Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Ibrahim Baylan.

Vi moderater tycker att alla Sveriges pensionärer förtjänar sänkt skatt och mer pengar i plånboken. Tyvärr sviker Socialdemokraterna en stor del av landets pensionärer. Man väljer nu att sänka skatten för dem som har de högsta pensionerna och struntar helt i att sänka skatten för dem med de lägsta pensionerna. Det är obegripligt, och det är väldigt orättvist.

Det betyder att majoriteten av de kvinnliga pensionärerna inte får någon skattesänkning den 1 januari. Det här är personer som har slitit ett helt liv som barnskötare, vårdbiträden, undersköterskor och mycket mer. De har kämpat, men de får alltså inte en enda krona i skattesänkning med regeringens budget.

Min fråga till Ibrahim Baylan är: Varför sänker regeringen och stödpartierna bara skatten för dem som har de högsta pensionerna?

Fru talman! Tack för en angelägen, om än något förvånande, fråga från Elisabeth Svantesson, Moderaterna!

Skatt ska betalas efter bärkraft. Det har varit den bärande principen i Sverige under lång tid. Men under den borgerliga regeringen rubbades detta. Pensionärerna fick helt plötsligt betala högre skatt på samma inkomst. Detta lovade vi att vi skulle jämna ut, och det har vi gjort. Under förra mandatperioden gjorde vi det steg för steg för dem med lägst pensioner, och vi fortsatte under den här mandatperioden med resterande grupper som ligger över denna punkt.

Under tiden har Moderaterna tillsammans med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna genomfört nya orättvisa klyftor mellan löntagare och pensionärer. Och nu står alltså Elisabeth Svantesson och ondgör sig över att pensionärerna inte får tillräckligt. Med en socialdemokratiskt ledd regering kommer vi alltid att prioritera pensionärerna och steg för steg ta bort den orättvisa klyftan mellan löntagare och pensionärer i beskattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Tack för svaret! Det här är intressant. Pensionärerna har fått skattesänkningar på 27 miljarder de senaste tio åren. Det är väldigt bra. 21 av dessa miljarder har Moderaterna genomdrivit. I år fick till exempel alla pensionärer, även kvinnorna med lägst pensioner, sänkt skatt.

Jag hör att statsrådet inte klarar av att svara på frågan om varför inte landets alla pensionärer får sänkt skatt. De kvinnor som har slitit inom äldreomsorgen och inom skolan får ingen sänkt skatt. Min fråga återstår: Varför det?

Fru talman! Det är nästan så att man ser skammens rodnad. Under den borgerliga regeringen betalade en pensionär i genomsnitt 1 000 kronor mer i skatt än en löntagare med motsvarande inkomster.

Denna orättvisa gick vi till val på att ta bort. Det är det vi håller på med, steg för steg. Skatt ska betalas efter bärkraft och inte efter ålder, Elisabeth Svantesson. Det är den politiken du har drivit när du har varit i regeringsställning, och det borde ni faktiskt skämmas för. Pensionärerna förtjänar bättre än så.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till socialminister Lena Hallengren.

Många av oss ser nu fram emot att åka hem till våra familjer för att fira jul och nyår och tillbringa tid med dem som betyder mest för oss.

Tyvärr är det inte alla som har den förmånen. För många innebär den här tiden på året ensamhet och ett enormt stort lidande. Jul och nyår är en extra svår tid för den som mår psykiskt dåligt. Nyårsdagen är en dag då många försöker ta sitt liv.

Jag har nu fått veta att den rikstäckande hjälplinje som erbjuder anonymt och kostnadsfritt samtalsstöd för personer med psykisk ohälsa ska läggas ned vid årsskiftet. Det är ett beslut som är enormt oroväckande.

Därför vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att säkerställa att personer som mår psykiskt dåligt har någonstans att vända sig efter det att den nuvarande hjälplinjen läggs ned.

Fru talman! Tack, Clara Aranda, för frågan och möjligheten att reda ut någonting som jag förstår att många blir oroade över när de läser om!

Också jag har nåtts av frågeställningen på olika sätt. Hjälplinjen är en viktig möjlighet att få kontakt inte bara med vården utan också med personer som man kan samtala med. Det är regionerna som tillsammans driver Hjälplinjen som har bestämt sig för att man inte längre ska driva den i denna form utan i någon annan form.

Jag kan konstatera att om man nu har bestämt sig för att driva Hjälplinjen i annan form framkommer inte det så himla tydligt för dem som behöver den. Jag tror att det vore klokt med en bättre dialog från regionerna i sammanhanget. Jag har också ställt frågan för att få klart för mig om det beror på resursbrist eller liknande, men man vill helt enkelt ha en annan organisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan svara Clara Aranda och alla som undrar att det gäller att vända sig till vården när man känner att man har ett behov av vård, omsorg eller stöd. Om det är akut ska man naturligtvis vända sig akut, och om det inte är akut ska man vända sig till primärvård eller annan vård.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! En nedläggning kan inte under några omständigheter accepteras.

På ett år tar Hjälplinjen emot 30 000 samtal men kan endast besvara 14 000 av dessa. Det visar på att verksamheten måste utökas, och inte läggas ned. Vi sverigedemokrater vill se en statligt finansierad nationell och rikstäckande hjälplinje som kan svara upp till det stora behov som finns.

Därför skulle jag vilja veta hur socialministern ser på att staten tar över ansvaret för denna viktiga verksamhet.

Fru talman! Jag vill påminna Clara Aranda och alla som lyssnar om att 1177 är en gemensam linje. Det är varje region som ansvarar för den, men oavsett var i landet man bor kan man ringa 1177 för att få svar på frågor om vård, råd eller på andra sätt information om var man vänder sig i vården.

Ambitionen från regeringens sida är att tillsammans med regionerna utveckla 1177 så att det verkligen är dit man vänder sig. Det handlar om att kunna få egenvårdsråd men också om att kanske få digital vård och hjälp med tidsbokning inom specialistvård eller primärvård. Det är synen på 1177 från regeringens sida.

Fru talman! Jag vill vända mig till näringsminister Baylan.

Min fråga lyder: Är näringsministern beredd att inkludera skattesystemet och därmed skatteadministrationen i ett framtida arbete med inriktning på regelförenkling?

