Veronica Lindholm (S)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar 

Anföranden och repliker

53, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Datum

2018-03-08

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2016 - 30 juni 2017.

Under perioden registrerades 8748 nya ärenden. Det är en ökning med knappt 9 procent jämfört med året innan. Framför allt är det klagomålsärenden som har ökat. Den större delen av ökningen gäller socialförsäkrings- och utlänningsärenden. För att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå har JO begärt ytterligare resurser för 2018.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.

Anföranden och repliker

11, 79 minuter

Justering

2017-12-19

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan S Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Civilminister Ardalan Shekarabi S Migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon

Datum

2017-11-30

Olaga integritetsintrång ska bli ett nytt brott i brottsbalken. Det innebär att det ska bli straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. Det gäller om syftet är att allvarligt skada personen som blir utsatt för det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Dessutom vill regeringen tydliggöra och modernisera straffen för olaga hot, ofredande och förolämpning och göra fler typer av handlingar straffbara. Det skulle innebära ändringar i brottsbalken. Olaga hot och förolämpning är brott som även finns i tryckfrihetsförordningen. Därför föreslås även ändringar i den grundlagen.

För att ändra i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val emellan omröstningarna. Riksdagen ja till regeringens förslag om en ändring i grundlagen och frågan kommer att tas upp för ett slutgiltigt beslut efter nästa val. På grund av det beslutade riksdagen också att förslaget om ändringar när det gäller olaga hot och förolämpning skjuts upp till nästa års riksmöte.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 27 minuter

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Motion till riksdagen 2017/18:2203 av Paula Holmqvist m.fl. S Avgiftssystem inom äldreomsorgen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att avgiftssystemet inom äldreomsorgen ses över för att skapa mer jämställdhet, rättvisa och transparens, och detta tillkännager

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SoU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2198 av Eva-Lena Jansson m.fl. S Tillgång till telefoni och bredband Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att fortsatt verka för att säkerställa tillgången till telefoni och bredband för privatpersoner, företag och kommuner i hela

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:TU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2146 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. S Kunskapslyft för barn och lärare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett kunskapslyft för barn för att stärka deras kunskaper om sina egna rättigheter och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

3

Utskottsberedning

2017/18:KrU6 2017/18:UbU19 2017/18:UbU20

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2145 av Veronica Lindholm och Helén Pettersson i Umeå båda S Dags att förnya föräldrabalken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över föräldrabalken i syfte att modernisera lagstiftningen för dagens och framtidens utmaningar och tillkännager

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

4

Utskottsberedning

2017/18:CU8

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2680 av Carina Ohlsson m.fl. S Vapenexport med demokratikriterier Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om när statusen för demokrati och mänskliga rättigheter eller om ett land är i väpnad konflikt är ett hinder för svensk vapenexport och tillkännager

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:UU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2667 av Monica Green m.fl. S Öka kunskapen och ge större uppmärksamhet till barn som lever med missbrukande föräldrar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ställa krav på att utbildningar som är inriktade på yrken

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:UbU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2223 av Paula Holmqvist m.fl. S Förskola för alla Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga fler åtgärder så att fler barn får möjlighet till förskolans verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Att ha

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:UbU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2215 av Hanna Westerén m.fl. S Hälso- och sjukvård på lika villkor i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att i dialog med SKL följa upp och säkerställa att vi har en sjukvård på lika villkor

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SoU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2623 av Hillevi Larsson m.fl. S Nationellt krislager Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett nationellt krislager och tillkännager detta för regeringen. Motivering På senare tid har flera experter och forskare,

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:FöU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2602 av Monica Green m.fl. S Menstruationsskydd i bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om alla flickors och kvinnors rätt till menstruationsskydd, att undervisningen om mens måste öka och att tabun omkring mens måste bort, och detta tillkännager

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:UU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1915 av Johanna Haraldsson m.fl. S Högre kvalitet i den högre utbildningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över behovet av fortsatta investeringar i högre utbildning och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2017-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:UbU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1125 av Veronica Lindholm och Yasmine Larsson båda S Dödligt våld mot kvinnor, barn och djur ska det aldrig få ett slut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att verka för att en grundlig översyn görs för att förhindra det dödliga

Inlämnad

2017-10-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SoU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1117 av Eva-Lena Jansson m.fl. S Uppräkning av sjukersättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av gällande regelverk för uppräkningen av sjukersättningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Hel inkomstrelaterad

Inlämnad

2017-10-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SfU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag