Herr talman! Jag har en fråga till miljö- och klimatministern. Flyget är en av de branscher som har drabbats hårdast av coronakrisen. Enligt Swedavia har antalet flygningar på deras flygplatser minskat med 98 procent. BRA Flyg är under rekonstruktion, och SAS har varslat 5 000 personer om uppsägning.

Flygbolagen behöver stöd. När regeringen till slut bestämde sig för att stötta en krisande flygbransch var stödet som vanligt för litet och kom för sent. Hela inrikesflyget i södra Sverige utelämnades i stödpaketet.

Flyget behöver stöd nu men också tydliga besked om framtiden. Regeringen är dock allt annat än tydlig i denna fråga. Miljö- och klimatministern sa i Aftonbladet att regeringen ska villkora stödet till flyget med klimatkrav. Någon dag senare sa infrastrukturministern i DN att det inte är aktuellt att ställa klimatkrav som villkor för stöd. Vi har alltså en regering, två ministrar och två olika besked.

Med anledning av detta har jag två frågor. Vem ska flygbranschen lita på, miljö- och klimatministern eller infrastrukturministern? Anser miljö och klimatministern att regeringen ger flygbranschen tydliga besked?

Herr talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan! Det är naturligtvis riktigt att flygbranschen har drabbats väldigt hårt av coronakrisen. Nu står i princip alla flyg som skulle gå utrikes på marken, inte bara i Sverige utan i hela världen.

Regeringen har gått in med kreditgarantier på 5 miljarder till flygbranschen, vilket förstås är nödvändigt för att man ska kunna upprätthålla samhällsviktig infrastruktur för framtiden. Vi har också upphandlat trafik till ett fåtal destinationer; det gäller Gotland och Norrland.

När det gäller de tidningsrubriker som Maria Stockhaus refererar till skulle jag vilja uppmana ledamoten att läsa intervjuerna lite noggrannare. Det handlar om de stöd som vi redan har gett, där vi också har sagt att flygbranschen långsiktigt måste leva upp till klimatkraven. Men kommande krav är något vi kommer att få diskutera i framtiden.

Herr talman! Jag kan lova miljö- och klimatministern att jag läste båda artiklarna väldigt noga. Det var väldigt tydligt att det var två helt olika besked som gavs.

Redan före corona hade Arlanda på kort tid förlorat elva långlinjer, och flera regionala flygplatser kämpade för sin överlevnad. Det händer mycket när det gäller omställning till eldrift och biodrivmedel som ger det svenska inrikesflyget möjlighet att utvecklas till ett fossilfritt föredöme för hela världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Flygbranschen behöver tydliga besked framåt. Jag har en mer allmän fråga. Hur ser regeringen egentligen på flygets framtid? I dagsläget känns det allt annat än säkert.

Herr talman! Jag skulle säga att det i dagsläget är väldigt mycket som gäller framtiden som är osäkert. Vi vet ingenting om när coronapandemin kommer att upphöra eller hur möjligheten att resa över världen kommer att se ut då.

Vi kommer att behöva flyget i framtiden. Från regeringens sida har vi varit väldigt tydliga med att flyget ska vara med och ställa om så att vi klarar klimatmålen men också med att vi ska vara ledande. Sverige ska ta på sig ledartröjan och se till så att flyget blir ett föredöme för resten av världen i klimatomställningen.

Herr talman! Min fråga går till miljö- och klimatminister Lövin. En snuvig, ensamstående småbarnsmamma med dålig ekonomi som jobbar i hemtjänsten går till jobbet ändå, orolig och med en klump i magen, pressad för att regeringen lurade henne gällande den slopade karensdagen. En timanställd, utrikesfödd kvinna som städar på ett hotell och inte var med i akassan har redan fått sluta på grund av covid-19 och får nöja sig med den mycket lägre grundersättningen från a-kassan. Den som får sparken längre fram i sommar och klarar regeringens nya medlemskrav på tre månader får dubbelt så mycket i ersättning.

När jag frågade statsministern för en månad sedan angav han att det var rimligt med en inträdesbiljett till a-kassan. För hotell och restaurang är den inträdesbiljetten nu ungefär 400 kronor för att få dubbelt så mycket i a-kassa i kanske ett år. Detta är inte rimligt någonstans.

Vad är den egentliga orsaken, och när ska regeringen infria löftet om slopad karensdag?

Herr talman! Tack, Sven-Olof Sällström, för frågan! Det är helt uppenbart att coronakrisen har blottat stora klyftor i vårt samhälle. Det finns en klyfta mellan dem som har en fast anställning och dem som inte har det. Jag ser verkligen att vi, när vi ska dra lärdom av krisen, också behöver uppmärksamma dem som har osäkra timanställningar och inte minst dem som är egenanställda och egenföretagare.

Nu har regeringen gjort väldigt kraftfulla insatser för att stödja samhället så att vi ska klara den här övergången. Vi har gjort förbättringar i akassan, och vi har också tillfälligt infört att man kan bli medlem mycket snabbare än tidigare. Att gå med i en fackförening är också en förutsättning för att arbetstagares villkor ska kunna drivas på ett bättre sätt. Därmed inte sagt att man måste gå med i en fackförening för att vara med i a-kassan.

Herr talman! För mig är det uppenbart varför regeringen inte gjorde det rimligaste och helt slopade medlemskraven i a-kassorna. Det var för att LO-förbunden skulle kunna använda detta för att rekrytera till sina medlemsförbund, till facket - något som de enligt lagen om arbetslöshetskassor inte får göra; de bryter mot lagen. Vissa LO-förbund gör detta ändå, enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen offrar därmed de svagaste på arbetsmarknaden för LO:s medlemsrekrytering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Här har Miljöpartiet och samarbetspartierna möjlighet att sätta ned foten och förändra detta och ställa sig på de svagas sida. När slopar ni karensdagen, och när tar ni bort medlemskravet?

Herr talman! Det är väldigt viktigt att man ska kunna följa Folkhälsomyndighetens och regeringens starka rekommendation. Har man minsta symtom ska man kunna stanna hemma, och man ska inte drabbas ekonomiskt av detta.

Nu tittar regeringen på olika sätt att stödja de svagaste i samhället när det gäller att klara hyra och uppehälle under krisen. Jag vill försäkra att vi kommer att göra vad vi kan för att ingen i den här krisen ska behöva lida för att man är fattig.

Herr talman! Min fråga riktar sig till jämställdhetsminister Åsa Lindhagen. För en tid sedan släpptes en rapport med titeln Ett år med unga relationer. Det är en sajt som fokuserar på våld bland unga.