Den senaste internationella mätning som är gjord av OECD visar att regelförbättringsarbetet har försämrats sedan 2015, då mätningen och undersökningen gjordes dessförinnan. OECD rapporterar också att det finns brister i den svenska analysen och konsekvensberäkningarna när man gör förändringar. Om vi tittar på Världsbankens rankning ser vi att det i mycket större utsträckning går åt tid för detta i svenska företag än i närliggande länders företag.

Fru talman! Tack, Per Åsling, för en väldigt viktig fråga! Jag kommer faktiskt precis från ett möte med landets landshövdingar med just detta som tema. Bakgrunden är att jag under hösten tillsammans med Företagarna och Svenskt Näringsliv har åkt runt och mött över 75 företag som fått redogöra för exakt vad som är problemet. Det har gällt regler men också i allra högsta grad tillämpning, handläggning och attityder. Då har det framkommit att vi faktiskt verkar vara något så unikt som ett land där skattemyndigheten tas fram som ett gott exempel när det gäller bemötande, handläggningstider med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det innebär inte att vi har gjort allt som behövs, tvärtom. Vi behöver påskynda detta arbete ytterligare, inte minst nu när digitaliseringen ger nya möjligheter.

Frågan från Per Åsling var om skattesystemet var en del av detta. Per Åsling vet ju att vi har kommit överens om att göra en ordentlig, övergripande skatteöversyn. Det är klart att det ska vara så enkelt som möjligt.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag ställer frågan just därför att jag vet att ministern nu har åkt runt i landet. I departementets kommunikation om resornas motiv har dock inte regelförenklingsarbetet lyfts upp.

Världsbanken konstaterar att medan svenska företag lägger 122 timmar på skatteadministration lägger finska 90 och norska 79. Det finns mycket att göra.

Fru talman! Det är ju så: Ordning och reda ska vi ha. Det uppskattar alla. Det är en av anledningarna till att Sverige framhålls som ett av de länder i världen som har bäst företagsklimat. Det är ordning och reda och hyfsat fritt från korruption. Det innebär dock inte att vi ska slå oss till ro. Det är mot den bakgrunden vi har inlett den här förenklingsresan.

Jag vill betona att det inte bara handlar om regler utan också om tillämpningen av dessa. Hur går det till när företagen möter myndigheterna? Även där finns det väldigt mycket att göra. Jag ser fram emot att fortsätta driva det arbetet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hallengren och är en repris.

Hjälplinjen, som sedan 2002 gett samtalsstöd åt människor i kris, läggs ned vid årsskiftet. Verksamheten finansieras av landets regioner och sköts av bolaget Inera. Beslutet har fattats av Ineras vd, på inrådan av regionernas tjänstemän. Enligt Inera ska detta in i regionernas ordinarie arbete.

Ingen av storstadsregionerna planerar någon ny tjänst som ersättning för Hjälplinjen. Den stora fördelen har varit att man kan vara anonym när man ringer Hjälplinjen.

Fru talman! Avser ministern att göra någonting åt beslutet att lägga ned Hjälplinjen i en tid av ökad psykisk ohälsa och stora ekonomiska svårigheter för regionerna? Skulle det finnas möjlighet att ge garantier för att en region tog hand om det här med bistånd, eller en myndighet? Det känns som en mycket viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för frågan och också för det förtydligande som Karin Rågsjö inleder frågan med. Det är väldigt viktigt att säga att regionerna har ett ansvar för all hälso- och sjukvård. Det gäller även för personer som har psykiska diagnoser eller symtom. De har fått möjlighet att vända sig till bland annat Hjälplinjen. Det har varit väldigt uppskattat.

När Inera nu ska avveckla Hjälplinjen verkar man inte ha någon vidare dialog med alla som oroar sig. Jag tycker att det är viktigt att regionerna har det och vill gärna använda detta tillfälle till att säga det.

Jag kan inte här lova att regeringen ska ta över en del av landets sjukvård - det är egentligen det som ligger i frågan. Vi gör däremot allt vi kan för att se till att 1177 ska fungera. Att Inera fattar detta beslut innan 1177 har infört något motsvarande vill jag ta tillfället i akt att beklaga. Det är dock inte mitt beslut.

Fru talman! Precis som ministern sa är detta väldigt olyckligt. Det lustiga, eller olustiga, är att regionerna själva inte har någon speciell koll på det. När man pratar med sina kollegor säger de: Va? Det här måste man kolla av, för det har skötts extremt dåligt kommunikationsmässigt. Självklart kan man inte dra in en verksamhet om man inte kan härbärgera den någon annanstans.

Jag är glad att ministern är på banan och kanske frågar sina ledamöter.

Fru talman! Jag frågar inte mina ledamöter, utan jag konstaterar att man runt om i landets 21 regioner tidigare har delat på ansvaret genom Inera. Det är inte en resursfråga att man i dag vill organisera det på ett annat sätt. Däremot måste man när man byter sätt att organisera verksamheten vara säker på att det fungerar lika bra och helst ännu bättre. Det borde vara därför man omorganiserar och förändrar verksamheten.

Så här långt har jag inte fått till mig att det är en fråga om resurser. Man har en annan tanke, och den behöver uppenbart kommuniceras bra mycket tydligare än så här.

Fru talman! Energipolitiken är viktig för klimatet. Svensk energi har unika förutsättningar att spela en viktig roll i den globala klimatomställningen, där Sveriges elproduktion är renast i hela EU. Rapport efter rapport har under året visat att vi kommer att behöva mer el i framtiden, inte mindre, och då på rätt plats vid given tidpunkt. Så ser det inte ut i dag.

Med detta som bakgrund går min fråga i dag till statsrådet Ibrahim Baylan. Staten är huvudägare i Vattenfall. Vattenfall har beslutat om nedläggning av Ringhals 1 och 2. Tvåan läggs ned redan nu vid årsskiftet. Transmissionen från norr till söder är inte utbyggd och är en flaskhals. Dessutom är effekt- och kapacitetsutmaningen i södra Sverige stor. Om vi ska klara klimatutmaningen på riktigt, har regeringen gjort någon konsekvensanalys av vad Vattenfalls beslut att stänga Ringhals 1 och 2 kommer att innebära för Sverige, framför allt för södra Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Att se till att näringsliv, industrier och hushåll har tillgång till el är oerhört centralt i ett modernt samhälle. Så är det i dag, och så är det i framtiden. Ska vi dessutom göra det på ett sätt som inte skadar miljön och klimatet måste vi se till att i allt högre grad minska koldioxidutsläpp och annat.

