska klassas som allmän sammankomst. Att heja på ett lag och tillsammans uttrycka sin kärlek till laget klassas inte som allmän sammankomst.

Min fråga till Mikael Damberg är om han delar den oro som Vänsterpartiet känner när det gäller tillämpningen och tolkningen av pandemilagen samt om regeringen tänker följa upp och utvärdera lagen och i så fall hur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Jessica Wetterling, för frågan!

Vi har en situation där vi har begränsat människors möjlighet att träffas och samlas, med tanke på pandemin. Nu verkar det som att smittspridningen minskar ganska kraftfullt i Sverige. Vi hoppas på fortsatta lättnader och ökade möjligheter att träffas, samlas, demonstrera och gå på fotboll. Vi är på väg åt det hållet, tack vare minskad smittspridning och även vaccinationerna.

Jag ska inte uttala mig om hur Polismyndigheten tolkar lag. Det är inte min roll som regeringsmedlem. Däremot kan jag konstatera att Polismyndigheten jobbar aktivt med att försöka samordna tolkningarna över landet. Man har samordningsforum, och man träffas mellan tillståndsenheterna för att så långt det är möjligt använda gemensam terminologi men också fatta lika beslut.

Min förhoppning är att pandemilagen i sig inte ska behöva gälla hur länge som helst utan att vi ska kunna gå tillbaka till den gamla ordningslagen.

Fru talman! Arbetet med att se över vårt pensionssystem tar ingen paus. Det krävs om vi ska ha ett hållbart system med pensioner som ger en rimlig kompensationsgrad.

Införandet av en riktålder var jätteviktigt. En allt högre medellivslängd leder ju till att pensionerna med automatik kommer att bli lägre om vi inte justerar riktåldern. Den fokuserar dock på utträdet från arbetsmarknaden. I min fråga till socialförsäkringsministern tar jag fasta på inträdet till densamma.

Om Sveriges högskoleutbildade skulle etablera sig två år tidigare på arbetsmarknaden, likt i många andra OECD-länder, skulle bnp öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna förbättras med 21 miljarder kronor. De höga examensåldrarna i Sverige får framför allt konsekvenser för den enskilde i pensionskuvertet. En tidigare etablering förbättrar detta.

Min fråga är: Har ministern för avsikt att också se över om och hur vi skulle kunna tidigarelägga en etablering på arbetsmarknaden?

Fru talman! Tack, Hans Eklind, för den här viktiga frågan! Det är en fråga som ligger utanför pensionsområdet, men den är definitivt relevant för resultatet och påverkar pensionerna.

Det har funnits ambitioner hos flera olika regeringar i modern tid i Sverige att verka för att ungdomar ska etablera sig snabbare på arbetsmarknaden. Den här regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder. Det handlar framför allt om investeringar i utbildning och yrkesutbildning så att ungdomar ges möjlighet att etablera sig tidigt. Det kommer att kunna leda till att vi helt enkelt skapar förutsättningar för människor att tjäna sina första pensionspoäng snabbare och tidigare och därmed också höja sin pension.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Man måste också beakta att parterna på arbetsmarknaden har kommit överens om att sänka gränsåldern för intjänande av tjänstepension. Det kommer också att påverka den totala pensionen. Det är väldigt välkommet. Det minskar också klyftorna i pensionssystemet.

Fru talman! Jag har en fråga om gröna kreditgarantier till statsrådet Åsa Lindhagen.

När vi förhoppningsvis någon gång kommer ut ur den här pandemin har vi mängder av samhällsutmaningar kvar. En viktig sådan är att ställa om Sverige i klimatsmart riktning, att möta de klimatmål som är så avgörande för vår planets och vår fortlevnad.

Det finns ett otroligt stort intresse för vätgas i alla dess färger. Vi i Liberalerna tycker att det helst ska vara grön vätgas. I triangeln mellan staten, svenska progressiva och duktiga företag och forskningen finns det ett intresse av att komma igång med en hel del intressanta projekt. Min fråga är om regeringen är beredd att lägga fram en tydlig plan för att leverera gröna kreditgarantier för investeringar i framtida grön energiförsörjning?

