Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Ny statistik från Brå visar att utsatthet för sexualbrott ökar kraftigt i Sverige. Samtidigt vet vi att antalet anmälda våldtäkter har ökat med hela 41 procent på bara tio år. Det behövs ett brett åtgärdspaket mot sexualbrotten, en bred kartläggning, bättre stöd till brottsoffren men också skärpta straff.

Sverige har inte höjt minimistraffet för våldtäktsbrott på över 50 år. Det är hög tid nu. Jag vill därför fråga ministern: Är han beredd att skärpa minimistraffen för alla våldtäktsbrott - ja eller nej?

Herr talman! Det finns två stora teman inom kriminalpolitiken under den här hösten. Det ena handlar om den organiserade kriminaliteten, som måste ryckas upp med rötterna. Det andra handlar om sexualbrotten.

Vi såg för några veckor sedan att Brottsförebyggande rådet i sin nationella trygghetsundersökning pekade på precis det som Tomas Tobé tar upp, nämligen en ökad utsatthet för sexualbrott. Även metoo-kampanjen och metoo-rörelsen visar att detta är något som försiggår överallt, i alla samhällssektorer och i alla samhällsklasser. Det finns i förorten, och det finns kanske också ibland på advokatbyråerna på fina gatan. Det finns inga områden som inte berörs.

Under kommande veckor kommer vi att lägga fram ett stort antal förslag som skärper synen på sexualbrott. Det gäller bland annat den stora reformeringen av sexualbrottslagstiftningen med en samtyckesreglering, ett oaktsamhetsbrott och också skärpta straff för sexualbrott generellt sett. Vi kommer med detta före jul, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Justitie- och inrikesministern vet mycket väl om att det finns ett brett stöd i Sveriges riksdag för att säkerställa att vi får en bättre lagstiftning på plats. Men min fråga, herr talman, var huruvida ministern är beredd att höja minimistraffen för alla våldtäktsbrott. De har inte höjts på 50 år.

Vi moderater anser att våldtäktsmän borde sitta längre bakom lås och bom. Vad är svaret, ministern?

Herr talman! Det är roligt att höra att det finns ett brett stöd för att göra en sådan reform. Det fanns det inte medan ni satt i regeringen. Tvärtom bromsade ni alla former av förändring och reformering på sexualbrottslagstiftningens område, som vi socialdemokrater gick fram med.

Nu levererar vi det som är den största straffrättsliga reformen under mandatperioden, med bland annat skärpta straff, oaktsamhetsbrott och samtyckesreglering. Om det finns något ytterligare vi behöver göra är jag naturligtvis intresserad av att diskutera det vidare. Det är dock vi som levererar denna stora straffrättsreform.

Herr talman! Min fråga riktar sig till migrationsminister Heléne Fritzon.

De senaste åren har det blivit alltmer uppenbart vilket värde den signalpolitik som Sverige har på migrationsområdet har haft för mottagandet i Sverige och personer som söker sig hit. Den här veckan har jag kunnat konstatera två saker. Regeringen har lanserat en överenskommelse som möjliggör - så lägger man fram det - för personer som vistas här illegalt efter att ha fått ett avslag att få stanna i Sverige trots att de saknar skyddsbehov. Det är endast dessa som omfattas. De kan i många fall ha fått sin ålder uppskriven, och har kanske därmed ljugit om sin ålder från första början, och är vuxna.

Samtidigt fortgår utvisningar av högkompetent personal och nyckelpersoner som själva inte har begått något fel utan drabbas på grund av fel som deras arbetsgivare gjorde för flera år sedan.

Jag undrar hur migrationsministern ser på de signaler som Sverige skickar ut i dagsläget när det gäller migrationen.

Herr talman! Mitt svar till Paula Bieler blir att regeringen i början av veckan presenterade ett förslag som innehåller tre delar. Förslaget tar sikte på att svara på aktuella frågor inom migrationsområdet.

På grund av väldigt långa handläggningstider vill vi ge en möjlighet till gymnasiestudier för dem som kom som ensamkommande barn och unga före den 24 november 2015. De får då ett tillfälligt uppehållstillstånd. I och med detta tar vi ansvar för de långa handläggningstiderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ger även ett besked om den tillfälliga lag som ger oss ett bra planeringsutrymme och bra läge i förhandlingarna på Europanivå.

Avslutningsvis öppnar vi också för att reformera EBO.

Detta är viktiga svar i migrationsdebatten.

Herr talman! Jag noterar att ministern enbart talar om överenskommelsen och inte med ett ord nämner alla de utvisningar som sker av nyckelpersoner, som själva inte har begått något fel på arbetsplatserna. Det finns företag som flyttar från vårt land, och vi skickar väldigt tydliga signaler till omvärlden om att dessa personer inte är välkomna.

Dem Sverige bryr sig om är de som får stanna trots avslag. Det här är personer som är vuxna, som saknar skyddsskäl och som därmed har missbrukat asyllagstiftningen. I dessa fall anstränger man sig för att hitta lösningar så att de ska få stanna och till och med studera på vår bekostnad.

Herr talman! Detta ger mig en alldeles utmärkt möjlighet att svara på frågan om de uppehållstillstånd vi har för arbete. Även här har regeringen presenterat förslag. Vi har dessutom en pågående utredning som kommer att presenteras före årsskiftet.

Vi har fullt fokus på att den som utför ett arbete inte ska behöva straffas för att mindre felaktigheter har begåtts. Vi vill på alla sätt värna att man kan ha arbete i Sverige.

Herr talman! Jag vänder mig till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Östersunds-Posten skrev i måndagens ledare att det är trotsigt, idiotiskt och dyrt att lägga ned flygledningen. Man skrev det med anledning av att Swedavia och Luftfartsverket förra torsdagen offentliggjorde att flygledningen kommer att läggas ned på en rad regionala flygplatser och flygledarna flyttas till Arlanda.

Jag ställer frågan till statsrådet Shekarabi: Är statsrådet beredd att agera, och vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta för att denna centralisering av statliga jobb inte ska fullföljas?

Vi vet att Åre Östersund Airport, som är min flygplats, växer, och det är mycket tack vare att chartertrafik kan landa där. Jag tror att vi alla är överens om att en flygledning på plats är bättre än fjärrstyrning från Arlanda.

Herr talman! Tack, Per Åsling, för frågan och engagemanget!

De infrastrukturpolitiska frågor som berörs är inte under mitt ansvarsområde. Men vad gäller lokaliseringsbesluten råder det ingen tvekan om att regeringen nu agerar aktivt för att vända den centraliseringstrend som vi har haft inom svensk förvaltning. Vi har redan fattat beslut om omlokaliseringar av elva statliga myndigheter från Stockholm till andra delar av landet, och fler omlokaliseringar kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gäller beslut som fattas av myndigheter som rör omlokalisering jobbar vi nu för att få en lagstiftning på plats. Det blir en styrning som innebär att myndigheterna också måste beakta statens gemensamma intresse av att finnas i hela landet. Då är det viktigt att vi har en ordning för detta.

Just nu funkar det inte så, vilket gör att myndigheterna fattar beslut oberoende av varandra. Det kan få effekten att staten i sin helhet minskar sin närvaro i vissa regioner, och det är helt oacceptabelt. Svenska staten ska ta ansvar för sammanhållningen i vårt land.

Herr talman! Tack för svaret! Det är oerhört angeläget att regeringen visar handlingskraft här och ser till att de statliga myndigheterna, som regeringen kan styra, inte fortsätter med den centralisering som nu sker i en rad olika fall.