Våld i nära relationer börjar sällan med att mannen - som det oftast är - helt plötsligt börjar slå i vuxen ålder, utan det börjar när man är yngre. Alltså måste vi, för att nå det sjätte jämställdhetspolitiska målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, börja med att få stopp på killars våld mot tjejer. För detta finns det egentligen inga tydliga mål eller strategier beslutade av riksdag eller regering.

I rapporten sammanställs de besök, samtal och kontakter man har haft med både våldsutövare och våldsoffer. Det är en omskakande läsning som kan sammanfattas med orden: Att behovet var så stort hade vi inte kunnat föreställa oss.

Jag tycker att rapporten har kommit lite i skymundan av covid-19, men jag tror mig veta att ministern har träffat den stiftelse som står bakom sajten. Jag är nyfiken på hur det samtalet gick och vad ministern har för planer framöver för att motverka det här.

Herr talman! Jag vill tacka riksdagsledamoten Helena Vilhelmsson för att hon tar upp den här frågan. En väldigt viktig del här är ju att vi inte har talat tillräckligt mycket om killars våld mot unga tjejer. Då handlar det inte om oskyldiga tonårskonflikter utan om grovt våld. Det är också väldigt tydligt i rapporten.

Detta behöver vi ta på mycket större allvar. Vad finns det för stöd för tjejerna, och vad finns det för insatser för att få killarna att sluta utöva våld? Jag tror att vi har väldigt mycket kvar att göra, och en viktig del i det är precis det som vi gör här just nu. Vi i politiken behöver uppmärksamma den här frågan mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har, precis som riksdagsledamoten har hört, haft ett möte med Stiftelsen 1000 Möjligheter, och vi har diskuterat rapporten. Vi behöver ha med oss detta perspektiv i de uppdrag vi till exempel ger till myndigheter i vårt arbete med att på olika sätt flytta fram positionerna när det gäller våldet. Den här frågan behöver lyftas mer. Det var också väldigt tydligt vid mötet.

Herr talman! Jag läser in det ministern säger. Vi behöver ta gemensamma krafttag mot detta. Jag håller med: Om man inte pratar om problemet finns det ju inte.

Det finns ett antal förslag som 1000 Möjligheter själva har tagit fram i rapporten. Där nämns bland annat rättsväsendet. Man behöver identifiera och jobba brottsförebyggande. Där nämns också socialtjänsten och inte minst skolan, där man ska ha porrkritiska samtal. Hur tänker ministern om det och uppdraget med den nya sex- och samlevnadsundervisningen just när det gäller porrkritiska samtal?

Herr talman! Vi talar mycket om det förebyggande arbetet, inte minst när det gäller skolan, och här måste vi också tala om att det finns våldsutövare bland väldigt unga människor.

Jag träffade nyligen en forskare som tog upp vad vi gör för insatser riktat mot dessa unga killar. Vi tänker ofta att det är äldre personer som utövar våld. Det är en viktig del när det gäller att få de unga killarna att sluta slå.

Det finns så mycket som behöver sägas. Sex- och samlevnadsundervisningen är såklart jätteviktig. Jag behöver mer än 30 sekunder för att svara på detta!

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lena Micko.

50 procent av dem som avlidit av covid-19 har bott på äldreboenden. I mars månad var ungefär 40 procent av alla medarbetare inom den kommunala hemtjänsten och äldreomsorgen i Stockholm visstidsanställda med timlön. Samma månad för ett år sedan var det exakt samma siffra, rapporterade Ekot häromdagen.

Timvikariernas alla inhopp omräknat till heltid visar att under 2019 utfördes 23 procent av all arbetad tid av en timvikarie inom just den kommunala äldreomsorgen i Stockholm. Det finns många liknande exempel runt om i Sverige.

Herr talman! Hur kan vi få kommunerna och de privata aktörerna att sträva efter att anställa utbildade heltidsarbetare inom äldreomsorgen? Det gäller både resurser och utbildning. De som byggde landet ska ha en värdig äldreomsorg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för en viktig fråga! Det är helt klart att vi alla nu har fokus på hur vi behöver förbättra äldreomsorgen. Vårt land genomgår en allvarlig kris, och det är i högsta grad viktigt att säkra liv och hälsa. Det behöver vi hjälpas åt med.

När det gäller äldreomsorgen är det ytterst kommunerna som har ansvar. Här måste staten och kommunerna samarbeta. Jag skulle också vilja lyfta fram att parterna har ett gemensamt ansvar. Det handlar om arbetsgivarna och de fackliga organisationerna.

Man kommer naturligtvis att behöva diskutera resurser till äldreomsorgen, men när det gäller arbetsvillkoren är det i högsta grad så att strävan efter att omvandla tjänster var något som både regeringen och dåvarande ledningen för SKR arbetade med under förra mandatperioden. Det spelar stor roll att vi får bättre arbetsvillkor, så jag hoppas verkligen att det här arbetet ska förstärkas.

Herr talman! Vi hoppas att detta kan bli en snabb process. Det handlar om resurser, utbildning och strukturer inom äldreomsorgen. Detta är ju en process som vi har kunnat se under flera år. Det är ingenting nytt, utan strukturerna har sett ut så här väldigt länge.

Min fråga är: Hur lång tid kan vi räkna med till dess att vi har en mer värdig äldreomsorg i Sverige?

Herr talman! Jag tycker att frågan ytterst handlar om jämställdhet. Vi har under lång tid accepterat att det har varit helt olika villkor för de kvinnor som arbetar inom äldreomsorgen och de män som finns i industrin. Det är verkligen dags att prioritera detta och att vi hjälps åt med det.

I många kommuner prioriterar man det. Man jobbar alltmer med att uppmärksamma det, men det behöver också staten göra på olika sätt.

Herr talman! Min fråga går till Isabella Lövin.

Coronakrisen har slagit hårt mot vårt samhälle. En av de första sektorer som påverkades var flyget. Sverige är ett av Europas till ytan största länder, och flyget är en livsnerv för stora delar av landet. Ganska snart gick regeringen in med ett stödpaket för att hålla liv i strategiskt viktiga regionala flygplatser.

I stödpaketet har man dock som vanligt glömt bort sydöstra Sverige. Kalmar Öland Airport har av EU-kommissionen utpekats som den enda särskilt viktiga flygplatsen på södra Sveriges fastland. Med markbunden kollektivtrafik är det i stort sett omöjligt att ta sig Kalmar-Stockholm tur och retur på en dag.

Flyget var avgörande för att man lokaliserade E-hälsomyndigheten till Kalmar. Flera tusen ytterligare arbetstillfällen befaras försvinna om flyget läggs ned. Kommer regeringen att komplettera listan på prioriterade regionala flygplatser, så att även sydöstra Sverige får chansen att överleva coronakrisen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Gudrun Brunegård, för frågan! Det råder ingen tvekan om att den bransch som allra tidigast drabbades av coronakrisen var flyget, på grund av de restriktioner som införts inte bara av Sverige utan av EU och världen i stort. Detta är en stor påfrestning. Dessutom har vi en rådande rekommendation att inte resa i onödan över landet.

