Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Fru talman! Det svenska samhällskontraktet hotas av utbredd otrygghet och bristande välfärd, och många upplever tyvärr att de inte får valuta för sina skattepengar. I Moderaternas budget prioriteras därför det som är viktigast för Sverige. Kommunerna och välfärden är en viktig del av detta.

Larmen från den svenska kommun- och regionsektorn kommer i strid ström, trots många år med högkonjunktur och goda skatteintäkter. Orsakerna är flera: demografiska förändringar med en större andel äldre och barn, fler barn och unga med behov av särskilda insatser och inte minst höga kostnader för integration och försörjning av nyanlända. Samtidigt ökar arbetslösheten. Till detta kommer en regering som inte sköter statens åtaganden fullt ut utan vältrar över ansvar på kommunerna, exempelvis när det gäller trygghet, migration, arbetsförmedling och infrastruktur. Det är inte alltid som kommunerna upplever att de blir fullt ut kompenserade ekonomiskt för detta.

Kommunerna är dessutom alltid de som står för den grundläggande välfärden och som försöker garantera tryggheten för sina invånare. Det är också kommunerna som försöker bevara en viss omfattning av samhällsservice när mindre orter avfolkas och urbaniseringen går i en rasande fart. Och det är kommunerna som med sina skattemedel ofta tvingas förskottera eller delfinansiera infrastruktur som egentligen är ett statligt ansvar.

De svenska kommunerna och regionerna är dessutom alltid den sista försvarslinjen under allvarliga kriser. Just nu har man fullt upp med att försöka hantera den allvarliga pandemin i ett läge där stödet och riktlinjerna från regering och myndigheter alltför ofta varit både sena, otydliga och motstridiga. Pandemin drabbar självklart främst sjukvården och äldreomsorgen men också de flesta andra verksamheter, inte minst skola och kollektivtrafik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Fru talman! Redan före pandemin gick utvecklingen åt fel håll. Under Alliansens regeringsår rådde enligt Sveriges Kommuner och Regioner balans mellan kommunernas intäkter och kostnader, detta trots finanskris och lågkonjunktur. Men sedan regeringsskiftet 2014 ser det annorlunda ut. Nu ökar obalanserna år efter år, och allt fler kommuner har fått ekonomiska problem trots ett antal år med högkonjunktur och goda skatteintäkter. Och det var alltså redan före pandemin.

En annan sak som slår hårt mot kommunernas ekonomi är arbetslösheten. Inför valet 2014 lovade nuvarande statsminister Stefan Löfven att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. År 2014 låg Sverige på tolfte plats bland EU:s länder när det gäller arbetslöshet. I dag ligger vi på plats 22 av 28 länder, detta trots att vi fram till förra året haft en mycket stark högkonjunktur. I 25 av 27 EU-länder har arbetslösheten minskat sedan 2014. I endast tre länder har den ökat. Och Sverige är det land i hela EU där arbetslösheten har ökat allra mest sedan 2014.

Det finns skäl att känna stor oro. En regering som misslyckats med jobbpolitiken under en stark högkonjunktur har små chanser att uträtta något positivt när tiderna blir sämre. Det är nu bara några veckor kvar av 2020. Jag vill därför fråga företrädarna för regeringsunderlaget vilken plan de har för att snabbt förbättra Sveriges position, då vi i dag alltså är ett av de sex sju länder i EU där arbetslösheten är allra högst. Om inte utvecklingen vänds kommer kommunernas ekonomiska problem att växa snabbt, både genom minskade skatteintäkter och genom ökade kostnader för försörjningsstöd.

Fru talman! Moderaterna kommer alltid att värna om kommunernas och regionernas möjlighet att utföra sitt uppdrag. Detta kommer också att kräva ökade resurser, och det måste prioriteras i statens budget.

Redan i början av detta år drev vi moderater tillsammans med andra partier igenom mer resurser till kommunerna än vad regeringsunderlaget ville tillföra. Dessa 7,5 extra miljarder har kommit mycket väl till pass under pandemin.

Även under pandemin har vi drivit på för extra stöd till kommuner och regioner, och i vår budget för kommande år ger vi också betydligt större statsbidrag till kommunerna än vad regeringen och dess stödpartier aviserar i sin budget.

Fru talman! Moderaterna har två viktiga principer när det gäller statsbidrag till kommuner och regioner.