Därför vill jag direkt uppmana herr Shekarabi att se till att det nu blir stopp för den föreslagna centraliseringen av dessa 40 jobb.

Herr talman! Jag vill återigen tacka Per Åsling. Jag är glad att det finns krafter också på den borgerliga sidan i den här riksdagen som står upp för behovet att staten tar större ansvar för sammanhållningen och jobbar med omlokalisering. Vi hade en debatt här för inte så länge sedan där Moderaterna hårt attackerade regeringens omlokaliseringspolitik. Det är bra att det finns också borgerliga ledamöter som ser annorlunda på saken.

Vi ska se till att svenska staten tar ansvar och finns i hela vårt land. Det kommer även fortsättningsvis att kräva aktiva beslut från regeringens sida. Myndigheter ska flyttas från Stockholm.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ibrahim Baylan.

Vi kunde nyligen höra Heléne Fritzon gå igenom den nya inriktningen på migrationsområdet som vi kunde ta del av i början av veckan, bland annat det som gäller de ensamkommande barnen och ungdomarna som kom före den 24 november 2015: att den tillfälliga lagstiftningen ska fortsätta gälla även ett tredje år.

Det som jag framför allt vill fråga om är EBO, alltså asylsökandes möjlighet att bosätta sig på egen hand. Vi får otaliga kommentarer och frågor om detta.

Det känns bra att höra att det kommer att göras om till ett värdigt eget boende - det är mycket efterlängtat. Vi får rapporter om missförhållanden såsom trångboddhet och falska kontrakt, om svårigheter för barn att till exempel läsa läxor och till och med sova i egen säng och om brist på möjligheter till bra etablering.

Nu frågar jag statsrådet: Hur kommer de här förändringarna att se ut, och när kommer de?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Carina Ohlsson, för en viktig fråga!

Regeringen fortsätter att vidta åtgärder för att stärka nyanländas etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Som den så kallade EBO-lagen är utformad i dag ska den ge möjlighet för människor att söka ett eget boende. Tanken bakom detta är att öka valfriheten men också att göra integrationen lättare.

Vi har dock, precis som Carina Ohlsson säger, fått många tecken på att det här inte riktigt fungerar. Därför har regeringen kommit överens om att reformera lagstiftningen så att det blir ett kriterium när man tittar på ett boende att också titta på om det är värdigt och om det gynnar integrationen på arbetsmarknaden och i vårt samhälle.

Det pågår en utredning, och när den lägger fram sitt förslag kommer vi att remittera det i vanlig ordning och sedan lägga fram ett förslag för riksdagen.

Herr talman! Rapporterna och rösterna som vi hör kommer framför allt från kommuner som har tagit ett mycket stort ansvar på migrationsområdet. Det är ofta de som får sökande till eget boende eftersom där redan finns asylsökande.

Jag tycker att det är viktigt att de här signalerna tydligt går ut till kommunerna. Jag skulle önska att det fanns ett förslag redan i dag. Hur snabbt kan det komma? Har statsrådet några tankar om detta?

Herr talman! Tack, Carina Ohlsson! Jag beundrar verkligen den iver som Carina Ohlsson driver denna fråga med.

Frågan är viktig även för oss. Svenska folket har ofta haft synpunkten att det är viktigt att de som kommer hits sprids över fler kommuner och fler boendeområden.

Vi har redan tidigare infört en lag som innebär att vi har ett flyktingmottagande som tas solidariskt av alla kommuner. Nu går vi också fram med det här förslaget. En utredning pågår, och den kommer att lägga fram sitt förslag. Så fort det förslaget kommer ska vi gå vidare.

Herr talman! Vi har fortfarande stora problem när det gäller det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Tusentals kvinnor och tjejer drabbas av det här problemet i vårt samhälle - även killar, för den delen.

Vi har i många år drivit den här frågan i Sveriges riksdag och justitieutskottet med tillkännagivanden, alltså krav på uppföljning av statistik och krav på skärpta straff.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I dag fattade justitieutskottet beslut om att ställa sig bakom Liberalernas motionsyrkande om att införa en egen brottsrubricering när det gäller det hedersrelaterade våldet.

Herr talman! Jag vill fråga justitieministern om regeringen är beredd att tillmötesgå oss på den här punkten, eftersom vi har ett stort mörkertal. Förra året avled åtminstone tio personer på grund av hedersrelaterade brott. Men mörkertalet är stort, och uppgifterna är knappa. Frågan är alltså om regeringen kommer att gå oss till mötes på den här punkten.

Herr talman! Brott som begås med hedersmotiv ska straffas hårdare än andra brott. Om man blir nedslagen på stan av en okänd gärningsman är det illa nog. Blir man nedslagen av sin egen familj, av sina föräldrar medan resten av familjen hejar på, och det kanske dessutom har föregåtts av social utfrysning är det brottet naturligtvis värre. Det ska också straffas hårdare.

Därför gav vi för lite drygt ett halvår sedan justitierådet Mari Heidenborg i uppdrag att se över straffrätten på det här området. Det hon tittar på är en möjlig straffskärpningsgrund. Oavsett vilket brott det är - om det är misshandel, mord, människorov eller ett annat brott av den här typen - ska det straffas hårdare om det sker med hedersmotiv. Hon kommer med sina förslag om detta under nästa år, och då kommer jag att gå vidare till riksdagen med detta. Det är viktigt att vi skärper synen på den här typen av brott.

Herr talman! När Liberalerna och allianskamraterna lade fram det förslag om höjda straff och förstärkt straffskärpningsgrund när det gäller det hedersrelaterade våldet som behandlades i justitieutskottet förra våren reserverade sig S, MP och V mot yrkandet.

Vi välkomnar att regeringen nu lyssnar på de krav vi förde fram i utskottet redan våren 2016. Men i dag handlar frågan om en egen brottsrubricering för hedersbrott. Kommer regeringen att bifalla vårt yrkande även här?

Herr talman! Jag har redan svarat på den frågan. Vi kommer att skärpa straffen för de brott som begås med hedersmotiv. Sedan finns det olika tekniker att använda sig av. Där inväntar vi helt enkelt den utredare som nu jobbar med detta.

Det är kul att ni nu är överens om det här i Alliansen. Det var ni inte under de åtta år när ni regerade. Då gjorde ni ingenting i den här riktningen. Vi däremot drev det här i opposition. Vi levererar nu också den här typen av straffskärpningar.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Heléne Fritzon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen presenterade i måndags överenskommelsen som ska låta en del av de unga ensamkommande med utvisningsbeslut få tillfälliga uppehållstillstånd och stanna kvar på grund av studier. Men lagen ska träda i kraft först i sommar.

Om regeringen inte gör något för att stoppa utvisningarna av dem som kan komma att beröras kommer två saker att hända: En del unga kommer i desperation att känna sig tvingade att gömma sig - utan tak över huvudet och utan försörjning - för att kunna söka när lagen är på plats. Det kommer att leda till misär och utsatthet. Andra unga kommer att utvisas utan att få ta del av den lagstiftning som har just dem i åtanke.

En regering som talar om ordning och reda borde förstå hur viktigt det är att inget av detta händer, både för ungdomarna och för samhället i stort. Vad gör ni i regeringen för att förhindra det?

Herr talman! Beskedet från i måndags påverkar inte asylrätten. Den ligger fast. Den lagstiftning vi har i dag ligger naturligtvis fast. Förslaget innehåller inget stopp för avvisningar.