Regeringen har gått in och upphandlat trafik till ett fåtal destinationer. SAS har också meddelat att man återupptar den kommersiella trafiken till Kiruna, Luleå och Umeå. Där befinner vi oss nu, och vi kan inte göra ytterligare utfästelser i det här läget.

Nu får vi avvakta och se hur krisen utvecklar sig i form av rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och smittspridningen i landet. Det viktigaste är ju att vi ser till att smittspridningen begränsas, så att vi klarar av den här krisen tillsammans.

Herr talman! Vid sidan av att själva flygplatsen är utan statligt stöd har regeringen missat att även marktjänstföretagen behöver omfattas. Som det nu är räddar man SAS, samtidigt som de företag som hanterar starter och landningar riskerar att gå i konkurs. Situationen är akut. Regeringen behöver införa direktstöd till icke-statliga flygplatser och ansvara för samhällsnyttiga transporter. Marktjänstföretagen måste få del av det nationella flygstödet.

Vilket ansvar tar staten för hela flygsektorn, alltså inte bara Swedavia och SAS?

Herr talman! Regeringen har tagit ett väldigt stort ansvar för alla branscher som har haft stor nedgång i sin omsättning, alltså en omsättningsnedgång med 30 procent. Vi har aviserat ett paket med 39 miljarder i så kallat omställningsstöd.

Det finns väldigt många insatser som kan gälla alla företag som har problem, till exempel borttagandet av arbetsgivaravgifter, möjligheter till lån och så vidare för att man ska kunna klara denna kris. Det gäller alla företag.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Åsa Lindhagen, som nyligen träffade civilsamhällets företrädare för att följa upp situationen i de segregerade och mest utsatta områdena.

För en vecka sedan presenterade Liberalerna några förslag på hur vi ska stärka skolan, dels generellt, dels med fokus på de utsatta områdena, där vi ser en alldeles för hög frånvaro av elever. Tyvärr bekräftades denna bild av SVT i går, där man presenterade en rapport som visade att andelen frånvarande elever i många kommuner ligger långt högre än den nationella siffran på 20 procent. Det finns kommuner med 30, 40 eller 50 procents frånvaro bland eleverna, i synnerhet i de segregerade och socioekonomiskt utsatta områdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med anledning av det vill jag fråga statsrådet om hon samlat har något att avisera för att förbättra situationen och bland annat öka närvaron i skolan.

Herr talman! Tack, riksdagsledamoten, för väldigt viktiga frågor! I den kris som vi befinner oss i blir det väldigt tydligt hur olika människor drabbas, utöver hur de drabbas av själva sjukdomen, som är ett oerhört allvarligt hot mot människors liv och hälsa.

Inte minst ser vi hur detta påverkar barns uppväxtvillkor, som riksdagsledamoten lyfter. Skolan är oerhört central. Det är förstås en väldigt stor utmaning och ett problem att vi har de frånvarosiffror som beskrivs.

Jag vet att detta är en fråga som utbildningsministern är väldigt engagerad i, för det är klart att det slår hårt mot barns möjligheter att ta till sig kunskap om de inte är i skolan. Det säger sig självt. Detta är något av det viktigaste i barns liv. Det är en fråga som är oerhört viktig också för utbildningsministern.

Jag vill tacka för att Roger Haddad lyfter dessa frågor. Detta är bland det viktigaste som finns i ett barns liv.

Herr talman! Dessa socioekonomiskt utsatta områden, som vi pratar om, har det redan tufft. Man kan titta på arbetsmarknadssiffror, ohälsotal och psykisk ohälsa. Vi ser hur det är nu under pandemin. Det handlar om tillgång till digitala verktyg. Vi ser att vuxna inte alltid nås av informationen från Folkhälsomyndigheten, med allt vad det kan innebära. Och det får negativa konsekvenser under många år framåt när det gäller just skolelever. Vi har föreslagit att det ska ges uppdrag till Skolverket, socialtjänsten eller familjecentraler. Där har jag en fundering: Har statsrådet någon plan och några åtgärder när det gäller detta?

Herr talman! Vi har ett långsiktigt arbete. Regeringen har en långsiktig strategi för att motverka och minska segregation i samhället. Detta omfattar många olika områden. Det finns ingen quick fix. Det handlar om bostadsfrågan, arbetsmarknadspolitiken och brottslighet. Civilsamhället är en viktig del i detta. Det gäller flera olika områden.

Detta arbete måste fortlöpa. Men det blir väldigt tydligt i denna kris hur det slår mot människor. Jag tror också att civilsamhället är en väldigt viktig del i detta, men vi behöver prata mer om inte minst jobben och om hur människor ska kunna fortsätta att ha en inkomst. Vi ser att det slår extra hårt mot dessa områden. Det är väldigt allvarligt för människornas situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lena Micko. I dessa coronatider är det många som är oroliga - oroliga för ekonomin men också oroliga för hälsa och liv. Vi ser nu hur vissa företag utnyttjar den oron genom att försöka sälja produkter som sägs hjälpa mot coronaviruset. Det är helt oacceptabelt att vissa företag skor sig på människors rädsla. Jag undrar därför: Vad gör regeringen för att motverka dessa företag och för att skydda konsumenterna?

Herr talman! Fredrik Stenberg lyfter en väldigt viktig fråga.

För det första vill jag säga att jag tycker att det är oerhört cyniskt att på detta sätt utnyttja den kris som vi har.

För det andra kan jag säga: För att kunna hävda att något hjälper mot coronasmittan måste man ha prövat det medicinskt, och Läkemedelsverket ska ha godkänt det. Det har inte skett i de fall som har upptäckts. Detta är också något som ska prövas: att man bryter mot lagar och regler.

Det har stor betydelse att vi får prejudicerande fall och att vi kan säga: Det är inte okej att göra detta. Det är jätteviktigt att vi som regering och jag som ansvarigt statsråd tar ansvar för det. Men människor måste också anmäla när de ser det här.

Herr talman! Det låter verkligen som att regeringen tar frågan på allvar. Det är ju ett slags desinformation. Jag har en följdfråga: Känner statsrådet till något informationsinitiativ i just den här frågan? Rent generellt tycker jag att Folkhälsomyndigheten arbetar mycket bra med information om smittspridningen, men jag tänker på konsumentperspektivet. Känner statsrådet till någonting i den delen?

