Frågestund

Fru talman! De senaste dagarna har vi sett en oroväckande ökning av covid-19 runt omkring i världen och allt fler fall av smittade också i Sverige. Allmänhetens oro ökar, och jag tror att många har upplevt en lite förvirrande situation när det gäller bristen på information från regering och myndigheter.

Jag vill passa på att tacka all vårdpersonal som i hela landet sliter och gör ett gott arbete.

Fru talman! Vi befinner oss ännu inte i ett akut läge. Samtidigt måste vi fokusera på de problem som finns. Det handlar om betydande regionala skillnader och förberedelser men också om tillgång till livsnödvändiga läkemedel som insulin. Allt detta ställer krav på ett starkt nationellt ledarskap, vilket inkluderar behovet av tydlig information.

Jag vill därför fråga Lena Hallengren: Vad vidtar regeringen för särskilda åtgärder för att dels se till att beredskapen på landets sjukhus klarar en situation med många allvarligt sjuka, dels klara en situation där funktioner som är vitala för Sverige blir allvarligt påverkade?

Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för frågan!

Jag gissar att detta är den första i raden av covid-19-frågor under frågestunden eftersom detta är något som berör oss alla mycket. Engagemanget är stort, men det är också informationsbehovet och viljan att få information.

Det kanske inte är så att oron ökar utan att oron består. Det har varit så under en längre tid, och så blir det när situationen upplevs som lite osäker. Desto viktigare då är det att regeringen i dag har fattat beslut om att se till att myndigheterna, både Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, känner trygghet i att de har de resurser som krävs och att tillskott görs.

Resurstillskottet ska användas för att upprätthålla god beredskap och se till att inte minst Folkhälsomyndigheten kan utöka sina kommunikationsinsatser, utöver riktad information till olika grupper, eftersom behovet är väldigt stort. Socialstyrelsen ska ha möjlighet att bistå regionerna, till exempel när det handlar om utbildning och träning för personal som kan behöva plockas in.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag blir lite orolig över att statsrådets svar inte visar större tydlighet. Jag tror att oron ökar.

Utgångspunkten bör vara att krishanteringen ligger på relevant myndighet, men även staten och regeringen behöver vidta fler åtgärder. Detta har bland annat blivit tydligt när det gäller Sveriges skolor.

Jag vill fråga statsrådet: Hur avser regeringen att agera för att Sveriges skolor ska veta hur de ska agera och göra på samma sätt?

Fru talman! Camilla Waltersson Grönvall behöver inte vara orolig. Staten är både regeringen och dess myndigheter, och den samlade krisberedskapen är omfattande.

Nu ställdes specifikt en fråga om skolor, och jag ska hinna svara på den. Rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten är tydliga: Om man har varit i ett riskområde och upplever att man har minsta lilla symtom ska man inte gå till vare sig skola eller arbete, utan man ska stanna hemma, ringa 1177 och följa de vårdråd man får. Om man inte har några som helst symtom kan man gå till både skola och arbete. Denna rekommendation fortsätter att gälla.

Fru talman! Jag såg i tidningen i dag att migrationsminister Morgan Johansson liknade Ulf Kristersson vid matadoren i Tjuren Ferdinand. Det är lite lustigt, för varje gång jag tänker på regeringens migrationspolitik är det en annan svensk julklassiker som dyker upp i mitt huvud: Musse Piggs husvagn. Vem är det som kör egentligen?

Migrationsministern verkar ganska tillfreds med att det är Erdoğan som håller i ratten och dikterar svensk asylpolitik, men, fru talman, många svenskar blir genuint oroliga när de ser bilderna från Turkiet och Grekland. Många utfattiga kommuner är oroliga, och jag tycker att vi ska ta deras oro på allvar.

Min fråga är: Kan migrationsministern lova våra medborgare att regeringen stänger gränsen i tid den här gången, ifall Greklands murar inte håller?

Fru talman! Jag tycker att Kristersson och matadoren var en ganska träffande liknelse. Aggressivitetsnivån ligger ungefär där när det gäller hans sätt att sköta politiken och oppositionsrollen just nu. Banderiljärerna blev arga, picadorerna blev ännu argare, men argast av dem alla var just Ulf Kristersson.

Med detta sagt vill jag ge en passning till SD här. Det jag såg i går var att Sverigedemokraterna skämde ut Sverige. Vad tror Jonas Andersson att gränspoliserna i Grekland tyckte när det plötsligt kom ned en figur från Sverige och skulle dela ut flygblad och posera framför kameror? Han hade dessutom skrivit under med Svenska folket, precis som att det är Sverigedemokraterna som företräder svenska folket i det här läget. Ni företräder inte svenska folket, Jonas Andersson, utan ni företräder ert eget parti och inget annat.

Jag kan garantera Jonas Andersson att vi kommer att hålla fast vid den ordning som vi har haft, det vill säga ha full kontroll över migrationen till Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för svaret, ministern!

När ministern talar ser jag framför mig hur den tecknade husvagnen tumlar nedför berget för att till sist haka fast vid bilen där migrationsministern sitter och säger: Så där ja, det gick väl lugnt och säkert!

Jag tror att många kommuner i dag kan känna igen att de har suttit i denna husvagn sedan 2015, och de är livrädda att göra samma resa igen. Jag tycker att det borde vara ganska enkelt att svara på denna fråga: Är ministern beredd att ge dem löftet att stänga gränsen i tid den här gången?

Fru talman! Jonas Andersson känner till att vi har haft gränskontroller sedan 2015 i Sverige, och detta är en viktig del för att kunna ha den kontroll vi behöver över migrationen.

Det som skulle leda till kaos i det här läget är om man skulle göra som Sverigedemokraterna vill, det vill säga häva avtalet med Turkiet. SD är ju emot detta avtal. Det skulle innebära kanske 1, 2 eller 3 miljoner flyktingar från Turkiet som skulle söka sig till den grekiska gränsen. Det vore det absolut värsta – det vore verkligen kaos. Hur skulle inte husvagnen tumla ned då!

Fru talman! Även jag har en fråga rörande migrationspolitiken, dock kanske med en annan inriktning.

Vi har sett bilder från gränsen i Grekland. Det är barn som drabbats av rökgranater. Vi har sett bilder av människor som man har skjutit på med risk för deras liv. Vi har sett bilder av kustartilleri som har skjutit nära små båtar på väg in mot kusten.

Hur anser migrationsministern att vi inom ramen för EU kan garantera att det inte begås allvarliga brott mot de migranter och eventuellt flyktingar som flyr från krigszoner via Turkiet?

Fru talman! Det var ju ett extrainkallat möte med EU:s migrationsministrar i går kväll som jag bevistade. Där antog vi ett uttalande som bland annat uttalade vårt stöd för Grekland i den här situationen, som kritiserade Turkiet hårt för hur man använder migranter som ett sätt att försöka driva fram sin egen politiska agenda och som också tryckte på hur viktigt det är att internationell rätt upprätthålls. Det handlar bland annat om att de människor som kommer till gränsen hanteras på ett bra och rättfärdigt sätt. Man kan till exempel inte preja båtar eller angripa asylsökande på det sätt som vi har sett på en del bilder. Det var väldigt viktigt att vi fick starka skrivningar i uttalandet i går.