Fru talman! Tack, riksdagsledamoten, för en väldigt viktig fråga som berör omställningen av hela samhället! Min absoluta övertygelse är att staten har en viktig roll för att stimulera och vara en katalysator för den enorma kraft som finns inom vår industri. Vi ser hur den nu kommer till uttryck i de norra delarna av Sverige. Där ställer man om samhället och skapar jobb, vilket ger hopp och framtidstro.

I detta är det arbete som regeringen har gjort inom Industriklivet oerhört viktigt liksom även arbetet med gröna kreditgarantier. Där kommer vi att ta steg framåt. Staten ska vara med och underlätta och stimulera för företag som vill ställa om sina verksamheter och driva på i hållbara projekt som leder Sverige framåt. Vi kommer att ta steg framåt i fråga om gröna kreditgarantier.

Fru talman! Jag ställer min fråga till Lena Micko.

Nu förstärker Sverige polisen. Vi får en mycket högre statlig närvaro i form av poliser och polisbilar runt om i vårt land. Min personliga uppfattning är att det också är viktigt att andra delar av staten markerar närvaro i hela landet. Jag kommer från Uppsala län, och vi äter tårta i dag eftersom vi nyligen fick besked om att vi får ett servicekontor i Gottsunda och ett i Östhammar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är hur nästa steg ser ut. Det är min övertygelse att vi måste bygga ihop landet, och det här är en viktig del i det. Hur ser regeringens färdplan framåt ut?

Fru talman! Gustaf Lantz väcker en väldigt viktig fråga. Det handlar verkligen om statens närvaro och engagemang i hela vårt land. Min och regeringens ambition är att vi ska fortsätta med utbyggnaden av servicekontor. Fler myndigheter kommer att kunna ansluta sig med tiden. Vi provar dessutom det här på olika sätt. Jag tror på närmare samverkan med kommunerna. Vi måste också titta på olika former. Det kan handla om mobila lösningar och om olika försök i kommuner, regioner och hos andra aktörer.

Det är helt klart att samhällets närvaro, den statliga närvaron, och kommunernas roll i det här är oerhört viktig för att visa att vi bryr oss om alla kommuninvånare. Vi kommer därför att fortsätta med detta arbete.

Fru talman! Åkarp, Hjulsta, Hjällbo, Husby och Malmö är några av de platser där skottlossningar har skett de senaste dagarna. I de flesta fall har det fått dödlig utgång. I takt med detta har regeringens uttalanden ändrats från att skjutningarna kommer att minska till att vi får räkna med att det kommer att skjutas i gängkriminella miljöer och att konflikter kan komma att blossa upp.

Men, fru talman, vad är egentligen en gängkriminell miljö? Jo, det är bostadsområden - områden med Ica på torget, med grundskolor och förskolor och med bänkar där äldre sitter och fikar och spelar schack i solen. Bostadsområden för helt vanliga människor är också de gängkriminellas miljö.

Mot bakgrund av detta undrar jag om statsrådet Damberg verkligen menar att de gängkriminellas miljö är något annat än våra gemensamma samhällen. Är det inte värt att freda människorna i dem?

Fru talman! Mitt besked är väldigt tydligt. Vi ska inte vänja oss vid den här nivån av skjutningar och våld i gängkriminella miljöer. Vad jag har sagt är att det kommer att ske ytterligare skjutningar. Jag tror nämligen inte att de problem som är uppbyggda under decennier i Sverige, där segregationen har fått bita sig fast och där narkotikaförsäljningen har fått etableras så att öppna drogscener har skapats, vilket därmed har kunnat skapa en infrastruktur för gängkriminell verksamhet i många delar av vårt land, går att vända genom en fingerknäppning.