Herr talman! Ja, Konsumentverket arbetar med att informera om vad som händer och tar hänsyn till det som Folkhälsomyndigheten har upptäckt, och det spelar stor roll. Men jag skulle också vilja säga att Allmänna reklamationsnämnden kommer att ha en stor roll när de beskriver och driver fall som visar att man bryter mot lagar och regler. Jag hoppas att det ska ha betydelse.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lindhagen, jämställdhetsministern. Runt om i vårt land finns det barn som är rädda för sina föräldrar, rädda för sin pappa. Hundratusentals barn i Sverige växer upp i hem där det förekommer våld. Våldet kan se olika ut, men vanligast är våld från en pappa som är riktat mot en mamma.

I många år har inte minst kvinnorörelsen talat om de problem som finns när det gäller vårdnadstvister och beslut om umgänge och boende. Det kan till exempel vara en nackdel för en kvinna att i rättsprocesser lyfta fram förekomst av våld mellan föräldrarna, eller det kan vara så att man inte tar hänsyn till våld när man bedömer om en part ska få vårdnad eller umgänge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är ett stort problem som går långt bortom den enskilda familjens angelägenheter. Det är en politisk fråga. Detta påverkar kvinnor och barn i vårt land. Min fråga till statsrådet är: Vad gör regeringen åt detta problem?

Herr talman! Tack, riksdagsledamoten, för en mycket viktig fråga! Jag har själv tagit del av larmrapporter från forskare, socialarbetare och kvinno- och tjejjourer som lyfter en oro för att det finns barn som vi inte lyckas skydda.

Vi pratar nu mycket om den starka föräldrarätten i Sverige. Den slår igenom på många olika områden. Vi har det oerhört tragiska fallet med Lilla hjärtat. Vi har också barn som drabbas av vårdnadstvister och som vi vet far väldigt illa, och vi har barn som befinner sig i familjer där det förekommer våld. Jag får höra berättelser om barn som mot sin vilja tvingas umgås med en pappa, ofta, som kan ha utövat våld mot både barnet och kvinnan.

Detta är förstås en oerhört viktig fråga som jag tror att vi kommer att behöva titta närmare på. Hur ser det ut för barnen i dessa familjer? Lyckas vi skydda dem? Sätter vi barns rättigheter före föräldrars rättigheter, eller finns det barn som vi sviker? Det behöver vi prata mer om.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Mycket av detta handlar om hur vi ser på barn. Barn är inte föräldrars ägodelar. De har en egen rätt - de har rätt till trygghet och omsorg. Vårdnadstvister och umgängestvister är tragedier. De kan påverka alla inblandade väldigt negativt. Men alltför ofta avstår vi från att se hur just barnen påverkas av till exempel våld i hemmet.

Min fråga blir då: Vad kan vi göra åt det?

Herr talman! Vi behöver göra mycket mer för att skydda barn i det här samhället mot våld. Barn far förstås oerhört illa av att utsättas för våld, men de far lika illa av att uppleva våld i hemmet. Pappas våld mot mamma är oerhört skadligt för barn.

Om vi i en vårdnadstvist ser att barnet riskerar att fara illa av att umgås med ena föräldern måste vi sätta barnets rättigheter främst. Det är det som måste gälla. Där har vi, tror jag, en del kvar att göra i Sverige.

Herr talman! Svensk detaljhandel lider svårt av coronakrisen. I ljuset av det är det bekymmersamt med regeringens förslag om en skatt på kemikalier i kläder och skor. Den riskerar att slå hårt mot redan pressade modeföretag, som dessutom ofta är i global framkant vad gäller just hållbarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Exemplet med skatten på elektronikprodukter avskräcker. Försäljningen från svenska företag har minskat medan konsumenter via nätet fortsätter att handla varor från andra länder, med begränsad eller ingen miljönytta som följd.

Nu riskerar regeringen att göra om samma misstag med kläder och skor, dessutom under brinnande kris. Har regeringen dragit några slutsatser om den aviserade skatten, givet krisen och det pressade läge som den svenska detaljhandeln nu befinner sig i? Min fråga går till statsrådet Lövin.

Herr talman! Tack, Jessica Rosencrantz, för frågan! Vi har en klimatkris. Vi har också en kris vad gäller biologisk mångfald och kemikalier och skräp som sprids i vår natur. Vi behöver ha styrmedel för att styra producenterna mot miljömässigt hållbara sätt att producera.

Kemikalieskatten har varit ett bra verktyg för att faktiskt sätta ett högre pris på de produkter som är tillverkade på ett oansvarigt sätt och därmed premiera dem som tar ett miljömässigt ansvar vid produktionen, vid källan. Det sker också ofta i utvecklingsländer.

När det gäller den föreslagna skatten på kemikalier i textilier och skor är det ett sätt att premiera dem som producerar på ett hållbart sätt. Vi har mycket att göra i den delen om vi bara tittar på utsläpp av kemikalier i vår natur, där mycket kommer från våra kläder.

Herr talman! Det råder delade meningar om hur denna pandemi uppstod. Vedertaget är dock att avsändaren var Kina, som initialt tycks ha mörkat det. Antingen uppstod smittan på grund av bristande kompetens i ett laboratorium eller så var det återigen de kinesiska våtmarknaderna som var boven.

Oavsett vilket är det uppenbart att dessa marknader fyllda med såväl utrotningshotade djur som hundar, fladdermöss och ormar med mera är ett globalt problem. Som om djurens lidande inte vore skäl nog att stänga dessa marknader utgör de även en tickande bomb för framtida virus.

Herr talman! Kommer utrikeshandelsministern, givet detta, att fördöma Kinas kommunistparti för det lidande man har orsakat världen och inom det internationella samfundet verka för att stänga våtmarknaderna?

Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för frågan! Kring uppkomsten av covid-19 finns det fortfarande diskussioner och spekulationer. Det här är en möjlig uppkomst, och flera andra länder har haft andra inspel i ämnet.

När det gäller Sveriges syn på detta är det oerhört viktigt att vi har en hantering av djur och livsmedel som uppfyller alla former av hållbarhetsaspekter i vår handel. Det ställs också alltmer krav på det i våra frihandelsavtal. Jag ser därför att handeln är en avgörande plattform för att ställa krav i det här avseendet också på Kina och på andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kring den typ av djurhantering som Tobias Andersson beskriver ligger naturligtvis en viktig hållbarhetsaspekt att från vår sida lyfta upp och påverka i vår utrikeshandel bland annat med Kina.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lena Micko.

I går träffade jag delar av SKR-gruppen. Jag skickade även ut några frågor i sociala medier om vilken fråga jag skulle ställa till Lena Micko och fick ungefär 50 olika svar.