Den lagstiftning vi har ska naturligtvis följas. Det tror jag att också Christina Höj Larsen vill som riksdagsledamot. Jag tror också att Vänsterpartiet vill att vi har ordning och reda. Det är ju så att svensk lag, stiftad av Sveriges riksdag, gäller tills vi säger någonting annat.

Det förslag som regeringen har lagt fram innebär att vi föreslår en tillfällig reglering som, om den vinner riksdagens gehör, kan träda i kraft tidigast sommaren 2018.

Herr talman! Jag är självklart medveten om att lag gäller. Frågan är om regeringen förstår vilka konsekvenser det förslag de lade fram i måndags har. Just i detta ögonblick sitter 50 unga ensamkommande, som har hunnit fylla 18 eller blivit åldersuppskrivna, i förvar runt omkring i Sverige. De kommer att deporteras. En massa beslut kommer att trilla ut under våren. Alla dessa unga kommer att drabbas. Vad tänker regeringen göra?

Herr talman! De konsekvenser som Christina Höj Larsen beskriver är två. Det ena är att vi ger ett tydligt besked till dem som kom hösten 2015 och har väntat väldigt länge. Det andra, vilket är ett problem, är att vi i dag har - och redan innan detta förslag lades fram hade - alldeles för många som väljer att inte åka tillbaka när de har fått ett nej och alltså finns kvar i Sverige. För detta krävs en mängd olika åtgärder; tiden medger inte att jag presenterar dem.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till samordningsminister Ibrahim Baylan; det gäller skolan. Det är glädjande att PISA-resultaten vänt uppåt något, om än från en väldigt låg nivå. Vad som däremot är oroväckande är att likvärdigheten har försämrats. Elever i utanförskapsområden lever många gånger i social och ekonomisk utsatthet och är i särskilt behov av skolans kompensatoriska roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kristdemokrater har därför föreslagit extra resurser och fler vuxna i skolan, genom extra skolpeng till utsatta områden. Resurserna ska gå till utbyggd elevhälsa, fler speciallärare och lärare i svenska som andraspråk och fler förstelärare. De bästa lärarna ska uppmanas att undervisa de barn som bäst behöver hjälp och stöttning.

Kristdemokraterna har alltså liksom regeringen en satsning på ökad likvärdighet i skolan, men jag är nyfiken på samordningsministerns konkreta förslag för en mer likvärdig skola och för att hjälpa barn i utanförskapsområden.

Herr talman! Tack, Annika Eclund, för en viktig fråga! Jag har under 20 års tid varit väldigt engagerad i skolfrågor, och detta är en av mina stora hjärtefrågor.

Jag tycker att en av de finaste sakerna med vårt samhälle är ambitionen att se till att alla barn, oavsett vilka deras föräldrar är, om de är rika eller fattiga, utbildade eller outbildade, får en bra start i livet. Då blir skolan oerhört central.

Tyvärr är det inte så i dag. Vi ser ökade skillnader; det har vi gjort under en längre tid. Detta behöver vi ta itu med på en rad olika sätt. Den budget regeringen har föreslagit för riksdagen innehåller en mycket kraftfull satsning på 6 miljarder just för att öka likvärdigheten. Hur dessa medel ska användas måste rektorer och lärare ute i skolorna kunna avgöra. Det är elevernas behov som ska komma främst.

Vi har också en rad problem med hela vårt valfrihetssystem, som också behöver reformeras, så att vi kan öka jämlikheten även den vägen.

Herr talman! Tack, samordningsministern, för svaret! Kristdemokraterna avsätter lika mycket pengar som regeringen just för detta ändamål. Men om man i budgeten avsätter 6 miljarder för en likvärdig skola tror jag att medborgarna förväntar sig att man vet var pengarna gör mest nytta.

I dag finns det skolor som får dubbelt så hög skolpeng som andra. När vi avsätter så här stora resurser måste vi veta att de ger maximal nytta. Jag saknar konkretion från regeringen när det gäller vart dessa resurser ska riktas.

Herr talman! Förslaget bygger på det mycket goda arbete som Skolkommissionen har gjort. Utgångspunkten måste vara elevernas och skolornas behov. Det är de skolor som har de tuffaste förutsättningarna som kommer att komma i fråga för denna satsning.

Vad är det då som gäller? Enligt forskningen är det lärarnas kompetens - att man möter engagerade och kunniga lärare. Denna mycket kraftfulla historiska satsning kommer att räcka till att anställa många kunniga lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi. För en tid sedan ordnade jag och några andra socialdemokratiska riksdagsledamöter från Stockholmsregionen ett rundabordssamtal med företagare som jobbar med hållbara innovationer i vår region. Vi ville ha deras åsikter om hur vår region men också Sverige i stort kan bli ännu bättre på att främja just hållbara innovationer, så att vi tillsammans kan öka vår konkurrenskraft och skapa fler arbetstillfällen och en bättre miljö.

Företagarna hade många viktiga synpunkter; en gällde offentliga upphandlingar. De upplever att dessa ofta är utformade på ett sätt som gynnar gammal teknik, låser fast utvecklingen i gammal, beprövad teknik och därmed hämmar nya lösningar.

Jag vill därför fråga statsrådet: Vad ämnar regeringen göra för att fler offentliga upphandlingar ska bli teknikneutrala, så att de bättre främjar innovativa och hållbara lösningar?

Herr talman! Tack, Åsa Westlund! Detta är vad vi har varit bra på i Sverige och något som gjorde Sverige starkt under 1900-talet. Man jobbade i samverkan med näringslivet just med att utveckla innovationer med hjälp av offentliga upphandlingar. Vi har blivit sämre på detta under de senaste decennierna, och det har att göra med juridifieringen. Regelverket har fått ett sådant inflytande att vi har blivit mer fokuserade på att inte göra fel än på att göra rätt och använda oss av upphandlingar som ett verktyg för innovation.

Därför jobbar vi nu - och det har vi gjort sedan maktskiftet 2014 - med att förstärka innovationsinslagen i samband med offentliga upphandlingar. Vi har tagit fram ett stöd för alla upphandlande myndigheter och leverantörer. Det handlar om att ha en tidig dialog inför upphandlingarna, så att vi identifierar de hinder som står i vägen för innovationsvänliga upphandlingar och om att förändra förfrågningsunderlagen.

Årligen läggs över 600 miljarder kronor på upphandlingar. Kan vi använda pengarna bättre kan vi få fler innovationer.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag skulle gärna vilja höra lite mer om intresset från kommunernas och de statliga myndigheternas sida för att jobba på det här sättet.

När det handlar om att ställa regelmässiga krav, till exempel miljökrav, hur upplever du att man följer utvecklingen så att man verkligen kan ligga i framkant och så att företag som har innovativa lösningar på gång vet att det lönar sig att investera i dem eftersom samhället kommer att efterfråga den nya tekniken?

Herr talman! Intresset är väldigt stort, och ett antal upphandlande myndigheter ligger i framkant och utvecklar metoder. Jag skulle vilja lyfta fram Region Skåne, som jobbar aktivt med innovationsvänliga upphandlingar och också börjar se effekt av dessa upphandlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mycket återstår dock fortfarande att göra. Det handlar om att förändra synen på offentliga upphandlingar och se till att vi får fler aktörer i denna bransch som är fokuserade på innovationer. Detta kommer att kräva förändringar.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Heléne Fritzon. Det gäller lagen om eget boende för asylsökande, en lagstiftning som har funnits i Sverige sedan mitten av 90-talet. När den kom var tanken att den skulle ge en snabbare etablering av nyanlända i Sverige när de fick bosätta sig var de ville.