Sedan tror jag att det möjligen kommer att lugna ned sig en aning nu. Det finns en bild av att det har rört sig om hundratusentals människor som har varit på plats. Det stämmer inte. Det rör sig kanske om några tusen vid den enskilda gränsövergången. Det är alltså betydligt lugnare nu än vad det var tidigare.

Fru talman! Det är väl ingen, vill jag understryka, som anser att situationen på något vis är enkel, vare sig för dem som flyr från sina hem eller för dem som möts av den här situationen. Det är inte heller EU som är orsak till situationen. Men hur kommer regeringen att följa upp detta så att EU om situationen förändras eller förvärras kan garantera att sådana här brott inte kan uppstå?

Fru talman! Vi har haft svensk personal på plats vid just de här gränssträckningarna under ett par dagars tid, både från generalkonsulatet i Istanbul och från ambassaden i Ankara, som med egna ögon har kunnat se hur läget är just nu. Vi har också blivit ombedda av Frontex att bistå med svensk personal. Får vi dessutom det på plats har vi svenska ögon och öron som hela tiden kommer att se vad som händer.

Jag kan försäkra Martin Ådahl att vi tar respekten för det internationella regelverket på mycket stort allvar och kommer att följa detta dag för dag.

Fru talman! Nyligen beslutade regeringen Erdoğan att inte längre följa sin del av det skamliga avtal som Turkiet och EU ingått. Att lita på och liera sig med Erdoğan har varit en både farlig och misslyckad strategi.

I söndags meddelade den grekiska regeringen att man inte kommer att ta emot några asylansökningar under den kommande månaden. Beslutet motiverades med avskräckning vid landets gränser för att stoppa flyktingar. Dagen efter sköts den första asylsökande från Syrien ihjäl av grekisk gränspolis. Samtidigt kantrade en båt vid den grekiska ön Lesbos. Ett barn drunknade vid den händelsen.

Våldet mot flyktingar vid gränsen är en direkt konsekvens av EU:s och Sveriges misslyckade politik. I stället för att leva upp till internationell rätt och dela på ansvaret för att ge skydd åt människor på flykt har all politisk kraft lagts på att stänga gränserna.

Därför vill jag fråga migrationsministern vilka initiativ han avser att ta för att säkerställa att Grekland och EU respekterar asylrätten och de asylsökandes mänskliga rättigheter.

Fru talman! Jag tror att de flesta förstår att detta är ett ganska svårt dilemma rent etiskt. När läget är som det är, när Turkiet på det här sättet använder flyktingar för att driva fram sin egen politiska agenda, försöker man minska konfliktnivån. Det är precis därför alla diplomatiska kontakter nu tas mellan å ena sidan EU och å andra sidan Turkiet för att försöka åstadkomma en lösning.

Vi kan inte manövrera på ett sådant sätt att vi plötsligt har en situation då kanske 1, 2 eller 3 miljoner människor tar sig till gränsen mot Grekland för att söka asyl i Grekland. Grekland är ett land på 10 miljoner invånare och har inte en chans att kunna hantera en sådan situation. Därför måste man se på detta på ett pragmatiskt men samtidigt humant sätt. Och då måste man förstå, fru talman, att Turkiet är en aktör som man inte kommer undan utan på något sätt måste ha ett samarbete med. Att bara riva det samarbetet skulle innebära enorma problem, inte minst för Grekland.

Fru talman! Det är våldet vid gränsen som nu snabbt måste få ett slut. Man skickar inte armén på människor som flyr från krig och som söker skydd. När ett medlemsland kränker asylrätten och begår övergrepp på det sätt som skett här är det hela unionens ansvar. Bort med militären och stå upp för asylrätten på riktigt!

Sverige måste vara ledande för att få ett värdigt mottagande och omfördela till länder som står upp för asylrätten och internationella åtaganden. Här måste migrationsministern gå före med en villig koalition av länder som vill ta asylrätten på allvar och faktiskt omfördela på riktigt.

Fru talman! Det finns nog få länder som har drivit på hårdare än just Sverige för att få till stånd en fördelningsmekanism i EU. Dessvärre har detta blockerats av en del länder, så nu har vi ingen sådan. Det innebär att vi måste försöka lösa situationen på något annat sätt.

Sedan kan vi aldrig någonsin tolerera våld eller att man bryter mot internationella regelverk. Därför var det viktigt att vi i uttalandet i går kväll skrev så tydligt som vi gjorde att alla aktörer nu måste avhålla sig från detta och se till att leva upp till internationell rätt och internationella regelverk.

Fru talman! Jag tror att justitieministern redan vet varför jag står här igen. Det var en dryg månad sedan vi möttes här förra gången, men orsaken är densamma.

Den 15 mars 2019 lovade justitieministern en utredning om hur vi kan säkra våra svenska lantbrukare mot djurrättsaktivister. Nästa vecka är det ett år sedan. Den 26 november 2019 ställde jag en skriftlig fråga till justitieministern om när denna utredning skulle sjösättas. Nu har jag fått anmälan om fördröjt svar åtta gånger. Det senaste budet är att svaret ska komma den 11 mars. Jag är inte hoppfull.

Om en vanlig medborgare, till exempel en företagare, levererar ett så sent svar till en statlig myndighet som justitieministern här gör skulle det kunna få väldigt allvarliga följder för medborgaren. Denna hantering gör att förtroendet för politiker i allmänhet och regeringar i synnerhet sjunker än mer. Det som är än allvarligare är dock att det drabbar våra svenska lantbrukare.

Anser justitieministern att detta är ett försvarbart hanterande av instrumentet skriftlig fråga?

Fru talman! Det kanske är så att man ibland väntar lite för att kunna säga lite mer när saker och ting är på plats. Alla vet ju att Justitiedepartementet har haft en hel del att göra under detta år, inte minst när det gällt att tillsätta utredningar och lägga fram propositioner och lagförslag. Det har gjort att vi helt enkelt har fått skjuta på vissa saker. Även vi har begränsade resurser.

Så fort vi är framme vid ett slutligt resultat kommer vi naturligtvis att meddela riksdagen att processen är på gång. Jag är också angelägen om att få denna fråga löst.

Detta innebär dock inte att vi inte har gjort någonting åt själva frågan under året, tvärtom. Vi har bland annat gett ett särskilt rapporteringsuppdrag till polisen om att rapportera tillbaka till regeringen hur man jobbar just mot denna typ av brottslighet. Vi har ändrat kameraövervakningslagen så att det nu är lättare att ha kameraövervakning på de här platserna – etcetera.

Fru talman! Då hoppas jag verkligen att ministern kommer med ett svar som inte är ett helt urvattnat icke-svar. För många lantbrukare som tvekar mellan att utveckla och att avveckla är aktivistfrågan det som faktiskt kan få vågskålen att väga över mot just avveckling.

Det är illa om justitieministern inte förstår den uppgivenhet som bondekåren känner. Det här handlar om deras vardag. Det handlar om deras familjer. Det handlar om deras levebröd, fru talman – ja, faktiskt handlar det om hela Sveriges levebröd.