På det sättet har Sverige det väl förspänt. Vi har världens näst mest koldioxidsnåla elsystem. Det ska vi vara stolta över. Vi har dessutom haft, fram till ganska nyligen, en stabil politik där fem partier har jobbat tillsammans. Det har varit fantastiskt framgångsrikt.

Vi har nu det största överskott av el som Sverige någonsin har haft. Vi har haft förändringar - det har lagts ned kärnkraftsreaktorer tidigare - men vårt överskott har trots detta ökat.

Vad vi behöver göra är att öka investeringarna i näten. Det är där vi har problemet. El kommer vi att ha, både i dag och i morgon, men vi måste också se till att den kommer till rätt ställe. Då är det sista Sverige behöver mer osäkerhet - det som Moderaterna och Kristdemokraterna har bidragit till.

Fru talman! Det är helt rätt att vi har el i Sverige. Vi har ett elöverskott. Men vi har det absolut inte på rätt ställen vid rätt tidpunkt. Ska vi kunna vara trovärdiga i att företag kan etablera sig i Sverige bör de kunna lita på att elen finns där den gör sig bäst.

Är inte risken, till exempel vid en tioårsvinter i Skåne eller i Stockholm, att situationen blir oerhört ansträngd och att medborgare och företag inte kan lita på att det finns tillräckligt med el i framtiden?

Fru talman! Vi ska naturligtvis alltid se till att våra medborgare och våra industrier har den el de behöver. För detta har vi en elproduktion som vida överstiger vår konsumtion. För detta har vi dessutom ett nordiskt samarbete. För detta har vi dessutom kablar till utlandet som gör att vi kan köpa och sälja för att försäkra oss om att vi har el.

Det nya är däremot att det har skapats stor osäkerhet eftersom Moderaterna och Kristdemokraterna lämnat det blocköverskridande samarbetet. Det beklagar jag. Jag tror att det är den största risken för kärnkraften och för Sveriges energiförsörjning i längden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga ställer jag till socialminister Lena Hallengren: Hur ser regeringen på att de privata sjukvårdsförsäkringarna ökar kraftigt?

Det är enskilda som i ökande utsträckning tecknar försäkring, och det är enskilda som genom sina arbetsgivare eller fackförbund får sådan försäkring. Bakom detta ligger att man inte accepterar de långa väntetiderna till diagnostik och behandling i den offentliga vården.

Hur ser regeringen på detta, och tänker regeringen göra något?

Fru talman! Tack så mycket, Barbro Westerholm, för en verkligt viktig fråga! På kort sikt kan man fundera på vad privat finansiering av sjukvård får för konsekvenser och vilken annan vård det tränger ut. Men jag är framför allt bekymrad på lång sikt eftersom det får konsekvenserna att vi inte använder våra gemensamma resurser på bästa sätt för att öka tillgängligheten för alla och att vi inte får en vård efter behov utan successivt får en vård efter betalningsförmåga. Jag är väldigt bekymrad över detta.

Jag tror att vi måste möta detta med ökad tillgänglighet och bättre bemötande - jag gillar inte ordet service, för det är inte en service att få vård utan en rättighet man har för att man betalar skatt. Vi behöver därför göra förändringar i primärvården och använda digitala lösningar för att se till att människor upplever en tillgänglig hälso- och sjukvård så att det inte uppstår behov av privata sjukvårdsförsäkringar.

Fru talman! Vår hälso- och sjukvård bygger på solidarisk finansiering och en jämlik vård. Exempelvis årsrika människor och människor med låga pensioner utsätts så att säga för dubbla hot och får vänta längre på vård och omsorg. Detta är oerhört allvarligt, så det behövs ganska snabba förändringar.

Fru talman! Jag är inte av någon annan uppfattning än att det verkligen är en stor fara för vårt gemensamt finansierade sjukvårdssystem om de privata sjukvårdsförsäkringarna ökar och skapar en gräddfil eller en alternativ väg in till vården. Jag fortsätter gärna dialogen med Barbro Westerholm och andra ledamöter i riksdagen om att begränsa privata sjukvårdsförsäkringar och se till att det är den generella välfärden och sjukvården efter behov som styr.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet Ibrahim Baylan. Regeringen gjorde under förra mandatperioden stora satsningar för att hela landet ska kunna växa och utvecklas så att vi får ett starkt och jämlikt Sverige. Men vi behöver göra mer. Jag undrar därför vilka näringspolitiska satsningar du anser krävs för att hela landet ska leva, utöver det vi redan gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Bland de konkreta förslagen på riksdagens bord finns bland annat en ytterligare satsning på Almi, som bidrar till att bolag kan komma till och växa ute i landet. Därutöver har vi stora satsningar på kompetensförsörjning och utbildning ute i landet.

Jag tror dessutom, fru talman, att den stora utmaning i form av klimatomställningen som vi nu har framför oss är en ypperlig möjlighet för hela vårt land, inte minst därför att vi är ett land med stora naturresurser som skulle kunna bidra till denna omställning på ett bra sätt. Det är bra för omställningen, men det skapar också nya jobb och tillväxt.

Ett konkret exempel på detta är den reduktionsplikt vi har genomfört. Det handlar om att vi ska få fram mer biodrivmedel, inte minst från restprodukter av den skog som finns över hela vårt land.

Fru talman! Tack, Ibrahim Baylan, för svaret!

I veckan kunde vi hemma läsa att Södra Skogsägarna och Ikea gör en satsning på över 300 miljoner under en tioårsperiod för masterutbildningar, professurer och forskning. Jag skulle vilja fråga statsrådet hur han ser på denna satsning och vad vi mer skulle kunna göra av den.

Fru talman! Vi har startat samverkansprogram med industrin för att kunna addera till de insatser som görs. Jag blir väldigt glad när jag hör om den typ av satsningar som Ikea och Södra Skogsägarna gör. Det bidrar både till att skapa en mer hållbar utveckling och till att skapa jobb och tillväxt som vi också kan exportera till andra länder. Det behövs verkligen i en värld där klimatfrågan är så stor.