I dag vet vi att lagen har fått många negativa och oönskade konsekvenser, både för samhället och för enskilda människor: trångboddhet, segregation och utanförskap i många svenska städer, inte minst i den del av landet som jag kommer från. Vi vet att en dålig och osäker boendesituation påverkar enskilda och familjens kraft att aktivt ta del av och orka med sin framtidsplanering i samhället - kraft som behövs till språkundervisning, utbildning och självförsörjning.

Dagens EBO-lagstiftning fungerar helt enkelt inte, och därför vill jag fråga statsrådet Fritzon: Hur avser regeringen att reagera på EBO:s negativa konsekvenser?

Herr talman! Tack för frågan, Niklas Karlsson! Den beskrivning du ger av EBO är en betraktelse från verkligheten. Vi kommer båda från södra delen av Sverige, från Skåne, och detta har förts fram i flera av kommunerna, inte minst i Malmö. Intentionerna med EBO var goda; det skulle gynna integrationen. Nu har vi snarare hamnat i ett läge där vi möts av trångboddhet och segregation.

Mot den bakgrunden har regeringen föreslagit en reformering av EBO. Vi ser fram emot betänkandet från Mottagandeutredningen, som kommer att innehålla delar av detta, och därefter avser regeringen att återkomma i frågan.

Herr talman! Jag är glad för det svaret. Precis som statsrådet har jag en bakgrund som kommunpolitiker. Vi har båda sett den direkta påverkan denna lagstiftning har fått på våra samhällen.

Vi vet också att det över partigränserna runt om i Sverige finns en bred uppfattning att EBO-lagstiftningen har negativa konsekvenser. Vi får väl hoppas, när regeringen återkommer med skarpa förslag, att den uppfattningen också samlar en bred majoritet i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag instämmer i att det finns många vittnesmål från kommunerna. Sedan vi lade fram förslaget har vi också märkt att det välkomnas av kommunsektorn. Beskrivningarna handlar om trångboddhet. Det är mer än en familj i en lägenhet, ofta med många barn, försämrad möjlighet till skolgång, försämrad hälsa och så vidare. Detta sätter verkligen spår i barn och unga när de ska gå vidare och möta framtiden.

Jag ser verkligen fram emot diskussioner om ett reformerat EBO, ett mer värdigt eget boende.

Herr talman! Min fråga går till Morgan Johansson.

Vardagskvällar och nätter finns det en polisbil i hela södra Lappland - en yta nästan lika stor som Danmark. Där bor 30 000 människor som var och en betalar lika mycket skatt som alla vi andra.

En kvinna som blir misshandlad av sin sambo kan få vänta två till tre timmar innan polisen är på plats, om hon vågar ringa. Detta är vardag i södra Lappland. Frågan är om vi tycker att det är rimligt.

Min fråga till justitieminister Morgan Johansson är: Vad blir ditt svar till kvinnan? Anser ministern att detta är rättssäkert?

Herr talman! Mitt svar är mycket enkelt: Vi behöver fler poliser. Om de borgerliga partierna hade tänkt igenom situationen när de regerade hade de sett till att utbilda fler. Men ni utbildade bara 600-700 poliser per år medan det var 400-500 poliser per år som gick i pension. Det är en alldeles för liten marginal.

Den här regeringen har nu fördubblat polisutbildningen. Från att ha varit 600-700 per år är det nu 1 300 som påbörjar sin polisutbildning i år. Vi kommer att fortsätta ligga på den nivån. Vi kommer nog att behöva komma upp mot 2 000 per år i polisutbildningen för att kunna ta hand om tappet.

Vi bygger nu ut polisorganisationen. Målet är 10 000 fler anställda till 2024, och vi gör det genom att se till att utbilda fler poliser.

Herr talman! Ministern svarade inte på om det är okej att det är en polisbil i hela södra Lappland. Det var ju detta som frågan gällde, inte polisen totalt sett.

Det som händer är att dessa kvinnor inte ens vågar ringa, för de vet att innan polisen ens har hunnit dit är de ihjälslagna. En av poängerna med den nya polisorganisationen var ju att det skulle vara en större lokal polisiär närvaro - att det skulle finnas polis i hela landet. Inte kan det vara så att alla andra behövs någon annanstans och att det bara är en enda bil kvar till södra Lappland? Är justitieministern nöjd med att det ser ut som det gör?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Nej, och det är precis därför jag har sagt att vi behöver fler poliser.

För att bemanna en polisbil dygnet runt behövs mellan 15 och 20 poliser. Detta ska man veta om.

Vad vi nu gör är inte bara att vi satsar på utbildning, utan vi ser också till att förbättra arbetsvillkoren för poliser och deras karriärmöjligheter, så att vi behåller fler poliser i kåren och också kan återrekrytera dem som lämnat yrket. Vi behöver fler poliser.

Herr talman! För två månader sedan hade vi en debatt här i kammaren om situationen för ensamkommande. Migrationsministern sa då att regeringens linje är "väldigt tydlig". Man prövar beslutet utifrån den ålder barnet har vid beslutstillfället. Den som har fått avslag måste såklart också återvända, konstaterade migrationsministern. Jag kan bara hålla med. Detta är också grunden i en reglerad invandring.

Tyvärr kan vi nu konstatera att regeringen på kort tid har gjort en 180graderssväng. Man har inte bara öppnat för godtycke, där man väljer ut en viss grupp, utan också för en mycket orättvis lösning, om man betänker vilka som inte omfattas av den - det vill säga de som har följt reglerna, talat sanning eller återvänt till sitt hemland efter ett avslag på asylansökan.

Min fråga till migrationsministern är om hon fortfarande anser att regeringens linje när det gäller de ensamkommande är just "väldigt tydlig".

Herr talman! Tack för frågan, Johan Forssell! Det är precis som du beskriver: Regeringens syn på de ensamkommande och på asylrätten ligger fast. Det regeringen nu föreslår är en tillfällig reglering, för regeringen tar ansvar för de långa handläggningstiderna.

Regeringen följer verkligheten. Jag sa redan när jag tillträdde att vi kommer att fortsätta att jobba hårt för att korta ned handläggningstiderna. De är på väg ned, men det går för sakta. Då är detta en väldigt viktig åtgärd för alla dem som kom före den 24 november 2015 och har väntat väldigt länge.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag är inte säker på att jag delar uppfattningen att regeringen har varit konsekvent här. Faktum är att migrationsministern tidigare på ett, tycker jag, väldigt bra sätt har argumenterat för att just denna typ av godtyckliga särlösningar inte bör läggas fram. Jag beklagar verkligen att så nu ändå har blivit fallet. En del får ja och får vara kvar; andra får nej, och de ska åka tillbaka. Jag önskar att regeringen hade orkat hålla fast vid statsminister Stefan Löfvens ord.

Herr talman! På en punkt har Johan Forssell missuppfattat förslaget, och det har jag sagt tidigare under veckan. Detta gäller för dem som kom hösten 2015. Man kan inte komma som ensamkommande barn eller ung nu och hävda att man faktiskt kom hösten 2015 och därför omfattas av det förslag som regeringen lägger fram. Detta påverkar alltså inte regeringens syn på asylrätten och hur den ska ligga fast. I den meningen är både jag och regeringen konsekventa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går också till migrationsminister Heléne Fritzon.

Det händer mycket som är oroande och konstigt i svensk migrationspolitik just nu. Överenskommelsen häromdagen mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet är en sådan sak. Den riskerar de asylsökandes rättssäkerhet och vårt asylsystem. De som misstänks ha ljugit om sin ålder kan få sin sak prövad och ha god chans att få stanna i Sverige, medan de som talade sanning och fick lämna landet inte kommer att ges någon dörr in.