För det första anser vi att tillskotten måste vara permanenta och inte tillfälliga. Vi konstaterar att även Konjunkturinstitutet pekar på att tillskotten till kommunerna bör vara permanenta för att ge effekt på anställningar och investeringar. De tillskott som kommit i år har kommuner och regioner till stor del sparat och inte vågat använda, delvis på grund av osäkerhet kring om man har råd att behålla eventuella nyanställda.

Moderaterna ökar anslagen till kommunerna permanent med 26 miljarder per år från 2021. För 2021 handlar det om 3 ½ miljard mer än regeringen, för 2022 om 8 ½ miljard mer än regeringen och för 2023 om hela 13 ½ miljard mer än vad regeringen och samarbetspartierna tillför i sin gemensamma budget. Vi moderater kombinerar detta med ett regelverk som motverkar kommunala skattehöjningar som annars skulle försämra återhämtningen efter pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Den andra viktiga saken är att vi har ett problem med en alltför stor andel riktade statsbidrag. År 2018 var civilminister Lena Micko själv ordförande för det som då hette SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i april 2018 konstaterade hon och SKL:s ledning att de riktade statsbidragen var ett växande problem. I artikeln skrev man: "Sveriges medborgare och den svenska välfärden har inte råd att fortsätta med ineffektiva satsningar i form av riktade statsbidrag." Man föreslog att generella statsbidrag bör vara huvudregeln. Tyvärr verkar inte den ansvariga ministern ha tagit fasta på det hon själv skrev 2018. De riktade statsbidragen fortsätter att utgöra en alltför stor del av de totala statsbidragen.

Kritiken mot den alltför stora andelen riktade statsbidrag är däremot något vi i Moderaterna har tagit fasta på i vår budgetmotion, där vi utöver att tillföra mer pengar även gör om riktade statsbidrag till generella. Förutom att vi moderater ger betydligt större statsbidrag till kommunsektorn har vi också en krisbuffert i vår budget. Den hade kunnat användas för att ytterligare stärka hälso- och sjukvården och för att pressa tillbaka arbetslösheten nästa år när pandemin nu återigen har tagit fart, men regeringen saknar tyvärr en sådan buffert.

Fru talman! Grunden för den moderata budgeten är att prioritera. Vi effektiviserar och lägger ned myndigheter. Vi justerar ned biståndet mot FN:s rekommenderade mål. Vi säger nej till meningslösa byggsubventioner och en ineffektiv klimatpolitik. Vi föreslår en stramare migrationspolitik med kvalificering till välfärden, bidragstak, slopad garantipension och begränsning av efterlevandestöd till flyktingar och nyanlända. Vi inför också villkor i försörjningsstödet.

Allt detta ger oss möjlighet och utrymme att satsa mycket mer på välfärden, kommunerna, polisen och rättsväsendet. Det ger utrymme att sänka skatten för alla löntagare och pensionärer, ta bort hela skillnaden i beskattning mellan lön och pension, satsa mer än regeringen på riktig miljöpolitik och sänka drivmedelsskatterna med 1 krona per liter. Samtidigt har vi alltså en betydande krisbuffert i vår budget, och vi lånar mindre till krispolitiken än regeringen och stödpartierna. Med vår moderata politik blir det mer pengar till välfärden, bättre krisbekämpning och lägre skatt.

Fru talman! Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi moderater önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslag inom de olika utgiftsområdena. Moderaternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Vi har därför i stället ett särskilt yttrande om Moderaternas politik inom utgiftsområde 25, där vi alltså tillför kommunsektorn betydligt mer pengar än vad regeringen gör.

Fru talman! Det låter väldigt fint med mer resurser till kommunerna, men om vi tittar på Moderaternas budget - och ledamoten Jan Ericson nämnde en del av det här - kan vi konstatera att Moderaterna vill återinföra tidsgränsen i sjukförsäkringen samt sänka taket och öka avtrappningen i sjukpenningen. Moderaterna vill skärpa kvalificeringen till sjuk- och aktivitetsersättning och garantipension. Moderaterna vill korta a-kassan till 265 dagar. Moderaterna vill införa en tidsgräns i aktivitetsstödet, vilket innebär att aktivitetsstödet efter tre år ersätts med försörjningsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Tidningen Arbetet har tidigare i år räknat ut hur många av dem som uppbär socialbidrag som är sjukskrivna, och snittet för tiden mellan januari och augusti i år var 13 procent. Det är alltså 13 procent som staten nu vältrar över på kommunerna. I till exempel Olofström var dock hälften av dem som uppbar socialbidrag sjukskrivna. Med de förslag till förändringar i trygghetssystemen som Moderaterna lägger fram vältras ju ännu mer kostnader över på kommunerna utan att de kompenseras. Moderaterna försämrar inte bara för vanligt folk, utan Moderaterna försämrar även för kommunerna genom att ge med ena handen men ta med den andra.