Nu ökar vi dock polisnärvaron. Vi har gett polisen möjlighet att sätta upp kameror för att störa ut öppen droghandel. Vi har tusen fler frihetsberövade jämfört med för två år sedan. Detta har rikspolischefen beskrivit som ett nytt läge och som ett fönster för att jobba med att bryta nyrekryteringen och se till att fler lämnar de kriminella miljöerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det är helt sant att dessa bostadsområden tillhör oss. Vi ska ta tillbaka dem genom statlig närvaro, genom polisen och gärna fler servicekontor, för att visa att staten flyttar tillbaka och att de gängkriminella får flytta på sig.

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsministern. Premiepensionen, PPM, är den valbara delen i den allmänna pensionen där man själv kan bestämma hur de egna pengarna ska placeras. Men regeringen/Pensionsgruppen tycker att valfriheten är för stor och föreslår därför ökad statlig makt över hur vanliga sparare ska placera sina pensionspengar. Det finns flera problem med det som jag inte nu hinner gå in på, men det jag vill rikta fokus på är att regeringen allrahelst egentligen hade velat avskaffa PPM helt och hållet. Vad är problemet med det? Jo, om PPM avskaffas skulle det för framtiden pensionärer innebära 3 000 kronor mindre per månad.

Min fråga är följande: Var målet för regeringen att avskaffa PPM och därmed minska våra pensioner, eller har man av taktiska skäl ändrat uppfattning?

Fru talman! Tack, Dennis Dioukarev, för frågan! Ansvarsfördelningen i regeringen är sådan att det är jag som svarar för frågor om premiepensionen.

Det är ett av de områden som är föremål för reformering i enlighet med den pensionsöverenskommelse som finns från 2017. Det är en bred överenskommelse som ingåtts med partierna i Pensionsgruppen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna. Tanken är att genom reformeringen öka tryggheten för pensionsspararna, våra medborgare. Tanken är att säkerställa att den svenska staten tar sin del av ansvaret att göra miljön för pensionsspararna trygg. Detta borde ha gjorts för länge sedan, men det gjordes inte tidigare. Det har lett till att vi nu har minst två rättsprocesser där svenska pensionssparare har förlorat sina pengar.

Jag är väldigt glad över att partierna i Pensionsgruppen har kommit överens om att lösa detta. Det bör göras så fort som möjligt. Svenska medborgare förtjänar trygghet också i pensionssystemet.

Fru talman! Jag har en fråga av allmänpolitisk karaktär som spänner över ett antal politiska områden.

Redan före coronapandemin hade Sverige mellan 60 000 och 80 000 unga under 25 år, som varken arbetade, studerade eller ingick i någon form av arbetsmarknadsinsatser. Det är en grupp unga i samma storlek som Norrköpings stad, och vad vi kan bedöma gör de inget annat än sitter hemma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är en av anledningarna till att Centerpartiet har drivit på för att vi ska få en bättre matchning på den svenska arbetsmarknaden genom en reformering av Arbetsförmedlingen. På så vis skulle vi minska risken för att unga hamnar mellan stolarna.

Men, fru talman, coronapandemin har förvärrat denna kris. Även om det är svårt att bedöma hur stort problemet är kan vi anta att det finns en påtaglig risk för att storleken på den här gruppen exploderar efter att gymnasieskolorna har varit stängda och bara haft hemundervisning.

Vad avser regeringen att göra för att se till att vi inte får en grasserande ungdomsarbetslöshet och en ökad grupp unga som varken arbetar eller studerar?

Fru talman! Tack, Magnus Ek, för en viktig fråga! Frågan är inte ny, utan även före pandemin jobbade vi med att ge kommunerna ett tydligare uppföljningsansvar gentemot dessa ungdomar så att de inte hamnar mellan stolarna.