Min fråga handlar framför allt om den lagstiftning som undertecknades av försvarsministern i december 2016, som ger den asylsökande rätt att välja kön på sin handläggare på Migrationsverket och slår fast att detta ska tillgodoses. På vilket sätt anser migrationsministern att detta gynnar jämställdheten och är rimligt mot bakgrund av den jämställdhetspolitik som finns?

Herr talman! Tack för frågan, Christian Holm Barenfeld! Den första delen handlade i allt väsentligt om regeringens förslag för de ensamkommande. Detta har jag redogjort för i denna talarstol.

Den andra delen avser den ordning och rutin som Migrationsverket har för de samtal som man för med asylsökande som kommer hit. Det finns ett utrymme för att under särskilda omständigheter ta hänsyn till de levnadsförhållanden och erfarenheterna hos inte minst kvinnor som kommer från krigshärjade zoner. Om jag förstår frågan rätt är det detta som frågan handlar om.

Detta ska användas med ansvar, och det är min bild att så också sker.

Herr talman! Kvinnors och mäns lika rättigheter och villkor är en viktig fråga. Vi har en regering som brukar kalla sig feministisk. Jag har inte riktigt förstått vad det innebär.

Regeringen och försvarsministern undertecknade alltså i december 2016 en lagstiftning som innebär att utlänningen inför den muntliga handläggningen hos Migrationsverket ska tillfrågas om han eller hon föredrar en manlig eller kvinnlig utredare respektive tolk. Utlänningens önskemål ska tillgodoses om det är möjligt. På vilket sätt värnar detta jämställdheten?

Herr talman! Då vill jag ta tillfället i akt att upplysa frågeställaren om att feminism handlar om att det råder lika och jämlika villkor för kvinnor och män.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Detta är också skälet till att denna bestämmelse finns, som Migrationsverket har möjlighet att använda.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till civilminister Ardalan Shekarabi.

Forskning och erfarenheter visar att allmänhetens förtroende för statens myndigheter är avgörande för att myndigheterna ska kunna utföra sina uppdrag och i förlängningen också för att vårt samhälle ska kunna fungera. Det måste helt enkelt finnas tillit. I en rapport från Statskontoret som kom tidigare i år konstateras det att Myndighetssverige under de senaste decennierna präglats av en centraliseringstrend och att detta ska ha påverkat allmänhetens förtroende negativt.

Hur ser civilministern på dessa tankegångar i ljuset av att regeringen vill besluta om omlokalisering av ett antal myndigheter till orter utanför Stockholms län?

Herr talman! Tack, Veronica Lindholm, för den viktiga frågan! Tidigare har omlokaliseringar av statliga myndigheter och flytt av statliga jobb handlat om ersättningsjobb. Man har ersatt vissa regioner med anledning av att statliga jobb försvunnit. Det är inte riktigt det som är perspektivet i den process som vi har just nu. Vårt perspektiv är att vi ska upprätthålla legitimiteten för den svenska staten och upprätthålla medborgarnas förtroende för statliga myndigheter i hela vårt land.

Vi har en våldsam urbanisering och centralisering bakom oss, som skett under de senaste decennierna, speciellt under de senaste tio åren. Därför krävs det aktiva åtgärder och beslut om myndighetsflytt som innebär att vi förstärker statens närvaro och minskar avståndet mellan medborgare och offentliga myndigheter. Detta är en avgörande fråga för legitimiteten för den svenska staten, och i grund och botten påverkar det våra demokratiska institutioner.

Herr talman! Jag tackar civilministern för svaret. Som västerbottning är jag jätteglad över att bland annat skattekontoret i Lycksele fick stanna kvar. Jag vet också att Skellefteå, min hemstad, kommer att få en myndighet för familjerätt och föräldrastöd. Kanske är det också så att Migrationsverket får fler placeringar i norr. Det är en önskan i alla fall.

Herr talman! De beslut som gäller lokalisering fattas främst av myndigheterna, såvida det inte handlar om aktiva beslut från regeringen som rör omlokalisering. I grund och botten är det myndigheterna som hanterar lokaliseringsbesluten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu är vi i en fas där Migrationsverket drar ned på antalet anställda. Det är en naturlig följd av förändringen av migrationspolitiken. Och det är i grund och botten en viktig förändring för Sverige.

Herr talman! Det är lätt att gena när det gäller it-säkerhet. Under de senaste åren har vi tyvärr sett alltför många exempel på en bristande säkerhetskultur både inom det privata näringslivet och inom den offentliga sektorn. Ett av de mer uppmärksammade fallen där det har gått fel gäller Transportstyrelsen, vars dåvarande generaldirektör medvetet valde att frångå gällande lagstiftning i samband med en utkontraktering av it-driften.

Med tanke på att händelserna i Transportstyrelsen finns i färskt minne och att det under en ganska lång tid, inte minst under den förra borgerliga regeringen, fanns ett starkt tryck på att privatisera och på att outsourca verksamhet vill jag rikta en fråga till inrikesminister Morgan Johansson: Vad avser regeringen att göra för att säkerställa att det sker en ordentlig prövning och kontroll innan eventuell drift läggs ut på andra aktörer?

Herr talman! I efterdyningarna av händelserna i Transportstyrelsen har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Bland annat går vi fram med ett förslag om en ny säkerhetsskyddslag till riksdagen. Den är bredare och skarpare än den säkerhetsskyddslag som gäller i dag. Jag tror att den som gäller i dag är 20 år gammal.

Men vi ser också över hela situationen när myndigheter funderar över att utkontraktera eller privatisera delar av sin verksamhet. Vi har gett en särskild utredare i uppdrag att se över var gränserna för detta går, och vi är också på väg att skapa system för att se till att vi verkligen kan dra i handbromsen.

Vi bereder just nu en förordningsändring, som innebär en samrådsplikt. Den myndighet som avser att göra den här typen av utkontrakteringar måste samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. Dessutom får Försvarsmakten och Säkerhetspolisen vetorätt. Får myndigheten ett nej därifrån får den inte lov att genomföra den typen av utkontraktering.

Herr talman! Tack för svaret! Det är verkligen positivt att det blir en skärpt kontroll vid utkontrakteringar. Samtidigt handlar it-säkerhet om mycket mer. Det finns ett behov av att vidta många olika slags åtgärder samtidigt. Vad gör regeringen för att mer generellt stärka it-säkerheten inom den offentliga förvaltningen?

Herr talman! Vi antog en särskild handlingsplan för cybersäkerhet. Det gjorde vi strax före sommaren. I anslutning till det gick vi också ut med ett stort antal uppdrag till relevanta myndigheter, däribland MSB, som nu har ett ansvar för att försöka höja medvetandegraden totalt sett överallt. Men för att detta ska bli gjort behövs det också starka lagar i botten. Det är därför vi går fram med förslag om bland annat en bättre säkerhetsskyddslag och den här förordningsändringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Heléne Fritzon.

Om man får ett avslag måste man åka hem. Annars har vi ingen ordnad migration. Det är statsministerns egna ord. De fälldes i Expressen den 9 april i år.

I veckan presenterade regeringen sin nya migrationspolitiska överenskommelse. Den innebär att vuxna människor som helt saknar asylskäl återigen ska få rätten att stanna kvar i Sverige och också bli garanterade en livstidsförsörjning här. I praktiken handlar det om en ny amnesti, och den är främst riktad till vuxna män som helt saknar skyddsskäl.