Fru talman! Först och främst kompenserar vi kommunerna med råge; jag räknade upp hur mycket mer pengar vi tillför jämfört med regeringens budget. Det handlar alltså om 3 ½ miljard mer än regeringen nästa år, 8 ½ miljard mer 2022 och 13 ½ miljard mer 2023.

Sedan måste man dock titta på vad som är syftet med politiken, och det är ju att fler människor ska komma i arbete. Vi ser nu hur en stigande arbetslöshet och ett ökande utanförskap i kommunerna också försämrar den kommunala ekonomin, så om vi får fler människor i arbete genom att göra vissa åtstramningar av systemen kommer det även att gynna kommunerna ekonomiskt. Fler människor får ju arbete. Samtidigt tillför vi som sagt väldigt mycket mer pengar till kommunerna, så om det skulle vara så att någon kostnad ökar för kommunerna får de full kompensation för det - och mycket mer därtill.

Fru talman! Det var intressant att höra att ledamoten Ericson menar att kompensationen till kommunerna ska gå till socialbidrag när fler och fler blir utförsäkrade.

Ledamoten säger också att det blir fler människor i arbete genom att man tar ifrån sjuka deras försörjning. Jag förstår inte logiken. I min värld får vi människor i arbete genom att skapa fler jobb, inte genom att skrämma människor till arbete - genom att skrämma sjuka att gå till ett jobb de inte klarar av. Och vilken arbetsgivare kommer att anställa en person som inte klarar jobbet?

När det gäller att införa villkor för att få försörjningsstöd - vad menar Moderaterna att en människa som inte kvalificerar sig ens till försörjningsstöd ska leva på?

Fru talman! Först och främst visade vi under alliansåren att uppstramade regler i sjukförsäkringssystemen faktiskt gjorde nytta. Det gjorde att fler människor kom tillbaka, och det gjorde att fler människor kom i arbete. Vi ser också att utförsäkringarna har ökat dramatiskt under dagens regering jämfört med hur det var under alliansåren. Det är väldigt mycket mer i dag än det var då. Dessutom har den här regeringen dragit in en del andra väldigt viktiga förmåner. Man har försämrat LSS kraftigt och ökat utanförskapet kraftigt. Fattigdomen i Sverige har ökat kraftigt under den här regeringen.

Ska man dra någon slutsats av Alliansens politik är det alltså att de åtstramningar vi gjorde i systemen faktiskt gjorde att fler människor kom i arbete. Det ökade inte heller fattigdomen på det vis som den här regeringen har ställt till med. Jag har därför väldigt svårt att se det problem som Ilona Szatmari Waldau pekar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Fru talman! Det kommunala utjämningssystemet är ett helt avgörande incitament för Sveriges kommuner och regioner, som annars hade haft svårt att klara sitt åtagande att förmedla statens grundläggande uppdrag till medborgarna - speciellt i en tid då demografin förändras och landsbygden får det allt tuffare.

Det som är oroväckande är att cirka 80 procent av kommunerna redan innan pandemin planerade att dra ned på kärnverksamhet som äldreomsorg, skola och utbildning, med anledning av brister i balansen mellan intäkt och kostnad. Belåningsgraden var dessutom hög trots en lång tids högkonjunktur. Det var oroande i sig, och orsaken till att situationen är som den är kräver en viktig diskussion framöver. Det gäller inte minst med tanke på att systemet borde vara avsett att hjälpa kommuner på landsbygden och att Malmö som tredje största stad är den största nettomottagaren av stödet. Det säger kanske en del om regeringens förmåga att föra över statligt ansvar på kommunerna, som till exempel flyktingmottagande.

Jag vill citera SKR:s presidium från en debattartikel i Aftonbladet under förra året: "Kommunernas och regionernas framtida utmaningar är stora. Mer än hälften av regionerna och 110 kommuner räknar med underskott redan i årets resultat. Finansminister Magdalena Andersson har pekat på att år 2026 skulle kommuner och regioner behöva 90 miljarder kronor mer än i dag om välfärden ska utvecklas i takt med det ökande antal äldre, barn och unga. Det är en bedömning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) delar."

Vidare skrev man: "Stjälp inte över statliga kostnader på kommunerna. Finansieringsprincipen ska respekteras så att den nivå som beslutar om en reform också ska betala för den. Staten måste nu sluta att lägga på nya uppdrag på kommuner och regioner, som endast delvis finansieras av staten. En rad förändringar i socialtjänstlagen och andra regelverk har vidgat socialtjänstens uppdrag, med ökade kostnader för utredningar, placeringar, dokumentation och uppföljning som följd. Även i mottagandet av ensamkommande barn och unga ser vi att staten stjälper över kostnaderna. Sedan staten sänkte ersättningarna till kommunerna 2017 har kostnadsövervältringen varit mer än 1 miljard kronor. När ett ensamkommande barn beviljas svenskt medborgarskap upphör dessutom all statlig ersättning till kommunerna."

När pandemin slog till förvärrades situationen markant, och då är det av största vikt att staten går in och stöttar upp kommunerna och regionerna. Men om hinken har hål i botten är det viktigt att täppa till dem för att se till att resurserna används på bästa sätt.

Ett exempel på det är den tunga och tidskrävande administrativa bördan. Det är ett löpande arbete som vi menar är nödvändigt för att klara framtida utmaningar. I alla verksamheter i näringslivet som jag arbetat inom är det viktigt att se över onödiga kostnader och investeringar som ofta sker av rutin. Det är avgörande för att utveckla verksamheten och bli bättre, speciellt i tider av kris.

Ett förslag som vi i Sverigedemokraterna ser som stärkande för regionerna är att regionalisera fastighetsskatten på industrifastigheter och elproduktionsenheter. Orsaken till att vi ser det som ett viktigt förslag är att kostnaderna för sjukvården faller på regionerna. Höjningar av den regionala skatten riskerar således att jaga bort både boende och företag i regionen, vilket inte är en önskvärd utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Därav skulle stärkandet av regionernas ekonomi genom förslaget vara ett sätt att, utan öronmärkning, ge regionerna resurser till utmaningarna, som naturligtvis är mångfasetterade då exempelvis kompetensförsörjningen inom sjukvården och den lokala infrastrukturen ska bibehållas över tid.

Enligt riksdagens utredningstjänst skulle förslaget även ge intäkt till samtliga regioner men med en skillnad på stad och landsbygd där storstäderna får ett lägre stöd per capita, vilket enligt oss är en önskvärd fördelning. Reformen gynnar alltså i synnerhet Norrlands inland, som har stora nackdelar i form av exempelvis stora landytor med långa avstånd. Regionerna får också ytterligare ett incitament att attrahera långsiktiga investeringar i och med att en större andel av företagens kassaflöde kommer regionerna till del.

Både kommuner och regioner behöver fortsätta att effektivisera verksamheten och se över sina prioriteringar och kostnader. Det är ofrånkomligt att det behövs ökade generella statsstöd för att undvika stora skattehöjningar och neddragningar på personal, som i sin tur riskerar att leda till en fortsatt avmattning i ekonomin.

Regeringens förslag om en förstärkning av det kommunala utjämningssystemet är ett steg i rätt riktning, men det är långt ifrån tillräckligt. Sverigedemokraterna vill därför gå fram med ytterligare tillskott till kommunsektorn för att möta utmaningarna som kommunerna och regionerna står inför, detta för att kommunerna och regionerna ska ha en möjlighet att anställa och förbättra arbetsvillkoren och för att staten ska ta sitt ansvar för kostnaderna kopplade till coronapandemin.

Utöver ökade kostnader för kommuner och regioner i form av extrapersonal, skyddsmaterial, läkemedel och fler intensivvårdsplatser har pandemin även inneburit att intäkterna har minskat och att delar av verksamheten avstannat. Även efter pandemin kommer kommuner och regioner att ha ett stort personalbehov för att exempelvis hantera vårdskulden. Kommunsektorn påverkas även av en minskad skattebas och ökade kostnader för ekonomiskt bistånd när arbetslösheten stiger till följd av pandemin.

Den ekonomiska effekten av covid-19 behöver ses i ett större sammanhang, menar vi, och inte bara ur perspektivet av direkta kostnader. Det gäller också de statliga bidragen för att på lång sikt ge ett stabilare fundament.

För att ge kommunerna förutsättningar att kunna förmedla grundläggande välfärd och förbättra möjligheterna att upprätta krisberedskapen, som är ett lokalt ansvar, samtidigt som ett rimligt skattetryck bibehålls vill vi i Sverigedemokraterna tillskjuta 30 miljarder kronor, utöver regeringens förslag, till det kommunala utjämningssystemet under en treårsperiod.

Fru talman! Vi menar att statsfinanserna relativt sett är goda och att vi därför bör föra över resurser från stat till kommun och region, detta samtidigt som höjt tak i a-kassan och höjd garantipension skulle innebära högre skatteintäkter.

Men som sagt: Utöver intäkter vet alla vi som arbetat med ekonomiskt ansvar i arbetslivet att kostnader är centralt i en tid av lågkonjunktur. Det kräver en större diskussion om hur statliga beslut ska genomföras på lokal nivå som vi ser fram emot att föra i denna kammare framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Men i dagsläget är vi i Sverigedemokraterna angelägna om att slopa lagkravet på modersmålsundervisning, då med undantag för nationella minoritetsspråk. Därutöver menar vi att det tredje året i gymnasiet för praktiska linjer ska slopas - för att ta några exempel.

Vi i Sverigedemokraterna står för övrigt heller inte bakom att vissa bidrag betalas ut till utländska medborgare, och vi står heller inte bakom det faktum att illegala invandrare tar del av en villkorslös vård, förutom akutvård.

Den ekonomiska effekten av de saker jag just räknade upp är svår att uppskatta, och därför inkluderas den inte heller i vår budgetkalkyl. Klart är dock att det skulle gagna både stat, region och kommun på både lång och kort sikt.

Det innebär att vi totalt förstärker kommunsektorn med drygt 22 miljarder nästa år, vilket vi ser som nödvändigt. Våra siffror i detalj går att finna i vår budget under kapitel sex. Vi avstår dock från att delta i beslutet.

Fru talman! Jag vill till sist önska talmanspresidiet, övriga kollegor och medborgare en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! För en vecka sedan debatterade vi Riksrevisionens granskning av utjämningssystemet ur ett tillväxtperspektiv. En enig riksdag beslutade att uppmana regeringen att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

I mitt anförande berättade jag om min födelseort, en bruksort som mer än halverat sitt invånarantal under min livstid, en kommun som har många strukturella svårigheter och där fler flyttar ut än som flyttar in. Många kommuner är i samma situation och kan se att de som flyttar in söker sig till kommunen för att det finns lediga bostäder. Ofta har de av något skäl hamnat utanför arbetsmarknaden. Ett populärt ord för detta är social dumpning. Det innebär att rika kommuner med få hyresrätter hjälper sina kommuninvånare att få hyreskontrakt i kommuner med bostadsöverskott. På så sätt överlåter man också till den nya kommunen att ta ansvaret för det sociala stödet och för försörjningen, och klyftorna mellan kommunerna ökas än mer.

Så här kan vi inte ha det. Vi kan inte ha ett delat Sverige på det här viset. Därför måste kommunsektorn stärkas, och det är kommunerna med störst utmaningar som behöver mest. Vi kan inte ha skatteskillnader på 6 kronor, som innebär att det kan skilja nästan 1 500 kronor i skatt i månaden för dem som tjänar 25 000 kronor beroende på var de bor.

Sveriges Kommuner och Regioner konstaterar i sin ekonomirapport att i landsbygdskommuner beräknas antalet invånare som är 80 år eller äldre i snitt öka med 33 procent de kommande tio åren, samtidigt som antalet invånare i yrkesför ålder minskar med 9 procent. Vem ska jobba i äldreomsorgen i de kommunerna?

Under den förra mandatperioden drev Vänsterpartiet igenom de så kallade rättvisemiljarderna, en tioårig mångmiljardsatsning till kommuner med områden som karakteriserades av exempelvis hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och lågt valdeltagande. Satsningen riktades till insatser för jobb, utbildning, service, fritid och sociala insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Samtidigt som skillnaderna mellan kommunerna ökar alltmer valde regeringen att ta bort rättvisemiljarderna. Vänsterpartiet vill återinföra och fortsätta denna viktiga satsning.

För att mindre kommuner ska kunna erbjuda en välfärd på lika villkor föreslår vi också ett särskilt stöd till mindre kommuner, som jämnar ut de stora regionala skillnaderna i sammanlagd kommunalskatt.

I glest befolkade regioner är det dyrare att bedriva sjukvård. I dag finns ett glesbygdstillägg i det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Den tekniken vill vi använda i inkomstutjämningssystemets strukturbidrag. Det blir då ett anslag som betalas ut direkt och finansieras helt av staten, detta utan att någon annan region behöver få minskat anslag. Hälso- och sjukvården behöver stärkas även i glest befolkade regioner.

Fru talman! Välfärden står nu inför många stora utmaningar. Coronapandemin har resulterat i en vårdskuld när operationer och behandlingar har skjutits på framtiden. Kommuner och regioner står också inför ett mycket stort rekryteringsbehov. Det kräver både stora utbildningsinsatser och betydande ansträngningar för att öka välfärdssektorns attraktivitet.

Vänsterpartiet vill först och främst öka de generella statsbidragen kraftigt så att kommuner och regioner ska kunna möta de kostnader som följer av den demografiska utvecklingen utan att behöva ta till nedskärningar eller skattehöjningar.

Kommuner och regioner har också stora investeringsbehov. Vi anser därför att staten ska ta ett större ansvar och bidra till att viktiga samhällsfastigheter som är nödvändiga för olika välfärdsfunktioner ska byggas ut. Vi vill ha ett investeringsstöd. Barn behöver bra skolor, och de äldre behöver fungerande boenden anpassade efter deras behov.

Fru talman! I går kom Coronakommissionen med en delrapport. Den konstaterar flera olika strukturella, och sedan länge välkända, problem. Den gav också flera olika rekommendationer.

Vi har kunnat se att under den här mandatperioden har sänkningar av skatter och höjda rutavdrag prioriterats av regeringen och samarbetspartierna. De extra tillskotten till kommunerna som Vänsterpartiet och regeringen beslutade om förra mandatperioden har plockats bort till förmån för Liberalernas och Centerpartiets skattesänkningar.

Nu är det tid att rusta upp äldreomsorgen så att vi får en äldreomsorg att lita på, vilket är precis det som kommissionen konstaterar behövs. Alla människor ska mötas med trygghet, omsorg och värdighet. Vänsterpartiet föreslår därför ett upprustningspaket till äldreomsorgen. Vi tillför resurser för att finansiera personalsatsningar och satsningar på utvecklande fritid och sociala aktiviteter för de äldre.

Fru talman! Välfärden lider i dag av personalbrist som ser ut att öka över tid. Vi kan bland annat se att det fattas många utbildade lärare. Vänsterpartiet föreslår därför en satsning på fler utbildningsmöjligheter som kombinerar betalt arbete i välfärden med utbildning. Med vårt förslag finansieras l 000 nya platser årligen. Det har visat sig att modellen med kombinationen av arbete och utbildning har varit populär där den erbjudits och lockat många till läraryrket.

Kommunerna och regionerna står närmast Sveriges invånare och står också för huvuddelen av vår välfärd, till exempel skola, barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Förra veckan skrev en ung centerpartist en debattartikel om att det är rättfärdigt att välfärdsstaten faller och att man i stället borde spara ihop till sin egen vård. Det är en syn som Vänsterpartiet inte delar. I vårt Sverige är vi solidariska och delar med oss. I vårt Sverige satsar vi på välfärd för alla och stoppar nedskärningar och utförsäljningar av välfärden. I vårt Sverige har skolor och äldreomsorg en tillräcklig bemanning för att klara uppdraget, och de som arbetar i välfärden har bra arbetsvillkor och fasta heltidstjänster.

Därför tillför vi över 26 miljarder kronor mer än regeringen 2021 under utgiftsområde 25 vid sidan av de satsningar som vi har under andra utgiftsområden. Men eftersom riksdagen redan har röstat för regeringens förslag till rambudget avstår vi från att lägga förslag och deltar inte i beslutet. I stället hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Vi diskuterar här kommunernas ekonomi, och då ligger det nära till hands att också diskutera välfärden. Det är i primär- och sekundärkommunerna, alltså i kommuner och regioner, som mycket av den välfärd bedrivs som vi alla behöver eller kan komma att behöva när vi är utsatta, sjuka eller sköra. Den verksamheten är oerhört viktig.

Jag är glad för att vi kristdemokrater tillsammans med Moderaterna och andra partier under det här året har drivit på för ökade tillskott till kommunsektorn. Vi gjorde det i januari via ett utskottsinitiativ, och vi gjorde det under våren då vi krävde ytterligare medel till kommunsektorn, inte minst för att man inte ska behöva varsla personal mitt under krisen. Det hade kunnat få mycket negativa effekter om kommunsektorn hade spätt på den våg av varsel och uppsägningar som vi har sett i coronapandemins spår. Jag är glad för att vi kunde driva på för ytterligare medel till kommunsektorn.

Fru talman! Vi står bakom de generella tillskott som regeringen tillför till kommunsektorn under 2021. Det är bra. Det är stora tillskott, men det räcker inte. Vi behöver också göra särskilda satsningar som inte minst går till vård och omsorg.

Vi fick Coronakommissionens rapport i går, och vi kan se att de strukturella problemen när det gäller äldreomsorgen, som har varit väl kända långt före pandemin, nu måste angripas och adresseras med kraft. Då duger det inte att, så att säga, bara skeppa ut pengar, utan man måste också ha reformer och idéer om hur man ska åtgärda de strukturella bristerna.

Det är därför vi föreslår en stor personalsatsning som går ut på att kraftigt förbättra villkoren för äldreomsorgens personal. Vi behöver öronmärka medel och kräva motprestation av kommunerna. Vi behöver få ned antalet ofrivilliga delade turer som gör det svårt för många att få ihop familjeliv och arbetsliv och som innebär en kraftig stress för medarbetarna. Vi behöver få upp nöjdheten och inflytandet hos medarbetarna, och vi behöver se till att cheferna i äldreomsorgen får ett rimligt chefsansvar. I dag har varje chef i äldreomsorgen direkt medarbetaransvar för i snitt 60 personer. Detta har vi påtalat under lång tid och har lagt fram reformer för att komma till rätta med, men regeringen har varit passiv.

Det duger förstås inte att äldreomsorgens medarbetare mer eller mindre blir chefslösa, ledarlösa, när de hamnar i svåra och utsatta situationer. Det är klart att också detta är en förklaring till de höga sjukskrivningstal som redan fanns inom äldreomsorgen när vi gick in i pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Vi ser också ett kraftigt behov av att förbättra personalkontinuiteten och se till att fler vill arbeta i äldreomsorgen och att den äldre i behov av hemtjänst får möta färre personer hemma hos sig. Det höjer också kvaliteten rejält i den äldreomsorg som bedrivs. Vi vet att byggandet av relationer mellan den som ger omsorg och den som får omsorg är väldigt viktigt.

Vi lägger sammanlagt 4,4 miljarder mer än regeringen på äldreomsorgen, och vi lägger en del av de pengarna på att höja den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen med tillskott till fler sjuksköterskor, till en medicinskt ansvarig för rehabilitering i varje kommun och till att ta bort förbudet att anställa läkare i kommunerna.

Vi lägger också mer än regeringen på vården för att se till att vi när smittspridningen, det här akuta läget, lägger sig och vi ska börja ta itu med vårdskulden tar all kapacitet som finns i Sverige i anspråk och samordnar den på ett bra sätt så att vi kan se till att de medborgare som är i behov av vård kan få det oavsett var den vården finns i vårt land.

Fru talman! Det här är några av de viktiga satsningar som vi menar måste tillföras det som regeringen har föreslagit. Mer pengar är bra, och det behövs ytterligare pengar, menar vi, men det behövs också kraftfulla reformer som underlättar för kommunerna och regionerna att klara sitt vård- och omsorgsuppdrag i den svåra tid som vi nu befinner oss i.

Av någon dunkel anledning har den här kammaren inte röstat för de kristdemokratiska budgetramarna. Därför avstår vi från yrkanden rörande utgiftsområde 25 och hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Jag ska försöka hålla min fråga kort för att det här inte ska ta så lång tid.

Många unga vuxna slutar besöka tandvården i förebyggande syfte när de inte längre har tillgång till avgiftsfri tandvård, det vill säga efter att de har fyllt 19 år. Därför infördes under förra mandatperioden gratis tandvård upp till 23 år.

Vi från Vänsterpartiet vill bygga ut tandvården med ett riktigt högkostnadsskydd, men KD väljer att gå åt andra håller och ta bort kostnadsfri tandvård för alla mellan 19 och 23 år för att finansiera andra saker.

Jag funderar på hur det förbättrar tandvården för unga. Det står också i handlingarna att KD skulle ha mer träffsäkra satsningar. Det skulle vara intressant att få veta vilka satsningar det är som förbättrar tandvården för unga.

Fru talman! Vi har framför allt satsningar på att unga människor ska få arbete, för att man ska kunna komma tillbaka till arbetsgemenskapen om man har blivit av med sitt arbete under pandemin. På det sättet får man en bättre ekonomi. Bättre förankring på arbetsmarknaden ger också större möjligheter att ta del av bland annat tandvård.