Fru talman! Min fråga går också till näringsminister Ibrahim Baylan. I våras fick näringsministern träffa företrädare för miljöorganisationer, och en namninsamling med drygt 45 000 underskrifter lämnades över. De som skrivit under krävde att statens skogsbolag Sveaskog skärper sig. Kraven var att alla skogar med höga naturvärden ska skyddas, att Sveaskog ska vara en förebild och ligga i framkant när det gäller hyggesfritt skogsbruk och att avkastningskraven ska sänkas. I förrgår kom nya krav. De gällde bland annat ändrade ägardirektiv, utfasning av kalhyggen och fridlysning och fredande av alla skogar med höga naturvärden.

Vid tidpunkten för överlämnandet sa Ibrahim Baylan att han inte var så insatt i skogsfrågorna eller Sveaskog. Men jag antar att Ibrahim Baylan nu har satt sig in i frågorna och undrar hur han anser att Sveaskog faktiskt kan bli ett föredöme när det gäller att fasa ut kalhyggena och stoppa avverkningarna i naturskogarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Rebecka Le Moine, för en angelägen fråga! Jag skulle nog säga att Sveaskog på många sätt är ett föredöme. Innebär detta att de är perfekta? Nej, självklart inte. Det går alltid att utveckla verksamheten.

Just Sveaskog och hur de hanterar skogen är också föremål för det januariavtal som våra båda partier tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna står bakom. Det innebär att vi kommer att jobba ganska tätt med Sveaskog, både för att se till att vi kan utveckla verksamheten och för att skydda skyddsvärda skogar. Vi måste i vårt land kunna hålla balansen mellan ett hållbart skogsbruk och brukande av skogen så att det gynnar såväl jobb och tillväxt som klimatomställningen, inte minst när det gäller det jag nämnde i föregående fråga, att ställa om transportsektorn, där biodrivmedel från restprodukter av skogen kommer att behövas.

Fru talman! Tack, Ibrahim Baylan, för svaret! Det låter som en upprepning av ett tidigare svar på samma område vid en tidigare frågestund här.

Sedan förra frågestunden har Sveaskog avverkningsanmält skogar med mycket höga naturvärden. På frågor från miljörörelsen har de inte kunnat redovisa de naturvårdsbedömningar som de har sagt att de ska genomföra.

Jag har med mig en lista över tio avverkningsanmälda skogar med misstänkt höga naturvärden. Jag hoppas att du vill titta på listan och vidta nödvändiga åtgärder.

Fru talman! Jag tror att de allra flesta inser att det är många olika intressen som ska balanseras. Vi har stort behov av att ställa om, inte minst transportsektorn. Vi har ett skogsbruk som har gjort att skogen har vuxit de senaste hundra åren och som också gör att vi kan bruka den på ett ansvarsfullt sätt.

Samtidigt finns det skyddsvärda skogar som vi alla är angelägna om ska finnas kvar för kommande generationer. Den balansakten behöver vi jobba vidare med, både i Sveaskog och i skogspolitiken som helhet.

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern. Egentligen skulle man kunna ställa rätt många frågor till henne, fru talman - om varför kabinettssekreteraren har bytts ut eller hur det kommer sig att en tidigare ambassadör i Kina som regeringen har tillsatt har åtalats. Men det är inte detta jag tänkte väcka frågor om.

Jag har läst en debattartikel i dagens Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad, som uppmärksammar de hot som finns i Europa i dag när det gäller demokrati och öppenhet, men också mord på grävande journalister. Det senaste exemplet är att Maltas premiärminister har meddelat sin avgång därför att han nu kopplas allt närmare ett journalistmord i sitt land. Det är en socialdemokrat.

Liknande saker har hänt i Tjeckien; där gäller det också en socialdemokrat. Detta kan inte vara helt främmande för Ann Linde, som har varit aktiv i den europeiska socialdemokratiska organisationen. Min fråga till utrikesministern är därför: Vad tänker den svenska regeringen göra gentemot länder som Malta, där statsledningen kopplas till mord?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag skulle med glädje besvara de första två frågorna och hoppas att jag får tillfälle till det senare.

När det gäller journalister och de hot som mediepersoner utsätts för är det oerhört angeläget att komma till rätta med det. Därför startar regeringen nu en demokratisatsning, Drive for Democracy, där mediefrihet och journalisters säkerhet är ett huvudtema.

När mord har skett ska naturligtvis poliser i respektive land se till att komma till rätta med förövarna och ställa dem till svars. Det gäller alla länder och oberoende av vilken politisk färg en regering har.

Fru talman! 30 miljarder kronor fattas för välfärden. Varannan kommun kommer att spara på dem som mest behöver samhällets hjälp. Det är inte acceptabelt att svenska pensionärer tvingas plocka pantburkar och frysa eller att de inte får ordentlig mat varje dag, om de ens har turen att varje dag få den mat de ska ha och inte blir utan en vecka eftersom de glömts bort.

Det här händer samtidigt som Iraks försvarsminister verkar ha fått bidrag från vår välfärd, samtidigt som våldet och brottsligheten ökar och samtidigt som IS-terrorister promenerar fritt på våra gator. Jag frågar därför: Anser socialministern att regeringen har skapat ett tryggt, säkert och inkluderande samhälle för Sveriges pensionärer?

Fru talman! Jag vet inte när man ska överraskas av en sverigedemokrat i talarstolen. Att det skulle finnas någon som helst koppling mellan att pensionärer har låg pension och att det finns IS-terrorister på olika ställen i världen, även i Sverige, är verkligen att skapa motsättningar som jag inte ser.

Vi har utmaningar i det här landet, som vi har haft under lång tid. En del av dem har vi kommit till rätta med. Att utforma svensk välfärd så att människor känner trygghet är vår absoluta ambition. Det handlar om hälso- och sjukvård, det handlar om äldreomsorg, det handlar om trygghetssystem och det handlar om socialtjänst.

Jag kan ge exempel på vad regeringen faktiskt gör för att pensionärer ska få bättre ekonomi, eftersom det var det Ann-Christine From Utterstedt började med. Det är att höja garantipensionen, att sänka pensionärsskatten och att införa en ökning av bostadstillägget i pensionssystemet. Det gör att de lägsta pensionerna faktiskt blir högre.

Jag tror att det är en bättre början att gå den vägen i stället för att ställa grupper mot varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till socialminister Lena Hallengren.

Hon har i ett skriftligt svar på en fråga från mig angående stängning av Sis ungdomshem Lövsta, som stängdes för nio månader sedan, svarat att det stängdes på grund av arbetsmiljöskäl och säkerheten för de placerade ungdomarna.

Två konsekvenser av det beslutet är att lokalerna i dag står tomma, till en årlig kostnad på ungefär 10 miljoner, och att ett antal nyckelpersoner fortfarande är anställda men ägnar sig åt lokalvård i stället för att ge vård och stöd till ungdomar. Även den övriga personalen ägnar sig åt något annat än stöd till och vård av unga.

Anser ministern att det är rimligt att Sis har tomma lokaler som kostar många miljoner i stället för att de används för vård av och stöd till barn och unga?

Fru talman! Tack, Martina Johansson, för frågan!

Det är rimligt att de lokaler som Sis använder för vård och behandling av unga är ändamålsenliga. Det är också rimligt att man kan bedriva en god verksamhet av hög kvalitet, att personalen kan känna sig trygg och att de unga som behandlas på hemmet upplever att det är en miljö som är tillräckligt bra för syftet med att de är placerade där. Så var inte fallet med Lövsta. Det fanns stora problem, precis som Martina Johansson redogjorde för här och som jag har skrivit i mitt frågesvar.

Det är väldigt ovanligt att man vidtar åtgärden att till och med stänga ett behandlingshem. I det här fallet är jag glad att man gjorde det. Det hade varit betydligt värre om verksamheten hade fått fortsätta bedrivas.

Det är klart att ambitionen inte är att ha tomma lokaler som kostar skattebetalarna en massa pengar eller att personal inte ska arbeta. Exakt hur de lokalerna kommer att användas kan jag inte svara på i den här frågestunden. Men det är klart att myndigheten arbetar för att både resurserna och lokalerna ska användas på ett bättre sätt.

Fru talman! Jag har vid flera tillfällen för Vänsterpartiets räkning lyft upp den oroväckande utvecklingen i Chile. Under hösten har det varit omfattande protester mot ojämlikheterna i landet. Protesterna har mötts med brutalt våld från polis och militär. Det väcker obehagliga minnen av Pinochets militärdiktatur. 26 personer har dödats. Över 11 000 har skadats, varav 280 har skadats i ögat av gummikulor. 15 000 har gripits. Och polisens användning av sexuellt våld har fyrdubblats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är dags för Sverige att höja rösten för Chiles folk. Utrikesminister Ann Linde bör kalla upp Chiles ambassadör till UD och fördöma övervåldet och undantagstillståndet och att man har satt in militär mot vanliga människor. Regeringen bör kräva att EU pausar uppdateringen av associationsavtalet med Chile. Och Sveriges vapenexport till den chilenska militären bör stoppas.

Vad gör den svenska regeringen för Chiles folk?

Fru talman! Tack för frågan, Håkan Svenneling!

Jag har flera gånger uttalat mig om situationen i landet för att understryka vikten av att de mänskliga rättigheterna respekteras och att myndigheterna inte utövar oproportionerligt våld. Frågor om demokrati och mänskliga rättigheter diskuteras löpande i våra kontakter med Chile, inklusive med ambassaden.

UD publicerade 2017 en rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Chile. Där togs bland annat ekonomisk ojämlikhet, segregation och polisbrutalitet upp. Rapporten kommer nu att uppdateras, och nästa år kommer de senaste månadernas händelser att vara en del av den granskningen.

Fru talman! Jag har en fråga till biståndsminister Peter Eriksson.

Jag tror att många anser att vi politiker ska göra allt för att förhindra skatteflykt och att det är särskilt viktigt när det drabbar fattiga människor. EU tog därför fram ett förslag om så kallad land-för-land-rapportering för multinationella företag, för att de öppet ska redovisa sina vinster och hur mycket skatt de betalar i de länder de är verksamma i. Tyvärr blockerade nyligen Sverige tillsammans med Cypern, Luxemburg och Malta det förslaget i konkurrensrådet.

Enligt både kommissionen och det finska ordförandeskapet är det här en redovisningsfråga och inte en skattefråga. Det handlar alltså inte om att ta ut skatter utan om att redovisa dem. Och sådan rapportering finns redan för banksektorn. Varför ska det då inte finnas för multinationella företag, som här föreslås?

Miljöpartiet lovade i valrörelsen att vara för land-för-land-rapportering. Varför håller ni inte era löften till de allra fattigaste?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Kristdemokraterna för att de hittills inte har ställt upp i den kampanj som Moderaterna och Sverigedemokraterna har när det gäller sänkt bistånd och att ta bort enprocentsmålet.

Eftersom det här är en ren skattefråga överlämnar jag den till det statsråd som har ansvar för att besvara allmänna frågor.

Fru talman! Nu ställdes frågan till Miljöpartiet. Men jag svarar naturligtvis för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har tyvärr inte varit involverad i frågan. Men jag ska se till att Désirée Pethrus får svar på sin fråga, som är på en ganska detaljerad nivå.

Fru talman! En av mina starkaste upplevelser som förtroendevald var när jag besökte två kvinnor i ett fängelse i Phnom Penh. De hade blivit inlåsta på obestämd tid utan rättegång för att de hade försvarat rätten till sin mark som regeringen hade tagit ifrån dem.

Den maktlöshet som jag kände där i fängelset känner jag fortfarande när det kommer rapporter från Kambodja om alltmer auktoritära metoder från Hun Sens regering. Sverige är en av de största och mest långvariga biståndsgivarna till landet. Det är jättebra. Men dessvärre tar premiärminister Hun Sen ibland svenskt bistånd till statliga institutioner till intäkt för att Sverige skulle stödja hans gräsliga regim.

Hur tänker regeringen säkerställa i den nya landstrategin för Kambodja att biståndet verkligen går till det hårt prövade folket och till civilsamhället, som har ett alltmer krympande utrymme för att agera? Den frågan ställer jag till biståndsministern.

Fru talman! Jag tycker att det är fullt rimligt att ställa denna fråga till mig.

Utvecklingen i Kambodja är väldigt oroväckande. Det fria ordet förtrycks, och människor förtrycks på ett oacceptabelt sätt. Detta kommer att ge mycket bekymmer i framtiden.

Sverige har länge funnits i Kambodja som biståndsgivare. Vi riktar biståndet starkt mot civila grupper och civilsamhället. Vi försöker ge stöd till sådana som vill föra fram sina åsikter fritt. Dessa står ofta i opposition till regeringen.

Jag vill passa på och tala om att svenskt bistånd inte utgår som stöd till regeringen. Vi är tvärtom oroliga och bekymrade över utvecklingen. Vi ska snart skriva en ny strategi för Kambodja när det gäller biståndsverksamheten. Detta kommer att återspeglas där.

Fru talman! Jag vill rikta en fråga till utrikesministern. Den handlar om Ryssland och Ukraina.

Ledarna för Ukraina och Ryssland har mötts för att ha ett samtal. Det skedde i Paris och i Normandieformatet. Detta är naturligtvis mycket välkommet så att det kan bli ett slut på den ryska aggressionen gentemot Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad som har hänt i och med detta är att parterna kom överens om att Minsköverenskommelsen gäller. Talmännen i de olika parlamenten har också uttalat sig och sagt att Minsköverenskommelsen gäller. Zelenskyj har dessutom tagit kontakt med Europeiska rådets ordförande Charles Michel och vädjat om att EU ska fortsätta med sina sanktioner gentemot Ryssland.

Jag ser detta som en väldigt viktig fråga, för om det ska bli en hållbar överenskommelse behöver Ukraina ha stöd.

Avser utrikesministern att fortsätta arbeta för att Sverige ska biträda sanktionerna gentemot Ryssland?

Fru talman! Ja. Låt mig utveckla svaret lite.

Vi håller väldigt starkt fast vid sanktionerna. Man får, enligt vår uppfattning, inte lov att ändra dem förrän Minskavtalet är uppfyllt i dess helhet. Vi har haft möjlighet att framföra detta. Jag har träffat både den ukrainska och den ryska utrikesministern. Statsministern var dessutom nyligen i Kiev. Vi har då försäkrat Ukraina om vårt totala stöd för ett fortsatt arbete mot den ryska annekteringen av Krim och aggressionen i östra Ukraina. Vi vill på inget sätt att man upplöser eller förminskar betydelsen av sanktionerna mot Ryssland, trots att sådana förslag har kommit upp i EU.

Fru talman! Min fråga går till Ibrahim Baylan. Vi är alla emot våldsbrott mot kvinnor, men när vi talar om de konsekvenser som måste möta dem som begår brotten förändras tonläget.

I dag uppger mer än var tredje kvinna i åldern 20-24 år att de har utsatts för sexualbrott. Nästan varannan kvinna i samma åldersgrupp uppger att de mycket eller ganska ofta har tagit en annan väg på grund av oro för brott.

Nyligen hittades två unga kvinnor - Emilia och Wilma - mördade. Det är uppenbart att det största hotet mot kvinnor i Sverige i dag inte handlar om kvotering till bolagsstyrelser, delad föräldraförsäkring eller något som framförts i en feministisk högtravande låtsasteori. Det riktiga hotet finns där ute i verkligheten. Det är inte acceptabelt att kvinnor känner denna osäkerhet i Sverige.

Om målet verkligen är att vi ska ha ett jämställt samhälle är det allvarligt att tillvaron begränsas på grund av oro över att utsättas för brott. Det drabbar främst de enskilda kvinnorna, men i förlängningen är det ett problem för oss alla. Vad krävs för att den feministiska regeringen ska ta detta på allvar? Ni har haft ett antal år på er nu.

Fru talman! Tack, Katja Nyberg, för en angelägen fråga! Vi ska naturligtvis göra vårt yttersta för att se till att kvinnor i vårt samhälle känner sig trygga. Det finns inga genvägar, utan man måste se till att både förebygga brott och beivra dem när de sker.

Det är mot denna bakgrund som regeringen under snart fem och ett halvt år har förstärkt resurserna till polisen med målet att det ska bli 10 000 fler polisanställda. Det är också mot denna bakgrund som vi har skärpt ett stort antal straff för att det ska beivras när någon har begått ett brott. Det ska vara tydligt vad samhället tycker i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Innebär detta att allt därmed är löst? Nej. Jag tror att man ständigt måste jobba för att se till att vi har ett samhälle som fungerar för såväl män som kvinnor. Att trygghet är centralt i regeringens arbete behöver ingen betvivla.

(Applåder)

Fru talman! Just nu pågår förhandlingar om ett nytt tilläggsavtal till havsrättskonventionen med syfte att skapa ett nytt system för att skydda biologisk mångfald på internationellt vatten.

Internationellt vatten eller hav utanför nationell jurisdiktion täcker över 40 procent av vår planet och regleras genom ett fragmenterat regelverk. Detta resulterar i en snabbt nedåtgående spiral för våra hav och livet i dem.

Tilläggsavtalet är viktigt och kommer att ligga till grund för om vi ska klara våra globala havsmål. När det gäller denna förhandling är det helt tyst från regeringen gentemot riksdagen, och för all del i övrigt också. Jag har hittat ett protokoll från förra mandatperioden där utrikesutskottet fick information om förhandlingarna. Ändå har ministern i ett tidigare svar till mig sagt att Sverige är mycket aktivt i förhandlingarna.

Min fråga till utrikesminister Ann Linde blir därför följande: Hur driver regeringen på i förhandlingarna, och kan riksdagen framgent förvänta sig att mer regelbundet bli informerad av ministern i frågor som rör denna förhandling?

Fru talman! Tack, Elin Segerlind, för en viktig fråga! Greenpeace har varje onsdag under en lång tid stått utanför Utrikesdepartementet och uppmärksammat oss på frågan. Jag har också varit ute och talat med dem.

Sverige är pådrivande i havsrättsförhandlingarna för att man ska skydda en mycket större yta. Jag tror att det nu handlar om 1 procent, och man vill gå upp till 30 procent. Det är något som vi stöder.