Ett nej är således inte längre ett nej. Jag vill därför fråga statsrådet om hon instämmer i statsministerns tidigare uttalande och således har uppfattningen att Sverige inte längre, ens med regeringens tolkning, kan anses ha en ordnad migrationspolitik.

Herr talman! Regeringens förslag innebär en tillfällig reglering för dem som kom hösten 2015, före den 24 november, och som har väntat i 15 månader. Detta möter och träffar alltså det bekymmer vi har med långa handläggningstider. I övrigt ligger den grundläggande asylrätten kvar. Jag välkomnar ert engagemang i att värna asylrätten, Jonas Millard. Den är viktig. Den är angelägen för Sverige, och den kommer på alla sätt att hanteras så som den hanteras i dag. Ett ja är ett ja, och ett nej är ett nej.

Herr talman! Statsrådet! Det var inte svar på min fråga. Statsministern har tidigare tydligt sagt: Om man får ett avslag måste man åka hem. Annars har vi ingen ordnad migration.

Detta är en vändning i förhållande till den tidigare hållningen. Man skulle kunna tolka det - och det tror jag att många gör - just som att regeringen kraftigt har svängt i frågan. Regeringen har inte redovisat vad detta kommer att kosta. Man har inte redovisat hur många som kommer att omfattas av denna amnesti eller hur det ska finansieras. Har statsrådet i dag några svar att ge i dessa frågor?

Herr talman! Regeringen följer såklart på alla sätt verkligheten. År 2015 kom 163 000 asylsökande till Sverige. Det har ställt enorma krav på hela vårt land - kommuner, landsting, civilsamhälle och enskilda. Det är bakgrunden.

Normalt sett har vi handläggningstider på tre till fyra månader. Nu är vi på väg ned mot 14 månader, men det är alldeles för långt från att vi kan säga att vi har rimliga handläggningstider. Det är anledningen till regeringens förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Morgan Johansson.

Det är nu på gång att barn som bevittnar våld i hemmet ska betraktas som brottsoffer. I de allra flesta fall är det pappa som misshandlar mamma. Det är ett oerhört trauma för barnen när den ena anknytningspersonen misshandlar den andra anknytningspersonen. Därför är detta verkligen viktigt och välkommet. Jag hoppas att vi så snabbt som möjligt kan få igenom den lagen.

Kopplat till barnens situation finns också frågan om hur barnen har det i skyddade boenden. Det gäller alltså när de tvingas fly. Det är inte alla, tack och lov, som tvingas göra det men alltför många. Det är många barn som missar förskola och skola på grund av väntetider, om de till exempel byter kommun, men även på grund av att det finns en rädsla för att pappan ska hitta familjen.

Min fråga är: Vad kan vi göra för att hjälpa dessa barn?

Herr talman! Det stämmer. Vi är på väg att gå fram med ett sådant initiativ just när det gäller barn som bevittnar våld, vilket innebär att de också blir självständiga i rättsprocessen på ett annat sätt än vad de varit tidigare. Det är en viktig reform på barnrättens område.

När det gäller skyddade boenden antar jag att Hillevi Larsson refererar till dem som ofta drivs av till exempel kvinnojourerna. Där har vi gått in med en mycket stor satsning under den här mandatperioden - 100 miljoner kronor per år har vi anslagit till kvinnojourerna för att bedriva den här väldigt viktiga verksamheten.

Det har aldrig någonsin gjorts en så stor satsning som vi nu har gjort. Jag inser att det säkert kan behöva göras mer, men det är trots allt en mycket stor investering som vi har gjort.

I anslutning till detta skulle jag även vilja nämna ett beslut vi fattade i dag, där vi gör det lättare att sätta elektronisk fotboja på dem som förföljer sina före detta och som har kontaktförbud. Det kan också få betydelse för de barn vi talar om.

Herr talman! Det är väldigt glädjande att regeringen uppmärksammar det här, för det handlar om väldigt många. Var fjärde kvinna misshandlas någon gång under livet av en närstående man, och vart tionde barn bevittnar detta våld eller upplever det, skulle jag vilja säga, för det är ju nästan som om de själva blir utsatta.

Jag tror också att man kan satsa mer på speciella lösningar, till exempel lärare som kommer till kvinnojouren och undervisar. Det finns framgångsrika exempel på detta. Det viktiga är att stärka rättssäkerheten för barnen.

Herr talman! Vi har inga skilda uppfattningar i detta, utan vi får fortsätta att se till att det finns en stark grundstruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller barn som far illa i hemmet vill jag förutom kvinnojourernas viktiga verksamhet lyfta fram socialtjänsten och de LVU-möjligheter som finns. Det måste finnas en stark socialtjänst ute i kommunerna för att kunna värna dessa barn.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi. Jag undrar vilka åtgärder och analyser statsrådet och regeringen har gjort för att möta de ökade välfärdskostnaderna om ett vinsttak i välfärden införs.

När kommer förslagen? Bakgrunden till min fråga är att regeringen i september tillsammans med Vänsterpartiet meddelade att man gjort en överenskommelse för att stoppa "vinster i välfärden", ett beslut som bygger på den kritiserade Välfärdsutredningen av Reepalu.

Var är analyserna, och när kommer förslaget?

Herr talman! Tack, Jenny Petersson, för en viktig fråga! Vi fick tidigare här i kammaren en fråga om regeringen kunde garantera att de miljarder som satsas på skolan också används till skolverksamhet.

Mitt svar på den frågan är nej. Vi har i dag inget regelverk som säkerställer att resurserna används till det som de är avsedda för hos de fristående aktörerna i svensk skola. Vi kan alltså inte följa upp resursanvändningen i offentliga verksamheter som finansieras med skattemedel.

Är det någonting vi kan vara nöjda med? Nej! Vi har en skyldighet gentemot svenska medborgare som betalar skatt. Därför måste vi säkerställa att vi har regler som innebär insyn och inflytande över verksamheter som finansieras med skattemedel. Vi jobbar aktivt med att ta fram sådana förslag. Självklart kommer sådana förslag också att innehålla analyser som handlar om lagförslagens ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. Vi har en skyldighet gentemot alla svenskar att se till att deras skattepengar används till det de är avsedda för och inte läcker ut i vinster.

Herr talman! Tack för svaret, Ardalan Shekarabi! Tyvärr var svaret plakatpolitik från regeringen och Vänsterpartiet, som stöder detta.

Det här handlar inte om höjda kvalitetskrav eller att få bukt med företag, eller för den delen offentlig verksamhet, som missköter sig i välfärden. Hade det varit så hade man fokuserat helt och hållet på andra saker, exempelvis kvalitet på området.

Tyvärr är det inte så, och jag fick tyvärr inte svar på mina frågor.

Herr talman! Hur hamnade vi här? Här försöker vi införa regler som leder till att skattebetalarnas pengar faktiskt också används till det de är avsedda för - och det kallas för plakatpolitik!

Det finns inget annat nordiskt eller europeiskt land som tillåter fria vinstuttag från skolan. Det är bara Sverige som gör detta, och det är en skam att vi hittills inte har tagit tag i den här frågan. Vi återkommer med förslag om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Heléne Fritzon.

Snabblån är många gånger en grogrund för att människor fastnar i en skuldfälla som är oerhört svår att ta sig ur. Snabblånemarknaden har präglats av orimliga lånevillkor och aggressiv marknadsföring som många gånger riktar sig till de människor som redan befinner sig i en utsatt ekonomisk situation.

De åtgärder som har vidtagits under åren har inte varit tillräckligt effektiva och har inte förhindrat den utveckling vi nu ser med ett ökat antal skuldsatta på grund av de här dyra och snabba lånen.

Nu föreslår regeringen ett flertal åtgärder för att komma åt problemen med snabblån. Min fråga är: Vad förväntar sig ministern att de här förslagen ska ge för effekt?

Herr talman! Tack, Johanna Haraldsson, för frågan, som är viktig och angelägen för många utsatta konsumenter som, kan man säga, många gånger tvingas ta korta lån på ofta små belopp med gigantiska räntor. Skulden växer väldigt snabbt, och så hamnar man i en fälla. Att det är på det sättet visar inte minst ansökningarna hos Kronofogden.

Förslaget i den lagrådsremiss som regeringen alldeles nyss beslutade att lämna innebär två viktiga saker. Det ena är ett räntetak som tydligt anger en högsta nivå. Det andra är ett kostnadstak som reglerar nivån på hela paketet, alltså ränta, avgifter och återbetalningen.

Detta tillsammans med andra delförslag om marknadsföring och information tror vi kommer att väsentligt förändra och förbättra för konsumenterna.

Herr talman! Jag tycker att förslagen låter jättebra, och jag hoppas verkligen att vi får stöd för dem när de kommer till riksdagen.

Vi vet att de här lånen kan försätta människor i en oerhört svår situation, och jag vet att många undrar varför vi inte helt enkelt förbjuder snabblånen. Vad är ministerns svar på den frågan?

Herr talman! Jag har också fått den frågan, och när man läser om de allra grövsta exemplen känner man nästan den lusten.

Men det finns ett behov på marknaden. Det finns ett behov av att i svåra, utsatta situationer kunna använda sig av det här. Man kan ha hamnat i en privat situation - en skilsmässa eller andra saker som händer i livet - som gör att man faktiskt under en kort tid behöver begagna sig av möjligheten till snabblån. Räntetak och kostnadstak gör att det nu blir rimliga förutsättningar för konsumenten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

I somras gjorde Svenskt Näringsliv en undersökning om brottslighet mot företagare. Den grupp som kände sig mest utsatt av brottslighet är jord- och skogsbrukare.

Jag har den senaste tiden talat med ett flertal oroliga och rent av rädda jordbrukare. Senast för någon vecka sedan såg vi hur en lantbrukare, en minkuppfödare, blev utsatt för ett attentat av aktivister - ett attentat som till och med slutade i handgemäng.

Därför vill jag fråga: Hur vill ministern göra för att det ska bli säkert för dessa företagare att driva företag, leva ett normalt familjeliv och känna sig trygga?

Herr talman! Det kan naturligtvis aldrig accepteras att den typen av angrepp sker. Vi måste se till att det finns en grundläggande respekt för de roller vi har.

I det här fallet gäller det naturligtvis att se till att det finns ett bra samarbete med polisen på plats så att polisen tar anmälningarna och det här på allvar. Jag är beredd att göra vad jag kan i mina kontakter med Polismyndigheten framöver för att höra mig för hur pass vanligt det här är och hur man bemöter den här typen av handlingar.

Det låter som om detta ofta är brott som inte behöver vara alldeles omöjliga att klara upp, utan det kan finnas en ganska god bild av vem gärningsmannen är. Då gäller det att utreda dessa brott och lagföra dem som begått brotten, precis som man gör med alla andra brott. Jag tycker dock att det är väldigt viktigt att man ser allvarligt och strängt på den här typen av brott.

Herr talman! I det här senaste fallet såg vi att det tar 30-40 minuter för polis att komma till platsen under pågående attentat. Det är inte bra.

Jag har ett annat exempel. Lantbruk är ofta utsatta för stölder och inbrott, men polisen kommer inte ens ut till brottsplatsen efteråt för att undersöka platsen.

Jag vet att vi försöker öka antalet poliser, men det måste ske snabbare.

Herr talman! Det finns inga genvägar i detta. Vi måste se till att bygga ut polisverksamheten, precis på det sätt som har sagts. Det ska bli 10 000 fler anställda i polisverksamheten fram till 2024. Antalet som utbildas till polis fördubblas från 600-700 per år till de 1 300 som tas in i år.

Tiden 30-40 minuter för polisen att komma till platsen är helt beroende av var man bor någonstans. Sverige är ett långsträckt land, och ibland kan det ta lång tid för en bil att ta sig från en plats till en annan. Så enkelt är det. Men fler poliser bör det vara också i det avseendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till civilminister Ardalan Shekarabi.

Ett stort hemtjänstföretag som hade avtal med flera Stockholmskommuner misstänks för att ha betalat ut svarta löner, fuskat med tidrapportering och överfakturerat. Dessutom berättar en tidigare anställd om att hon har arbetat under slavliknande förhållanden i företaget. Hon fick sin första lediga dag först efter tre månader. Hon jobbade från åtta på morgonen till nio på kvällen, sju dagar i veckan, och hon fick inte ut sin första lön förrän efter sex månader. Officiellt hade företaget kollektivavtal med Kommunal och betalade enligt avtalet 155 kronor i timmen, men i verkligheten fick hon ut 80 kronor i timmen svart. Hon fick alltså gå till bankomaten och ta ut mellanskillnaden och ge tillbaka pengarna till företaget.

Hur ser ministern till att detta inte upprepas?

Herr talman! Tack, Adnan Dibrani, för frågan och för det stora engagemanget i välfärdsfrågorna!

Regleringen av privata utförare i den offentligt finansierade välfärden i Sverige har präglats av en naivitet från lagstiftarens sida. Det har inte funnits - och det finns inte - tillräckligt starka kontrollmekanismer. Direkt kriminella aktörer har släppts in i den offentliga välfärden. Det är aktörer som har satt i system att missköta sig för att göra stora och snabba vinster.

Så här kan vi inte ha det. Därför jobbar vi just nu med att ta fram en lagstiftning som innebär bland annat en ägar- och ledningsprövning av privata utförare. Dessutom tar vi fram andra typer av krav, inte minst bestämmelser om hur resurserna som bolagen tar del av ska användas i verksamheten.

Det kommer att kräva reglering att komma åt problemen.

Herr talman! Tack, civilministern, för svaret! Det är glädjande att man jobbar med frågorna och att det kommer att hända något som visar att man tar frågan på allvar.

Det är inte bara de anställda som drabbas. Det finns många seriösa företag i branschen, och de får också bekymmer när de oseriösa företagen får härja fritt.

En del anser att LOV är problemet. Hur ser statsrådet på en genomlysning av LOV?

Herr talman! Vi har från Välfärdsutredningen, som nyss skälldes ut av en av riksdagsledamöterna, fått ett förslag på regeringens bord som innebär utvidgning av kommunernas möjligheter att utesluta oseriösa aktörer i LOV-systemen. Vi jobbar med förslagen, och de är en viktig del av förändringen för att skapa ordning och reda i svensk välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag skulle vilja rikta min fråga till statsrådet Heléne Fritzon.

I Sverige har hyresgäster relativt starkt skydd, förutom när de är som mest sårbara. Jag har en bakgrund som jurist på Hyresgästföreningen. Bland de jobbigaste samtalen jag har fått ta är när jag har pratat med människor vars lägenheter har brunnit ned. Jag måste förklara att lagstiftningen ser ut som så att hyresgästen inte har någon rätt att flytta tillbaka, även om hyresvärden bygger upp lägenheten och huset precis som de såg ut tidigare.