Det som hela tiden återkommer är frågor från kommuner och regioner om hur man ska kompenseras för coronapandemin. Regeringen har ju utlovat en viss kompensation, men alla företrädare för regioner och kommuner är mycket osäkra på vad den kommer att innehålla. En sa att beskedet om vad man kommer att kompensera kommer den sista november i år. Jag vill bara kolla om det kan stämma.

Vi vet att kollektivtrafiken blöder med 1 miljard i månaden. Regeringen vill ändå att man ska hålla uppe kollektivtrafiken så att folk ska kunna åka till jobbet utan att sitta så tätt. Jag vet att det också pågår möten mellan SKR och regeringen i de här frågorna, men statsrådet kan kanske ge lite klarare besked om hur det ser ut framöver.

Herr talman! Tack, Peter Helander, för en viktig fråga! Jag har själv varje vecka många samtal med kommunalråd och regionråd i landet och är väl medveten om de frågor som är aktuella.

Jag tror att vi kommer att behöva hjälpas åt på många områden. Samtidigt har regeringen varit tydlig med att deklarera att regeringen kommer att kompensera för de extraordinära kostnaderna för coronasmittan. Det har att göra med vård- och omsorgskostnader.

När det här betalas ut och hur det ser ut har vi fastställt, men det är också en diskussion med landet om hur det fungerar i praktiken. Det lyssnar regeringen alltid på. Vi stänger inga dörrar.

När det gäller fortsatta förutsättningar för att se till att vi har en bra lokal välfärd, som är så viktig, behöver vi också hela tiden i dialog med sektorn se om några andra förändringar behöver göras. Vi är alltid beredda att lyssna på det.

Herr talman! Min fråga går till miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Det kommer ju en tid efter corona, och vi har nu en chans att faktiskt ställa om samhället till ett hållbarare sådant när det gäller klimat, miljö och sociala villkor. Nu finns en unik chans att investera i en grönare, renare och sjystare framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill citera Isabella Lövin som skriver i Svenska Dagbladet: "I de handlingsplaner som näringslivet själva tagit fram och överlämnat till regeringen inom ramen för Miljöpartiets initiativ Fossilfritt Sverige finns en genuin vilja att investera tillsammans med staten för att göra stora teknikskiften. [.] Detta samarbete behöver fördjupas och påskyndas."

Min fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin är: Kommer regeringen att öronmärka statligt stöd för åtgärder enligt branschernas egna handlingsplaner inom ramen för Fossilfritt Sverige?

Herr talman! Tack, Jessica Thunander, för en väldigt viktig fråga! Nu befinner vi oss mitt i krisen, och regeringen fokuserar på att mildra effekterna av viruset. Men det kommer en tid efter krisen då vi behöver bygga en starkare ekonomi och ett mer motståndskraftigt samhälle.

Vi har en annan kris som pågår samtidigt, och det är klimatkrisen. Kopplat till den och annan exploatering av jordens resurser har vi också en kris för biologisk mångfald. Regeringen har redan satt igång arbetet med att planera framåt, och det är väldigt bra att vi har den grunden att stå på. Med hjälp av Fossilfritt Sverige har vi 21 handlingsplaner från olika branscher för hur man ska ställa om till fossilfrihet.

Vi kommer att kunna använda dessa planer för att bygga Sverige starkare och få igång ekonomin igen, och vi behöver också få bort det som är ohållbart i vårt samhälle. Mycket av det har ju blottats under den här krisen, bland annat vårt stora beroende av fossila bränslen.

Herr talman! Jag har en fråga till jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.

Förra veckan utlovade statsrådet 100 miljoner till olika ideella organisationer för att möta ökad utsatthet med anledning av utbrottet av covid19. Samtalen till kvinno- och tjejjourers jourtelefoner har ökat med 30-40 procent den senaste tiden, vilket vittnar om ett behov av ökat stöd.

Vi kristdemokrater välkomnar ett ökat stöd till kvinnojourer men är oroliga för att det inte blir ett reellt tillskott. Tidigare har nämligen ökat stöd från staten till kvinnojourerna dessvärre inneburit att många kommuner drar tillbaka sitt stöd.

Min fråga till statsrådet är hur hon ska se till att det inte återigen blir ett nollsummespel när det gäller resurserna till kvinnojourerna. Dessa bidrag ska för övrigt sökas på Socialstyrelsens hemsida, men jag har inte sett att möjligheten att söka dessa pengar har kommit upp ännu. Det brådskar!

Herr talman! Tack till riksdagsledamoten för en väldigt viktig fråga! Det är förstås fullständigt oacceptabelt om det är så att vi skjuter till pengar från nationell nivå för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och killars våld mot tjejer, som vi pratade om tidigare, och så drar den kommunala nivån tillbaka sina resurser.

Vi har ett kommunalt självstyre, men för mig är det i alla fall glasklart att de pengar som vi går in med ska gå till utsatta kvinnor och till att bekämpa detta våld. Det vill jag vara väldigt tydlig med, och jag tror att vi är helt överens om detta över partigränserna. Det finns generellt ett stort engagemang i politiken för detta. Det finns också många kommuner runt om i Sverige som har ett jättestort engagemang i de här frågorna, så det är viktigt att hålla koll på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min prioritet har varit att få ut de här pengarna så fort som möjligt, för det är då de gör nytta. Nu ligger det hos Socialstyrelsen att ta in ansökningar, och vi har varit väldigt tydliga från politikens sida med att de här pengarna inte gör någon nytta i statens kassakista utan först när de når kvinno- och tjejjourer och andra organisationer.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Hallberg.

I ett samtal med företagare i Värmland beskrevs ett besök i Charlottenberg, där gränshandeln med Norge omsätter ca 3 miljarder kronor varje år, som att det var som att stiga in i en dålig skräckfilm. Det var total död.

I Strömstad i norra Bohuslän jobbar över 1 400 personer inom handeln. Utan gränshandeln är det 1 200 jobb som försvinner. Bara den norska gränshandeln omsätter ungefär 25 miljarder kronor, vilket innebär ett tapp på ungefär 2 miljarder kronor varje månad.

Jag vet att frågan är mycket komplex. Men i den rådande situationen behövs ett stärkt nordiskt samarbete. Nu kommer det mycket oroväckande signaler från Norge om att man ska ha stängda gränser i ytterligare två månader.

Min fråga till statsrådet är vad regeringen och ministern kommer att göra för att hitta en bra lösning på detta.

Herr talman! Jag tackar Arman Teimouri för frågan.

Det är en mycket dramatisk nedgång i gränshandeln. Det är en viktig näring för våra gränsregioner, precis som Arman Teimouri beskriver, och därmed också en mycket viktig och angelägen fråga för mig både som utrikeshandelsminister och som nordisk samarbetsminister.