Jag har alls inget emot att komma till utskottet och tala om frågan. Det är bara att kalla så kommer jag och berättar mer. Detta görs naturligtvis i nära samarbete med miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Kanske kan båda komma?

Fru talman! Återigen har regeringen tvingats backa från ett lagförslag angående andning och sondmatning. Människor far illa medan regeringen prövar sig fram mellan olika lagtekniska lösningar. Det krävs mycket mer för att personer med funktionsnedsättning ska kunna andas ut.

Förra veckan uttalades sig socialministern under den internationella funktionshinderdagen på följande sätt: "Idag är det så, assistansen funkar inte tillräckligt bra. Vi har befunnit oss där lite för länge. Därför är det min prio ett, två och tre den här mandatperioden att få assistansen att funka bra igen."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! När assistansen inte funkar tillräckligt bra finns det människor som inte får det stöd som de behöver för att kunna äta, klä på sig, gå på toaletten och vara delaktiga i samhället. Förslaget i januariöverenskommelsen räcker inte för att fixa detta. Kommer socialministern att göra verklighet av sina ord och se till att göra de lagändringar som krävs för att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet?

Fru talman! Tack, Pia Steensland, för frågan! Tack för att du återkommer, och inte bara i detta forum! En minut är alldeles för kort tid för att resonera om detta. Jag tror att Pia Steensland och alla andra förstår att detta inte är rätt tillfälle för att resonera sig fram till nya lösningar och idéer eller för att berätta om vad regeringen har för avsikt att göra utöver januariavtalet.

Det som står i januariavtalet, regeringens samarbete ihop med Centerpartiet och Liberalerna, gäller. Vi säger inte att det är det enda vi kommer att göra, men detta är det jag i dag kan säga att vi gör.

Jag vill använda mina sista 30 sekunder till att säga någonting om det faktum att vi än en gång tvingas backa. Jag önskar att vi inte hade behövt det. Jag är ju inte jurist, och det är heller inte kvalifikationer som någon i denna kammare ska behöva ha. Jurister finns till för att se till att det som vi politiker vill också är det som uttrycks i lag och det som ska ligga till grund för de beslut som sedan fattas.

Jag beklagar verkligen den omväg som har uppstått. Jag önskar att vi hade sluppit detta. Jag är dock glad över att vi gör en ändring så att det inte blir fel.

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Ann Linde.

Under de senaste veckorna har Iran skakats av de mest omfattande protesterna mot regimen sedan den islamiska revolutionen för 40 år sedan. Människor som har höjt sina röster och demonstrerat för sociala och ekonomiska reformer har skadats och fängslats, och enligt Amnestys siffror har över 200 demonstranter dödats.

Utrikesministern har tydligt markerat mot den iranska regimens brutala övergrepp mot sitt folk. Min fråga är: Hur kommer regeringen att följa utvecklingen i Iran nu, och hur kan Sverige, kanske tillsammans med andra EU-länder, stå upp för dem som har fängslats och som har hårda straff att vänta?

Fru talman! Jag tackar Azadeh Rojhan Gustafsson för en väldigt viktig fråga. Det är verkligen så att regeringen har varit väldigt tydlig när det gäller hur allvarligt vi ser på den senaste tidens utveckling i Iran, inte minst med de höga dödstalen och de många skadade. Vi har också framfört det här mycket tydligt till Iran, både här och i Iran.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns rättigheter som nu begränsas eller tas bort. Det gäller yttrandefrihet, demonstrationsfrihet och möjlighet till tillgång till internet. Man måste återgå till en situation där dessa rättigheter respekteras.

Vi har också verkat i EU för att vi ska få ett enat förhållningssätt i frågorna om Iran. Vår syn på mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är välkänd. Situationen i Iran är fortsatt allvarlig, och därför måste vi fortsätta att påpeka detta och ta upp det med Iran och i EU.

Fru talman! Felaktiga utbetalningar av socialbidrag kostar årligen skattebetalarna över en halv miljard skattekronor, enligt Delegationen för korrekta utbetalningar, som presenterade sitt betänkande i dag.

I Sundbyberg visar ett exempel att erbjudande av hembesök vid alla nya ansökningar om socialbidrag ledde till avslag för vart fjärde hushåll då de inte hade rätt till stöd, detta trots att personerna hade godkänt att socialtjänsten skulle komma och visste att den skulle komma. Nu behöver lagstiftningen förändras, så att oanmälda och systematiska hembesök åter blir tillåtna för socialtjänsten och andra myndigheter.

Jag skulle därför vilja fråga socialminister Lena Hallengren: När kommer regeringen att agera för att åter tillåta oanmälda och systematiska hembesök hos bidragstagare?

Fru talman! Nu har inte Josefin Malmqvist någon följdfråga, utan hon får väl återkomma vid en annan frågestund. Men jag är inte helt säker på att jag förstår hur den felaktiga utbetalningen ska undvikas genom att man gör ett hembesök.

Det är förstås viktigt att man har tillgång till all den kunskap som krävs om personens inkomst, att man vet var personen bor och att man vet om personen bor ihop med någon annan. Allt det här är naturligtvis helt centralt för att se till att personer som har rätt till och stort behov av det som är samhällets yttersta skyddsnät, nämligen försörjningsstöd, också får del av det. Ingen av oss vill ju att man ska få försörjningsstöd om man inte har rätt till det. Att ta alla möjligheter som finns att arbeta och ha en egen inkomst ska naturligtvis inte bara uppmuntras utan också krävas.

Men jag kan upprepa att jag inte är helt säker på hur ett hembesök skulle göra att man får rätt försörjningsstöd. Josefin Malmqvist får gärna återkomma med en skriftlig fråga, så ska hon få ett bättre svar.

Fru talman! De senaste månadernas massdemonstrationer mot sociala orättvisor, ojämlikhet, korruption och maktmissbruk har skakat om många länder i bland annat Latinamerika. Många oskyldiga människor har blivit beskjutna, mördade, fängslade och skadade. Av en feministisk utrikespolitik krävs ett kraftfullt ställningstagande och ett fördömande av brott mot mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I det här fallet syftar jag specifikt på det sexuella våldet i Chile och Bolivia. Det sker ett rasistiskt våld mot och förföljelser av urbefolkningen. Urfolkets kvinnor har blivit förnedrade, fått håret avklippt och blivit avklädda sina kjolar.