Jag har gjort en kort sejour i riksdagen. Jag började i april, och jag slutar till årsskiftet. Jag har väckt en motion i frågan, och jag har tyckt att det har varit lätt att ta de samtalen med er för att försöka påverka i en riktning som gör att man får ett skydd som hyresgäst.

Jag är nyfiken: Hur kommer frågan att handläggas av regeringen, och vad avser man att göra när jag har slutat efter årsskiftet?

Herr talman! Tack för frågan!

När jag tillträdde i somras blev jag väl informerad om bakgrunden till frågan. Jag fick veta att Hyresgästföreningen i en skrivelse till Justitiedepartementet har begärt en ändrad ordning. Bakgrunden är precis som beskrivs, nämligen att hyresavtalet förfaller om lägenheten inte längre finns.

Jag instämmer i problembeskrivningen på alla sätt. Mot den bakgrunden har jag tillsatt en utredare som ska se över hyresgästens ställning när en lägenhet förstörs. Det kan vara brand eller andra händelser. Det handlar om att se över förutsättningarna för att säkra den bostadssociala situationen för hyresgästen.

Herr talman! Det känns tryggt och skönt att höra att regeringen arbetar vidare med frågan. Det är också värt att nämna att en villaägare eller bostadsrättsinnehavare kan försäkra sig mot brand. Hyresgästernas försäkring är lagstiftningen. Den kan man inte köpa på annat håll.

Jag hoppas verkligen att arbetet fortskrider och att vi äntligen får en trygghet för hyresgäster som motsvarar den som villaägare och bostadsrättsinnehavare kan köpa sig till.

Herr talman! Utredaren har fått rimligt fria händer att lämna förslag. Det kan handla om möjligheten att få en styrning så att hyresavtalet förlängs i den situation som beskrivs, alternativt att fastighetsägaren får en skyldighet att anvisa en annan bostad så att hyresgästen inte hamnar i den utsatta situation som beskrivs av frågeställaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Shekarabi.

Vinst i välfärden borde inte vara en politisk konfliktfråga, men det är den, hörde vi nyligen i debatten. Sverige är unikt i västvärlden och i Europa i fråga om att tillåta att offentligt finansierade skolor får vara vinstdrivande. I alla andra europeiska länder är man överens över partigränserna om att detta inte är okej.

Ska vem som helst få driva en skola? Bör det inte finnas ett tydligare regelverk som säkerställer att fristående aktörer är seriösa, har ett långsiktigt engagemang och följer skollag, läroplan, värdegrund, jämställdhet och så vidare?

Hur säkerställer statsrådet och regeringen att det finns ett tydligare regelverk för vem som kan driva en skola?

Herr talman! Tack, Thomas Strand, för frågan!

Jag har personligen flytt från ett land där man tillämpade könssegregation i skolsystemet och separerade tjejer och killar från förskolan och upp till universitetet.

Det är helt oacceptabelt för mig och, tror jag, för en mycket bred majoritet i vår befolkning att vi numera ser den typen av inslag i svensk skola. Det är helt oacceptabelt med den ordningen, och det finns många andra brister i skolsystemet som handlar om ett naivt synsätt som har gått ut på att alla ska få bedriva skolverksamhet och få använda resurserna hur de vill.

Nej, det är verksamhet som omfattas av skolplikt. Nej, det är verksamhet som finansieras med våra skattemedel. Det är inte mina eller riksdagsledamöternas enskilda pengar, utan det är våra skattemedel. Då ska vi se till att pengarna används på rätt sätt, och då måste ägarna ha rätt förutsättningar och rätt krav på sig.

Herr talman! Tack för svaret från statsrådet!

Vi vet att en stor majoritet av svenska folket vill stoppa vinstjakten i skolor. Vi ser att det finns seriösa och ansvarsfulla huvudmän.

Det är märkligt att detta blir en stridsfråga i Sverige när man i andra europeiska länder är överens, från höger till vänster, om att det inte är okej att skattemedel som används till offentlig verksamhet kan leda till vinstuttag.

Herr talman! Det problem vi har i hanteringen av den här frågan just nu, för jag tror att alla ser bristerna, är att de borgerliga partierna har valt att luta sig mot Sverigedemokraterna sedan Sverigedemokraterna bytte fot i frågan under 2015. Vad vi behöver här är blocköverskridande samarbete för att skapa ordning och reda.

Att skattebetalarnas pengar ska användas till det som de är avsedda för borde inte vara en fråga som skiljer vänster från höger, och det gör den inte heller när det gäller väljarna. En klar majoritet av de borgerliga väljarna, av de moderata väljarna, vill se begränsningar av vinster i svensk skola och välfärd, och det är sunt, det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag ska inte tala om att åtta av tio väljare vill ha valfrihet i välfärden, utan jag har en fråga till statsrådet Shekarabi som rör 140 statliga jobb som riskerar att gå förlorade i Gävleborg.

Migrationsverket har meddelat att de avser att lämna Gävle och Söderhamn. Det skulle betyda för vårt län, där arbetsmarknaden redan är mycket hårt ansträngd, att vi skulle förlora 140 värdefulla, statliga arbetstillfällen. Migrationsverkets förslag till beslut går tvärt emot vad statsrådet har sagt tidigare i den här kammaren, att regeringen vill värna jobb i hela Sverige.

Min fråga är helt enkelt till den tidigare Gävlebon och nuvarande statsrådet Shekarabi: Hur tänker du agera för att vi ska få behålla 140 värdefulla, statliga jobb i Gävle och Söderhamn?

Herr talman! Tack, Lars Beckman! Gävleborg är ett län som omfattas av de omlokaliseringsbeslut som har fattats av regeringen. Bland annat flyttar vi ESF-rådet till Gävle och bygger ut Statens servicecenter, och den nya myndighet som kommer att jobba med arbetsmiljöfrågor kommer att placeras i Gävle. Jag anser att detta är viktiga förändringar. Vi tar del av den kompetens som finns hos medborgarna i Gävleborg.

Vad gäller Migrationsverkets beslut hänger det ihop med besluten i den här kammaren i migrationspolitiska frågor.

Vi har agerat för att få ned antalet asylsökande i vårt land. Vi står för de besluten. Det är en viktig omläggning för välfärden och för en hållbar flykting- och asylpolitik. Det kommer att få konsekvenser också för Migrationsverket. Det kommer att behövas färre människor som jobbar med flyktingmottagandet. Det är en del av effekterna av omläggningen av migrationspolitiken, och jag och regeringen står för de besluten.

Herr talman! Jag hoppas att statsrådet tar del av de skrivelser som hans partivänner har skickat från Gävleborg.

Låt mig bara notera att Migrationsverket säger att man ska fokusera bland annat på Uppsala. Inget ont om Uppsala - det är en fantastiskt fin stad - men där har man Sveriges lägsta arbetslöshet, medan Gävle och Gävleborg har tagit emot flest flyktingar i Sverige per capita. Det vore då lämpligt att Migrationsverket väljer att fokusera på exempelvis Gävle.

Varje jobb är viktigt, herr talman.

Herr talman! Den här regeringen tror på Gävleborg. Det är därför vi fattar beslut just nu om omlokaliseringar av myndigheter till Gävle och Gävleborg. Jag är också glad att Arbetsförmedlingen har valt att bygga ut sin verksamhet i Söderhamn. Om jag minns rätt rör det sig om 50 tjänster. Detta är ett bevis på att det finns fantastisk kompetens i Gävleborgs län.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De beslut som fattas av Migrationsverket är effekter av omläggningen av migrationspolitiken, och det är en viktig omläggning av migrationspolitiken som vi talar om.

Frågestunden var härmed avslutad.