Frågestund

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist. Försvarsmakten inkom med sitt budgetunderlag förra veckan. Där aviserade man tydligt att man nu behöver komma in med ett kompletterande budgetunderlag och även revidera den investeringsplan som riksdagen fastställde i höstas. Skälet är helt enkelt att man har fått kostnadsfördyringar i större materielprojekt, och pengarna räcker inte till.

Moderaternas linje genom alla försvarsförhandlingar har varit mycket tydlig: inga fler underfinansierade försvarsbeslut. Därför förde vi också fram ett budgetalternativ som var väsentligt starkare än regeringens för att finansiera försvarsbeslutet, men tyvärr avslog regeringen det.

Jag vill därför fråga försvarsministern om regeringen till hösten kommer att tillföra mer medel för att hantera de kostnadsfördyringar som nu har uppstått på materielsidan eller om man kommer att skära ned i den krigsorganisation som riksdagen nyligen fattade beslut om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! I Försvarsmaktens budgetunderlag för 2022 framgår att FMV den 15 februari gav Försvarsmakten information om ett antal sannolika förändringar i investeringsplanen. Försvarsmaktens bedömning är att myndigheten kommer att behöva återkomma till regeringen med en reviderad investeringsplan, och det kan medföra justeringar av övriga förslag som framgår av Försvarsmaktens budgetunderlag. Detta har det tidigare informerats om.

Man återkommer i frågan under det första halvåret 2021. Jag tänker inte föregå detta eller säga någonting om det. Jag väljer att tala i frågan när det finns någonting att säga. Man kan inte dra förhastade slutsatser av det som finns att informera om. Jag var i försvarsutskottet den 16 mars och informerade om detta.

Herr talman! Det är knappt att bläcket har torkat på det försvarsbeslut som vi precis har fattat innan vi nu får information om kostnadsfördyringar. Jag kommer ihåg att försvarsministern stod här i kammaren och sa att detta försvarsbeslut vilar på solid grund.

Jag vill därför fråga om det fortfarande är hans värdering att man kan genomföra försvarsbeslutet med de medel som har anslagits eller om det kommer att behöva tillföras nya medel.

Herr talman! Jag tänker inte bidra till spekulationer eller förhastade slutsatser i detta sammanhang. Jag tycker att det är bättre att vänta med att tala till dess att alla konsekvensberäkningar är klara.

Det här är en linje som jag har försökt följa genom åren, och jag tror att det är ett rätt framgångsrikt sätt att bete sig på. Om man däremot av politiska skäl vill bidra till spekulationer bidrar man kanske mot bättre vetande och ibland till förvirring som inte hade behövt uppstå.

Herr talman! Under min livstid har den svenska ordboken fått en del ganska märkliga tillskott. Ord som balkongflickor, uppfostringsresor och shariapoliser var helt okända när jag var barn, men i dag vet nästan alla vad detta är. Jag tror också att nästan alla vet, om de är ärliga, varför dessa företeelser har blivit vanligare i Sverige. Det beror på att väldigt många människor har flyttat hit från länder där saker som dessa är kulturell norm snarare än undantag. Det här gäller naturligtvis inte alla som flyttar till Sverige, men vissa.

Jag vill fråga statsrådet Märta Stenevi om hon delar uppfattningen att det är just detta samband som har gjort att dessa saker har blivit vanligare i Sverige, det vill säga att väldigt många människor har flyttat hit från länder där det här är kulturell norm. Om hon inte ser detta samband undrar jag om hon har någon egen teori.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! De fenomen som Ludvig Aspling pekar på är otroligt allvarliga, och det är något som regeringen tar på mycket stort allvar för att motverka. Det här är företeelser som vi aldrig kan acceptera i Sverige och det svenska samhället. Det drabbar flickor och kvinnor men även pojkar och män på ett sätt som vi måste motarbeta. Normer - destruktiva mansnormer - kommer att behöva hanteras.

I regeringen gör vi ett stort arbete för att motverka det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Vi kommer att fortsätta att arbeta mot detta förtryck under hela mandatperioden och förhoppningsvis långt efter det. Det är väldigt viktigt att vi kommer till rätta med det här. Alldeles oavsett varifrån det kommer, vem som utför det eller vem det riktas mot ska förtrycket och våldet stoppas.

(Applåder)

Herr talman! Nu gällde inte frågan vad regeringen gör, vilket jag förstår att Märta Stenevi gärna berättar om. Utan frågan gällde om hon har en teori om varför det här har blivit så mycket vanligare under min livstid.

Jag tror att Sverige inte har någon chans alls att rå på dessa problem om vi inte först och främst är ärliga om varför problemen vuxit fram från början. Om man inte förstår att de här sakerna har en direkt koppling till mottagande av personer som kommer från länder där det här är kulturell norm har man huvudet djupt ned i sanden.

Herr talman! Jag är väldigt besjälad av att vi ska kunna hjälpa de flickor och kvinnor som drabbas av det här våldet. Min absoluta övertygelse är att vi inte gör det bättre genom att stänga gränsen och låta flickor och kvinnor växa upp i läger i Libanon. Vi ska snarare arbeta med de problem som vi ser här och nu och ta krafttag mot den brottslighet som det handlar om och mot de normer som driver fram denna brottslighet. Det kommer jag att ägna en mycket stor del av min vakna tid till.

(Applåder)

Herr talman! I 212 av landets 290 kommuner råder bostadsbrist i någon form. Brist på bostäder hindrar kommuner att växa och människor från att flytta. Allmännyttan i små kommuner kan inte bygga eftersom deras revisorer ställer krav på direktavskrivning med hänvisning till K3, som är ett regelverk för årsredovisning och koncernredovisning. Låga fastighetsvärden innebär att bolagens revisorer kräver att nya bostäder skrivs av direkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har visat sig vara svårt att komma runt K3 eftersom det har sin grund i ett EU-direktiv. Många mindre kommuner känner sig bakbundna av K3, låga fastighetsvärden och ett strandskydd som förbjuder dem att ta hjälp av sina mest värdefulla tillgångar, som natursköna miljöer, för att öka sin attraktionskraft.

Vad är Märta Stenevis tips till kommunalrådet i en kommun som vill bygga för en befolkning som växer men hindras av regler som missgynnar landsbygden? Hur ska små kommuner kunna bygga de bostäder som efterfrågas?

Herr talman! Ett fortsatt högt bostadsbyggande är centralt för svensk utveckling, inte minst i små kommuner. De investeringsstöd som vi har infört har inneburit att vi kunnat hålla uppe ett högt bostadsbyggande även i tider då det varit mer pressat, som under pandemin. Vi har inte sett den nedgång som förväntades i bostadsbyggandet.

Jag tror inte att en uppluckring av strandskyddet i det läget är svaret. Däremot tror jag att vi behöver fortsätta se över vilka regler vi kan arbeta med för att underlätta för både små kommuner och privata fastighetsägare att fortsätta bygga fler bostäder med rimliga hyror i vårt land. Investeringsstödet är en av de åtgärder som har varit väldigt viktiga för att hålla uppe bostadsbyggandet.

Herr talman! Strandskyddsregler kommer det sannolikt att beslutas om här så småningom när utredningen är remitterad. Men jag bedömer att den enskilt viktigaste faktorn är att fastighetens värde ökar för varje meter som man kan bygga en fastighet närmare en strandlinje. Därmed ökar också investeringsviljan hos den som skulle vilja bygga sådana bostäder. Med en högre värdering följer även mindre krav på nedskrivningar enligt K3. Investeringsstödet kan sannolikt förändras på ett sådant sätt att det gör bättre nytta för Sveriges landsbygder.