Avser utrikesministern för Sveriges del och inom FN att skicka en delegation eller observatörer för att kartlägga de brott som är begångna mot mänskliga rättigheter, särskilt mot kvinnor och urbefolkningen i de länderna?

Fru talman! Jag tackar Amineh Kakabaveh för den viktiga frågan. Det som har hänt både i Bolivia och i Chile ger anledning till väldigt stor oro. Man har gått emot mänskliga rättigheter. Man har dödat människor. Man har skadat människor. Det har varit en utökad polisbrutalitet. Det har varit ett militärt övervåld. Dock ser situationen väldigt olika ut.

Vi har på olika sätt protesterat mot det här, både genom svenska protester och via EU. Att ha en nationell delegation har vi inte planerat, som det ser ut nu. Däremot är vi väldigt angelägna om att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, får möjligheter att fortsätta sitt arbete. Hon har också besökt till exempel Chile och uttalat sig väldigt skarpt mot händelserna där.

Fru talman! Jag har en fråga till socialminister Lena Hallengren.

För några veckor sedan besökte jag det nätbaserade vårdföretaget Kry. Det var väldigt intressant. Jag fick av en grupp mycket kompetenta och kreativa personer en noggrann genomgång av hur man har jobbat med den nätbaserade vården. De beskrev för mig hur vården i vissa sammanhang är både kostnadseffektivare och bättre när den bedrivs på ett nätbaserat sätt än på ett traditionellt sätt. Då tänker jag att vi behöver mer av det här, inte mindre. Om någonting är både billigare och effektivare vill vi verkligen ha det.

Jag undrar dels vad regeringen gör för att det här sättet att arbeta ska kunna bli mer övergripande över hela landet, dels om de här personerna kan vara en del i lösningen på den kompetensförsörjningsproblematik som vi har. Vi kanske behöver kunna jobba i vården på nya sätt och andra sätt än i dag.

Fru talman! Jag tackar Kristina Nilsson för frågan. Att använda sig av "ny" teknik och dra nytta av de digitala lösningar som finns är absolut en framtid för vården. I dag presenterade Ibrahim Baylan, jag och forskningsministern en life science-strategi som bland annat handlar om hur man ser till att de digitala innovationerna verkligen förändrar och utvecklar vården.

När det kommer till de här nättjänsterna specifikt är inte frågan om man ska kunna få hjälp digitalt när det gäller vårdangelägenheter, utan i vilken form man ska få det. Jag ser gärna att regionerna bygger ut sin hälso- och sjukvård på ett sätt som gör att man kan nå både primärvården och andra delar av den specialiserade vården digitalt, så att det blir enkelt. Det sparar tid för alla inblandade, och man känner att vården verkligen finns mycket närmare och tillgängligare. Men det ska, tycker jag, helst inte ske via en vid-sidan-om-väg, vilket de digitala nättjänsterna i dag är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Julen närmar sig. Det ska vara en tid för alla barn. Men det är långt ifrån alla barn som får en fridfull och glädjande jul. Vissa barn får vara med om elände när mamma och pappa brister i sitt vuxenansvar. Det är också en tid då sjukvården får se baksidan av detta.

I dag finns statistik på hur många som kommer i kontakt med sjukvården på grund av våld i nära relation. Det går också att ta fram statistik på hur många av dem som har hemmavarande barn. Skulle man jämföra dessa siffror med hur många orosanmälningar som inkommit till socialtjänsten i samband med händelser blir det med största sannolikhet tydligt att det finns ett mörkertal av barn som kan misstänkas fara illa.

I dag är det godtyckligt huruvida sjukvården har infört rutiner för hur man ska förebygga detta. Det handlar om att som regel ställa frågan om det finns barn med i bilden och om att detta i sin tur följs upp med en orosanmälan.

Min fråga går till Lena Hallengren. Tycker inte ministern att detta ska vara en fastställd regel som gäller överallt, var man än bor i Sverige, så att färre barn och unga faller mellan stolarna?

Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för frågan.

Alla som arbetar i vård, omsorg och skola och som kommer i kontakt med barn och unga som de befarar far illa är skyldiga att göra en orosanmälan. Vården är inte på något sätt undantagen. Det är viktigt att man etablerar den typen av samverkan och relationer och att man inte känner att det är någon annans ansvar.

Det är en allvarlig situation, och det är viktigt att vara uppmärksam. Marléne beskriver att det är en särskild tid, och det är sant. Det händer rätt mycket innanför hemmets väggar, och om man har möjlighet och får kännedom om detta ska man givetvis agera.

Men skyldigheten att göra orosanmälan finns i dag för alla dem som möter barn och unga.

Fru talman! Jag riktar min fråga till Ann Linde.

Under året har vi i flera länder sett hur medborgarna, inte minst de unga, krävt demokrati, frihet och rättvisa. Det har skett i Algeriet, Libanon, Irak och Iran. Omfattande protester har genomförts i Chile, och i Hongkong utmanas Kina.

Sverige måste stödja de nya demokratirörelserna i världen och inte låta frihetsfacklan slockna, som vid den arabiska våren. I en skakig värld ska Sverige vara en stark röst för demokrati, frihet och alla människors lika värde.

På vilket sätt avser utrikesministern att stödja inte minst de ungas krav på frihet och demokrati i världen?

Fru talman! Jag tackar Jamal El-Haj för en mycket viktig fråga.

Tyvärr är det som Jamal El-Haj säger sant. Vi kan visa och belägga att demokratin den senaste tiden har gått bakåt i fler länder än vad den har gått framåt. Därför har regeringen nu en demokratisatsning som kallas Drive for Democracy, där man kommer att gå ut till samtliga 108 utlandsmyndigheter och dra igång demokratiaktiviteter, till exempel demokratisamtal. Man kommer att föra upp frågorna i varje land på det sätt som passar i det landet och bjuda in demokratins bärare, det vill säga journalister, frivilligorganisationer och MR-försvarare, för att få veta hur Sverige kan stötta dem.

Frågestund

Jag har också gått ut till kollegor i olika länder och bett att de ska vara med i denna satsning så att den får större genomslag.

Frågestunden var härmed avslutad.

Kommunikationer