Pandemin har slagit extra hårt mot vissa sektorer i näringslivet. Det gäller just de sektorer som ofta har första jobbet för många ungdomar men också människor som står långt från arbetsmarknaden. När vi nu börjar rulla tillbaka en del av restriktionerna märker vi redan hur dessa delar av ekonomin tar fart igen. Jag fick rapporter i går på nyheterna om att fler unga människor verkar få jobb igen och att arbetslösheten sjunker, vilket är glädjande.

Stora insatser behövs dock för en del ungdomar som saknar utbildning. Stora insatser behövs för att fånga upp dem som under pandemin inte trivdes med digital undervisning. 1 miljard har avsatts för det. Dessutom har vi på kort sikt gjort en stor satsning på sommarjobb för att unga människor som går ut gymnasiet inte ska behöva möta sommaren med arbetslöshet utan i stället kan gå direkt till ett sommarjobb.

Fru talman! Nyligen kunde man höra ett kort program på Sveriges Radio angående kommunernas krisberedskap. Jag och inrikesministern har pratat om detta tidigare här i kammaren, men det är ju så otroligt viktigt.

Nu när vi förhoppningsvis börjar närma oss slutet av den mer akuta fasen av pandemin kan vi se tillbaka på de ganska stora brister i krisberedskap som både kommuner och regioner har uppvisat. Det är speciellt allvarligt eftersom kommuner och regioner har hand om den verksamhet som är absolut närmast människor. Det är den del av välfärden som många av oss är direkt beroende av. Den måste fungera, och det märks speciellt nu i en kris.

Ekots granskning i programmet visade att det redan före pandemin var känt att kommuners och regioners, men framför allt kommuners, krisberedskap var ganska låg.

Jag undrar hur inrikesministern ser på den här frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för en viktig fråga! Nu håller vi på att bygga upp samhällets krisberedskap långsiktigt och strukturerat.

Dessutom återupplivar vi det civila försvaret, som tyvärr avskaffades för ett antal årtionden sedan. Kommunerna är en central aktör i detta. Det finns lite olika delar. En del handlar om hälso- och sjukvården och hela den del av beredskapsplaneringen som inte fanns på plats inför pandemin, med lagerhållning och så vidare.

Vi har redan sedan före pandemin haft en utredning som har föreslagit hur vi ska tydliggöra rollerna. Man föreslår mer lagerhållning och att vi ska kunna jobba med produktion för att se till att vi har det vi behöver.

I ett bredare perspektiv och inom ramen för civilt försvar avsatte vi 100 miljoner kronor riktade till kommunsektorn redan efter 2018 för att jobba med beredskapsplanering på ett tydligare sätt.

Men det kommer att komma mer, inte minst efter det att den stora utredningen om civilt försvar går vidare med det arbete där vi stärker beredskapen och planeringen i hela samhället.

Fru talman! Det finns en pensionsoro som sprider sig i landet. Den hämtar sin näring i det faktum att Sverige har ett av världens hårdaste regelverk när det kommer till sjukersättningen. Det är en rest efter alliansregeringen.

Systemet gör att framför allt de som har jobbat länge i ett slitsamt och tungt arbetsliv, ofta kvinnor i välfärdsyrken eller i andra arbetaryrken, i arbetslivets slutskede tvingas tumma på sina pensionspengar i stället för att få rätt till ekonomiskt stöd från samhället.

Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi och regeringen är därför: Hur ser arbetet ut? Och när får vi på plats en ventil för äldre arbetskraft som garanterar alla en ekonomisk trygghet och att slippa tumma på sina pensionspengar?

Fru talman! Tack, Mattias Vepsä, för frågan! Sverige är det enda land i Norden som saknar en ventil för äldre utslitna.

Undersköterskor, barnskötare, byggnadsarbetare och lagerarbetare som sliter ett helt yrkesliv och sliter ut kroppen har ingen ekonomisk ventil när de är nära pensionsåldern och förlorar arbetsförmågan på grund av utslitning. Så kan vi inte ha det.