(Applåder)

Fru talman! Det vet jag mycket väl. Jag har träffat LRF ett antal gånger i frågan. Och det är inte så att vi inte har gjort någonting, tvärtom. Det särskilda uppdraget till polisen finns där, och jag nämnde också kameraövervakningslagen som gör att det nu är lättare att bevaka sin egendom än det var tidigare.

Just frågan om straffrätten måste dock utredas särskilt. Man ska komma ihåg att detta är en gammal lagstiftning, från 60-talet, och den bör moderniseras på bland annat den här punkten. Vi återkommer till riksdagen när vi är färdiga med att ta fram direktiv.

Fru talman! Jag har en fråga om ungas beroende. Enligt rapporten Skolelevers drogvanor har var 20:e högstadieelev och gymnasieelev någon gång använt smärtstillande utan läkares ordination, trots att det krävs recept. Tramadol blir här allt vanligare. Det är extremt beroendeframkallande, släkt med heroin. För tolv år sedan var det väldigt ovanligt, men nu är det på många håll nästan den vanligaste drogen, säger beroendevården.

Beroendevården berättar om barn med svår abstinens och barn som drabbas av krampanfall efter att ha använt Tramadol, ofta olagligt importerad. Allt fler ungdomar fastnar också i blandmissbruk.

Min fråga till statsrådet är: Vilka initiativ kan socialministern överväga för att skydda unga människor och öka deras kunskaper om farorna och om var de kan få vård och stöd?

Fru talman! Tack, Lina Nordquist, för frågan!

Som Lina Nordquist är väl informerad om eftersom vi samarbetar om detta håller vi under 2020 på att ta fram en ny ANDT-strategi, alltså om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Jag har vid tidigare tillfällen sagt att det kommer att vara särskilt fokus på just n:et. Vi vet att rökningen minskar och debutåldern för att dricka alkohol stiger, det vill säga man provar alkohol allt senare och röker allt mindre. Vi ser faktiskt inte att man i stället använder sig av narkotika, men däremot ser vi inte samma positiva utveckling och det måste vi göra.

Tull och många andra aktörer är bekymrade över det faktum att man faktiskt beslagtar en hel del narkotika som naturligtvis har en köpare någonstans. Det här behöver vi alltså titta vidare på. Jag tänker mig att ANDT-strategin är viktig bland annat för samlade insatser där och nya åtgärder.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Som statsrådet säger varnar tullen för detta. För några år sedan beslagtogs ungefär 300 000 tabletter under ett år, och nu är det uppe i 1 miljon varje år de senaste fyra åren. Klockan tickar snabbt, och jag vet inte om det är en varningsklocka eller en bomb. Någonting måste göras, särskilt för de barn och unga som beroendevården larmar om och som tullen menar är del av en opioidepidemi.

Fru talman! Fortsatt stöd till organisationer som arbetar med information är en viktig del, liksom att se till att socialtjänsten står väl rustad. Många gånger möter socialtjänsten de unga ganska tidigt och kan ta orosanmälningar på allvar och genom förebyggande arbete förhindra unga från att över huvud taget prova narkotika och kunna erbjuda alternativ som gör att de inte fastnar i missbruk.

Jag vill verkligen återkoppla till ANDT-strategin. Vi behöver ta krafttag och se detta i ett samlat perspektiv.

Fru talman! Min fråga riktar sig till migrationsminister Morgan Johansson och handlar om hur regeringen arbetar vidare med punkten i januariavtalet om arbetskraftsinvandring.

Vi socialdemokrater har alltid stått för en reglerad arbetskraftsinvandring där arbetsmarknadens behov och parternas inflytande har varit bärande delar. Vid Alliansens förändringar 2008 var det många, inte minst våra fackliga kamrater, som uttryckte stor oro. Tyvärr kan vi i till exempel den myndighetsgemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet se att den oron var befogad.

I januariavtalet finns en punkt om så kallade kompetensutvisningar som avslutas med en mening om att dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas. Den sista meningen fortsätter att väcka oro, inte minst hos våra fackliga kamrater. I ljuset av att bilden av arbetskriminaliteten blir allt klarare i samhället undrar jag hur regeringens arbete fortskrider utifrån skrivningen i januariavtalet.

Fru talman! Vi anser att Sverige behöver arbetskraftsinvandring, men det måste vara ordning och reda på den. Bekymret har varit att en del av systemet har använts för lönedumpning, fusk, fiffel och exploatering av dem som kommer hit. Det kan vi inte acceptera; så kan inte systemet få användas. Att det ser ut så här var en effekt av den lagstiftning som Moderaterna drev igenom för nästan tio år sedan, men de brydde sig inte om det. Vi bryr oss om det. Vi vill se till att åtgärda detta.

Jag skulle säga att det bästa sättet att värna systemet är att just städa ut den typen av avarter och exploatering. Därför har vi precis tillsatt en utredning för en översyn av arbetskraftsinvandringssystemet. Utöver kompetensutvisningarna tittar man också på konkreta åtgärder när det gäller att bekämpa fusk och fiffel och även på att införa nya krav, till exempel försörjningskrav för anhöriga, för att komma åt detta.

Det finns många andra förslag också som kommer att komma från den utredning som vi alldeles nyss har tillsatt.

Fru talman! Vad vill migrationsministern säga till våra fackliga kamrater som är oroliga över hur våra samarbetspartier tolkar den här skrivningen i januariavtalet?

Fru talman! Jag skulle vilja säga att det är en styrka för samarbetet att vi har kunnat utveckla samarbetet till att inte bara handla om kompetensutvisningarna – vi ska titta ordentligt på vad vi kan göra åt dem – utan att vi också kan ta oss an nya frågor. När vi ser en rapport från till exempel polisen och de andra brottsbekämpande myndigheterna om att detta är ett jätteproblem tar sig de fyra januaripartierna an uppgiften att försöka lösa detta. Det är ett styrkebesked.

Fru talman! Just nu pågår en förändring i synen på jakten och de vilda djuren. Enligt Naturvårdsverkets förslag på jakttider ska ekorre få jagas igen, och inte på grund av att ekorrar ställer till med problem eller skada utan för att låta jägare öva genom att skjuta dem. Motiveringen är att allt vilt ska ses som en resurs, och jakt ska inte på något vis hämmas. Bevisbördan är därmed vänd: För att få skjuta djur krävs ingen motivering, men för att förhindra att djur skjuts krävs starka argument. Det går rakt emot det internationella avtal som vi har skrivit under och som säger att alla arters existens ska värnas.

Det här är i allra högsta grad en värderingsfråga. Jag undrar var statsrådet Lena Hallengren ställer sig i detta. Är alla djur endast en resurs för människor, eller har de ett eget existensvärde?

Fru talman! Tack, Rebecka Le Moine, för frågan! Den är på en nivå där jag inte kan detaljerna, och det ber jag om ursäkt för.

Naturligtvis är det så att all jakt generellt sett behöver ske med ansvar. Hur man sedan utvecklar den politiken handlar om vad Naturvårdsverket, som är den myndighet som reglerar detta, kommer fram till. Dit kan man också vända sig. Finns det intresse från Rebecka Le Moine att ställa många fler kompletterande frågor rekommenderar jag att hon vänder sig till Näringsdepartementet och statsrådet Jennie Nilsson.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Just nu pågår också en troféjakt på Sveriges mest omtyckta rovdjur, nämligen lokatten. Nästan 10 procent av populationen av den här dessutom rödlistade arten ska skjutas. Jakten är inte inriktad på individer som är problematiska eller vars genetiska tillstånd vi vet någonting om, utan det skjuts utan kontroll.

Jag undrar om statsrådet tycker att det är försvarbart att bedriva troféjakt på rödlistade och fridlysta arter i Sverige.

Fru talman! Både rödlistade och fridlysta arter är möjliga att bedriva jakt på endast under kontrollerade former. Det är väl inte bara jag som inte tycker att troféjakt är jakt under kontrollerade former.

Fru talman! Min fråga är riktad till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Regeringen har föreslagit ett återinförande av friåret, numera omdöpt till utvecklingsår. Det är en åtgärd som har avfärdats av de flesta fackliga organisationer. LO konstaterar bland annat att den slår mot dem som står utanför arbetsmarknaden och framför allt mot kvinnor. Vi har en riksdagsmajoritet som har sagt att man avvisar regeringens förslag om utvecklingsår och de kostnader som det medför.

Fru talman! Jag har också kunnat notera att Miljöpartiets språkrör Per Bolund har klargjort att det här ska återkomma som förslag från regeringen. Jag skulle vilja ha garantier från arbetsmarknadsministern att man kommer att respektera riksdagens vilja och inte föreslå ett införande av utvecklingsåret.

Kan arbetsmarknadsministern ge ett sådant besked?

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Regeringen respekterar givetvis det beslut som riksdagen har fattat. Det innebär bland annat att den proposition som vi skulle ha presenterat för riksdagen i mars och som skulle ha trätt i kraft i oktober, om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen med anledning av utvecklingstiden, inte kommer att läggas fram på riksdagens bord. Där har du alltså garantin, Mats!

Däremot får vi självklart återkomma till vad som kommer i kommande budgetar. Regeringen anser fortsatt att utvecklingstid är ett viktigt verktyg för att säkerställa en god omställning och även säkra kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad.

Fru talman! Jag skulle vilja rikta min fråga till Morgan Johansson.

I dag accepterar den så kallade feministiska regeringen månggifte i Sverige. Det lagförslag som Månggiftesutredningen föreslår innebär att månggiften kommer att få finnas kvar i landet under överskådlig tid. Månggifte är förtryckande för kvinnor och borde inte få förekomma någonstans. Därför skulle jag vilja fråga statsrådet: Är det regeringens ståndpunkt att låta månggiften som redan finns i Sverige få fortsätta finnas, utan datum för när de ska upphävas?

Fru talman! Sara Gille glömde nämna att det utredningsförslag som har remitterats sätter stopp för registrering av nya månggiften. Det är första gången Sverige gör en sådan reglering. Det har funnits en sådan öppning under många år, vilket jag tycker har varit fel. Nu kommer vi till rätta med den.

Sedan är frågeställningen var man i slutändan ska landa i en del frågor av övergångskaraktär. Utredningsförslaget är alltså på remiss, och när vi får in remissvaren kommer vi att landa i den delen. Man ska dock komma ihåg att det finns även andra intressen i den här delen – om vi bryter upp existerande äktenskap förlorar den som ingått äktenskapet arvsrätten, till exempel. Det finns alltså även andra intressen som man måste vara beredd att väga in. Vi kommer dock att ta slutgiltig ställning när remissvaren kommer.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hallengren.

Med anledning av utvecklingen när det gäller coronaviruset och covid19 kommer vi att ha stor efterfrågan på medicinsk materiel till sjukvården, exempelvis skyddsutrustning. Det pågår en EU-upphandling, men det är lite oklart när den ska vara färdig. Regionerna har inte byggt upp stora lager, och ett antal regioner har en leverantör som inte är på topp, om man säger så. Det känns lite skakigt.

Fru talman! Vore det inte bra med ett nationellt beredskapslager av medicinsk materiel och mediciner som kan användas i kristider? Vi kan ju inte förlita oss på marknaden.

Jag vill också passa på att säga att regeringen och myndigheterna so far har gjort ett jättebra jobb i den här stora och svåra frågan – allt enligt regelboken. Jag vill också tacka all personal som sliter.

Fru talman! Jag tackar för frågan, och jag tycker att det är fint att det är många som hyllar vårdpersonalen. Det är de verkligen förtjänta av, för de jobbar och sliter. Det är inte heller så att vi på något sätt är ur den här krisen.

Karin Rågsjö pekar på en väldigt viktig fråga – och, kanske jag vågar säga, flaskhals – i den situation vi befinner oss i när det handlar om sjukvårdsmateriel. Varje region måste självklart börja titta på sin beredskap. Alla vet att svensk sjukvårds beredskap, och krisberedskap generellt, handlar om att den som gör någonting i fredstid också gör det i kristid. Väl medveten om detta handlar det dock naturligtvis om att Socialstyrelsen behöver vara behjälplig när det gäller möjlighet till upphandling och uppköp.

Att vi i Sverige beslutade oss för att ta del i den europeiska upphandlingen handlar om att vi försöker rusta oss. Men, som jag har sagt i många sammanhang: Det finns begränsat med sjukvårdsmateriel, för produktionen har minskat i en del länder. Efterfrågan är också väldigt stor. Jag är alldeles övertygad om att vi kommer att fortsätta diskussionen om hur vi ska kunna stärka kanske både produktion och lager.

Fru talman! Vi skulle aldrig acceptera att en cancerpatient förvägrades vård, men personer med beroendesjukdom kastas ofta ut från vården när de får ett återfall – trots att återfall är en del av sjukdomsbilden. Så kan vi inte ha det.

Jag är därför glad att den här kammaren har bestämt sig: Beroendevården ska förbättras. En enig riksdag beslöt i går att narkotikapolitiken ska vara fortsatt restriktiv men att den ska utvärderas för att vi ska kunna säkerställa att den är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet och skademinimering. En enig riksdag beslöt också i maj förra året att en huvudman ska vara ansvarig för vården av personer som lider av både beroendesjukdom och annan psykisk ohälsa. Dagens delade ansvar mellan socialtjänst och sjukvård gör att människor faller mellan stolarna och far illa.

Dessa två beslut hör ihop, och fortsatt politisk enighet är viktig. Jag undrar därför om socialministern kan tänka sig att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att förverkliga riksdagens vilja när det gäller beroendevården.

Fru talman! Tack för frågan, Pia Steensland!

När det handlar om missbruksvården tycker jag att det är bra att vi fortsätter på den inslagna vägen att faktiskt arbeta även med skademinimering. Det är ju det som sprutbyte och att sjuksköterskor över hela landet kan använda Naloxon för att häva överdoser faktiskt syftar till. Jag är också väldigt glad över att det finns ett enigt utskott som vill arbeta vidare med missbruksvården med just den intentionen, och jag stöder verkligen det. Vi kommer att tillsätta en utredning som ser över huvudmannaskapet, precis i enlighet med riksdagens vilja. Låt mig återkomma till de exakta formerna för hur detta ska bedrivas! Det är självklart viktigt att det är långsiktigt och att vi har stor politisk enighet. Det vore positivt, men här i talarstolen i dag låser jag mig inte vid formerna.

När det sedan handlar om hela missbruksvården är det klart att det oavsett hur man vrider och vänder på det kommer att finnas mer än en aktör som möter en person med ett missbruk. De måste hitta bästa möjliga sätt att samarbeta och samverka, och vi ska underlätta för dem.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa ett par frågor till Anna Hallberg.

Regeringen fattade beslut om Sveriges export- och investeringsstrategi i slutet av förra året. I den finns det fem strategiska målsättningar, och en av dem är att fler små och medelstora företag ska exportera. Ministern gör nu en turné för att öka det regionala exportfrämjandet i hela landet. Mina frågor till ministern är: Vad har du tagit till dig när du har rest i Sverige, och hur kan man sprida de goda exemplen i landet? Vad kan regeringen göra för att göra det senare?

Fru talman! Tack för frågan, Monica Haider!

Ja, jag reser nu runt i hela Sverige och försöker implementera den nya export- och investeringsstrategin. Vid de besök jag har gjort hittills har jag fått tydliga signaler om att vi verkligen behöver göra det vi har sagt i strategin, det vill säga koppla samman den nationella strategin med regional och lokal samverkan. Vi behöver också ta vara på de regionala skillnader, de kompetenser och de ekosystem som finns där ute i hela landet. Det finns alltså inte en strategi som passar för hela landet, utan vi behöver ha ett antal olika – med ett övergripande ramverk.

En annan sak som kommer fram väldigt tydligt är kopplingen till infrastruktur. Det är någonting vi verkligen måste lyfta fram. Om vi vill få hela Sverige att växa och även locka investerare till hela Sverige behöver vi ha en tydlig strategi för hur vi ska bygga ut vår infrastruktur, och det har den här regeringen. Det är alltså en tydlig signal.

Fru talman! Situationen vid den grekiska gränsen är oerhört allvarlig, och fokus måste naturligtvis ligga på att stötta Grekland i att hålla ordning vid EU:s yttre gräns.

Samtidigt måste Sverige stå redo om det skulle komma en ny flyktingvåg. Där känner jag en väldigt stor oro över att Socialdemokraterna, tillsammans med andra partier, är beredda att öppna upp för mer invandring när den tillfälliga lagen går ut redan nästa sommar. Den nuvarande situationen i Turkiet och Grekland visar att det är helt fel väg att gå. Därför vill jag fråga migrationsminister Morgan Johansson: Vilken beredskap har regeringen och myndigheterna för det fall Grekland och EU inte klarar av att hålla gränsen och Sverige står inför en ny flyktingvåg?

Fru talman! Vi ska inte tillbaka till den situationen. Det som skiljer nuvarande situation från situationen 2015 är att vi då hade en av Europas mest generösa flyktinglagstiftningar. Det var arvet efter Moderaterna. Nu har vi en av de stramaste flyktinglagstiftningarna i hela EU. Då hade vi inga gränskontroller och inga medicinska åldersbedömningar. Nu har vi gränskontroller både i Sverige och genom hela Europa, och vi har medicinska åldersbedömningar. Det är alltså mycket som skiljer situationerna åt.

Jag kan försäkra Maria Malmer Stenergard om att jag kommer se till att vi inte släpper den kontroll vi har tagit. Mycket har också hänt under de här åren; när Moderaterna styrde tog Sverige emot 12 procent av alla asylsökande som kom till EU, och i dag är siffran 3 procent. Fördelningen ser alltså mycket bättre ut än vad den gjorde då. Jag tänker se till att den lagstiftning som ska efterträda den tillfälliga lagen är långsiktigt hållbar och, hoppas jag, har så brett stöd som möjligt i den här kammaren. Jag hoppas att Moderaterna kan vara konstruktiva i den delen också.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Lena Hallengren. Regeringen har vid flera tillfällen påpekat hur viktigt det är att EU:s medlemsstater agerar gemensamt för att begränsa smittspridning av coronaviruset. Tyskland kommer nu att införa ett nytt inreseregister som innebär att resenärer som anländer med tåg eller flyg från högriskområden måste ange sina kontaktuppgifter för att underlätta smittspårningen. Dessutom kommer resenärer från Sydkorea, Japan, Italien och Iran att tvingas genomgå hälsoundersökning vid ankomst till Tyskland. Även samtliga asylsökande kommer att testas.

Med tanke på regeringens tidigare uttalande om hur viktigt det är att man inom EU agerar gemensamt blir min fråga till statsrådet: Kommer regeringen att verka för att vidta liknande åtgärder som man vidtagit i Tyskland?

Fru talman! Tack, Per Ramhorn, för frågan! Jag tar varje tillfälle i akt och varje tillfälle jag får att reda ut olika frågeställningar. Det är klart att vi ska agera gemensamt. Med det menar jag att vi ska ta del av analys, ha ett gott samarbete och byta erfarenheter, kunskaper och analyser med de andra länderna. Våra myndigheter samarbetar redan i dag på regelbunden basis.

Sverige har dessutom ett särskilt samarbete med de nordiska länderna, eftersom vi kanske är mer lika vad gäller hälso- och sjukvårdssystem och hur vi arbetar.

Men när Tyskland gör något specifikt betyder det inte att EU gör samma sak. Olika länder kommer självklart att vidta olika åtgärder beroende på hur situationen där ser ut, hur stort landet är, hur hälso- och sjukvårdssystemet ser ut, vilket resmönster befolkningen har och vilken kunskap man sitter på.

I Sverige har vi kunnat notera att smittan här kommer från dem som har haft sportlov i italienska Alperna. Sådan ser inte situationen i Spanien eller andra länder ut. Varje land måste se till att rusta sig och ha en beredskap för det som är det troliga scenariot, även om vi också samarbetar.

Fru talman! Min fråga kommer att gå till Morgan Johansson. Jag har haft förmånen att under 15–20 år jobba som väktare och skyddsvakt. Därför har jag också många goda vänner som är ordningsvakter. I regeringens 34-punktsprogram betonas vikten av att ha ordningsvakter tillsammans med polis för att man ska komma åt den tyngre gängkriminaliteten. Det tycker jag personligen är bra. Jag har som kommunalråd och kommunpolitiker varit med och fattat beslut om att ha ordningsvakter på strategiska platser i Uddevalla, och jag har sett goda resultat av detta.

Det finns bara en liten hake, och det är detta min fråga gäller. Från och med den 1 mars höjs priserna på utbildningar. Exempelvis grundutbildningen har tidigare kostat 7 780 men kommer nu att kosta 22 875. Man höjer priset för vidareutbildningen från 1 395 till 8 000 kronor. Här finns ett litet problem. Väktare är ofta anställda av stora bolag. Ordningsvakter är ofta egenföretagare som jobbar på helger och annat. De är alltså inte heltidspersonal. Detta blir dyrt.

Fru talman! Detta är en fråga för inrikesminister Mikael Damberg, men jag kan övergripande säga att vår principiella hållning är att ordningsvakter är i många fall ett väldigt viktigt komplement till polisen. Nu ska man i och för sig komma ihåg att antalet poliser nu ökar väldigt snabbt. Jag tror att vi på bara ett enda år har fått 400 fler poliser i Sverige. Under kommande år kommer alla de poliser som gått på de utbildningsplatser vi har utökat.

Ordningsvakterna är ett viktigt komplement till dem, och det gäller att se till att villkoren för ordningsvakterna är bra. Därför har inrikesministern tillsatt en översyn av regelverket för ordningsvakter. Jag kan inte svara på om just avgiftsfrågan finns med i den delen, men jag är säker på att man, när man ändå tittar på hur ordningsvakter, väktare och hela systemet ska fungera, också tar in frågan om personalförsörjningen framöver. Denna fråga bevakar vi naturligtvis väldigt noga.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Sverige har en stark arbetsmarknad med en hög sysselsättningsgrad. Två tredjedelar av sysselsättningsökningen har under de senaste åren tillkommit bland utrikes födda. Det är en bra utveckling. Vi anser att alla som kan jobba ska jobba.

Däremot ser vi att sysselsättningsgraden för utrikes födda kvinnor fortfarande är lägre än för många andra på arbetsmarknaden. Statistiken visar att utrikes födda kvinnor förvärvsarbetar i lägre grad och befinner sig utanför arbetskraften i större utsträckning än inrikes födda kvinnor. Vi vet att regeringen har gjort en hel del för att hantera problematiken, bland annat genom insatser inom sfi, svenska från dag ett och insatser för föräldralediga. Ambitionen har varit hög, men vi behöver göra mer.

Min fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark är: Vad avser regeringen att göra för att stärka utrikes födda kvinnors ställning på arbetsmarknaden?

Fru talman! Tack för frågan! För oss socialdemokrater kommer jobben alltid först.

Det är snart internationella kvinnodagen. Att ha ett arbete och vad det innebär med egen försörjning och den frihet man får är i grunden den viktigaste jämställdhetsfrågan. Vi är inte nöjda med hur det ser ut vad gäller utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad. Vi vet också att dessa kvinnor inte får samma stöd av Arbetsförmedlingen. Regeringen har därför i regleringsbrevet till myndigheten tydligt pekat ut att det ska finnas ett likvärdigt stöd för kvinnor och män, särskilt utrikes födda kvinnor. Vi satsar också numera på extratjänster och en del andra viktiga åtgärder, såsom intensivåret som snart kommer på plats. Också det ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Hallberg om coronaviruset och effekterna på svenska företag och svensk ekonomi.

Förhoppningsvis kan vi i Sverige undvika utomordentligt allvarliga och stora problem, men de kan inte uteslutas. Svenska företag är redan nu drabbade vad gäller personal, logistik, leveranser och andra områden. Jag vet att regeringen mötte företag förra veckan och har talat om förslag om korttidsarbete. Näringsutskottet har dessutom kallat in statsrådet Baylan och Business Sweden till ett sammanträde nästa vecka för att få en djupare föredragning om effekter på näringsliv och ekonomi.

Statsrådet är ju ansvarig för frågor som bland annat rör investeringsfrämjande åtgärder och export. Jag vill med anledning av detta fråga: Vilka åtgärder utöver korttidsarbete planerar regeringen för och vad överväger man för att hantera coronavirusets effekter på svensk ekonomi och svenska företag?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan! Ja, näringsminister Baylan och jag träffade förra veckan ett antal företag. Under mina resor de senaste veckorna runt om i Sverige har jag också träffat ett antal företag och har naturligtvis tagit upp denna fråga.

Det som i första hand efterfrågas är just korttidsarbete så att man kan behålla de anställda vid en eventuell snabb nedgång. Men det kommer säkert också att behövas andra åtgärder. Därför ligger regeringen väldigt nära företagen för att lyssna in. Hittills har vi sett att de stora företagen klarar nedgången och eventuella effekter av coronaviruset relativt väl. Det är de små och medelstora företagen som vi tror kan vara extra sårbara. De uttrycker också själva detta. Det handlar framför allt om logistikkedjorna. När de nu bryts så bryts även produktionskedjorna.

Vi ligger som sagt väldigt nära frågan, och vi tror också att vi mycket väl kan behöva vidta fler åtgärder framöver. Vilka åtgärder det blir är för tidigt att säga. Det måste näringslivet självt vara berett att informera om.

Fru talman! Sverige har en alarmerande hög narkotikarelaterad dödlighet. Det är till och med den näst högsta i EU, och den är fyra gånger högre än genomsnittet i unionen. Detta är siffror som verkligen borde få oss i Sverige att vara självkritiska och att ompröva och utveckla den förda narkotikapolitiken.

Glädjande nog fattade en enig riksdag så sent som i går beslut om att utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken. För att minska dödligheten måste vi självfallet jobba förebyggande så att missbruket minskar, men Sverige behöver också utveckla beroendevården och jobba mycket mer aktivt med skadereducerande åtgärder.

Vårt grannland Norge har framgångsrikt och mycket målmedvetet arbetat för att minska narkotikarelaterad dödlighet. Det har man bland annat gjort genom en särskild nationell överdosstrategi. Är socialministern beredd att ta initiativ till en motsvarande svensk strategi?

Fru talman! Tack, Johan Hultberg, som lyfter upp en väldigt viktig fråga! Jag är glad över att vi har en politik för missbruksfrågorna och för att minska dödligheten och effekterna för människor som befinner sig i ett missbruk.

Nu blev frågan väldigt specifik på slutet när det handlade om en skadereducerande strategi. Men jag återkommer till det jag nämnde tidigare. I ANDT-strategin är n:et – narkotika – väldigt viktigt. Det är många olika aktörer, inte bara hälso- och sjukvården, som behöver komma in för att se till att man förebygger, upptäcker problem tidigt och skademinimerar. Vi har också en utmaning i att se till att vi har en evidensbaserad missbruksvård. De behandlingsmetoder som fungerar ska vi fortsätta med. Dem som inte funkar ska vi inte fortsätta med. Vi måste få mer evidens på det här området. Det är jag verkligen beredd att medverka till. Utskottsinitiativet är väldigt bra. Fokuset på missbruksvården tror jag är viktigt, för det är precis det som leder till minskad dödlighet.

Fru talman! Tankesmedjan Australian Strategic Policy Institute släppte i helgen en rapport med titeln Uyghurs for sale. Den visar att muslimer som hållits i politiska fångläger i Xinjiang nu slussas ut som tvångsarbetare till resten av Kina. I rapporten framkommer att det handlar om minst 80 000 tvångsarbetare sedan 2017. Man pekar ut 27 fabriker i nio provinser. Vidare listas 83 globala företag vars produkter tillverkas av före detta lägerfångar. På listan finns två svenska företag, Electrolux och H & M. För varje fånge som tvingas ut i arbete får ett slags arbetsförmedlare betalt motsvarande drygt 25 kronor. Det handlar alltså i realiteten om slavhandel. Tvångsarbete ses som ett led i omskolningen.

Min fråga till utrikeshandelsministern är vilken dialog regeringen har med svenska företag om användandet av tvångsarbete i Kina och om ministern ämnar vidta några åtgärder.

Fru talman! Jag tackar David Josefsson för frågan. Det är oerhört viktigt för regeringen och för mig som utrikeshandelsminister att ständigt se till att den handel vi bedriver är i linje med mänskliga rättigheter. Vi lanserade ganska nyligen, för drygt en månad sedan, en plattform för internationellt hållbart företagande. Flera av företagarna deltog också i ett seminarium, bland annat de företag som nämndes av ledamoten.

Det här är avgörande för att vi ska ha en trovärdighet i vår utrikeshandel. Handeln är även en plattform för export av Sveriges värderingar, nämligen värderingar om mänskliga rättigheter. Där är svenska företag väldigt långt framme.

Det är naturligtvis helt oacceptabelt att ha produktion i svenska företag med den typ av omständigheter som beskrivs. Där är regeringen långt framme när det gäller dialogen med företagen, även i det ramverk som vi har tagit fram tillsammans med näringslivet och som utgör den här plattformen. Detta är av högsta prioritet för mig som utrikeshandelsminister.

Fru talman! Min fråga går till Morgan Johansson.

För någon vecka sedan beslöt en enig riksdag att vi måste stärka bostadsrättsinnehavares rättigheter och skydd med anledning av de förfärliga händelser som skett i Malmö, där människors liv fullständigt har förstörts av kriminella som har kapat och plundrat bostadsrättsföreningar. Jag vet att ministern är engagerad i den här frågan och tycker att den är väldigt viktig. Jag vet också att regeringen är enig om att det behöver vidtas åtgärder.

Min fråga till Morgan Johansson är: Hur ser processen ut framöver, och finns det någon tanke kring en tidsplan?

Fru talman! Det exempel som Ola Möller refererar till gäller en situation där bostadsrättsföreningen har blivit så gott som kidnappad av kapitalintressen som sedan kan missköta föreningen på olika sätt. Det gäller att se till att det finns ett starkt skydd för bostadsrättsinnehavarna. Det är människor som många gånger har investerat kanske miljontals kronor i en lägenhet, och plötsligt styrs föreningen på ett sådant sätt att deras kapital undergrävs.

Det finns ett utredningsförslag om att stärka föreningarnas möjligheter att ytterst koppla in en revisor, och det kommer vi att gå fram med. Men jag tror att vi behöver göra ytterligare insatser utöver det. Vi kommer nog att behöva göra en översyn av regelverket som sådant. Vi tar det här på mycket stort allvar. Vi ska se till att stärka regelverket för att skydda bostadsrättsinnehavarna.

Fru talman! Min fråga går till socialminister Lena Hallengren.

Vet ni att vi har en möjlighet att i Sverige utrota livmoderhalscancer inom fem år? Livmoderhalscancer är den vanligaste cancerformen globalt sett. En orsak är HPV-infektion. Men som tur är kan den förebyggas genom vaccin.

550 kvinnor drabbas i Sverige varje år, 150 kvinnor dör. I Sverige har vi ett screeningprogram med högt deltagande och ett unikt omfattande nationellt kvalitetsregister.

Det som behövs för att utrota livmoderhalscancer inom fem år är endast 25 miljoner kronor varje år samt rätt stöttning till kommunerna. Är statsrådet beredd att arbeta för detta?

Fru talman! Jag tackar Ulrika Heindorff för frågan. Jag tycker över huvud taget att det är bra att vi pratar om vacciner. Det är otroligt viktigt att man använder de vacciner som finns för att både minska risken för att insjukna i olika sjukdomar och skydda befolkningen. I det här fallet handlar det framför allt om att man skyddar sig själv och de grupper som skulle kunna drabbas av livmoderhalscancer. För inte så länge sedan blev vaccination mot HPV en del i det allmänna vaccinationsprogrammet. Nu gäller det också pojkar. Det är stora och viktiga steg.

Regeringen agerar alltid på inrådan av Folkhälsomyndigheten, som är expertmyndighet, innan vi förändrar vaccinationsprogrammen. Det har tagit tid, för man måste alltid vara säker på att vaccinationen verkligen är verkningsfull. I det här fallet är det inte längre någon tvekan om att den är det. Därför har vi infört det allmänna vaccinationsprogrammet. Vi agerar helt enkelt på Folkhälsomyndighetens inrådan. Så här långt har vi inte fått någon förfrågan eller något förslag från Folkhälsomyndigheten.

Fru talman! Jag läste om migrationsministerns senaste uttalande i Expressen. Ministern vill sänka tonläget i migrationsdebatten genom att kalla oppositionens ledare Ulf Kristersson för ”matadoren i Tjuren Ferdinand”, detta för att Ulf är frustrerad över regeringens tillkortakommanden. Men vem är då tjuren Ferdinand? Är det Morgan Johansson själv? Eller är det Stefan Löfven som vill sätta sig under korkeken utan åtgärd?

Vi hör hur Socialdemokraterna talar om en stram migrationspolitik, men vi ser hur det är Miljöpartiet som styr regeringen. Tänker ni ta ert ansvar? Vår dörr är fortfarande öppen. Det som händer i världen just nu kräver att vi tar vårt gemensamma ansvar. Vi samlar alla och samarbetar med alla.

Fru talman! Det verkar som att den där liknelsen tog skruv. Det brukar bli så med liknelser som folk i allmänhet känner att det nog ligger ett uns av sanning i, så det var nog inte helt fel.

Jag vill försöka åstadkomma en situation där vi har en långsiktigt hållbar migrationspolitik som fungerar både under tryck och när det kommer färre asylsökande. För att vi ska kunna åstadkomma det krävs det ett brett stöd i riksdagen. Det var därför jag tillsatte den migrationspolitiska kommittén, som nu arbetar. Jag är övertygad om att den kommittén lite senare, i augusti, kommer att komma fram med förslag som åstadkommer ett brett sådant underlag. Jag ser fram emot att Moderaterna kan vara konstruktiva i den diskussionen. Vi har all anledning, tror jag, att försöka samla så många som möjligt bakom en sådan politik.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Hallberg.

I juni kommer Världshandelsorganisationen, WTO, att ha sin tolfte ministerkonferens i Nur-Sultan i Kazakstan. WTO fungerar som bekant inte alls som det är tänkt, men WTO är otroligt viktigt för Sverige, som är en så exportberoende nation. Den förra ministerkonferensen i Buenos Aires blev tyvärr på många sätt en besvikelse, då den inte ledde till de resultat som vi hade hoppats på.

Min fråga till statsrådet är: Vilka initiativ har statsrådet tagit – eller planerat för – för att Sverige ska kunna bidra till att WTO-konferensen i juni blir framgångsrik eller åtminstone tar steg i rätt riktning?

Fru talman! Tack, Åsa Eriksson, för frågan!