Herr talman! Vad som kommer ut av Strandskyddsutredningen får vi återkomma till senare när detta är färdigberett. Men jag är övertygad om att investeringsstödet kommer att göra stor nytta. Det har redan gjort stor nytta där behoven är som störst. Jag hoppas att vi i gott samförstånd kan fortsätta att utvärdera och utveckla investeringsstödet så att vi får fram det stora antal bostäder med rimliga hyror som vi behöver i Sverige.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.

I försvarsbeslutet från december förra året fick Försvarsmakten i uppdrag att sätta upp ett antal nya regementen i landet. På vissa av de här orterna är det inte särskilt svårt. Där finns redan militär verksamhet, och man sätter mer eller mindre upp en ny skylt. Men på några andra orter är det betydligt svårare att få till infrastrukturen och personalen. Det här har påpekats flera gånger från Försvarsmakten. Det var också den kritik som gjorde att Vänsterpartiet röstade emot flera av de här nya regementena. I dagarna kom det en ny rapport som visar på svårigheter med att starta nya regementen på orter där det i dag inte finns särskilt mycket militär verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur ser försvarsministern på de återkommande rapporterna och invändningarna mot de nya regementena?

Herr talman! Beslutet är ju fattat, precis som försvarsministern säger. Jag är också övertygad om att de nya regementena kommer att etableras på de orter där vi har bestämt det. Men jag ser stora svårigheter både med byggnationen och med personalförsörjningen. Det finns till exempel risk för mer veckopendling, vilket gör arbetsmiljö och arbetsvillkor sämre för många av de anställda. Hur ser försvarsministern på de här riskerna? Hur ska de kunna hanteras, så att inte kostnader drar iväg och det blir andra negativa effekter?

Herr talman! Riksdagsbeslut och regeringsdirektiv är riksdagsbeslut och regeringsdirektiv. Både Försvarsmakten och Fortifikationsverket har att hantera verksamheten med utgångspunkt i det. Sedan finns det risker och problematik i allt. Det finns ingen som kan säga att någonting i försvarsbeslutet egentligen kommer att vara enkelt och lätt, utan vi kommer att ha utmaningar att möta hela tiden. Men jag är övertygad om att man kommer att verkställa det som riksdagen har beslutat.

Herr talman! För vissa är slöjan hijab ett personligt val. För andra är den bara ett tvång och en del av ett hedersförtryck. I vilket fall är slöjan ett uttryck för en syn där kvinnor förväntas dölja sig själva för att betraktas som anständiga. Slöjan lägger ansvaret för mäns sexualitet på flickorna, vilket också är själva kärnan i hederskulturen.

Min fråga till jämställdhetsminister Märta Stenevi är om hon och regeringen anser att det är rätt att små flickor kan skickas till förskolan eller skolan iklädda slöja eller om hon likt Kristdemokraterna är beredd att förbjuda detta.

Herr talman! Vi anser att små flickor ska ha rätt att klä sig som de vill, oavsett om det innebär att de bär slöja eller inte. Vi anser vidare att det är helt avgörande för jämställdheten i det här landet att vi tittar på de faktorer som framför allt driver ojämställdhet, till exempel de stora ekonomiska skillnader som finns mellan män och kvinnor och de skillnader i arbetskraftsdeltagande som finns inom vissa grupper, bland annat utlandsfödda kvinnor. Det senare är något som skapar situationer där mammor som inte etablerar sig på arbetsmarknaden och inte heller får kontakt med det svenska samhället isoleras i hemmet, ibland tillsammans med sina små barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är inte regeringens eller Miljöpartiets avsikt att rycka av små flickor slöjan på dagis. Det är däremot vår absoluta avsikt att se till att varje barn i det här landet har rätt att klä sig så som det vill - utan tvång, utan förtryck och utan hot om våld.

(Applåder)

Herr talman! Hederskulturen ska förstås bekämpas, och det görs bäst genom riktiga satsningar på att motverka hedersförtrycket. Det är därför Kristdemokraterna exempelvis satsar mer pengar än regeringen på att stärka rättsväsendet, så att vi kan bekämpa hedersbrotten. Men vi anser också att man bör förbjuda slöjor på småflickor i förskola och skola. Vi tycker att det är viktigt att barnen ska få vara barn, och det hoppas vi att regeringen också kan ta fasta på.

Herr talman! Barn ska få vara barn, och sättet att komma till rätta med hedersförtryck och våld är att bryta med de normer som driver fram hedersförtryck och våld. Förbud och straff kan ha sin plats, men inte när det gäller små barn. Små barn ska få välja vad de har på sig. Det gäller oavsett om Kristdemokraterna tycker om de klädesplaggen eller inte. Vad vi i stället behöver arbeta hela tiden med är att motverka de normer som driver fram hedersförtryck och våld.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Eva Nordmark.

Politiken behöver korta de avstånd som måste övervinnas för att löntagare ute på arbetsplatser ska våga säga ifrån. Jämfört med Norges motsvarande myndighet fick Arbetsmiljöverket 2016 in betydligt färre tips, 1 600 jämfört med 7 000. Det handlar givetvis inte om att arbetsmiljöproblemen skulle vara större i Norge. I stället handlar det om enkelhet och trygghet. Exempelvis kan en anmälan lämnas anonymt och ger ingen risk för personliga påföljder.

När ett arbetsmiljöproblem eller ett arbetsmiljöbrott börjar utredas har konsekvenserna oftast redan hunnit bli kritiska. Därför vill Liberalerna att det ska bli enklare att slå larm om missförhållanden på arbetsplatser. Min fråga till ministern är vad regeringen tänker göra för att minimera tystnadskulturen på arbetsplatser och därmed trygga arbetsmiljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Arman Teimouri så mycket för frågan. Tystnadskultur är någonting väldigt allvarligt som vi inte ska ha på svensk arbetsmarknad. Det är därför det är så otroligt viktigt att vi har en aktiv skyddsorganisation med skyddsombud som kan utföra sitt viktiga arbete. Det är också därför det är väldigt viktigt att alla kan larma om missförhållanden på sina arbetsplatser. Av det skälet kommer regeringen att komma med ett lagförslag om hur vi stärker rätten att slå larm. Det handlar alltså om att visselblåsare ska få ett stärkt skydd. Det här är väldigt viktigt och centralt för att kunna säkerställa att skattebetalarnas pengar går till rätt saker, men också för att motverka och förhindra den tystnadskultur som i dag har brett ut sig på svenska arbetsplatser.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Men jag tror att det krävs mycket mer än att bara stärka skyddet. Vi i Liberalerna anser att det måste bli mycket enklare att anmäla missförhållanden på arbetsplatser. Vi skulle gärna vilja att man gav ett uppdrag till Arbetsmiljöverket att utreda hur anmälningar kan göras på ett enklare sätt; på så sätt tryggas de som anmäler missförhållanden på arbetsplatser.

Herr talman! Jag vill verkligen välkomna Liberalernas engagemang i den här frågan. Jag tror att det fortfarande är för få som känner till den tipstelefon som Arman Teimouri hänvisar till. Det här är såklart väldigt viktigt.

Jag vill också säga att det generellt är väldigt viktigt att vår myndighet Arbetsmiljöverket har de resurser och den kapacitet som är så viktig både för att se till att vi har en god arbetsmiljö i det här landet och för att trycka tillbaka den arbetslivskriminalitet som breder ut sig. Där är tipstelefoner och andra verktyg såklart väldigt viktiga.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Anna Ekström.

När skolbarn skattar sin egen hälsa upplever sex av sju att de har en god hälsa, men det skiljer sig väldigt mycket. Dels mår flickor sämre än pojkar, dels mår de äldre barnen sämre än de yngre barnen. Allra sämst mår barn som har funktionsnedsättningar, vilket oroar.