Samtliga nordiska länder är måna om att värna gränshandeln. I detta läge, när vi till och med har militär på gränsen mellan Sverige och Norge, är det en unik situation. Jag är mycket oroad över detta. Jag har tagit kontakt med samtliga ministerkollegor och bett dem att sätta in extramöten för detta i Norden. Jag kommer också att ta direktkontakt med mina nordiska ministerkollegor en och en, bland annat i Norge, eftersom jag också ser oroväckande tendenser till att detta kan bli utdraget och att vi behöver finna en lösning på frågan. Det är en svår fråga, men vi kan därmed inte låta bli att hantera den. Jag har varit mycket aktiv, och jag kommer kanske att behöva vara ännu mer aktiv framöver för att försöka lösa detta.

Herr talman! Min fråga går till civilminister Lena Micko.

Coronaviruset drabbar hela Sverige, men olika mycket och på olika sätt runt om i landet. Landets regioner och kommuner har också olika förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur säkerställer regeringen att de beslut som nu fattas för att hantera smittspridningen tar landets olika förutsättningar i beaktande?

Herr talman! Jag tackar Sultan Kayhan för frågan.

Det är mycket viktigt att lägga örat till marken och ta reda på hur det verkligen ser ut runt om i vårt land. Här spelar länsstyrelserna en stor roll. De är statens förlängda arm runt om i landet. De sammanställer regelbundet aktuella lägesbilder för hur det ser ut. Tillsammans med kommunerna och tillsammans med hela samhället - alla aktörer, företag med flera - tittar de på kritiska frågor som regeringen sedan har med sig i sin analys. Jag är mycket glad över att detta samarbete fungerar så bra. Det spelar stor roll för att vi hela tiden ska kunna fortsätta att prioritera rätt när det gäller vad som behöver göras.

Jag hoppas att detta är ett samarbete som ska förstärkas och leva vidare på ett bra sätt för hela vårt samhälle, så att vi även i framtiden hjälps åt.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Isabella Lövin.

Som ny ledamot i denna församling vill jag ställa en fråga som ligger mig mycket varmt om hjärtat.

En välfungerande skolgång är en av de allra viktigaste skyddsfaktorer våra barn kan få. Utbildning och sociala relationer har stor betydelse för alla barn, men särskilt för de barn som kommer från tuffa villkor.

Covid-19 har gjort att många elever har varit hemma från skolan på grund av symtom, på grund av rädsla för smitta och ibland på grund av okunskap om vilka regler som gäller. I min hemstad Malmö har ibland uppemot 40 procent av eleverna varit hemma samtidigt. Jag är orolig för att inte tillräckligt mycket har gjorts för att stötta dessa elever som går sista året i grundskolan.

Därför är min fråga till statsrådet Isabella Lövin: Avser regeringen att vidta åtgärder som underlättar för dessa barn att avsluta grundskolan med godkända betyg och därmed bli behöriga till gymnasiet?

Herr talman! Jag tackar Johanna Öfverbeck för en mycket viktig fråga.

Vi befinner oss verkligen i en prövotid då en hel del undervisning sker på distans för gymnasieelever. Men vi har behållit grundskolorna öppna.

Det är sant att det särskilt i en del områden är mycket stor frånvaro bland eleverna. I en del fall är det kanske för att de har milda symtom. Men i en del fall är det kanske för att föräldrarna känner en oro för att barnen går till skolan och kanske blir smittade och för att det finns en oro för själva pandemin.

Här har skolorna en mycket viktig uppgift att informera om vad som gäller och att skolan är öppen. Det är också mycket viktigt att skolorna erbjuder den hjälp som behövs för att eleverna ska kunna få sina slutbetyg.

Det är obligatoriskt för huvudmännen att anordna lovskola för dem som i årskurs 8 och årskurs 9 riskerar att inte bli behöriga till nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Utöver det kan huvudmännen frivilligt anordna annan lovskola för elever. För detta går det att söka statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Coronaviruset har snabbt spridit sig över världen och skördat tusentals och åter tusentals människors liv. Samtidigt har det orsakat en enorm inbromsning av världsekonomin.

Ett annat virus som nu snabbt sprids och riskerar att få fäste under coronakrisen är protektionismen. Det är ett allvarligt virus, vars tullar och handelshinder särskilt riskerar att drabba ett litet exportberoende och öppet land som Sverige. Protektionismen är ett allvarligt ekonomiskt hot. Men den blir också ett allvarligt hälsohot om tillgången till exempelvis läkemedel begränsas av handelsrestriktioner och fördyras av tullar.

Även EU har dessvärre under coronakrisen bidragit till protektionism genom att införa exportrestriktioner gällande skyddsutrustning till länder utanför EU. EU:s agerande riskerar att bidra till en farlig dominoeffekt. Därför måste Sverige nu slå näven i bordet och säga nej till exportrestriktioner. Kommer regeringen att göra det? Det är min fråga till utrikeshandelsministern.

Herr talman! Jag tackar Johan Hultberg för frågan.

Jag håller helt med om att coronakrisen har förstärkt de protektionistiska tendenser som vi såg redan före coronakrisen, och de har även sökt sig in i EU. De handelshinder som har uppstått inom EU, det vill säga exportrestriktioner, har vi påpekat mycket tydligt, både bilateralt från min sida ministrar emellan och gentemot kommissionen. Kommissionen har varit mycket tydlig i detta avseende med att man inte accepterar dessa restriktioner. Men det är på den inre marknaden, och vi gör allt för att få bort dem.

Sedan antar jag att Johan Hultberg också syftar på restriktioner mot tredjeland. Där har Sverige varit den allra starkaste rösten för att vi i grunden är emot denna typ av restriktioner. För att inte helt förlora vår röst i fråga om detta har vi gått med på den typen av restriktioner om de har begränsats, och det förutsätter också att alla restriktioner på den inre marknaden kommer att tas bort. De ska begränsas i tid, och de ska begränsas i omfattning. Där har vi nått framgång också i våra krav.

Herr talman! Efter många om och men och efter initiativ från Sverigedemokraterna och press från oppositionen har regeringen äntligen gått fram med direktstöd till de många företag som lidit svåra omsättningsförluster i sviterna av covid-19.

Dessvärre har väldigt många i grunden livskraftiga företag redan inte bara gått under utan tillåtits att gå under med regeringens goda minne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det förslag som regeringen presenterade på en pressträff förra veckan är högst nödvändigt och alldeles självklart. Men det lämnar ändå en hel del frågeställningar i luften.

Sverigedemokraterna föreslog direktstöd redan för en månad sedan. Men regeringen har fortfarande inte levererat en proposition till finansutskottet att ta ställning till.