Det är förstås en helt central fråga för mig som utrikeshandelsminister att vi har ett multilateralt regelverk som fungerar. WTO är i djup kris. Sverige som en exportberoende och frihandelsvänlig nation behöver ta initiativ i det här läget. Det gäller särskilt nu när Storbritannien försvinner ut från EU.

Jag har tagit initiativ till att be fem kollegor från andra länder att komma hit. Det ät Tjeckien, Tyskland, Finland, Danmark och Nederländerna. Vi hade ett möte här för två veckor sedan. Det är fyra frågor som vi kommer att driva på nästa ministerkonferens. Det är handel och klimat och att få fram en klimatdeklaration. Det är handel och jämställdhet. Det är frågan om utvecklingsländers status. Det är frågan om e-handel, det vill säga fria dataflöden. Det är något som är oerhört viktigt för Sverige som digitaliserad nation och där vi ligger långt fram.

På något av dessa områden hoppas jag verkligen att vi når framgång. WTO måste nu nå framgång vid nästa ministerkonferens. Det är avgörande för WTO.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till socialminister Lena Hallengren.

I går var världsdagen för obesitas, fetma. Obesitas, fetma, är en allvarlig kronisk sjukdom som ligger bakom vart tionde förlorat levnadsår i Sverige.

Över 1 miljon svenskar lever med fetma, och 300 000 personer lever med svår fetma. Mer än en tredjedel av denna grupp har fetmarelaterade följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Fetma är även en allvarlig riskfaktor för att få cancer.

Självklart finns det mycket förebyggande på samhällsnivå för att förhindra utveckling av övervikt och fetma. Men för den som redan lever med sjukdomen måste vården finnas och vara jämlik, och det är den inte. Enligt data från Socialstyrelsen var det endast var fjärde person som under 2017 som fick specialistvård för svår fetma. Visste ni att en av fyra barnkliniker i Sverige inte behandlar barn med fetma?

Sjukvården lägger i dag 15 gånger så mycket resurser på att behandla följdsjukdomar till fetma som på att behandla själva sjukdomen. För de flesta av fetmans följdsjukdomar finns det nationella riktlinjer och rekommendationer vilka är till för att säkerställa evidensbaserad och jämlik vård för alla. Men för att behandla själva grundsjukdomen fetma finns inga nationella riktlinjer.

När kommer socialminister Lena Hallengren att se till att nationella riktlinjer finns?

Fru talman! Tack, Ulrika Jörgensen, för frågan!

Oavsett vilken del av vården vi talar om är det klart att den ska vara jämlik och tillgänglig. Det är viktigt att vi på den nationella nivån ser till att det finns riktlinjer. Det handlar om hur man ska prioritera och använda resurser.

Men det handlar också om vårdprogram, som jag tror är det man många gånger eftersöker. Hur ska man behandla? Hur ser vi till att den kunskap som finns i en del av landet eller kanske på några få ställen verkligen finns tillgänglig överallt, så att det inte spelar någon roll var i landet man bor och vem man är?

Det är väldigt bra att Ulrika Jörgensen lyfter fram frågan om obesitas och också barnfetma. Det är inte en fråga som har fått den uppmärksamhet den förtjänar. Det går nog att likställa med många andra kvinnosjukdomar.

Nu vet jag att fetma absolut inte bara är en kvinnosjukdom. Men det finns viss jämförelse med det när det handlar om endometrios, fibromyalgi och många andra sjukdomar där man har fått kämpa för att de ska bli accepterade och respekterade som sjukdomar.

Det handlar om att gå vidare. Det här är ett område där det finns mer att göra.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till Morgan Johansson.

BID i Sofielund i Malmö – boende, integration och delaktighet – har vunnit första pris i en europeisk tävling som bästa brottsförebyggande arbete. Det man har gjort är att man har samverkat i hela lokalsamhället. Man har schasat bort oseriösa fastighetsvärdar, och i stället har de seriösa fastighetsvärdarna gjort ett stort arbete.

Det har skett i en långsiktig process. Det är motsatsen till kortsiktiga projekt. Forskningen visar att det har haft effekt. Det har gått från ett femtiotal gängkriminella till bara en handfull. Människor bor kvar. Tidigare trivdes människor inte utan flyttade. Nu bor de kvar, tar hand om sitt område och trivs.

Min fråga är: Hur ser regeringen på det sättet att arbeta? Kan man stötta det och sprida det till fler områden?

Fru talman! Först vill jag säga att jag sannerligen delar Hillevi Larssons bild av hur arbetet har bedrivits i Sofielund. Jag har besökt det vid flera tillfällen, och jag vet vilket bra resultat de har fått. De har kunnat bryta rekryteringen till gängkriminalitet och kunnat styra upp och få bort en stor del av den narkotikaförsäljning som varit.

Det här har gjorts tillsammans i ett samarbete med fastighetsägare, polisen, socialtjänsten och andra aktörer i kommunen. Det är ett enormt viktigt och bra exempel på hur det arbetet kan bedrivas. Det är inte det enda i Sverige. Det räcker att gå bort till Sergels torg, där vi har City i samverkan på ungefär samma sätt med privata aktörer som arbetar för att öka tryggheten.

I vårt program för att förebygga brott, Tillsammans mot brott, lyfter vi fram just den här typen av BID-samverkan. Vi tänker fortsätta med det arbetet och att ge de positiva exemplen en så stor spridning som vi kan göra. Det är ett bra sätt att samla hela samhället mot kriminalitet.

Fru talman! Det kan inte få vara så att regeringen får fortsätta att ignorera det faktum att svenska barn förs ut ur landet för att giftas bort eller könsstympas. Regeringen har trots oroväckande rapporter inte ens tagit reda på hur många barn som aldrig kom tillbaka efter sommarlovet 2019.

Jag vägrar att acceptera att den svenska regeringen inte vidtar kraftfulla åtgärder. Jag vägrar att acceptera att svenska flickor lever under slavliknande förhållanden. Jag vägrar att acceptera att Socialdemokraterna på söndagens internationella kvinnodag ska få slå sig för bröstet samtidigt som en socialdemokratisk regering inte klarar av att agera när det gäller.

När avser justitieminister Morgan Johansson att hämta hem barnen?

(Applåder)

Fru talman! Noria Manouchi måste ha missat att vi för bara några veckor sedan hade en presskonferens där vi presenterade ett nytt lagförslag just för att komma åt den här typen av hedersrelaterade brott. Där föreslår vi utökade möjligheter att höja straffen för den här typen av brott men också konkreta möjligheter att stoppa utförsel av barn till olika länder för att gifta bort dem eller könsstympa dem. Det finns nu ett konkret lagförslag på bordet. Det är mer än vad någon moderat regering någonsin har gjort, fru talman.

Detta kommer vi senare att följa upp, fru talman, med ytterligare straffskärpningar och åtgärder i den delen. Vi har precis förstärkt Utrikesdepartementet på ett sådant sätt att man kan utöka sina möjligheter att till exempel rent konkret jobba för att få dessa barn hem igen. Jag påstår att den här regeringen gör mer för att bekämpa den hedersrelaterade brottsligheten än vad någon annan regering har gjort.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.