I sommar kommer ett utredningsförslag om en äldreventil - en ventil för äldre utslitna så att våra äldre som har kämpat och slitit i ett helt yrkesliv inte ska behöva ta ut sin ålderspension i förtid och därmed sänka sin pension livet ut.

Det här är en anständighetsfråga. Och det är en ännu mer aktuell fråga med tanke på att pensionsåldern ska höjas 2023. Då måste vi ha en lösning för de människor som fortfarande arbetar med kroppen och som sliter ut kroppen. Det måste naturligtvis kombineras med långsiktiga insatser för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren så att så få som möjligt sliter ut kroppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De här människorna förtjänar trygghet, och vi får förslag på vårt bord i sommar.

Fru talman! I mars 2015 fattade riksdagen beslut om att inrätta en viltmyndighet, som skulle ta hand om jakt- och viltvårdsfrågor. I maj 2016 fattade man ytterligare ett beslut i riksdagen om att inrätta denna myndighet och att det hela skulle vara utrett och klart under 2016.

Trots dessa två mycket tydliga beslut här i riksdagen har regeringen fortfarande inte inrättat viltmyndigheten, som riksdagen har begärt. Det har alltså gått över sex år sedan det första beslutet fattades.

Min fråga till statsrådet Damberg är: Varför har regeringen inte genomfört riksdagens beslut, och när kommer viltmyndigheten att vara inrättad?

Fru talman! När det gäller frågor om hur man organiserar det offentliga, vilka myndigheter vi ska ha och ansvarsfördelningen dem emellan är det ofta ganska komplicerade frågor, där man måste bestämma både vem som ska ansvara för vad, hur det ska genomföras och hur eventuell överflyttning av ansvar ska ske.

Detta arbete måste man göra seriöst. Jag har i dag ingen tidsplan för arbetet att redovisa till riksdagen eftersom det inte heller är min specifika fråga i regeringen.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Shekarabi.

Pensionerna i dag är så låga att det kokar bland landets pensionärer. Trots arbete och slit under många år får pensionärer i dag ut skamligt lite av sin lön i pension.

Statsrådet Shekarabi har vid ett flertal tillfällen gått ut och sagt att Socialdemokraterna avser att höja inbetalningarna till pensionssystemet.

Huruvida statsrådet har med sig Pensionsgruppen i detta eller inte har dock varit lite av en cirkus att följa. I debatter i socialförsäkringsutskottet har ledamöter från Socialdemokraterna sagt att Pensionsgruppen nu är överens om att göra en översyn av avgifterna till pensionssystemet. Samtidigt svävar statsrådet på målet vid direkta frågor om huruvida Pensionsgruppen är överens eller inte.

Jag tycker att det är på tiden att statsrådet Shekarabi lägger korten på bordet här i dag. Är Pensionsgruppen överens om att stärka pensionsavsättningarna eller inte? Om inte - varför är det då viktigare att bevara denna pensionsgrupp än att skrida till verket och lägga fram ett förslag som de facto kan höja pensionerna med stöd av en majoritet i riksdagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Julia Kronlid, för frågan om pensionerna!

För det första kan vi inte vänta på en pensionsavgiftshöjning. Pensionerna behöver höjas här och nu; det är därför pensionstillägget kommer i september och börjar betalas ut då till våra pensionärer. Pensionerna måste höjas här och nu också för våra befintliga pensionärer.

Sedan finns det en överenskommelse i Pensionsgruppen om att det ska göras en översyn. Det håller vi på med just nu. Regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har tagit tydlig ställning för att pensionerna behöver höjas. Vi behöver höja pensionsavgiften så att vi ökar inbetalningarna till pensionssystemet och kan fortsätta att höja pensionerna även efter september.

Huruvida Moderaterna och de övriga borgerliga partierna ansluter sig till denna linje återstår att se. Det är ett val som dessa partier måste göra. Jag ansvarar inte för Moderata samlingspartiets ställningstagande i pensionsfrågan. Jag kan hänvisa Julia Kronlid till de interna samtal som samarbetet mellan Sverigedemokraterna och Moderaterna har om det är så att frågan gäller Moderaternas ställningstagande.

