Frågestund

Herr talman! Jag vänder mig till Peter Hultqvist.

Regeringen har i dag lagt fram omfattande direktiv till en parlamentarisk utredning som ska titta på frågor kring hur totalförsvarets intressen kan vägas in i samband med exempelvis fastighetsaffärer nära militära installationer. Det gäller också flygplatser och hamnar. Detta är bra. Det är något som vi från Moderaterna efterfrågat och som Alliansen har efterlyst. Man kan också säga att det sker på förekommen anledning.

Gotland tog sitt förnuft till fånga och beslutade att inte hyra ut Slite hamn till intressen kopplade till Nord Stream 2. Sämre gick det som bekant med Karlshamn. Där säger S ja till att Nord Stream 2 får använda sig av Karlshamns hamn. Nord Stream 2 med sina ryska intressen hade täta kontakter med S-ledda Karlshamn innan Blekingekommunen gav grönt ljus till lagring och lastning av gasrör. Det går dock inte att följa ärendet. Jag har begärt ut de tjänsteanteckningar som rimligtvis borde ha förts inför handläggandet av ett sådant här stort och viktigt ärende. Men det finns inga tjänsteanteckningar.

Min fråga är: Vidhåller försvarsministern uppfattningen att det bästa vore ifall Slite hamn och Karlshamns hamn inte kom att användas av intressen kopplade till Nord Stream 2-projektet?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Man måste vara noga med ordvalet. Det jag sa på den presskonferens som vi hade första gången var att det här påverkade Försvarsmaktens verksamhet och att det skulle leda till åtgärder i det sammanhanget. Det är det som har varit genomgående i vårt sätt att hantera det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller Slite hamn fattade man beslut på Gotland att man inte skulle tillåta Nord Stream att använda den hamnen. Arrangemanget skulle vara sådant att Nord Stream skulle använda hamnen direkt. Här är det dock så att Nord Stream inte är det företag som använder hamnen. Tillsammans med polisen, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Tullverket med mera har vi kommit fram till att det går att genomföra en bevakning av det här som är till fyllest.

Därmed inte sagt att den lagstiftning som gäller i Sverige i dag är till fyllest. För att åtgärda detta tillsätter vi den här utredningen.

Herr talman! Vi känner ju försvarsministern som en betydligt självsäkrare talare än vad han nu ger uttryck för. Mina enkla frågor är: Är detta bra eller dåligt? Vidhåller försvarsministern uppfattningen att det inte ligger i Sveriges intresse att Slite hamn och Karlshamns hamn används för Nord Stream 2, ryska intressen och ryska rör?

Sedan kan man säga att det är kuriöst och märkligt att det inte har förts några som helst tjänsteanteckningar i Karlshamns hamn inför ett sådant här viktigt beslut.

Herr talman! Wallmark! Om du kunde lyssna på mig! Det jag har sagt är inte att man ska göra exakt si eller exakt så i någon hamn. Det jag har sagt är att det påverkar Försvarsmaktens verksamhet. När du säger att jag ska vidhålla någon uppfattning ger du sken av att jag på något vis skulle ha ändrat mig i någon mening. Det är en väldigt sned formulering från din sida. Jag har sagt det jag har sagt: Det påverkar Försvarsmaktens verksamhet, och vi löser det på två olika sätt. Sedan har jag sagt att lagen inte är hållfast nog.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till Gustav Fridolin.

Skolan är i fokus på väldigt många olika sätt. Inte minst gäller det skolans digitalisering. I går hade vi i utskottet förmånen att vara inbjudna till SKL och träffa både digitaliseringsberedning och utbildningsberedning för att diskutera skolans digitalisering. Utbildningsministern har ju lyft fram de här frågorna i ett antal olika sammanhang. Men då var det lite förvånande att höra från företrädare för SKL att man hade gjort en framställan i december där man uttalade att man stod redo och ville vara med och genomföra en modern digitaliseringsstrategi men ännu i går inte hade fått något svar från vare sig Gustav Fridolin eller statsrådet Shekarabi. Det var en gemensam framställan av Digitaliseringsberedningen och Utbildningsberedningen där man sa: Vi vill öka takten! Vi behöver göra det tillsammans, och vi kan inte vänta!

Jag är nyfiken på utbildningsministerns reaktion på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Ulrika Carlsson för frågan. Digitaliseringen av skolan är extremt viktig. Anledningen till det är helt enkelt att barnen som går i skolan i dag kommer att behöva digital kompetens. De kommer att behöva den som medborgare. Man ska förstå samhället för att kunna förändra det. Då måste man förstå alla de ettor och nollor som styr alltifrån nyheterna vi läser till prylarna vi använder. De kommer också såklart att behöva denna kompetens i arbetslivet, där vi behöver fler som jobbar direkt med digitala frågor och fler som har grundläggande digital kompetens.

Därför har vi haft en löpande kontakt med SKL och har kunnat fatta ett regeringsbeslut om att ändra i skolans styrdokument, det vill säga läroplan, kursplaner och ämnesplaner. Det beslutet fattades för cirka två veckor sedan och börjar implementeras under nästa läsår. Nästa beslut kommer att gälla vilket stöd vi ska ge till kommunerna i jobbet med att implementera och förverkliga detta. Kommunerna har kommit olika långt och behöver därför stöd med bland annat fortbildning till lärare.

Herr talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret. Man kommer att involvera kommunerna senare. Där säger man att det var en gammaldags it-strategi som presenterades för två veckor sedan. Den svarar inte mot de utmaningar som finns. Den pekar på vissa moment där eleverna behöver göra förbättringar, men när det gäller det stora behovet av digitalisering av skolan svarar det som regeringen presenterade inte upp mot de krav som framtiden ställer. För Centerpartiet är detta en viktig fråga. Jag skulle gärna vilja att vi fick möjlighet att diskutera det här även i riksdagen.

Herr talman! Jag kommer gärna till utbildningsutskottet och beskriver det arbete som vi nu gör. Det är fråga om flera beslut för att förverkliga digitaliseringen av svensk skola. Det är ju styrdokumenten som styr skolan och styr innehållet i undervisningen. Därför är detta det beslut som bör komma först, och det kom för två veckor sedan. Nästa beslut handlar om hur vi stöder skolans huvudmän och lärare i förverkligandet av det beslutet. Regeringen kommer som aviserat att fatta beslut om en digitaliseringsstrategi eller it-strategi för skolan. Det är bra, och det är på tiden. Det borde ha varit gjort för länge sedan.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Åsa Regnér om ekonomisk frihet.

Ekonomisk frihet är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna. Den har gjort att kvinnor har kunnat känna sig fria att gå vidare och inte vara beroende av exempelvis en man.

Nu gör regeringen stora skattehöjningar på jobb. Detta kommer att drabba många kvinnor och göra många kvinnor till höginkomsttagare. Många av våra barnmorskor blir höginkomsttagare. Det gynnar inte jämställdheten. Tycker statsrådet att det är en feministisk politik att bestraffa utbildning och vidareutbildning för breda grupper av kvinnor, till exempel sjuksköterskor, genom att ge dem höjd skatt och mindre i plånboken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är inte jag som har ansvar för skattepolitiken i regeringen. Men jag har förvisso ansvar för jämställdhetspolitiken och frågor som handlar om välfärd.

Det är väldigt viktigt att vi har en gemensam välfärd som finansieras väl. De skattesänkningar som det här landet genomgått har bidragit till brister i välfärden som jag har att hantera varje dag, till exempel i den sociala barn- och ungdomsvården.