Trots att barnen är nöjda ser man nu att oron ökar. De får ont överallt och mår helt enkelt inte bra. Livet stressar oss, och pandemin stressar oss ännu mer. Unga i dag upplever sig vara satta på vänt i sitt liv. De har inte möjlighet att göra de roliga sakerna.

Därför vill jag fråga statsrådet om vilka åtgärder man vidtar redan nu och kommer att vidta för att öka barns välbefinnande.

Herr talman! Tack för en väldigt angelägen fråga!

Det är många i vårt land som har drabbats hårt av den pandemi som sliter sönder så mycket i vårt samhälle. Unga och inte minst gymnasieungdomar och ungdomar som läser på högskolan, yrkeshögskolan och komvux har verkligen drabbats mycket hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De har drabbats av att de får ha distansundervisning, vilket riskerar att göra lärandet svårare för dem. De har också drabbats genom att de i stor utsträckning har fått avstå från sådant som gör livet roligt, särskilt i de åldrarna.

I dag har Folkhälsomyndigheten meddelat att man lyfter den nationella rekommendation som har gällt om en blandning av fjärr- och distansundervisning och närundervisning i gymnasieskolan.

Det blir nu upp till varje skola att se till att man kan bedriva undervisning på ett smittsäkert sätt. Jag välkomnar det. Det ökar möjligheterna för elever i de områden där smittan inte är så allvarlig att komma till skolan, vilket är väldigt viktigt för de eleverna, herr talman.

Herr talman! Tack så mycket för svaret!

I kristider som vi är i nu talar man väldigt mycket om pengar och investeringar i det ena och det andra. Men det är väldigt sällan som vi talar om investeringar i barn och unga. Därför vill jag fråga statsrådet hur hon ser på vad som är investeringar i barn och unga framöver.

Herr talman! Just i dessa dagar betalas den skolmiljard ut som regeringen via budgetpropositionen har sett till kan ställas till skolornas förfogande för att hantera några av de problem som Gunilla Svantorp talar om.

Vi har också stora statsbidrag i det så kallade likvärdighetsbidraget som ska gå till bland annat elevhälsa. En stor utredning ser just nu över elevhälsan och kommer med förslag.

Jag ser fram emot att ta fram fler förslag till riksdagen som kan stärka elevernas hälsa. Det är väldigt viktigt.

Herr talman! Alla har rätt att välja sin kärlek, vara sig själva och leva sina liv. Hedersförtryck och våld som begränsar de rättigheterna måste stoppas, och normerna bakom måste förändras. Idén om oskulden som kan kontrolleras måste bort. Alla kvinnor måste få den egenmakt som arbete innebär.

I dag har både Rädda Barnen och Miljöpartiets jämställdhets- och mångfaldskommitté presenterat rapporter om arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Jag vet att regeringen har prioriterat de här frågorna mycket och bland annat avsatt 180 miljoner nya kronor till arbetet mot hedersvåld.

Vad skulle konsekvenserna bli, Märta Stenevi, om regeringen i stället hade gjort som Kristdemokraterna och tagit bort 100 miljoner av de pengarna för att motverka hedersförtryck och våld?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Som jag har svarat på ett par av de tidigare frågorna är det en oerhört viktig fråga för regeringen att bryta med det hedersrelaterade våldet och förtrycket som inskränker barns och ungas frihet och möjlighet att välja sina liv och leva sina liv fritt.

Vi har bland annat stiftat nya lagar. Vi har skärpt straffen för hedersbrott. Vi har infört ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.

Vi har också stärkt det förebyggande arbetet. De pengar vi avsätter för det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är helt centrala för att vi ska få upp den kunskap som krävs för att den personal som omger barnen ska kunna fånga upp de signaler som man kan se och därmed ge barn möjlighet och stöd att ta sig ur hedersrelaterat våld och förtryck. Det handlar också om att arbeta förebyggande med de föräldrar och släktingar som utövar våld och förtryck.

Det är en oerhört viktig satsning. Jag är glad att vi har de pengarna för att arbeta för de här barnens bästa.

Herr talman! I den rapport som Rädda Barnen presenterar finns det många viktiga förslag. Det gäller bland annat frågan om så kallade oskuldskontroller. Det är en helt ovetenskaplig medicinsk kontroll som går ut på att bekräfta om en flicka har eller inte har haft sex. Samma förslag att förbjuda den här typen av ovetenskapliga kontroller presenterar vi i Miljöpartiet. Vilket förslag tycker Märta Stenevi är viktigast i Rädda Barnens rapport?

Herr talman! Det som Annika Hirvonen lyfter fram är en väldigt viktig dimension i rapporten. En del som jag skulle vilja lyfta fram är att prioritera arbetsmarknadsåtgärder riktade till utlandsfödda kvinnor och kvinnor i utsatta områden.

När vi stärker mammornas eget bestämmande, mammornas egen kontakt med samhället och mammornas etablering i samhället har vi stora möjligheter att få hela familjer och släkter att lämna hedersrelaterat våld och förtryck och därmed också hjälpa de barn som utsätts.

Herr talman! Jag har en allmänpolitisk fråga, så den blir till Anna Ekström.

År 2013 fattade riksdagen ett tydligt beslut om att vi skulle ha 170-270 vargar i Sverige. Sedan S-regeringen tog över 2014 har vargstammen kraftfullt ökat. I dag har vi uppskattningsvis 400-450 vargar i Sverige. Det innebär att riksdagens beslut om 170-270 vargar inte följs av regeringen. I världen finns det cirka 200 000 vargar. Det innebär att vargen inte är hotad. Man jagar också varg i Europa för att hålla vargstammen på en rimlig nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige vill också producera livsmedel. Då är det viktigt att vi håller vargstammen på en låg nivå. Sverige måste kunna producera mer livsmedel. Då ska vi inte producera mer vargar. Min fråga till ministern är: Varför följer inte regeringen riksdagens beslut från 2013 att Sverige ska ha max 170-270 vargar?

Herr talman! Precis som Sten Bergheden sa är detta en allmänpolitisk fråga som inte hör till mitt ansvarsområde. Jag hamnar nu i det bryderi som man då och då hamnar i.

Jag vänder mig till Sten Bergheden och säger att jag tycker att det är en viktig fråga. Det är en fråga som förtjänar ett svar som är underbyggt, genomtänkt och bygger på regeringens samlade erfarenheter och samlade arbete i frågan.

Jag får därmed ödmjukt be Sten Bergheden att återkomma till statsrådet som är ansvarig för frågan i en skriftlig fråga eller i en frågestund där hon är närvarande.

Än en gång, herr talman, ber jag om ursäkt för att jag inte kan svara på den konkreta frågan. Men det är hederligare att säga som det är än att prata runt.

Herr talman! Det är bara att beklaga. Jag vill samtidigt skicka med ministern ytterligare en fråga som man kan förbereda ett svar på när det kommer in en skriftlig fråga. Den handlar om vargföryngringen.

Där står det också tydligt i beslutet 2013 att det inte skulle ske i renskötselområden. Varför följer inte regeringen riksdagens beslut när det gäller var vargföryngringen får ske? Det håller Naturvårdsverket just nu på att planera i Jämtland. Ta med den frågan också.

Herr talman! Jag tackar Sten Bergheden för den kompletterande frågan. Jag kan försäkra att i den mån Sten Bergheden väcker den frågan skriftligen eller muntligen kommer det ett bättre svar än vad jag kan leverera nu.

Till herr talmannen får jag be om ursäkt för att jag hanterar frågan på det här sättet, och till alla mina medarbetare får jag be om ursäkt för att jag inte kan klara att svara bättre än så här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.

I förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet finns reglerat att Försvarsmakten på begäran får lämna stöd till myndigheter, kommuner och regioner. Det är även reglerat att Försvarsmakten ska ta ut avgifter för stöd enligt denna förordning. Full kostnadstäckning ska då uppnås.

Regeringen har den 28 januari beslutat om en förändring i regleringsbrevet som gör undantag i denna förordning. Av beslutet framgår att stöd som Försvarsmakten lämnar med anledning av covid-19 till kommuner och regioner under perioden 1 januari till 30 juni ska lämnas utan att någon avgift tas ut.

Detta beslut tillämpas retroaktivt, och enligt nya direktiv ska stöd under denna period finansieras från Försvarsmaktens anslagspost för förbandsverksamhet och beredskap.

Min fråga till försvarsministern är: Varför gjorde regeringen denna förändring? Och kan försvarsministern garantera full kostnadstäckning för det stöd som Försvarsmakten lämnar med anledning av covid-19?

Herr talman! Jag har tidigare svarat på en liknande fråga i samband med ett möte i utskottet.

Det är mycket som har skett i samband med covid- och coronahanteringen. Tanken är nu att det ska göras en reglering i efterhand där Försvarsmakten ska få kostnadstäckning för de utgifter som man har haft i det här sammanhanget.

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret. Det är glädjande att en reglering kommer att ske, men före förändringen i regleringsbrevet var full kostnadstäckning garanterad. Jag uppfattade inte om försvarsministern svarade på om full kostnadstäckning ska garanteras. Jag uppfattade inte heller något svar på varför regeringen gjorde denna förändring.

Jag vill även fråga försvarsministern när, i så fall, denna kostnadstäckning kommer att ske.

Herr talman! Man kanske i dessa tider, som är rätt omständliga för oss alla och även för Regeringskansliet, kan ha viss fördragsamhet med att jag nu inte anger en specificerad tidpunkt.

Däremot är det så att det ska göras en kostnadsersättning här. Tanken var redan från början att det skulle ske, men på grund av hela den situation som corona har lett till när det gäller omständigheter i samhället har det skett vissa förändringar i direktiv och annat. Vi återkommer.

Herr talman! Frågan om webbfilter mot oönskat innehåll i offentliga datorer har diskuterats under lång tid, bland annat här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I skolans digitala utrustning kan grova våldsscener och pornografiska scener finnas endast ett klick bort, vilket är både kränkande och otryggt. Undersökningar visar att tidpunkten då barn exponeras för porr kryper långt ned i åldrarna.

Ett webbfilter är förstås inte den enda lösningen på problemet; det påstår ingen. Men ett webbfilter är en reason to speak. Ett filter tillsammans med samtal om normer och värdegrunder ger barnen en bra grund att stå på.

Det tycker uppenbarligen också många kommuner, för tre av fyra kommuner har installerat någon form av webbfilter. Detta har de gjort utan någon större vägledning från SKR eller regeringen. Kvalitet, funktion och pris är frågor som skulle ha kunnat hanteras gemensamt.

Min fråga till Anna Ekström blir: Vad är ministerns budskap till de kommuner som söker stöd för att installera webbfilter? Och framför allt: På vilket sätt vill ministern säkerställa en trygg digital miljö utan olämpligt och kränkande innehåll för våra barn?

Herr talman! Tack, Helena Vilhelmsson, för en väldigt viktig fråga!

Våra barn och ungdomar och elever som går i skolan ska inte i skolan och i skolans datorer möta pornografiskt innehåll eller innehåll som på något vis är kränkande eller skrämmande. Det är ett viktigt ansvar för skolans huvudmän att se till att skolorna är trygga och säkra också när det gäller användningen av olika it-plattformar och liknande som skolan tillhandahåller.

Ansvaret ligger på skolans huvudmän, och jag är glad att så många huvudmän tar detta ansvar. Jag är, precis som Helena Vilhelmsson, angelägen om att alla huvudmän ska ta det.

Till stöd för detta får nu huvudmännen en ny skrivning i den läroplan vi har, där vi skriver tydligare och mycket mer ordentligt kring de här frågorna i det kunskapsområde som handlar om sexualitet, relationer och samtycke. Jag ser fram emot att se till att skolorna får ett ordentligt verktyg för att arbeta med de här viktiga frågorna.

Herr talman! Då hoppas jag verkligen att den här skrivningen i läroplanen också ger stöd till kommunerna för just den tekniska utrustningen, för det är det man vittnar om har saknats. SKR har pratat om att man ska framställa en vägledning. Det har man gjort i två år, och ingenting har hänt.

Jag kanske också kan hoppas på den nationella planen för trygghet och studiero som komma skall. Jag hoppas att den kommer snart, och jag hoppas att den omfattar det här. Om den inte gör det, och om man vill ha någon väg framåt också för det tekniska stödet - är ministern möjligen intresserad av att ge Skolverket ett uppdrag i frågan?

Herr talman! Tack, Helena Vilhelmsson, för det uttalade stödet för det arbete som vi gör - i stor utsträckning gemensamt inom januariavtalet - för att stärka ämnet sexualitet, relationer och samtycke!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill betona att vi i de nya skrivningarna i läroplanen också tydligt har markerat att det ska finnas tillgång till undervisning för eleverna som handlar om pornografi. Jag ser fram emot ett fortsatt arbete i det här och får återkomma i frågan.

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Anna Ekström.

Häromdagen presenterade Ingenjörsvetenskapsakademien en viktig rapport kring unga skolelevers attityd till skolan, inte minst när det gäller matematik och naturorienterande ämnen.

Det fanns flera ljuspunkter, nämligen att svenska elever generellt trivs i skolan och att man ser att motivationen är stor, inte minst bland ungdomar som har utrikes bakgrund. Det visade sig även att deras intresse för naturkunskap och matematik är högre jämfört med andra elevgrupper.

Men det fanns också vissa delar som oroar och bekymrar mig, nämligen att man bara läser det man måste läsa. Det visar sig också att lusten att lära sig och att lära sig mer sjunker och att den har sjunkit så pass mycket att det är den lägsta nivån under 2000-talet.

Min fråga till utbildningsministern är hur hon ser på de här resultaten och vad regeringen tänker göra för att vända utvecklingen.

Herr talman! Tack, Roger Haddad, för att ledamoten fäster uppmärksamhet på den viktiga rapporten från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien!

Regeringen har satsat stora resurser på att stärka undervisningen i två ämnen som är väldigt viktiga för de frågor som Roger Haddad lyfter upp.

Jag tänker på Matematiklyftet, en satsning som har inneburit att väldigt många av Sveriges matematiklärare har fått en uppdaterad och evidensbaserad på forskningen byggd kompetensutveckling i hur man ska undervisa i matematik för att stärka elevernas kunskaper och lust att lära.

Men, herr talman, jag tänker också på Läslyftet. Ämnet svenska och språkförståelse och läsförståelse är viktigt för själva svenskämnet, men det är också viktigt för alla de ämnen, till exempel matematik, som kräver att man utvecklar ett ämnesspråk.

Regeringen avser att fortsätta de här satsningarna och kommer att göra det i samarbete med Roger Haddad och hans kamrater i januariavtalet.

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Det finns också i skuggan av pandemin kvalitetsbrister i skolan som jag är rädd förvärrar denna utveckling, nämligen brister i studiero och ökad andel obehöriga lärare. Men det handlar också om att vi har för låga resultat om man tittar på de nationella proven, där alltför många elever ligger på de lägsta nivåerna.

Jag tror inte att fokus då ska vara på att ändra gränser för godkänt eller att införa ett nytt underkänt betygssteg. Det krävs fler och andra reformer för att lyfta kvaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det absolut viktigaste för undervisningen i matematik är förstås att vi har behöriga matematiklärare. Till min glädje såg jag i dag att Skolverket presenterade att både andelen och antalet lärare som är behöriga i svensk skola faktiskt ökar.

Herr talman! Låt mig också passa på att framföra mina hjärtliga gratulationer till Roger Haddad på födelsedagen. Trots att vi talar om matematik säger jag inte hur många år ledamoten fyller.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Vi går nu in i andra året av en global pandemi som har fått väldigt stora effekter på många samhällsområden, inte minst på arbetsmarknaden.

Vi ser nu hur grupper som redan tidigare hade det svårt på arbetsmarknaden drabbas ännu hårdare. En grupp som både är mer sårbar än andra och som har drabbats väldigt hårt är ungdomar. Vi såg i slutet av förra året att ungefär 60 000 ungdomar, exklusive heltidsstuderande, var arbetslösa. Vi ser också att fler ungdomar helt lämnar arbetskraften samtidigt som vi nu går mot terminsslut och en grupp som lämnar gymnasiet.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern vad hon och regeringen avser att göra för att hjälpa de ungdomar som nu är eller riskerar att bli arbetslösa.

Herr talman! Tack, Anna Johansson, för den väldigt viktiga frågan!

Vi kan konstatera att det är just de ungdomar som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning som riskerar att långvarigt hamna utanför arbetsmarknaden. Därför är det särskilt viktigt att sätta in åtgärder för just den gruppen så att de ungdomarna kan fullfölja sin gymnasieutbildning. Det är bland annat därför som regeringen har byggt ut och fortsätter att bygga ut antalet utbildningsplatser i hela landet. Det är en väldigt viktig utgångspunkt.

Regeringen kunde för två veckor sedan också meddela att vi avsätter 200 miljoner för jobb för unga. Det ska gå just till de unga som gick ut gymnasiet förra året och i år, så att de ska kunna få en första rad på sitt cv.

Detta är exempel på viktiga insatser som regeringen gör. Jag vill också säga till alla unga att även om det är tufft just nu är det inte kört.

Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret.

Nu är vi i en akut hantering av en krissituation som naturligtvis kräver exceptionella åtgärder. Men vi kan också se att det finns risk för kvardröjande effekter när pandemin så småningom släpper och vi kan börja återgå till ett mer normalt tillstånd. Jag vill därför komplettera med att fråga ministern vad regeringen har för avsikt att göra för att långsiktigt minska risken för långtidsarbetslöshet och återstarta arbetsmarknaden inte minst för unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det här är väldigt centralt: att vi, med det allvarliga läge vi har på svensk arbetsmarknad, verkligen startar om ekonomin. Regeringen har gjort kraftfulla satsningar i årets budget som handlar om att stärka välfärden, att stärka konkurrenskraften och också att skapa fler gröna jobb. Det är såklart helt avgörande. Det handlar om ungefär 75 000 nya jobb.

Jag kommer själv från de norra delarna av Sverige, herr talman, där det nu görs enorma investeringar som också kommer att öka antalet lediga jobb. Vi behöver fortsätta.

Herr talman! Vi går just nu igenom en tredje våg av coronapandemin. Regeringen har lovat att alla över 18 år ska erbjudas vaccin innan midsommar, men det går ju alldeles för trögt.

Mitt eget hemlän Gävleborg plågas särskilt hårt av smittspridningen. Vi har fått uppleva den högsta dödligheten i covid-19 sett till antalet invånare jämfört med övriga Sverige. Det finns en oerhörd trötthet bland gävleborgarna i allmänhet och länets vårdpersonal i synnerhet.

Mitt i detta är situationen eskalerande igen. Exempelvis förbereds nu Hudiksvalls och Bollnäs sjukhus för ökat tryck när Gävle sjukhus behöver avlastas. Det behövs hoppfullhet, men vaccinleveranserna krånglar och dröjer. Det duger inte.

Min fråga till utbildningsminister Anna Ekström, allmänpolitiskt svarande i denna frågestund, är därför vilka nya åtgärder regeringen avser att vidta som kan snabba på vaccineringen.

Herr talman! Tack för en väldigt viktig fråga! Vi är många nu som sätter vårt hopp till våren och värmen men också till vaccinet, som ska se till vi kan komma tillbaka till kanske inte en riktigt vanlig vardag men en mycket mer normal vardag.

De förseningar som har skett på leveranssidan är väldigt beklagliga, men de har sin grund i just att de är förseningar. De är förseningar som har drabbat alla länder i EU. Inom EU arbetar vi nu väldigt hårt med att se till att leveranserna kan komma igång, men också med att se till att den internationella handel som är en förutsättning för att vaccintillverkningen ska kunna fungera jorden runt kan fungera så bra som möjligt.

De insatser vi gör på det internationella området för att säkra tillgången till vaccin kanske är det viktigaste vi kan göra just nu, herr talman, för att säkra att vi får in vaccinet till Sverige. När vi väl får vaccinet till Sverige är det våra regioner som ska se till att sprutorna kommer i armarna på folk så fort som möjligt.

Herr talman! Vi är överens om problembilden, och vi är överens om allvaret i situationen. Men min fråga gällde just nya åtgärder, om det är någon ytterligare som regeringen kan tänkas vidta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har gått ett år. Människor är otroligt trötta på situationen. Vaccinen når inte fram. Andra länder har faktiskt vaccinerat en större del av sin befolkning än vad Sverige har. Det kan inte gå snabbt nog. SKR varnar nu för att vi inte kommer att nå målet om att ha erbjudit alla vaccin fram till midsommar.

Min fråga kvarstår: Går det att göra mer, och vad tänker regeringen i så fall göra?

Herr talman! Jag vidhåller att det viktigaste regeringen kan göra är att stärka arbetet tillsammans med övriga EU-länder för att säkerställa att vaccinet kan komma ut i de handelskedjor som vi har avtalat om och som det finns försäljningsavtal och liknande kring.

Regeringen vilar inte på hanen. Medan vi står här deltar statsminister Stefan Löfven i ett stort EU-toppmöte som bland annat handlar om tillgången till vaccin. Ingenting lämnas ogjort som kan göras för att säkra tillgången och säkra att sprutorna kommer till våra gamla och sedan, i takt med det, till hela befolkningen.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

I dagsläget skenar arbetslösheten. Mest oroande är de långtidsarbetslösa, som kommit allt längre från arbetsmarknaden - till dags dato över 180 000 personer. Detta är siffror som var alarmerande långt innan pandemin och ljusår från arbetsmarknadsministerns och regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet.

Den största anledningen till dessa siffror är de politiska beslut som ledde till en extremt hög invandring från 2015 och framåt av grupper som saknar kompetens för att vara anställbara på den svenska arbetsmarknaden. Trots högkonjunktur, hög sysselsättningsgrad, 100-procentigt subventionerade anställningar och integrationsinsatser till miljardkostnader fick man inte folk i arbete, samtidigt som vi hade en extremt låg arbetslöshet bland inrikes födda vid den här tiden.

Herr talman! Min fråga till arbetsmarknadsministern lyder: Är arbetsmarknadsministern beredd att erkänna att det till stor del är regeringens misslyckade invandringspolitik som lett till de höga arbetslöshetssiffror som vi kan se nu och som vi kunde se innan pandemin slog till?

Herr talman! Tack, Magnus Persson, för din viktiga fråga om långtidsarbetslösheten!