Men regeringen och Socialdemokraterna har tagit ställning för att pensionerna måste höjas också genom en avgiftshöjning så att vi ökar avsättningen.

Fru talman! Pandemin har blottat revor i den svenska välfärden och även i den svenska beredskapen.

När de första fallen av covid-19 upptäcktes i Sverige och vi snabbt fick en samhällsspridning saknades skyddsutrustning på många ställen. Sjukvården lyckades trots väldigt svåra förhållanden och med mycket stora ansträngningar från personalen klara sitt uppdrag. Samhället stod trots allt starkt.

Risken har dock blivit större. Vi vet att klimatförändringar leder till allt större risker för översvämningar, bränder och naturkatastrofer. Nu kommer sommaren - efterlängtad men inte utan risker. Förra sommaren slogs rekord i antalet drunkningstillbud. Somrarna 2014 och 2018 präglades båda av stora skogsbränder.

Min fråga riktar sig till statsrådet Mikael Damberg: Hur ser beredskapen att möta kriser och katastrofer ut inför sommaren, och vilka åtgärder vidtar regeringen för att stärka Sveriges krishanteringsförmåga?

Fru talman! Tack, Serkan Köse, för en väldigt relevant fråga!

Vi kan gå tillbaka bara några år, till 2018. Då fick vi en varm sommar med enorma skogsbränder som präglade och plågade Sverige. Då visade det sig att vår krisberedskap inte var tillräckligt stark. Lokala räddningstjänster kämpade och försökte släcka bränderna men hade det väldigt svårt. Till slut fick vi stöd från övriga Europa för att släcka bränderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ett område där vi verkligen har fokuserat på att systematiskt stärka vår beredskap är just brandbekämpning. Förutom att vi nu har ny lagstiftning på plats, som innebär att kommunerna ska delta i ledningssystem, har MSB fått mer pengar av regeringen, så att de har mer depåer för brandmateriel. De har minst 10 helikoptrar som kan bekämpa skogsbränder från luften. För första gången har vi också fyra små flygplan som kan hjälpa till. Dessutom har vi Rakelsystemet och ledningssystemet som står i beredskap. Vi har mycket starkare beredskap att hantera just skogsbränder inför sommaren. Jag kan återkomma till andra frågor längre fram.

Fru talman! Vi moderater har i vår budget prioriterat att helt ta bort skillnaden i beskattning mellan pensionärer och dem som jobbar. Ardalan Shekarabi och Socialdemokraterna brukar tala vackert om att de vill ta bort den här skillnaden. Januaripartierna lovade att göra detta senast 2020, men det löftet har de alla svikit.

De skattesänkningar som den socialdemokratiskt ledda regeringen har gått fram med gynnar i själva verket bara dem som har pensioner på över 17 200 kronor i månaden, alltså inte de fattiga kvinnor som statsrådet gärna talar om.

Vi moderater sänker skatten med fyra gånger så mycket som regeringen. Så prioriterar vi.

Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är: När kommer Socialdemokraterna att gå från ord till handling och sänka skatten för alla pensionärer?

Fru talman! Tack, Maria Malmer Stenergard, för frågan! Jag välkomnar att hon erkänner att det var problematiskt att införa pensionärsskatten, den klyfta som uppkom när Alliansen införde jobbskatteavdraget. Det är bra att pensionärsskatten ifrågasätts också av moderater, som var med och skapade klyftan.

Den här regeringen har agerat för att avskaffa den orättfärdiga pensionärsskatten. Besluten är fattade. Det är väldigt viktigt att detta görs.

Men låt mig understryka att skattelättnaderna och det nödvändiga beslutet att avskaffa den orättfärdiga pensionärsskatten inte ersätter behovet av att höja pensionerna. Pensionerna måste höjas parallellt med skattesänkningarna, så att våra pensionärer får en anständig pension. Det krävs handlingskraft och beslut. Det väntar vi på.

Fru talman! Min fråga går till inrikesminister Mikael Damberg.

I söndags, mitt på dagen, sköts en man till döds i stadsdelen Hjällbo i Göteborg. I måndags var det dags i Husby. Där sköts ytterligare en man ihjäl, och i närbelägna Hjulsta skedde nästa dödsskjutning bara några timmar senare. I samtliga fall utreder polisen gängrelaterade dåd. Så ser det ut i det samhälle denna och tidigare regeringar har skapat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vet inte hur många gånger statsministern har sagt att de kriminella gängen ska knäckas. Det är dock alldeles uppenbart att regeringens insatser inte räcker.

Vi sverigedemokrater har bland annat fört fram att det krävs betydligt högre straff för gängbrottslingar, kriminalisering av deltagande i gängen och obligatorisk utvisning av kriminella utlänningar.

Är ni i regeringen nöjda med det samhälle ni skapat? Kommer ni att fortsätta med mellanmjölkspolitiken, eller är ni beredda att lyssna på oppositionen och sätta hårt mot hårt när det gäller de kriminella gängen?

Fru talman! Vi kommer att fortsätta att sätta hårt mot de kriminella gängen. Vi har 1 000 fler frihetsberövade i dag än för två år sedan. Vi har skärpt straffen för gängbrottslighet, men vi väntar på en utredning som kommer med sina förslag om ytterligare skärpta straff för gängbrottslighet kopplat till narkotikaförsäljning, rekrytering av unga människor och också generellt, så att brott som begås i gängmiljöer ska få skärpta straff. Det är inspirerat av bland annat Danmark.

Om tre veckor kommer en utredning som ska göra det lättare att utvisa personer som begår brott. Vi kommer att fortsätta att jobba väldigt konsekvent och hårt med detta.

Det är fruktansvärt när dessa dåd sker. Jag hoppas och tror att det nya läge som rikspolischefen har beskrivit och som vi sett under de första månaderna av det här året, där det varit färre skjutningar jämfört med förra året, kommer att hålla i sig över flera år. I så fall måste vi fortsätta att sätta hårt tryck på gängen, bryta nyrekryteringen och se till att strypa finansieringen till de kriminella gängen.

Fru talman! Rysslands ambitioner att använda kärnkraften som geopolitiskt maktmedel är välkända i väst. Den tjeckiska regeringen har beslutat att utesluta det ryska energibolaget Rosatom från möjligheten att lämna anbud på Tjeckiens största infrastrukturprojekt, bygget av nytt kärnkraftverk. Den tjeckiska regeringen anger säkerhetsskäl till uteslutningen.

EU-parlamentet antog nyligen en resolution om Ryssland där man manade till stopp för Rosatom i Europa. Samtidigt har statliga Vattenfall avtal med Rosatom om kärnbränsleleveranser till Ringhals i mitt hemlän. Därför vill jag fråga statsrådet Damberg: På vilket sätt avser regeringen att fånga upp Rysslands ambitioner att använda kärnkraften som maktmedel i den nya säkerhetspolitiska strategin?

Fru talman! Vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vår del av världen och i Europa. Till stor del handlar det om Rysslands agerande under det senaste decenniet. Det är därför vi stärker totalförsvaret, både det militära och det civila försvaret, och för en väldigt intensiv europeisk diskussion om Europas förhållande till Ryssland och hur Ryssland inte ska tillåtas försöka påverka europeisk politik och Europas inre angelägenheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågan om just nya kärnkraftverk i olika länder kanske mer ska ställas till de partier som på allvar tycker att staten ska finansiera byggandet av nya kärnkraftverk. Ärligt talat är det väl mer en fråga för Moderaterna att fundera på. Om ni vill bygga nya kärnkraftverk i Europa, har ni då några begränsningar för ryska intressen i detta? Jag kan inte svara på den frågan, utan det får Moderaterna reda ut själva.

Fru talman! Under årets första månader har antalet skjutningar minskat, men nu har de kört igång igen: tre dödsskjutningar inom loppet av ett dygn, och polisen befarar hämndaktioner.

Fransk polis har rätt att avlyssna kända gängkriminella utan konkret brottsmisstanke. Det får polisen inte göra i Sverige. Rikspolischefen har vid flera tillfällen sagt att även svensk polis behöver detta verktyg.

Vi moderater har tagit ett utskottsinitiativ om att polisen ska få ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel preventivt. Jag hörde statsrådet Damberg i nyheterna häromdagen säga att han inte stänger några dörrar när det gäller detta. Då är min fråga: Tänker statsrådet Damberg ta initiativ till att svensk polis ska få tillgång till hemliga tvångsmedel i preventivt syfte i likhet med fransk polis?

Damberg tog nyss upp att det nu var 1 000 fler frihetsberövade. Det beror ju på att fransk polis har just detta verktyg.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att vi i Sverige inte har de företagsstrukturer som har tillhandahållit dessa krypterade telefoner. I Sverige har vi inte heller de serverhallar som fransk polis gjort beslag i eller jobbat med. Moderaterna är lite slarviga när de beskriver det som att ge svensk polis samma befogenheter som fransk polis. Det är två helt olika verkligheter.

Det den här regeringen har gjort är att ge svensk polis möjlighet att använda hemlig dataavläsning. Rikspolischefen säger att rätt utnyttjat kan detta ge ett Encrochat-avslöjande om året. Det är ganska kraftfullt.

Pikant i sammanhanget är att detta förslag fanns uppe på bordet 2012. Den dåvarande regeringen valde att inte gå vidare med hemlig dataavläsning. Tänk om vi hade kunnat ha haft det under nio års tid! Ett Encrochat-avslöjande om året i nio års tid - hade det varit verklighet hade vi inte haft den problematik med gängkriminalitet som vi ser i dag.

Fru talman! Svenska företag inom transportsektorn utsätts för snedvriden konkurrens. Enligt lag får utländska lastbilar som kommer med transporter till Sverige endast göra tre stopp under sju dagar i Sverige, sedan måste de lämna landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I veckan har vi kunnat ta del av medierapportering om det omfattande fusket med transporterna. Forskare har under längre tid kartlagt tusentals lastbilar i Sverige i den kallade Cabotagestudien. Det visar sig att vinsterna med att fuska är större än sanktionsavgifterna. Samma förare som för åtta år sedan körde illegalt gör det fortfarande, upprepande.

Jag vill fråga statsrådet Mikael Damberg: Är regeringen beredd att införa högre sanktionsavgifter och andra åtgärder för att få bort fusket och den snedvridna konkurrensen?

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan! Det är en mycket viktig fråga.

Detta är en sektor i samhället där man helt avreglerade. Man släppte marknadskrafterna helt fria utan att ha kontrollsystem. Det ledde till att man flaggade ut stora delar av svensk transportnäring och satte en enorm press på löner och villkor för svenska åkerier.

Ordning och reda på svenska vägar är en fråga som den här regeringen har prioriterat både i det svenska arbetet och i den europeiska diskussionen. Vi är pådrivande för just de här striktare reglerna också på europeisk nivå för att förhindra denna typ av utnyttjande.

Vi har redan skärpt sanktionsavgifterna under vår tid i regeringen, men vi är beredda att titta på ytterligare åtgärder. Vi har haft en utredning som har tittat just på hur man ytterligare kan vässa kontrollfunktionerna på svensk väg. Detta är ingenting vi ska vänja oss vid. Vi ska se till att de åkare och de lastbilar som rullar på svenska vägar följer svenska regler, så att det blir sjyst konkurrens och bra villkor för dem som är här och så att man inte lägger grunden för kriminell verksamhet.

Frågestunden var härmed avslutad.