När det gäller kvinnors och mäns ekonomiska jämställdhet är den absolut viktigaste frågan kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Det gäller exempelvis löner, arbetstider och rätten till heltid. Det kan handla om att inte ha delade turer när man jobbar till exempel inom äldreomsorgen.

Allt detta är i första hand parternas ansvar. Men klyftorna slöts inte under era åtta år vid makten. Min ambition är att samarbeta med parterna för att göra det.

Herr talman! Vi har hamnat i en situation där breda inkomstgrupper i Sverige anses som höginkomsttagare. Det är en farlig utveckling eftersom svensk ekonomi växer med arbetade timmar.

Om det nu är så att 37 procent av alla barnmorskor eller specialistsjuksköterskor är höginkomsttagare är det klart att de inte kommer att arbeta mer. Då gör de hellre något annat den tiden. Det är en effekt som är dubbelt dålig.

Den ekonomiska friheten är extremt viktig. Är du fri ekonomiskt är du också fri att leva ditt eget liv.

Herr talman! Det är extremt viktigt med ekonomisk frihet och att kvinnor och män har samma villkor. Det är dock så att vi har en systematisk undervärdering av kvinnors arbetsinsatser på arbetsmarknaden och även av kvinnor som har akademisk utbildning.

Den största frågan är absolut att rätta till de strukturella löneskillnader vi har. Därför har vi till exempel infört att man ska lönekartlägga varje år, vilket ni tog bort. Vi har också vidtagit andra åtgärder för att komma åt löneskillnaderna i samarbete med parterna.

Herr talman! Också jag har en fråga till statsrådet Regnér. Frågan handlar om de ensamkommande barnen, som vi vet i stor utsträckning mår dåligt och har en dålig psykisk hälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessa barn är här ensamma utan sina föräldrar. Vi har samma ansvar för dem som vi har för alla barn i samhället. Man behöver se deras bekymmer och deras sjukdomstillstånd tidigt. De som arbetar runt dessa barn kanske inte alltid har de kunskaper som behövs. De är ofta komplexa och sammansatta och beror på många olika saker.

Min fråga till statsrådet är: Vad gör regeringen för att säkerställa att vi har en hög kunskapsnivå ute i verksamheterna bland den personal som har att träffa och arbeta med de här barnen?

Herr talman! Det här är en stor och viktig fråga. Det möte som jag har med sjukvårdsministern efter frågestunden handlar just om ensamkommande barn och deras tyvärr högre grad av ohälsa än den för andra barn. Vi har ett stort ansvar för de här barnen. Därför har vi vidtagit en mängd åtgärder. Vi har till exempel skärpt bemanningen och ökat tillgången till medel för bemanningen inom den sociala barn- och ungdomsvården.

I dag har vi också fattat ett regeringsbeslut om ett kunskapscentrum för ensamkommande barn som ska kunna stödja andra verksamheter med kunskap, samla ihop kunskap, metoder som fungerar och exempel på bra samverkan för att kunna sprida det för att kunna stödja dessa barn. Vi har också gjort en mängd andra saker för att de ska ha det bra här i Sverige.

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern. Den gäller budget.

Vi vet att man har begärt mer pengar utöver den budget som Försvarsmakten har under fem år enligt uppgörelsen. Man har begärt miljardförstärkningar. Nu har budgivningen börjat. Min uppfattning, eller vår uppfattning, är att den halva miljard som man har bidragit med för att förstärka försvaret är för detta år. De övriga pengarna kommer man att hantera möjligtvis i vårbudgeten och i höstbudgeten.

Där kommer vi att få svaren om regeringen nu för första gången på länge tänker bidra med resurser för att nå de mål som ni har satt i försvarsuppgörelsen. Är det en korrekt beskrivning?

Herr talman! Vi börjar med en felaktighet i det du säger om för första gången. Vi fattade ett inriktningsbeslut i riksdagen i juni 2015 som innefattade 10,2 miljarder fram till 2020 som är att betrakta som ett trendbrott i hela den ekonomiska utvecklingen inom Försvarsmakten. Jag ska nu inte gå igenom alla de systemsatsningar det innebär. Leverans pågår på den punkten med bland annat ökad övningsverksamhet.

När det gäller 2017 är det 500 miljoner som går till sådant som ökad numerär i de övningar som är planerade, förstärkt incidentberedskap, beredskapskontroller, it-säkerhet, påverkansoperationer, totalförsvar, fordon till flygvapnet och till hemvärnet. Sedan kommer vi att fortsätta förhandlingarna om hur vi ska hantera det i höstbudgeten och fram till 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för svaren. Jag tolkar det som att inriktningen för regeringen i det här stycket är att man kommer att göra allt för att se till att den försvarsuppgörelse som man träffat med målsättningar för försvaret får resurser för att kunna nå dem. Är det korrekt uppfattat?

Herr talman! Det står i den uppgörelse som presenterades för någon vecka sedan att vi avser att förstärka i budgeten 2018, att vi avser att öka den militära förmågan och att vi avser att fullfölja försvarsöverenskommelsen. Däremot har vi inte gått i god för det tilläggsbelopp på 6 ½ miljard som Försvarsmakten har krävt. Det får vi återkomma till när vi har gjort alla de analyser som är nödvändiga.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin. Min fråga berör en undersökning som man har gjort i min hemkommun. Vi har ungefär 8 000 barn som går i förskolan. Man har studerat hur deras utemiljöer ser ut. Vi vet att barns tillgång till utemiljöer är oerhört viktig ur ett hälsoperspektiv.

Man kunde konstatera att det var väldigt stora skillnader mellan de olika förskolornas kvaliteter. Merparten av förskoleavdelningarna fick långt ifrån höga betyg. Jag kan tänka mig att det här är en bild som delas av flera kommuner över hela landet och att det är samma problematik när det gäller tillgången till kreativa och stimulerande utemiljöer även för grundskoleelever.

Jag undrar hur utbildningsministern ser på bristerna i hälsofrämjande utemiljöer för barn och unga och om regeringen jobbar med att förbättra dem.

Herr talman! Tack, Jonas Eriksson, för frågan!

Att ha en stimulerande och bra utemiljö är viktigt framför allt för de yngsta barnen i förskolan och grundskolan men även för de äldre barnen när vi nu ska jobba för att alla barn ska röra sig varje dag, vilket vi vet är viktigt för lärandet. Det är också sant att det ser väldigt olika ut på skolgårdarna runt om i landet.

Det beror på när skolorna är byggda. De krav som i dag finns i plan- och bygglagen för hur man ska planera skolgårdar fanns inte när alla skolor som används i dag byggdes. Det beror också på vilka möjligheter man har att planera i kommuner, vilket område som finns, vilka grönytor som finns och hur man kan planera där.

Det är av det skälet som vi har pengar i statens budget som kommuner kan använda både för att rusta upp innemiljöer och för att rusta upp och bygga pedagogiska utemiljöer. I den mån inte hela skolsystemet ryms när man gör en ansökan är det såklart ett bidrag till den stora upprustning som behöver göras av skol- och förskolemiljöer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

I dag lämnar vi arbetslivet när vi är i snitt 64 år. Men en del gör det betydligt tidigare för att de inte orkar arbeta längre. Det påverkar deras pension negativt eftersom systemet är uppbyggt så att ju fler år vi arbetar, desto bättre blir pensionen.

Min fråga till socialförsäkringsministern är vad regeringen i dagsläget gör för att fler ska orka arbeta längre. I utredningsbetänkandet Åtgärder för ett längre arbetsliv lyftes flera saker fram som behövde göras: bättre arbetsmiljö, åtgärder mot åldersdiskriminering och utbildning.