Jag vill börja med att konstatera att under hela Stefan Löfvens tid som statsminister har sysselsättningen ökat, med undantag för den dipp som vi har sett nu under coronapandemin. Vi har också kunnat se att etableringen har gått allt snabbare. Det är dock ingen tvekan om att vi nu har ett väldigt allvarligt läge på svensk arbetsmarknad. Vi ser också att de långtidsarbetslösa ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En viktig anledning till att många är långtidsarbetslösa är att de inte har den kompetens som krävs för de jobb som finns lediga på arbetsmarknaden. Det handlar alltså om att vi behöver stärka utbildningen för dem som står längst från arbetsmarknaden. Gymnasieutbildning är entrébiljetten till svensk arbetsmarknad i dag. Det är en väldigt viktig åtgärd: att fortsätta bygga ut Kunskapslyftet på det sätt som vi har påbörjat.

Vi ska också vara glada att vi har gjort det och står väl rustade i dag, för det gör att fler arbetslösa i dag kan utbilda sig.

Herr talman! Regeringen använder ofta Sveriges höga sysselsättningsgrad för att släta över debatten om de höga arbetslöshetssiffrorna. Sysselsättningsgraden kan mätas på många olika vis, men det räcker att jobba en timme i veckan för att vara en del av statistiken. Anser inte ministern att ett land med så hög sysselsättningsgrad som Sverige ska ha en lägre arbetslöshet när det gäller de reguljära jobben?

Herr talman! Självklart är jag inte nöjd med att vi har en så hög arbetslöshet som vi har i Sverige. Det är därför vi också agerar med otroligt kraftfulla insatser - i årets budget över 100 miljarder extra, när det gäller arbetsmarknadspolitiken 9 miljarder. Det är därför vi vidtar den typen av åtgärder att vi ser till att fler som är arbetslösa nu får möjlighet att studera och utbilda sig med bibehållen ersättning. Det är därför vi ställer krav på Arbetsförmedlingen att öka övergångarna till utbildning. Mycket mer måste fortsatt göras.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.

Nyligen meddelade den konservativa brittiska regeringen att man tänker öka antalet kärnvapenspetsar. Det sker genom att man höjer det så kallade taket från dagens 180 stridsspetsar till 260 stridsspetsar som högsta nivå. Detta gör Storbritannien trots att man har skrivit under icke-spridningsavtalet NPT, som föreskriver att alla länder, även de fem kärnvapenländerna, ska nedrusta. Storbritanniens agerande kan leda till att det blir en rustningsspiral och motverka Sveriges ambitioner vid höstens uppföljningskonferens för avtalet NPT.

I skrivelsen om internationella försvarssamarbeten redogör regeringen för Sveriges militära samarbete med Storbritannien. Sverige har i dag ett bilateralt avtal sedan 2014. Brittiska soldater deltar i svenska övningar, och Sverige ingår sedan 2017 i den brittiska snabbinsatsstyrkan JEF.

Jag undrar om Sveriges militära relationer med Storbritannien kommer att ändras nu när den konservativa brittiska regeringen kapprustar och ökar antalet stridsspetsar för kärnvapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Regeringen har varit väldigt tydlig i sitt budskap när det gäller synen på kärnvapen och även det senaste agerandet från Storbritanniens sida. Däremot är de försvarssamarbeten som vi har med Storbritannien oerhört viktiga för Sverige och för stabiliteten i vår del av Europa.

Jag ser det som väldigt viktigt att öva tillsammans med Storbritannien, delta i Joint Expeditionary Force tillsammans med Storbritannien och ha Storbritannien som en del i den transatlantiska länken. Vi bedriver just nu också förhandlingar med Storbritannien om vilka gemensamma slutsatser vi ska dra om konsekvenserna av brexitomröstningen och hur vi ska samordna våra insatser framöver.

Storbritannien är en viktig partner och kommer att vara det även fortsättningsvis. Att vara partner med någon innebär inte att man behöver dela samtliga uppfattningar eller samtliga ageranden. Men att mista Storbritannien i vår del av Europa skulle vara skadligt för den samlade säkerheten.

Herr talman! Jag tycker att det är tråkigt att försvarsministern närmar sig kärnvapenstater som USA, Frankrike och Storbritannien på det här sättet och utan att se att man legitimerar dem. Sverige skulle kunna bedriva en linje där man förbjöd kärnvapenanvändning i Sverige och transport av kärnvapen i Sverige. Man skulle kunna förespråka kärnvapenfria zoner i vårt närområde, som i Norden, och man skulle kunna lämna JEF-insatsen tillsammans med Storbritannien.

Jag undrar därför om försvarsministern inte ser ett problem i att han legitimerar kärnvapenstaterna genom att närma sig dem.

Herr talman! Vi legitimerar inte kärnvapen. Vi arbetar aktivt mot kärnvapen, och icke-spridningsavtalet är oerhört väsentligt i det arbetet. Det är väldigt viktigt att vara inom ett avtal där kärnvapenmakterna finns med, och det är där vi har plattformen. Att säga upp de här samarbetena skulle vara förödande för stabiliteten och säkerheten i Europa.

Sedan tycker jag inte att man ska glömma bort de kärnvapen som finns på den ryska sidan och som också bör hanteras i de här sammanhangen.

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

I en mer orolig värld är det viktigt med goda relationer till länder som delar våra gemensamma demokratiska grunder. Regeringen har sedan 2014 arbetat målinriktat och aktivt för att stärka internationella samarbeten och teckna bilaterala avtal. Våra samarbeten med exempelvis Storbritannien, baltstaterna och även USA är djupare än någonsin.

Bland våra samarbeten har det finska kommit längst. Nu pågår förhandlingar för att inrätta värdlandsstödsavtal med Finland. Behovet av ett sådant avtal följer med det fina, djupa svensk-finska försvarssamarbetet.

Hur går förhandlingarna, och hur långt har regeringen kommit i processen med att upprätta ett värdlandsstödsavtal med Finland?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är en viktig fråga som belyses här. Vår förhoppning är att vi under våren, i april-maj, ska kunna vara klara med den här processen och förhandlingarna med Finland. Vi hoppas då att man också ska kunna fatta ett beslut om undertecknande av det här avtalet.

Sedan kräver det här också en riksdagsprocess för att det ska kunna träda i kraft. Vi hoppas komma i ett läge där ikraftträdandet skulle kunna ske sommaren 2022.

Herr talman! Jag tackar försvarsminister Peter Hultqvist för svaret!

Det är glädjande att arbetet är igång och har kommit så här pass långt. Vilka ser försvarsministern är de största fördelarna när det här avtalet väl är på plats?

Herr talman! Vi har sedan tidigare ett värdlandsstödsavtal med Nato. Det här handlar i grund och botten om att reglera förhållandena för främmande trupp på svenskt territorium och vad som gäller när det gäller skatteregler och vad som gäller när det gäller olika typer av aktiviteter som kommer i anslutning till detta. Det är det grundläggande baspaketet för att vi ska kunna ta emot andra länders trupp på svensk mark, som det här handlar om, och då är det Finland i det här fallet som det specifikt handlar om.

Herr talman! Jag tänkte ställa min fråga till statsrådet Märta Stenevi.

Vi vet alla att rasismen ökar i hela världen, inte minst i Sverige. Vi ser utvecklingen. Det finns ett uppmärksammat fall i Göteborg där en 32-årig man avled av en hjärnblödning, men ambulanspersonalen kallade det för en kulturell svimning och menade att mannen låtsades vara medvetslös.

Samtidigt har vi en politisk diskurs i Sverige där makthavare och olika typer av debattörer beskriver människor som en börda och en kulturell belastning. Människor klumpas ihop och beskylls för samhällsproblemen.

Min fråga är: Vad avser du, Märta Stenevi, att göra för att motverka och motarbeta den här typen av utveckling som vi har i dag?

Herr talman! Tack, Leila Ali-Elmi, för den här jätteviktiga frågan!