Isabella Lövin, hur många företag räknar regeringen med kommer att gå under och gå i konkurs helt i onödan innan vi har stöd på plats?

Herr talman! Jag tackar Dennis Dioukarev för frågan.

Vi har gått fram med historiskt stora stödpaket under en extremt kort period för att just rädda jobb, företag och människors livsuppehälle. Det är en så lång lista att jag inte på en minut hinner räkna upp alla stöd som vi har gått fram med. Men det handlar om stöd till korttidspermittering, så att ett företag ska kunna behålla sina anställda genom att staten betalar en stor del av lönen. Det handlar om borttagna arbetsgivaravgifter och olika stöd till hyran, och det handlar inte minst om sjuklöneansvaret.

Enligt Konjunkturinstitutet har vi alltså på detta sätt räddat 175 000 jobb. Hade regeringen inte gjort detta hade vi förlorat 175 000 jobb. Vi är beredda att fortsätta stödja företag så att vi klarar jobben.

Herr talman! Jag skulle vilja knyta an till den tidigare diskussionen om att vi befinner oss i en kris men att den också innebär en möjlighet att ställa om till ett hållbarare samhälle.

I synnerhet när vi går in med statliga stödpengar ska vi självklart ställa krav på att företagen också presterar någonting för klimatomställningen. I Frankrike ställer man nu krav på Air France, som man ger många miljarder i statligt stöd, att de ska minska utsläppen och inte konkurrera med tåget på kortare sträckor. Här i Sverige har regeringen beslutat om 5 miljarder i ett stödpaket till flyget, varav 1 ½ miljard till Statsrådet Annika Strandhäll (S). Jag tycker inte att Maria Stockhaus riktigt fick svar på sina frågor om flyget och klimatkrav, herr talman, så jag vill fråga miljö- och klimatministern: Vilka nya krav kommer ni att ställa på flygsektorn när ni nu går in med stödpengar? Kan ministern ge ett konkret exempel på nya klimatkrav på flygbranschen?

Herr talman! Tack för frågan, Jens Holm!

Svaret till Jens Holm är att gällande det akuta paket med kreditgarantier till flyget som vi har gått fram med står det i propositionen att regeringen förväntar sig att flyget ska ställa om till de klimatmål som vi har beslutat. Det är inriktningen, och där har vi ju ett gemensamt klimatmål som är beslutat här i Sveriges riksdag.

Samtidigt ser vi hur flygbranschen har en enormt svår situation just nu, och jag utesluter inte att flygbranschen kommer att komma till regeringen med ytterligare önskningar om stöd. Om och när man gör det kommer vi att ta den diskussionen, för det handlar ju om att flyget även långsiktigt ska ställa om för att klara klimatmålen. Därför är detta som sagt ett tillfälle då vi inte kan glömma bort de långsiktiga målen, utan alla resurser ska sträva åt det hållet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! I slutet av april presenterade Finansdepartementet ett förslag om att införa energi- och koldioxidskatt på vissa biooljor för värmeproduktion från 2021. Det är en skatt som kommer att leda till ökad användning av fossila bränslen, och man räknar med ökade utsläpp om ca 4 600 ton CO2 per år. Regeringen erkänner själv att skatteförslaget kommer att leda till ökad användning av fossila bränslen.

Biooljor, som är grödebaserade, får samma energi- och koldioxidskatt som sina fossila motsvarigheter. Detta händer samtidigt som många aktörer i branschen håller på att investera mångmiljonbelopp för att ställa om sina anläggningar så att de ska kunna gå på just biooljor. Anser miljö- och klimatministern att det är värdigt en regering som säger sig föra en ambitiös klimatpolitik att inte ens pröva möjligheten att från EU-kommissionen få ett förlängt godkännande av fortsatt skattebefrielse för biooljor?

När jag ändå har tio sekunder talartid kvar vill jag å alla gränsbors vägnar tacka handelsministern för att hon gör allt hon kan för att öppna gränsen mot Norge igen.

Herr talman! Tack för frågan, Kjell-Arne Ottosson!

Från regeringens sida vill vi använda skatteinstrumentet för att kunna klara en omställning och klara klimatmålen. Vi har i januariavtalet även kommit överens om en grön skatteväxling på 15 miljarder, och vi är inne i den. En del av den gröna skatteväxlingen har vi redan genomfört genom att ta bort nedsättningen av koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärmesektorn. Det har bland annat lett till att kolkraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm har beslutat att tidigarelägga sin stängning - det stängde redan före jul - på grund av de höjda kostnader det innebar att betala koldioxidskatt.

Detta innebär också att det blir en mer rättvis konkurrenssituation mellan biobränslen och fossila bränslen, och vi kommer att fortsätta arbeta för att gynna det som är hållbart för klimatet - vilket är biodrivmedel, inte fossila.

Herr talman! Riksdagen bereder nu EU-kommissionens meddelande om den gröna given. Den gröna given är en tillväxtstrategi som syftar till att ställa om EU:s politik till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi med nettonollutsläpp år 2050.

Vi socialdemokrater ser att den gröna given kan medföra stor klimatnytta och bättre konkurrensförhållanden, inte minst för vår svenska industri, men nu får vi oroväckande signaler om att både sverigedemokrater här i Sveriges riksdag och flera konservativt styrda länder i EU vill skjuta på den gröna given. Man vill omarbeta den helt eller ta bort den. Hur ser miljö- och klimatministern på möjligheten att genomföra den gröna given i ljuset av den skepsis som har börjat breda ut sig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för en väldigt viktig fråga, Isak From!

Det är en framtidsfråga, inte bara för Sverige och EU utan för hela världen och mänskligheten, att vi klarar av att styra bort från ohållbara produktionsmönster och beroende av fossila bränslen. Sverige driver på väldigt hårt för att the Green Deal, den gröna given, ska vara i centrum för en grön återuppbyggnad när EU-kommissionen kommer med räddningspaket för EU:s medlemsländer.

Det finns medlemsländer som har uttryckt sig väldigt skeptiskt till detta; man tycker att vi ska ta bort det, ta bort priset på koldioxid och bara ägna oss åt att återhämta ekonomin. Det skulle dock verkligen vara att slösa bort både tid och pengar som vi inte har. Vi har en möjlighet att ställa om till något mycket mer hållbart och motståndskraftigt som också kan ge både Sverige och EU konkurrensfördelar i en värld där vi ser att klimatkrisen bara blir större och större.

Herr talman! EU:s inre marknad är enormt viktig för Sverige, men inte bara för oss - den är ju en av EU:s absolut viktigaste styrkor. Därför är det väldigt tråkigt att se hur EU misslyckades med att hantera coronakrisen inledningsvis. I stället för att värna den inre marknaden såg vi många exempel på det motsatta; jag behöver bara nämna Frankrike och Mölnlycke, så vet ni vad jag pratar om.