Herr talman! Tack, Barbro Westerholm, för en mycket angelägen fråga!

Regeringen gör väldigt mycket för att framför allt skapa en bättre situation på arbetsmarknaden och i arbetsmiljön för kvinnor. Det är kvinnor som vi ser är överrepresenterade i den grupp som lämnar arbetsmarknaden i förtid.

Vi vet att vi i dag har ganska stora brister inte minst inom arbetsmiljön i den offentliga sektorn och i de kvinnodominerade delarna. Regeringen har lagt fram ett helt åtgärdspaket för friskare arbetsplatser och en lägre sjukfrånvaro.

I den ingår åtgärder som handlar om att arbeta mer förebyggande och ha ett bättre stöd för en arbetsplatsnära rehabilitering. Det finns till exempel en föreskrift för organisatorisk och social arbetsmiljö då det många gånger är de delarna som är särskilt akuta inom de arbetsmiljöer som är mest utsatta.

Herr talman! Anledningen till att jag lyfte fram frågan är att det är olika sektorer i samhället som måste samverka här. Det handlar om att få utbildning och fortbildning och att kunna få studiebidrag när man är mitt i livet och har familjeförsörjning och sådant att tänka på. Då kan det annars vara svårt att få råd till utbildning. Därför är det viktigt att de olika sektorerna samarbetar, och inte minst att företagshälsovården riktigt kommer igång i denna fråga.

Herr talman! Jag kan inte annat än att hålla med. Detta är en angelägen fråga. I de avsiktsförklaringar som arbetsmarknadens parter har tecknat för att åstadkomma möjligheter till ett längre arbetsliv lyfter man särskilt upp frågan om arbetsmiljö, som jag nämnde tidigare. Där gör vi ett gediget arbete i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det handlar också om vikten av att politiken tar hand om möjligheten att ställa om under arbetslivet. Vi vet i dag att man byter yrke och karriär och att man slits ut av olika skäl på jobbet.

Herr talman! Min fråga går till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Vi i Kristdemokraterna vill att man ska kunna överlåta föräldrapenningdagar till närstående. Om föräldrarna inte har möjlighet ska alltså mormor, morfar, något syskon eller annan närstående ha möjlighet att träda in. Ett exempel är ensamstående, där detta behov kan uppstå. Det finns i dag en mycket begränsad möjlighet, och vi i Kristdemokraterna vill utöka den.

Vad säger ministern om en mer flexibel föräldraförsäkring på detta område?

Herr talman! Tack, Roland Utbult! Det finns många saker som är angelägna att göra inom ramen för vår föräldraförsäkring. Den behöver moderniseras. Därför har regeringen tillsatt en utredning som just nu håller på att arbeta med att ta fram ett förslag på en ny och modern föräldraförsäkring.

Jag kan glädja riksdagsledamoten med att en viktig fråga i utredningen bland annat är möjligheten för till exempel stjärnfamiljer att vara delaktiga i och ta del av föräldraförsäkringen. Vart femte barn växer i dag upp i en annan familjekonstellation än en traditionell kärnfamilj. Då behöver vi också ha en föräldraförsäkring som kan svara upp mot detta behov.

Jag ser fram emot att komma tillbaka med förslag i höst om hur detta skulle kunna se ut.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag måste säga att det låter positivt att stjärnfamiljerna - även ensamstående då, tror jag att det blir - ska kunna få denna möjlighet.

Jag skulle ändå vilja fråga ministern om man kan gå ännu längre, alltså utanför hushållet, och låta den som är närstående - vem det nu än kan vara - få denna möjlighet?

Herr talman! Jag kommer inte att föregå utredningens möjliga förslag. Men tanken är som sagt att man ska kunna ta höjd för att fler människor än tidigare i dag är närvarande och delaktiga i ett barns liv. Det behöver också finnas förutsättningar i föräldraförsäkringen för detta.

Ett grundläggande problem är att vi alltjämt delar så ojämställt på föräldraförsäkringen och att det de facto är just mammor som tar ut 75 procent av dagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Som många av oss här känner till har vi sedan ett par decennier tillbaka ett utbildningssystem som är riggat för stora företag som vill komma in enbart för att göra vinst på våra skattepengar.

Trots att vi har fantastiska lärare och ideella skolaktörer såsom kooperativ och stiftelseägda skolor som gör ett riktigt bra jobb blir detta ett svårt system att arbeta i. Det gäller speciellt när vi ser att barn mer än någonsin bokstavligen läggs ut på börsen när olika slags företag och riskkapitalbolag registreras och börsnoteras.

Som om det inte vore nog har vi i dag ett system där kommuner som går back, det vill säga gör minusresultat i sin skolbudget, måste betala extra pengar till friskolorna. Men det motsatta gäller inte. Om kommunen i dag gör ett plusresultat, det vill säga inte gör av med alla sina pengar, är inte friskolorna skyldiga att ge några pengar.

Min fråga till Gustav Fridolin är: Vad tycker utbildningsministern om detta?

Herr talman! Tack, Daniel Riazat, för frågan! Det enkla svaret är att Skolkostnadsutredningen just nu är ute på remiss, bland annat till ett stort antal kommuner och SKL. Jag förutsätter att just denna typ av problem kommer att komma in i remissrundan. Då kommer vi att kunna se vad som kan förändras i resurstilldelningen till skolor för att man ska kunna ha en resurstilldelning som är rättvis och så pass brett respekterad att den inte så ofta som i dag avgörs i domstolsutslag. Detta skapar en stor osäkerhet för elever, lärare och alla aktiva i skolvärlden.

På det principiella planet har nog inte Daniel och jag exakt samma argument. Men vi delar slutsatsen och åsikten att de som driver skola i Sverige ska kunna lova välfärden, oss, att de skattepengar som går in i verksamheten också ska komma fram till eleverna och inte delas ut i vinst.

Herr talman! Tack, Gustav Fridolin, för svaret! Om jag inte minns fel hade vi en liknande diskussion för ungefär ett år sedan. Då lät det inte riktigt som att du ville vänta på en utredning, Gustav Fridolin. Då lät det som att du tyckte att det var ett okej system att kommunerna betalar extra pengar till friskolor på grund av att man har gjort minusresultat.

Jag respekterar att ni vill vänta på utredningen, men jag kan säga att Vänsterpartiet inte kommer att vänta. Därför kommer vi också att motionera om detta runt om i landet - för att helt enkelt se till att pröva det. Vi tycker inte att det är ett rättvist system som det ser ut i dag.

Herr talman! När vi möttes i interpellationsdebatten beskrev jag det regelverk som finns i dag och som ger ganska stort utrymme till kommunerna att säkerställa att skolor betraktas som enskilda enheter och har en enhetsredovisning. Det är också den rekommendation som SKL ger för att man ska undvika den typ av problematik som du lyfter fram i din interpellation och även nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är alldeles utmärkt om Vänsterpartiet och andra partier driver på i kommunerna för att man ska följa den typ av redovisning som SKL rekommenderar. Det skulle göra att man undvek en del av problemen.

Herr talman! Min fråga riktar sig till försvarsministern. Jag tänker på vårt militära samarbete med våra vänner österut, Finland, och hur det ser ut i dag.

Hur ser nuläget ut? Till och med jag som försvarspolitiker har svårt att hänga med i alla turer. Vi har fått höra i dag att det kommer en utredning om det rättsliga samarbetet, vilket vi välkomnar. Då står vi alltså och jobbar tillsammans bortom fredstida förhållanden.