Jag ska börja med att säga att det är oerhört oroväckande att vi i svallvågorna av pandemin ser hur rasismen ökar och att den ökar kraftigt. Inte minst ökar den på nätet där vi till exempel ser hur antisemitiska troper och mem sprids i allt större utsträckning och i grupper där de inte tidigare har förekommit. Vi ser hur afrofobin sprids, vi ser hur islamofobin sprids och vi ser nu bara de senaste dagarna hur rasismen mot människor med asiatiskt ursprung har fått dödliga konsekvenser i USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har en handlingsplan mot rasism som vi också kommer att fortsätta arbeta med, men vi har också gett ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet att kartlägga detta för att vi ska få mer insikt och kunskap om hur de här olika formerna av rasism ter sig så att vi ska kunna arbeta effektivare och kraftfullare mot alla uttryck för rasism i Sverige, för vi måste stoppa detta otyg.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Jag har ingen följdfråga, men jag vill säga att jag tycker att det är enormt viktigt att vi har en handlingsplan på plats i dag som brottas med de här frågorna.

Herr talman! Jag tackar för frågan och hoppas att vi får återkomma till den fler gånger. Om vi vill att alla ska kunna leva och verka fritt och självständigt i Sverige måste vi få bukt med den brutala rasism som nu ökar. Den utvecklingen behöver vi bryta.

Herr talman och statsrådet Stenevi! Jag tänkte ställa en fråga om strandskyddet.

Det är en strandskyddsutredning på gång som är ute på remiss just nu. Min fråga till statsrådet är: Avser statsrådet att försöka göra lättnader på strandskyddet även i Stockholms län eller bara i övriga landet?

I dag är det nästan omöjligt att få bygga strandnära i Stockholms län. Har du en brygga som på grund av landhöjningen gör att det är svårt att lägga din båt där och du därför behöver förlänga bryggan får du nej. Överklagar du ligger ärendet hos länsstyrelsen i flera år. Det här är bara ett exempel.

Förstår statsrådet problemet, och avser statsrådet att göra någonting åt det här för att underlätta för folk att få bygga på sin egen mark?

Herr talman! Strandskyddet har uppkommit som en viktig mekanism för att försvara den allemansrätt som jag tror att vi alla är besjälade av och den tillgång till vår gemensamma natur och våra naturvärden i Sverige som den innebär. Nu har vi en utredning som har gjort ett stort arbete, och den är ute på remiss och kommer sedan att beredas. Jag kan naturligtvis inte föregå det arbetet, utan vi kommer att få återkomma till det när det är färdigberett och klart att presenteras för riksdagen.

Herr talman! Det är intressant att höra statsrådets uppfattning att allemansrätten går före äganderätten. De borde vägas mot varandra. Det jag tar upp handlar om befintliga fastigheter som redan är bebyggda. Där är inte allemansrätten tillgänglig. Det finns en hemfridszon dessutom. Jag tycker att det är anmärkningsvärt om regeringen inte avser att göra lättnader på strandskyddet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag är övertygad om att talmannen noterade att jag över huvud taget inte kommenterade Strandskyddsutredningen utan bara vad som ligger bakom den. Det här kommer inte alls att föregå utredningen eller den behandling som sker av den.

Herr talman! Det mullras i dag inom Socialdemokraterna om att återinföra en fastighetsskatt i Sverige. Samtidigt ser vi stigande elpriser, höjda kommunala taxor för vatten och avlopp och sophämtning och ett återinfört amorteringskrav, som pausats under pandemin. Vi ser också en ränteoro. SBAB har prognostiserat en 50-procentig höjning av räntan fram till 2024.

I denna tid av kris och pandemi, då man oroar sig över arbetslöshet, boprisfall och mycket annat, blir min fråga till Anna Ekström, som besvarar allmänpolitiska frågor vid dagens frågestund: Diskuterar regeringen ett återinförande av fastighetsskatten?

Herr talman! Som alla har noterat har pandemin blottat revor i vårt land. Som alla också har noterat är skatter en fråga som inom januariavtalet kommer att hanteras i en gemensam utredning.

Som svar på ledamotens direkta fråga kan jag säga att det inte föreligger några förslag om återinförd fastighetsskatt. Det finns ingen beredning av sådana förslag i Regeringskansliet. Jag tror att det var den frågan ledamoten ställde. Svaret blir därmed: Nej.

Herr talman! Tyvärr kan jag inte känna mig trygg med det svaret från Anna Ekström. Socialdemokraterna pratade tidigare om att inte införa marknadshyror. Det såg vi sedan införas, efter att man hade fört samtal med Centern och Liberalerna.

Kan vi verkligen lita på regeringen i den här frågan?

Herr talman! Jag kan inte tala för Centerpartiet och Liberalerna. Men jag har hittills inte hört starka krav från de två partierna om en återinförd fastighetsskatt. Vi får väl se vilka krav som ställs i kommande diskussioner och förhandlingar.

Det som är viktigt i en budget är förstås att plus och minus ska gå ihop. Utgifter och skatter ska fungera väl ihop. Regeringen kommer i alla lägen och så länge vi sitter i regeringsställning att förespråka en budget som går ihop, där plus och minus möts, där utgifter och intäkter kan fungera på ett sådant sätt att vi får ihop helheten och inte bara delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern och gäller K 3 i Karlsborg.

Efter SVT Västs granskningar i höstas och avslöjanden om jägarutbildningen i Karlsborg har Försvarsmakten gjort två egna utredningar. De är nu klara. I stora drag bekräftas det granskningen visade: att olämpliga beteenden har förekommit och att fel har begåtts - i Sverige 2021.

Pliktrådet säger i ett uttalande: "Det är inte gångbart att staten tvingar in individer i en komplex och farlig verksamhet, för att sedan tumma på säkerheten och blunda för kränkande behandling."

Vad gör regeringen för att försvaret ska vara en bra arbetsgivare där unga tjejer och killar vill göra värnplikt och sedan också ta anställning?

Herr talman! Det finns en värdegrund för Försvarsmakten som man hela tiden arbetar med och som man omsätter i vardagen. Vi följer upp det arbetet genom vårt uppföljningsarbete gentemot Försvarsmakten. Vi brukar också regelbundet efterhöra läget när det gäller Försvarsmaktens insatser i den typen av frågor.

Jag har också personligen följt upp situationen i Karlsborg genom samtal med både regementsledning och värnpliktiga i Karlsborg.

Den starka nackdelen med den här typen av händelser, som Försvarsmakten naturligtvis tar tag i, är att det målas upp en bild av att det inom hela Försvarsmakten ständigt begås olika typer av negativa saker. Jag vill säga att andan i svensk försvarsmakt är god. Respekten för värdegrunden är stark. Man ska alltid reagera hårt när den här typen av problem uppkommer. Så jobbar man också.

Herr talman! Oavsett om det här gäller enstaka händelser eller en organisationskultur är det allvarligt. Det kommer kanske alltid att finnas individer med bristande karaktärsdrag. Men det är när den interna kontrollen inte klarar av att tillrättavisa de individerna som vi har stora problem och inte längre ett enskilt problem.

Om det här inte tas på allvar genom hela ledet, från regering och riksdag hela vägen ned till varje enskild rekryt, fungerar inte processen. Då fungerar inte styrningen. Då spelar det ingen roll i slutänden. Då är det bara fina ord.

Avser försvarsministern att ta tag i problemet och göra något? Eller ska försvarsministern bara följa ärendet?

Herr talman! Det har tagits tag i det här problemet. Och det tas hela tiden tag i de här sakerna. Det tas på allvar.

Jag reagerar lite grann på att man målar upp en bild av en försvarsmakt som inte tar den typen av värdegrundsfrågor på allvar och ser djupet av dem. Jag menar att svensk försvarsmakt gör det i dag. Det är ingen tillfällighet. Men när den typen av negativa händelser inträffar ska man reagera hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tycker att den här kammaren inte kan avsluta dagen och frågestunden utan att ha lyft upp det som händer inte särskilt långt borta, i Belarus. Vi har alla följt det belarusiska folkets stora engagemang för frihet och demokrati, för att deras val ska vara rättvist och fritt. Kraven reses också i dag, som är frihetsdag i Belarus.

För oss är det viktigt att sträcka ut handen till våra systrar och bröder i Belarus och stötta det arbete som de utför, att kräva att politiska fångar ska släppas fria och att vi får en granne till EU där man kan uppleva frihet och demokrati.

Jag undrar därför: Vad gör regeringen?

Herr talman! Varmt tack, Kerstin Lundgren, för att den här frågan reses! Den är mycket viktig.

Tack vare det svenska ordförandeskapet i OSSE har regeringen och hela Sverige goda möjligheter såväl till att ha insyn och att föra diskussion och samtal som att tala klartext med dem som beslutar i Belarus.

Det är viktigt att hålla fram inte bara de krav som Sverige som nation, EU som sammanslutning och även OSSE ställer när det gäller utvecklingen i Belarus. Det är också viktigt att hålla fram det viktiga samarbete som sker mellan olika civilsamhällesorganisationer. Vi har i Sverige en god och fin tradition av att bygga samarbete med andra länder också via vänortsavtal, olika former av kultur- och idrottsutbyte och liknande. Till vår glädje kan vi se att också de samarbetena har fungerat som ett sätt att stödja de goda krafterna i vårt grannland Belarus.

Herr talman! Jag uppfattar att det finns ett starkt engagemang även hos regeringen för att stötta kraven på fria och rättvisa val i Belarus.

Nu är det också fråga om att åstadkomma förutsättningar för medling. Jag vet att det i våra grannländer finns stora ambitioner när det gäller att försöka bygga gemensam kraft där. Jag hoppas att regeringen, både som OSSE-ordförande och annat, är beredd att bidra till den utvecklingen.

Herr talman! Jag kan försäkra Kerstin Lundgren att det är viktigt att upprätthålla goda förbindelser och stötta det som kan leda till en positiv utveckling i vårt grannland Belarus.

Kerstin Lundgren lyfter upp frågan om fria och rättvisa val. Men vi har också frågan om hur mänskliga rättigheter hanteras. Det är frågor som måste stå på dagordningen. Där ska Sverige ha en tydlig och stark röst.

Tack än en gång för frågan!

Herr talman! Sverige har en sjukförsäkring som är i fall. Vi ser hur människor utförsäkras som aldrig förr och hänvisas till jobb som inte finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har under mandatperioden sett i regleringsbreven att Försäkringskassan ska arbeta för låga sjukpenningtal och för att skillnaden i sjukpenningtal mellan män och kvinnor ska minska. Med andra ord ska sjukpenningtalen för män och kvinnor vara jämställda.

Det finns absolut många viktiga delar i jämställdhetsarbetet. Men i vilket syfte kan man ställa dessa krav till Försäkringskassan om att män och kvinnor ska beviljas sjukpenning i lika stor, eller i detta fall liten, utsträckning? För att nå ett sådant mål behöver dessutom kassan ge fler kvinnor än män avslag på ansökan.

Anser minister Stenevi att det är viktigt att Försäkringskassan jobbar med ett sådant mål, eller anser ministern, som jag, att det viktigaste är att män och kvinnor behandlas lika och att de har rätt till sjukpenning oavsett kön?

Herr talman! Jag anser att det viktigaste är att få ned sjuktalen, det vill säga att färre är sjuka och att rehabiliteringskedjorna fungerar. Vad vi däremot vet är att fler kvinnor än män sjukskrivs, det vill säga att sjukskrivningstalen är högre. Det finns en rad orsaker till det och säkert en rad orsaker vi ännu inte känner till, men en tydlig koppling är att efter andra barnet blir betydligt fler kvinnor än män sjukskrivna. En delförklaring som man ofta pekar på är till exempel det obetalda hemarbetet.

Det sker nu en stor studie. Vi lade ut ett uppdrag till SCB i går för att undersöka hur sjukskrivningstalen har utvecklat sig de senaste tio åren. Att belysa frågorna i syfte att rehabiliteringskedjorna ska funka så att fler inte behöver sjukpenning måste vara en uttalad målsättning. Därmed uppnår vi en bättre jämställdhet även när det gäller sjukskrivningar och därmed Försäkringskassans utbetalningar.

Herr talman! Jag tackar för minister Stenevis svar.

Jag kan instämma i ministerns resonemang, men jag kan samtidigt inte riktigt förstå varför man har en sådan skrivning med i regleringsbrevet. Om man vill att skillnaden i sjukpenningtal ska minska mellan män och kvinnor, det vill säga att sjukpenningtalen ska vara ungefär lika små eller lika stora, måste det i slutändan mynna ut i att kvinnor generellt sett oftare får avslag på sin sjukpenningsansökan än män.

Herr talman! Jag delar inte alls den uppfattningen, utan jag menar att de måste syfta till att rehabiliteringskedjorna ska fungera bättre så att fler kvinnor kommer tillbaka i arbete och inte behöver sjukpenning därför att de helt enkelt är friska. Det är ett oerhört viktigt mål, som jag hoppas att vi alla tillsammans ska fortsätta att sträva efter.

Herr talman! I går var det en skammens dag i Sveriges riksdag. Sex av åtta partier valde att skuldsätta generationer svenskar genom att vaska 150 miljarder kronor på andra länder och deras medborgare. För vad? Frågar jag mig. Inte för Sverige och våra intressen, utan för medborgarlön, sänkt pensionsålder och långa lunchsiestor i Sydeuropa. Men det är kanske framför allt för fortsatta ryggdunkar i finrummen tillhörande EU-eliten.

Herr talman! Detta kan inte beskrivas som någonting annat än ett fullständigt svek mot Sverige och våra medborgare. Hur försvarar Anna Ekström detta?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Sveriges intresse är att vi har ett Europa som står starkt, ett Europa där vi som svenska medborgare, fullvärdiga medborgare, stolta medborgare, deltar i att bygga upp Europa när svåra kriser drabbar.

Den pandemi som har drabbat den europeiska kontinenten har slitit hårt i många länder. Den dag som vi ser att marknader förstörs, att handelsavtal rycks upp, är det svenska jobb som står i farolinjen. Det är svenska jobb som hotas när exporten till våra EU-grannländer inte fungerar på det sätt som den ska, oavsett om det beror på olika former av uppslitna handelskedjor eller på en ekonomi som riskerar att raseras.

I Sveriges intresse ligger att vi tillsammans och gemensamt bygger ett starkt Europa. Det gör vi med stolthet och utan förklenande uttryck.

Herr talman! Varken Anna Ekströms svar nu eller tidigare ursäkter från andra kan legitimera detta svek. Sverige står självt inför oöverskådliga samhällsproblem. Folk dör i väntan på vård. Pandemin har ödelagt delar av vår ekonomi. Otryggheten breder ut sig och segregationen tilltar.

Hur kan lösningen på dessa problem vara att vaska 150 miljarder kronor?

Herr talman! Låt mig påminna om att det återhämtningspaket som kan få Europa på fötter, som är en fördel för Sverige, är också en del av en stor förhandling där Sverige lyckades få ett paket som innebar bland annat en mycket stor rabatt på medlemsavgiften.

Frågestund

Jag betackar mig för den typen av förklenande uttryck som kommer från ledamoten Tobias Andersson, och jag vill framhålla att det ligger i Sveriges intresse att vi är medlemmar i ett Europa som inte bara fungerar utan som också står starkt.

Frågestunden var härmed avslutad.

Svar på interpellation