Alla jag har hört har beklagat detta, och trots det är det tio länder som fortfarande har handelshinder. Statsrådet svarade nyss på en fråga att vi i Sverige har varit tydligt emot detta men att vi inte har sett resultat. Jag menar att EU måste se till att värna den inre marknaden och motverka det protektionistiska agerande vi nu ser. Handeln är lösningen, inte problemet.

Jag vill fortsätta på den fråga som min kollega Johan Hultberg hade, för jag tycker inte att han fick svar. Det handlar om exportrestriktioner, och Johan Hultbergs fråga var om Sverige kommer att säga nej nästa gång detta kommer upp. Vad är regeringens inställning till fortsatta exporthinder?

Herr talman! Tack för två viktiga frågor, Jessika Roswall!

Om vi börjar med den inre marknaden håller jag helt med ledamoten om att det är fullständigt oacceptabelt att den inre marknaden inte har varit fungerande nu. De restriktioner som har funnits har Sverige kraftfullt agerat mot - både praktiskt bilateralt, som jag nämnde, men också gentemot kommissionen. Vi ser att den möjlighet som finns för kommissionen eller ett enskilt land att gå vidare och anmäla detta till EU-domstolen innebär en lång process, men vi ska inte backa från det om det är nödvändigt. Vi måste dock se till att det blir press på de här länderna så att det blir snabba åtgärder och inte bara avvakta en domstolsprocess. Vi gör alltså allt vi kan där, och jag ser att kommissionen är på vår linje i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller restriktioner mot tredjeland har Sverige som sagt varit en tydlig röst om det kommer ytterligare restriktioner i nästa beslut. Jag vill inte spekulera i hur vi kommer att ställa oss till det, men vi har fått ned antalet produkter som omfattas och fått det förkortat i tiden. Min förhoppning och förväntan är att det inte ska finnas efter den här perioden av restriktioner.

Herr talman! Antalet avlidna i covid-19 fortsätter att öka, och i dag kommer siffran för vårt land med all sannolikhet att överstiga 3 000. Den största delen av dessa är 70 år eller äldre, och hälften av dem bodde på särskilt boende. Regeringen har helt och hållet misslyckats med att skydda våra äldre från smittan. Det innebär att många just nu kvävs till döds på sina boenden, utan tillgång till vare sig syrgas eller annan vård de behöver.

Jag vill fråga statsrådet Lövin: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stoppa smittspridningen och minska dödligheten orsakad av pandemin på våra äldreboenden?

Herr talman! Tack, Ann-Christine From Utterstedt, för frågan!

Det är klart att vi alla känner en stor sorg över de dödsfall som sker till följd av pandemin. Uppenbarligen finns det brister som vi behöver utvärdera i den strategi som vi har försökt att följa, som handlar om att skydda de äldre. Detta gäller även kommunerna, som ju har ansvaret för äldreomsorgen.

Några av de delar som vi kommer att behöva titta närmare på handlar om utbildningen och kompetensen hos dem som arbetar i äldreomsorgen, om att deras arbetsvillkor är rimliga, om att man har fasta anställningar och om att man har en kontinuitet i dem man arbetar med. Vi kommer naturligtvis att behöva utvärdera det som har hänt noga och dra lärdom av det.

Herr talman! För en månad sedan lovade regeringen att Sverige skulle sätta igång med en storskalig coronatestning av befolkningen inom några veckor, men inget har ännu hänt.

Systematisk testning är en mycket viktig åtgärd i kampen mot viruset för att få veta hur omfattande smittspridningen är och för att begränsa den. Länder som har klarat sig väl, exempelvis Taiwan och Sydkorea, startade tidigt med tester och smittspårning. Danmark har lyckats testa mer än dubbelt så många som Sverige, och Norge har testat tre gånger så många.

Därför vill jag fråga vice statsminister Isabella Lövin: När kommer en storskalig coronaprovtagning av befolkningen i Sverige?

Herr talman! Tack, Boriana Åberg, för frågan!

I månadsskiftet mars-april gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell teststrategi för att se till att antalet tester ökas. Vid detta tillfälle testades ca 12 000 personer per vecka. Nu ser vi hur antalet testade ökar vecka för vecka - vecka 18 togs prov på över 29 000 individer. Det finns länder som har testat mer än Sverige, men det finns också länder som har testat mindre.

Vi ska dock testa mer. Regeringen har skjutit till 1 miljard kronor för utökad testning. Det är inte brist på pengar som gör att testningen inte har ökat mer. Vi avser att se till att den ska fortsätta att öka så att man över huvud taget inte ska ha några begränsningar i detta, i synnerhet när det gäller samhällsviktig personal, personal inom äldreomsorgen och så vidare.

Herr talman! Min fråga går till utrikeshandelsminister Anna Hallberg.

Frågestund

Vi har ju inte bara en smittspridningskris i världen, utan vi har också en ekonomisk kris som till stora delar beror på stora problem i vår utrikeshandel. Vi har, som vi har hört tidigare i dag, sett problem på EU:s inre marknad. Vi har också problem inom Världshandelsorganisationen, och vi ser en ökande protektionism. Sedan har vi Sverige, som alltid är en stark frihandelsvän och som är väldigt exportberoende.

Min fråga till statsrådet är hur statsrådet ser på frihandelns möjligheter postcorona och vad regeringen gör för att bidra till att få igång den internationella handeln igen.

Herr talman! Tack, Åsa Eriksson, för frågan!

Som jag sa tidigare har coronakrisen verkligen förstärkt de protektionistiska tendenser vi såg före krisen. Vi hade stora utmaningar i handeln före krisen, och nu har de förstärkts både i EU och globalt. Detta är väldigt oroväckande.

Jag är också orolig för att man nu säger att man ska flytta hem produktionen, handla mindre och sluta sina respektive länder. Det är inte lösningen, utan lösningen är att handla mer. Att ha öppna gränser och en rättvis och fri handel är fortfarande helt avgörande, även efter krisen. Annars stannar hjulen, och det skulle dessutom missgynna utvecklingsländer och länder som då inte får förmågan att resa sig ur fattigdom.

Naturvård och biologisk mångfald

Frågestund

Att vi ska ha en öppen och fri handel handlar också om solidaritet. Då handlar det även om att EU och vi som ett land inom EU måste agera på den globala och internationella arenan - inte minst genom WTO, som måste stärkas nu. WTO var i kris före pandemin, och man är i en ännu djupare kris nu. Nu får vi ta nya tag även på den globala arenan, och där ska Sverige vara en tydlig och stark röst.

Frågestunden var härmed avslutad.