Det är därför intressant att få lite mer kött på benen. Vad kommer utredningen att innebära för vår del, och vad kommer vi att få reda på när vi tittar på detta? Jag antar att det här också ger utökade befogenheter, och jag skulle gärna vilja se vad det skulle kunna vara och vem som i så fall fattar beslut om utökade befogenheter. Jag hoppas få svar på detta.

Herr talman! Frågan är omfattande, och tiden är begränsad.

När det gäller utredningen handlar det om att analysera hur man på ett skyndsamt sätt med riksdagen ska kunna fatta de beslut som krävs i samband med att ge och ta emot hjälp. Det handlar också om att titta på om regeringen under fredstida förhållanden vid enskilda händelser som kränkningar eller övervakningsuppdrag kan bemyndigas att fatta denna typ av beslut. Det handlar även om hur man inom ramen för utökade beslutsbefogenheter för regeringen kan säkerställa riksdagens roll i sammanhanget.

Det är denna typ av balanspunkter det handlar om. Det är resultatet av att vi har ett djupgående samarbete med Finland som sträcker sig i en planering också bortom fredstida förhållanden.

Herr talman! Då hoppas jag att försvarsministern också kan utveckla lite mer på kort tid om att det kan finnas skillnader mellan att ge och att ta emot hjälp. Kan det ligga på olika beslutsfattare? Det skulle jag gärna vilja veta.

Herr talman! Detta handlar ytterst om att överväga vilka befogenheter som är nödvändiga för att finska militära styrkor som befinner sig i Sverige enligt en svensk begäran om stöd ska kunna ge ett ändamålsenligt stöd, och tvärtom. Det handlar om vem som beslutar om väpnad styrka utomlands för att bistå Finland, om hur man tar emot militärt stöd från Finland och om balansen mellan regering och riksdag. Det är den typen av frågor som nu ska utredas och som vi därmed kommer att få svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Åsa Regnér.

Bemanningen nattetid vid särskilda boenden har kritiserats under flera år. Förra året gjorde regeringen en ändring i socialtjänstförordningen, och kravet skärptes på att äldre ska ha rätt till hjälp utan dröjsmål, även mitt i natten.

Enligt IVO har man inte sett någon större skillnad efter regeringsbeslutet, utan bristerna är desamma på vissa äldreboenden, när man har låg bemanning. IVO har det senaste året handlagt ett fyrtiotal anmälningar om bristande nattbemanning. Anmälningarna gäller både kommuner och privata vårdbolag, och IVO har krävt förbättringar av ett trettiotal vårdgivare.

Många experter varnar också för att den nya förordningen är tandlös, eftersom det fortfarande är upp till varje boende att besluta om bemanning. I en intervju i Ekot säger statsrådet att hon är arg och ska sätta ned foten och ta tag i frågan. Hur är det tänkt att statsrådet ska ta tag i frågan?

Herr talman! Regeringen har förstärkt äldreomsorgen, som är en mycket viktig fråga, med 2 miljarder per år till bemanning. Vi har också löst frågan om nattbemanning på äldreboenden och särskilda boenden, som man tidigare inte lyckats lösa. Det är jag glad för.

Uppföljningen gjordes ganska tidigt, men jag tog den verkligen på allvar och sa också att det inte är fritt valt arbete att följa förordningen. Det är väldigt viktigt att man skyndsamt kommer till äldre som behöver hjälp, också på nätterna, och att man bemannar för detta.

Jag gjorde det jag sa att jag skulle göra: Jag talade omedelbart med Sveriges Kommuner och Landsting om frågan för att se till att man lever upp till förordningens bestämmelser. Vi kommer att följa upp detta igen.

Herr talman! Regeringens förslag innebär att personal inte behöver finnas på plats på boendet utan endast tillgänglig i någon form. Vi sverigedemokrater anser att de äldre ska ha bemanning dygnet runt. Om regeringen menar allvar med att de äldre ska känna sig trygga på äldreboenden, varför vill man då inte satsa på en trygg nattbemanning?

Herr talman! Det vill vi. Därför fick vi också till den här förordningen, vilket man inte hade lyckats med innan. Det ska finnas personal som skyndsamt kan bistå äldre när de behöver det, även på nätterna. Vi har avsatt medel, 2 miljarder per år - den enskilt största satsningen på personal till äldreomsorgen. Jag kommer att följa detta mycket noga.

Herr talman! Min fråga riktar sig till försvarsministern, som alldeles nyss var inne på det faktum att regeringen i dag antagit direktiv för en utredning som ska ge förslag till en mekanism som innebär att Sverige skyndsamt kan påkalla hjälp. Försvarsministern har valt att exemplifiera med Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till försvarsministern handlar om att jag antar att dessa direktiv, som ÖB skulle ha uttryckt saken, är generiska och därmed kommer att rendera i förslag som också innebär att Sverige till exempel kan få hjälp från Nato, en organisation med vilken vi ju har ett värdlandsavtal.

Herr talman! Sanningen är att Widman ställer denna fråga fast han redan vet svaret. Regelverk och lagstiftning blir ju generella, men detta är alltså orsakat av och inriktat på samarbetet med Finland. Det är ur detta allt uppkommer, och Finland är vår närmaste partner, vilket Widman också känner till.

När det gäller Nato och värdlandsavtalet existerar det redan. Det är beslutat och klart. Vi kommer att öva värdlandsstöd under övningen Aurora, som kommer att hållas i september.

Det är inte konstigt att Sverige övar tillsammans med länder som är Natomedlemmar. Det har vi gjort under lång tid, och det kommer vi att fortsätta göra. I den strategin ingår att bygga ett säkerhetsnätverk runt Sverige.

Herr talman! Jag vet ju svaret på frågan, men jag tycker att det är viktigt att den ställs också inför svenska folket. Det är alldeles riktigt att vi har ett värdlandsavtal med Nato, men det behöver naturligtvis också mekaniseras genom att vi på olika sätt politiskt fattar beslut om att begära hjälp just från Nato.

Jag känner, herr talman, att försvarsministern inte är riktigt tydlig. Min fråga var väldigt rak och digital: ja eller nej. Kommer förslagen som vi nu kan vänta oss också att kunna användas när vi begär hjälp av Nato?

Herr talman! Nu har jag gett ett svar på denna fråga som Allan Widman också har uppfattat: Lagstiftning och regelförändringar - hur de nu kommer att se ut och utan att jag föregår utredningens slutresultat - kommer förmodligen att vara generella. Det är så sådant här fungerar. Detta sa jag redan i mitt första inlägg, vilket jag vill påminna Allan Widman om.

Allan Widman vet exakt vad detta handlar om. Det utgår från den förra Försvarsberedningen och inriktningsbeslutet och är en logisk konsekvens av det.

Herr talman! Jag har två frågor till vår socialförsäkringsminister. Arbetsgivarna har en skyldighet att arbeta för en god och förebyggande arbetsmiljö, men trots detta uppstår då och då rehabiliteringsbehov.

Ministern har nu presenterat ett förslag om förstärkt rehabilitering. Vad går detta förslag ut på i form av konkreta åtgärder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Kerstin, för en otroligt viktig fråga! Vi ser nu hur sjuktalen sedan 2010 har ökat väldigt mycket. Det senaste året har vi genom regeringens försorg faktiskt lyckats se till att denna ökning har avmattats. Men vi ser att det alltjämt brister när det gäller insatser tidigt i ett sjukfall och att människor kan gå sjukskrivna länge innan de får en plan för rehabilitering.

Det förslag som regeringen nu lägger fram och som har varit efterfrågat blir ett sätt att tydliggöra arbetsgivarens ansvar med koppling till arbetsmiljölagen för att en rehabiliteringsplan skyndsamt ska tas fram i början av ett sjukfall. I detta fall säger vi att det inom 30 dagar ska finnas en planering för den enskilde.

Herr talman! Tack, ministern! Hur kommer då arbetsgivarna att få stöd för att kunna klara dessa arbetsuppgifter?

Herr talman! Det är otroligt viktigt, och därför kommer vi också att utöka stödet till arbetsgivare. Det arbetsplatsnära stödet kommer att göra det möjligt att få 10 000 kronor per medarbetare och år för expertinsatser för att stötta så att rehabiliteringsplanerna kommer på plats och insatser görs. Varje enskild liten arbetsgivare ska inte behöva vara rehabiliteringsexpert.

Herr talman! Jag har en fråga som riktar sig till utbildningsminister Gustav Fridolin. En av de största utmaningar vi har i skolan är lärarbristen. Vi kristdemokrater har många förslag för att komma till rätta med denna utveckling, till exempel att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och att låta fler akademiker få ta del av kompletterande pedagogisk utbildning.

Men i stället för att lägga fram förslag på detta område har regeringen spätt på flykten från läraryrket genom att på ett oansvarigt sätt implementera det så kallade Lärarlönelyftet. I gårdagens Svenska Dagbladet kunde vi läsa: "Fick inte lärarlönelyftet - då sade Mattias upp sig", "Lärarlönelyftet blev en mardröm" och "Lärarna i uppror efter lönelyft".

Ett redan stort problem förvärras alltså av denna reform. Min fråga till utbildningsministern blir: Känner regeringen något ansvar för hur Lärarlönelyftet ytterligare spär på lärarbristen?

Herr talman! Annika Eclunds verklighetsbeskrivning stämmer inte. I går kom statistik som visar att 16 500 nya lärare har anställts i svensk skola. Det totala antalet behöriga lärare ökar; det visar Skolverkets statistik. Däremot sjunker andelen - andel och antal är som ni vet två olika saker - därför att man anställer så många andra på grund av den lärarbrist vi har, men också för att man vill avlasta de befintliga lärarna så att lärare får vara lärare.

Statistiken som kom i går visar dock tydligt att det blir fler lärare i svensk skola, både fler behöriga och fler totalt sett. Det blir det eftersom regeringen investerar i skolan. Vi investerar i fler anställda, och vi investerar i högre lärarlöner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tänker inte be om ursäkt för att staten tillför 3 miljarder för att 65 000 lärare ska få högre löner. Det var nödvändigt. Det får inte vara så att det enda sättet för lärare att få högre lön är att byta arbetsgivare.

Herr talman! Tack för svaret, utbildningsministern!

Naturligtvis är varken lärare eller vi politiker emot att lärare ska ha högre löner. Tvärtom - det är mycket nödvändigt.

Problemet är att regeringen har implementerat den här mycket viktiga reformen på ett oansvarigt sätt. Det har resulterat i osämja ute på skolorna; lärare blir sjukskrivna och säger upp sig. I gårdagens Svenska Dagbladet läxade regeringen dessutom upp kommunerna när det gäller lärarlönerna.

Hade det inte varit bättre om regeringen hade styrt upp detta från början?

Herr talman! Lärarlönelyftet är ett system som - till skillnad från karriärtjänsterna - först förhandlades fram mellan arbetsmarknadens parter. De kriterier som gäller för Lärarlönelyftet är framtagna av arbetsgivare och fack.

Jag kan inte försvara exakt hur det har implementerats på varje skola. Det finns beslut som jag, om jag skulle sätta mig in i dem, skulle ha svårt att förstå. Så är det alltid med den här typen av arbetsgivarbeslut.

Det här sätter verkligen ljuset på de problem som finns i lönebildningen i svensk skola.

Herr talman! Jag har en fråga till minister Åsa Regnér.

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är allvarliga samhällsproblem. Därför är regeringens förslag om att ett obligatoriskt moment om detta ska införas på vissa utbildningar efterlängtat. Kunskap är en viktig grundförutsättning för att personer som möter våldsutsatta i sin yrkesroll ska kunna arbeta med frågan.

För att regeringens förslag ska bli effektfullt krävs dock även andra förutsättningar. Det handlar om tydliga rutiner, konkreta arbetsmetoder och styrning på arbetsplatserna för att arbetet ska kunna ske rutinmässigt. Det saknas på många arbetsplatser i dag.

Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska ske rutinmässigt i verksamheter där man möter våldsutsatta?

Herr talman! Jag vill tacka för den viktiga frågan.

Jag är väldigt glad över att vi nu återinför - så är det nämligen - examensordningar där kunskaper om mäns våld mot kvinnor blir en kompetens på vissa utbildningar. Det gäller jurister, läkare, socionomer med flera. Det är ett viktigt steg. Och det är efterfrågat, både av professionerna som kommer i kontakt med dem som utsatts för våld och av organisationer som företräder kvinnojourer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi gör väldigt mycket. Socialtjänst, polis och rättsväsen har redan i uppdrag och krav på sig att ha hög kunskapsgrad när det gäller det här. Det finns också medel som går till kompetensutveckling av vissa verksamheter. Men vi har också märkt att man måste ha med sig kunskapen från början.

I den strategi, om 900 miljoner, mot mäns våld mot kvinnor som vi har lagt fram trycker vi också mycket på mer kunskap om hur man ska förebygga våldet. Det är något som hittills har fattats.

Herr talman! Tack för svaret och för ditt stora engagemang, ministern!

Det kan, precis som ministern säger, i vissa fall finnas riktlinjer för detta på vissa arbetsplatser. Men inte ens då är det säkert att frågan om våldsutsatthet ställs rutinmässigt. Det behöver ingå i de ordinarie arbetsuppgifterna. Det åsidosätts många gånger.

Herr talman! Man ska prioritera att jobba med de här frågorna. Men alla frågor som handlar om jämställdhet och kanske också om kvinnors och barns vardag har ofta, vill jag påstå, lägre status än andra frågor. Därför måste vi fortsätta med de här uppdragen.

Vi inrättar en jämställdhetsmyndighet för att styra jämställdhetspolitiken mer professionellt.

Dessvärre lyckades man under de förra mandatperioderna inte få ned nivån på våldet. Det måste vi få.

Vi måste ständigt påminna om det här och jobba med det.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Gustav Fridolin. Den handlar också om Lärarlönelyftet.

Vi får alla kontakt med skolan på olika sätt - via mejlboxen, genom samtal ute på skolorna och via brev och kan då få ta del av följande åsikter: Att tvingas sätta en skarp gräns genom denna grupp - man syftar på lärarna - utan tydliga kriterier än dem som vi fick är mycket ödesdigert. Varför kunde man inte ha gett oss friheten att använda den totala summan mer flexibelt? Då hade pengarna kunnat fördelas utifrån prestation. Hur ser regeringen egentligen på skolledarens uppdrag? Allt det arbete vi gör med att tydliggöra uppdrag och differentiera löner sätts ur spel med detta lärarlönelyft. Resultatet är ett antal fungerande lärare som blir sittande helt utan detta lyft. Hur motiverar vi dem att kämpa vidare? Och hur motiverar vi dem att stanna i yrket?

Vad är statsrådets svar på detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi måste först titta på vad som håller på att hända i svensk skola. Antalet som vill bli lärare har ökat. Sedan 2011 har antalet sökande till lärarutbildningen ökat med 70 procent. Och tre av fyra lärare är beredda att rekommendera yrket till andra. Det är fantastiskt! Sex av tio behöriga och legitimerade lärare som i dag gör andra saker funderar också på att komma tillbaka. Detta händer också i svensk skola. Och en av anledningarna till det är att vi prioriterar lärarna; vi prioriterar lärarnas löner.

Kriterierna som många kritiserar - jag får också höra det - är framtagna av arbetsgivare och fack, precis som det ska vara på svensk arbetsmarknad. För de fall pengarna inte räcker till alla som uppfyller kriterierna är det rimligt att också kommunerna gör sin del i fråga om att värdera upp läraryrket. Det gör också många kommuner, till exempel Botkyrka och Uppsala.

Ja, lärarkollektivet förtjänar högre löner. Det här är en del av det arbetet.

Herr talman! Jag tolkar det som att Gustav Fridolin är nöjd.

Hade det inte varit mycket bättre om regeringen hade satt kriterier som innebar att man kunde använda potten med pengar på ett flexibelt sätt och fördela det i skolorna, utan att lägga över ansvaret på kommunerna att lägga till pengar vid en sådan diskussion?

Det är fantastiskt att fler söker till lärarutbildningen. Men när det nu skapas ett A- och ett B-lag i skolans värld kanske man funderar två gånger innan man gör det.

Herr talman! Det finns inga A- eller B-lag bland svenska lärare. Däremot är det självklart att jag när jag klev ut som nyutexaminerad lärare inte kunde lika mycket som dem som hade jobbat i 20 år; det kan jag fortfarande inte.

En erfaren lärare ska tjäna mer än en nyutexaminerad lärare. Det är inte rimligt att nyutexaminerade lärare, på grund av lärarbristen, har samma eller högre lön som den erfarna läraren som handleder dem. Vi måste ha system som garanterar att kontinuitet och erfarenhet lönar sig, också i lönekuvertet. Det är grunden för Lärarlönelyftet.

Herr talman! Min fråga går till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Häromdagen stängdes Försäkringskassans Mina sidor ned, då e-tjänsten började sprida personuppgifter till fel personer. Det gick dessutom att utföra ärenden för andra, till exempel andras barn.

Berodde detta på den mänskliga faktorn, vilket myndigheten sa till medierna? Eller finns det en koppling till det som Riksrevisionen fann vid en granskning av myndighetens arbete med informationssäkerhet, nämligen att Försäkringskassan inte lever upp till MSB:s föreskrifter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Internrevisionen fann också brister i informationssäkerheten, både 2015 och 2016. De allvarligaste incidenterna innebar att Försäkringskassan exponerade information om kunder med skyddade och känsliga personuppgifter för ett stort antal andra kunder. Detta är således inget nytt fenomen.

Hur ser ministern på denna och tidigare händelser och behovet av åtgärder för att förbättra arbetet med informationssäkerhet på Försäkringskassan?

Herr talman! Tack för den viktiga frågan, Anna Vikström!

Det är otroligt bekymmersamt att sådant sker, att uppgifter i Försäkringskassans självbetjäningssystem som inte ska visas där visas.

Jag satte mig givetvis in i det här omedelbart. Försäkringskassan har informerat mig om att felet berodde på en felaktig konfiguration i it-systemen, som går att härleda till den mänskliga faktorn.

Enligt Försäkringskassans interna utredning, som har tittat på händelsen, visades fel uppgifter om färre än tio personer. Det är naturligtvis ändå helt oacceptabelt.

Men det är positivt att myndigheten agerade snabbt, inom 30 minuter, och att man stängde ned självbetjäningstjänsterna. Det är också positivt att dessa rutiner fungerade som avsett. Det är däremot inte samma sak som de brister som Riksrevisionen har pekat på. Det arbetet fortgår.

Herr talman! En rapport som har gjorts på uppdrag av Finansinspektionen om finansiella aktiviteter kopplade till personer i Sverige visar att pengar från Försäkringskassan avsedda för bland annat assistansersättning används för att bekosta terrorkrigsresor.

Det som beskrivs i rapporten är oroande, att delar av skattebetalarnas resurser som är avsedda att hjälpa funktionshindrade används till terrorkrigsresor. I rapporten framkommer det också att det kan finnas ett mörkertal och att dessa resor fortfarande kan förekomma.

Assistansersättning ska användas till att stödja funktionshindrade. Allt annat är oacceptabelt - det har statsrådet och jag diskuterat förut.

Jag vill fråga Åsa Regnér: Vilken analys gör statsrådet av att det förefaller som att assistansersättning har använts för att finansiera terrorresor? Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att nu vidta för att detta inte ska hända igen?

Herr talman! Tack för frågan.

Den här debatten har jag fört här ganska ensam när det gäller förslag om hur man ska komma åt fusk och felanvändning av medlen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De allra flesta privata aktörer inom assistansersättningen gör ett väldigt bra jobb, men många uppgifter visar att alldeles för stora medel felanvänds. Den här rapporten och Svenska Dagbladets granskning av felanvändning av medel är verkligen alarmerande. Det har jag försökt att ta upp här under ganska lång tid, men jag har varit rätt så ensam om det. Det har inte kommit några förslag varken från er eller andra i oppositionen om hur man ska göra.

Jag har tillsatt en utredning. Jag har infört flera uppdrag i regleringsbrev till olika myndigheter för att komma åt detta. Jag avser att tillsätta en person som särskilt ska titta på bolagens roll. Det kommer en utredning om fusk i välfärden. Jag har satt mig in i alla dessa frågor och kommer att återkomma med en rad förslag. Men Försäkringskassans arbete inriktas framför allt på att säkerställa att medlen går till dem som har rätt till assistans och inte till någon annan.

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsministern.

Nio av tio skolor slarvar med arbetsmiljön, skrev Arbetsmiljöverket i måndags. Man pekar på ohållbar arbetsbelastning, bullriga ljudmiljöer och dålig ventilation. Det kan vi inte vara nöjda med.

Hur ser det ut på våra förskolor och fritidshem? Arbetsmiljölagen gäller inte barn i förskola eller elever i fritidshem.

För sex år sedan beslutade riksdagen om ett tillkännagivande som uppmanade regeringen att återkomma med förslag om hur arbetsmiljön kan förbättras för barn i förskolor och på fritidshem. Detta tillkännagivande bereder regeringen fortfarande. Jag är inte nöjd med att det tar så lång tid.

Min fråga till utbildningsministern är: Vad avser han att göra för att förbättra arbetsmiljön i förskolor, på fritidshem, i grundskolor och i gymnasieskolor?

Herr talman! Till att börja med gäller arbetsmiljölagen alla verksamheter där det arbetar personer, också i förskolor och på fritidshem. I förskolan har den viktigaste delen för att säkerställa barnens arbetsmiljö varit arbetet för att få ned barngruppernas storlek. Där har vi sett till att få tillbaka de riktmärken som försvann under den borgerliga regeringen. Vi har gett kommunerna stöd för att de ska kunna minska barngruppernas storlek.

Sedan handlar det om att man måste göra jobbet. Man måste se till att rusta upp de många gamla skollokaler som finns och som ofta byggdes under miljonprogrammets dagar. Man måste se till att förbättra ventilationen. Man måste anställa fler så att det finns vuxna som kan hjälpa till när en elev har särskilda svårigheter som gör att det blir stökigt för andra i klassen.

Det är just därför som vi prioriterar investeringar bland annat för att anställa fler. Som sagt, i går presenterades siffran 16 500 nyanställningar under det senaste året. Nu prövar Boverket flera hundra ansökningar om att få statliga medel för upprustning av skollokaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Åsa Regnér.

I höstas bytte Försäkringskassan utbetalningssystem från förskottsutbetalningar till efterskottsbetalningar månadsvis för den som har rätt till personlig assistans. Just nu är det ett mycket bekymmersamt läge för många privata och kooperativa assistansanordnare. Det handlar om att Försäkringskassan inte förmår att betala ut ersättningen i tid. Följden har blivit att det brister i löneutbetalningar. En del har tvingats att ta dyra lån och riskerar att gå i konkurs. I slutändan är det den enskilda brukaren som blir drabbad när assistans uteblir.

Min fråga till statsrådet är: Känner statsrådet till problematiken och vad kommer statsrådet att göra för att säkerställa att våra välfärdssystem fungerar som det är tänkt?

Herr talman! Jag har verkligen försökt att anstränga mig när det gäller debatten om personlig assistans. De 30 miljarderna per år, som den här reformen kostar, ska gå till de personer som har rätt till assistans och som har de behov som gemensamt ska tillgodoses med dessa pengar.

Vi har gjort ett antal förändringar för att se till att medlen inte går till annat än till det som de är avsedda för. Det som du, Bengt Eliasson, tar upp är led i detta arbete.

Nu är det en omställningstid. Jag har nära kontakt med Försäkringskassan som försöker att göra detta så bra som möjligt. Den här förändringen var också känd.

Som jag ser det har en hel del av bolagen på den här marknaden stor lönsamhet och har förmåga att ställa om. Men vi för en dialog för att göra det här så bra som möjligt, men rutinerna behöver bli bättre så att man har koll på att medlen går till det som det var tänkt.

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Peter Hultqvist.

Med försvarsbeslutet 2015 följde också att vi i Sverige ska återuppta arbetet med totalförsvarsplanering. Det arbetet gick dessförinnan på sparlåga i ganska många år.

Regeringen har därefter gett ansvariga myndigheter i uppdrag att titta på denna fråga, påbörja ett planeringsarbete och redovisa förutsättningarna för detta.

I ljuset av det försämrade omvärldsläget är det angeläget att vi fortsätter att stärka hela vårt försvar. Regeringen har också nyligen aviserat att man i vårändringsbudgeten avsätter 75 miljoner för att intensifiera arbetet inom ramen för den sammanhålla totalförsvarsplaneringen.

Mot bakgrund av var vi står i dag: Hur ser försvarsministern på det fortsatta arbetet med totalförsvarsplanering?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågan!

Det som genomförs är utbildningsinsatser på Försvarshögskolan inriktade på personal som arbetar i kommuner, landsting och länsstyrelser. Man deltar i övningsverksamhet tillsammans med Försvarsmakten. Jag har själv besökt en sådan övning som hette Geltic Bear på ledningsregementet.

Inom ramen för Aurora i höst, som jag nämnde tidigare, finns det en totalförsvarsdimension där ett fyrtiotal myndigheter på den civila sidan deltar.

Jag besökte Norrbotten helt nyligen där man har ansvar för att samla norra Sverige, och man jobbar aktivt med totalförsvarsplanering.

Det har pågått och pågår ett arbete. Nu avsätter vi 75 miljoner kronor som ett ekonomiskt första steg i detta sammanhang.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Fridolin.

Trots ett stort politiskt fokus har Sverige under decennier tappat i skolresultat. En av de stora och bidragande orsakerna till det är att Sverige har mindre undervisningstid i viktiga skolämnen jämfört med andra länder.

Alliansen utökade undervisningen i bland annat matematik. Riksdagen har också upprepade gånger fattat beslut om att utöka undervisningstiden i bland annat matematik och idrott.

Statsrådet har i tidigare debatter i den här kammaren hänvisat till att när stadieindelningen av grundskolan kommer på plats kommer man att ta tag i detta. Därigenom kommer riksdagens beslut att efterkommas.

Häromdagen presenterade regeringen sin proposition om ny stadieindelning, men det nämns inte ett ord om vare sig matematik eller idrott.

När tänker regeringen agera och möta riksdagens beslut? Inte planerar väl statsrådet att trotsa riksdagens beslut om utökad matematikundervisning?

Herr talman! Nej, riksdagens tillkännagivande ska hanteras i enlighet med det regelverk som finns för tillkännagivanden.

Vi har också utökat antalet matematiktimmar, företrädesvis i mellanstadiet. I enlighet med den planering som ursprungligen fanns och som det fanns en bred politisk majoritet bakom är vår tanke att utöka med ytterligare 100 timmar som tas från elevens val när vi når 2019, alltså när de elever som nu har fått utökad tid börjar i högstadiet.

Vi är också beredda att föra konstruktiva samtal med de borgerliga partierna på det sätt som vi har gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Fridolin.

På åhörarläktaren sitter Jacob Clarin. Han har under veckan gjort sin praktik hos Annicka Engblom. Han är intresserad av skolpolitik och har läst utredningen Tillträde för nybörjare - ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning, som föreslår en del förändringar. Det gäller inte minst högskoleprovet, med bland annat ett förslag om en åldersgräns på 19 år och också begränsningar när det gäller hur många gånger man har möjlighet att göra högskoleprovet. Utredningen menar att elever blir omotiverade om man skulle ha möjlighet att skriva högskoleprovet tidigare.

De begränsningar kring högskoleprovet som utredningen föreslår begränsar elevers chanser att komma in på högre utbildning. Tycker utbildningsministern att det är rätt väg att gå?

Herr talman! Möjligheten att komma in på högre utbildning ska inte begränsas. Det ska finnas fler möjligheter in på högre utbildning.

Sedan handlar det om att se hur man skapar dessa möjligheter. Under den förra regeringen togs tyvärr ett antal möjligheter bort, till exempel möjligheten att använda den arbetslivserfarenhet och allt det man fått med sig genom att jobba när man sökte in till högre utbildning. Det tycker jag var synd.

Högskoleprovet som det används i dag tycks inte fullt ut, menar utredningen, hjälpa för att få in en breddad rekrytering, och det är därför man föreslår vissa förändringar. Högskoleprovet ska dock vara kvar och kunna användas för att söka in.

Nu skickas utredningen på remiss, så tyvärr tror jag inte att Jacob i dag kan få det där tydliga svaret på frågan om utredningens förslag kommer att genomföras eller inte. Ordningen är ju att vi måste titta på vad remissinstanserna säger, men regeringens ingång är att det ska fortsätta att finnas som i dag och helst fler olika vägar in på högre utbildning.

För mig var högskoleprovet helt avgörande för att kunna komma in på högre utbildning.

Herr talman! Jag är inte bara begåvad med att ha med Jacob den här veckan, utan jag har också Selma och Sophie från årskurs 8 på Musikugglan i Karlskrona. De har funderingar kring kvotering, och därför går min fråga till jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Regeringen var tidigare beredd att lägga fram ett lagförslag om kvotering för att öka antalet kvinnor i privata bolagsstyrelser. Det fanns ingen majoritet för detta i riksdagen, och regeringen drog tillbaka förslaget.

Selma och Sophie har en del funderingar om varför det här, när de själva om några år kommer ut i arbetslivet, skulle vara ett verksamt instrument. De håller nämligen inte med om det. Själva vill de inte bli bedömda utifrån eller inkvoterade på basis av att de är tjejer utan för vilka egenskaper de själva har och för vilken utbildning och kompetens de kan erbjuda på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ministern får gärna dela med sig av varför hon är av en helt annan åsikt och vill kvotera in dem mot deras egen vilja.

Herr talman! Jag antar att ni i de här samtalen också har pratat om det faktum att den ordning vi har i dag innebär att män kvoteras in för att de är män. Jag antar att ni också har diskuterat att det i så fall skulle vara bra.

Det är nämligen det som pågår. Det pågår en informell kvotering av män för att de är män, och det tycker jag är dåligt.

Jag tycker inte att kvotering alltid är ett bra instrument. Vi har ingen erfarenhet av lagstiftad kvotering, men det här går för långsamt. Kvinnor har hög utbildning och väldigt god erfarenhet av chefs- och ledarskap, men ändå kommer man inte in i styrelserummen. Jag tycker att det är fel, och man måste agera.

Moderaterna har en historia av att alltid vara emot alla förslag som leder till jämställdhet när de läggs fram. De låter andra ta debatten, och tio år senare säger de att de är för.

Vi måste göra någonting här. Det gäller att ta beslut och ta debatten.

(Applåder)

Herr talman! Jämställdhetsminister Åsa Regnér representerade ju Sverige på den 61:a upplagan av FN:s kvinnokommission i New York den 13-24 mars. Årets tema var Women's economic empowerment in the changing world of work.

Min fråga är: Vad lyfte ministern fram, och vilka prioriteringar hade Sverige på det här mötet?

Herr talman! Tack för en extremt angelägen fråga! Vi lever ju i en tid när kvinnors rättigheter blir väldigt attackerade från olika håll och där jämställdhet och till och med kvinnors rätt till egen inkomst och eget arbete ifrågasätts.

Jag lyfte förstås fram de svenska erfarenheterna när det gäller att kvinnor liksom män ska förvärvsarbeta, vilket är grunden för den samhällsmodell vi har. Jag lyfte fram särbeskattning, rätten till abort, barn- och äldreomsorg och socialförsäkringar som är grundade på individen och inte på familjen - allt sådant.

Jag lyfte också upp frågan om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. De frågorna är absolut mest attackerade just nu, och det gäller att stå upp för dem. I Sverige har vi ett parti i den här kammaren som inte är för den svenska abortlagstiftningen och som ifrågasätter kvinnors rätt till sin egen kropp. Vi måste motarbeta de förslagen här, och vi måste visa solidaritet med kvinnor i världen på ett globalt plan. Därför lyfte jag detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsministern om skatter.

Dagens eko ägnade hela sin lunchsändning åt några kommande miljarder i statsbudgeten - 200 kronor per månad i lägre skatt för en del pensionärer. Gratulerar till gott genomslag!

Samtidigt finns prognoser om att kommunalskatten kan behöva höjas med 1-2 kronor, vilket skulle öka skatten betydligt mer för alla pensionärer än den sänkning som nu föreslås för en del.

Det är bra med skattesänkningar. Dock har Sverige nu Europas i särklass högsta marginalskatter, vilket undergräver vår konkurrenskraft och möjlighet att på sikt betala högre pensioner. Avser regeringen också att snarast sänka Sveriges mycket höga marginalskatter efter de höjningar som man nu aviserat?

Herr talman! Det är ett väldigt bra beslut som regeringen kan presentera i dag - att vi tar ytterligare ett steg för att sluta den klyfta mellan skatt på lön och skatt på uppskjuten lön, alltså pension, som skapades under den borgerliga regeringen. Det är helt oanständigt att man betalar mer i skatt när man få ut lite mindre pengar som pensionär. Givetvis borde den skatten vara lika. Nu tar vi ett viktigt steg för det som berör många pensionärer, och det är jag stolt över.

När vi tittar framåt ser vi att det finns tydliga behov av att investera i välfärden - skolan, vården, omsorgen - och det är ju just därför vår regering ser till att föra över statliga medel till välfärden så att man ska kunna klara att göra det utan att behöva höja kommunalskatten på det sätt som Staffan Danielsson beskriver.

I detta har vi ett stöd från Centerpartiet. Det är bra. Centerpartiet ser behovet av förstärkningar till den kommunala sektorn. Tyvärr har ni inte med er de andra borgerliga partierna i det.

Herr talman! Otryggheten i vårt land ökar. Var tredje kvinna känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde, och den organiserade brottsligheten breder ut sig i våra utanförskapsområden.

Tyvärr omfattar denna otrygghet i allt högre utsträckning även våra skolor. Den rapport från Arbetsmiljöverket som min kollega Thomas Strand nämnde för en stund sedan visar på en rad olika delar, bland annat att andelen grundskollärare som utsätts för hot och våld är högre än genomsnittet för samtliga yrken.

Det här är ett stort problem som vi blir påminda om allt oftare, och vi ser att pengar inte är hela svaret på problemet. Vi måste göra andra saker för att stärka lärarnas och rektorernas befogenheter och annat.

Vad avser statsrådet Gustav Fridolin att göra för att öka tryggheten i skolorna så att våra elever och lärare får en tryggare arbetsplats?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för att du lyfter frågan!

Det är väldigt bra att Arbetsmiljöverket har gjort den här rapporten, men det den visar är på många sätt fruktansvärt. Man ska inte behöva vara rädd för att gå till sitt jobb, vare sig som lärare eller elev.

Därför är det viktigt att vi nu anställer fler i svensk skola. Det är klart att för att skapa trygghet och för att till exempel kunna använda skollagens möjligheter till disciplinära åtgärder som innebär att man kan sända ut en elev ur klassrummet, då behöver man veta att det finns andra vuxna på skolan som kan jobba med den eleven.

Man behöver ha en elevhälsa att arbeta med. Man behöver se till att det inte trycks in för många elever i klassen så att man har tid för de elever som finns där. Allt detta kommer tillbaka till att man måste vara tillräckligt många som jobbar i skolan. Därför är jag stolt över att det nu anställs fler i svensk skola. Det är viktigt för att klara trygghetsarbetet.

Men det är såklart inte allt. Det handlar också om att man behöver en tydlig ledning som prioriterar trygghetsfrågorna för både lärare och elever, med ett starkt ansvar på huvudmän och rektorer. Det handlar också om att man behöver ett tydligt samarbete med polisen i förekommande fall.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gustav Fridolin.

En mamma har skickat en fråga till mig. Hon skriver så här: Min son är nu akut sjuk i sin bipolära sjukdom, och det är verkligen ett jätteproblem att inte ha tillgång till en övergripande expertklinik eftersom han är multifunktionshindrad med flera svåra NPF-diagnoser. Bipolärmottagningen bryr sig bara om just den bipolära sjukdomen, och det funkar inte när hans svårigheter överlappar varandra.

Mamman har nu tagit kontakt med en privat klinik för att få hjälp, och det kostar henne 1 500 kronor. Det är oacceptabelt att de ska behöva gå till privata kliniker för att få vård och hjälp. Hon känner sig helt desperat och maktlös inför psykiatrin och sjukvården. Min fråga till statsrådet är därför: Vad kan vi göra för att hjälpa våra medborgare så att de känner sig trygga i vårt land?

Herr talman! Tack för att du lyfter fram denna fråga, Shadiye Heydari! Jag möter detta ganska ofta från föräldrar till barn som mår dåligt på olika sätt eller har neuropsykiatriska diagnoser. Vi har byggt ett samhälle där man ska ha som flest olika myndighetskontakter när man är som skörast, vilket såklart inte fungerar för väldigt många. Samhället måste samordna sig för att ge rätt stöd till föräldrar och barn i den här situationen. Det ska inte vara så att barn- och ungdomspsykiatrin säger en sak, skolan säger en annan sak och socialtjänsten - i förekommande fall - säger en tredje sak.

Därför fattade regeringen i förra veckan beslut om ett uppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket att tillsammans med SKL pröva hur man bygger samman elevhälsan och vården, framför allt barn- och ungdomspsykiatrin. Det kommer att vara ett viktigt steg, och vi är beredda att göra de lagförändringar som krävs för att detta ska fungera fullt ut.