Vi ser inte heller det oerhört starka skälet för att denna grupp ska gynnas framför andra grupper. Det är helt enkelt en prioriteringsfråga. Vi lägger nu mycket stora resurser, långt mer än regeringen, på att få en fungerande äldreomsorg i Sverige efter den kraftiga kritik som har kommit och som vi har pekat på i många år. Vi gör stora resurssatsningar för att få en hälso- och sjukvård som fungerar, för att kunna beta av de långa vårdköerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

I den bästa av världar hade vi haft pengar till allt. Det har vi inte. Då har vi valt att prioritera ned tandvård till just den gruppen för att i stället lägga pengar på äldreomsorg till de äldre, på sjukvård till de sjuka, på att få ned den brottslighet som drabbar så många i Sverige och på att skapa fler jobb, vilket kommer inte minst den gruppen till del.

Fru talman! Vänsterpartiet lägger också mer resurser till kommuner och sjukvård än regeringen och Kristdemokraterna gör. Ändå kan vi införa ett högkostnadsskydd på 2 000 kronor för alla, det vill säga en stor sänkning.

Gratis tandvård upp till 23 år är också en viktig fråga. Samtidigt som Jakob Forssmed säger att de ordnar så att fler unga får jobb finns det redan i dag många som är betydligt äldre än 23 år som inte har råd att gå till tandläkaren, eftersom de har låga löner.

Frågan är vad som händer med ungdomslöner och ingångslöner. Det är kanske inte i första hand Kristdemokraterna som driver de frågorna, men det gör andra borgerliga partier. Jag måste erkänna att jag inte har full koll på Kristdemokraternas politik i den frågan. Men jag tror inte att de driver höga ingångslöner för unga.

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Waldau!

Läs på om Kristdemokraternas politik! Du kanske blir förvånad över och övertygad om dess förträfflighet - vad vet jag?

I Vänsterpartiets värld behöver man inte prioritera. Där finns det nämligen resurser till allt. Man beskattar ju lite som man vill, utan att tänka på de effekter det får på jobb och företagande. Då har man såklart också råd med det mesta. Man har råd med höga löner och med utgifter till allt och alla. Vi prioriterar annorlunda.

För att också säga något om utsatta grupper prioriterar vi höjt bostadsbidrag, höjd garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen till exempel, för att de också ska få en skattelättnad. Det underlättar för de utsatta att också ha råd med tandvård.

Fru talman! Jag valde att utbilda mig till socionom för att jag ville göra skillnad för människor. När jag började min första praktik insåg jag att jag för att också kunna göra skillnad vad gäller människors förutsättningar ville engagera mig politiskt. Valet var självklart. Det var socialdemokratin som gällde, just för att en jämlik välfärd som kommer alla till del är kärnan i ett socialdemokratiskt samhälle.

Goda och likvärdiga förutsättningar för kommuner och regioner pratar vi om här i dag. Det är också det som lägger grunden för välfärd i hela landet. I Sverige är det nämligen kommuner och regioner som har ansvar för välfärden, för de välfärdstjänster vi är beroende av genom livet: skola, vård och omsorg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Välfärden finansieras genom olika källor. Störst del utgör kommun- och landstingsskatterna. Men även statsbidragen är viktiga.

Under det år som vi snart lägger bakom oss har coronapandemin utmanat hela samhället. Inte minst har kommuner och regioner fått stå i frontlinjen och ställa om i mycket högt tempo. De har vårdat insjuknade, skyddat äldre och riskgrupper från att bli smittade, hanterat all den oro och stress som medborgare och personal har känt och samtidigt planerat för undervisning på distans. Från regeringens sida har budskapet varit tydligt: pengar får inte, kommer inte och ska inte stå i vägen för att skydda liv och hälsa.

Kommuner och regioner har fått historiska tillskott för att kompensera för skattebortfallet och för att stötta upp viktiga verksamheter. Enligt SKR har de statliga tillskotten gett kommunsektorn goda ekonomiska förutsättningar att med ekonomin tryggad hantera pandemin. Det är svårt att i dag säga hur allvarliga och långvariga konsekvenserna kommer att bli för kommunsektorn. Men regeringen följer utvecklingen noga.

Fru talman! Kommunsektorn hade redan före pandemin stora utmaningar. Framför allt blir befolkningen äldre samtidigt som det föds allt fler barn. Det är glädjande att vi blir äldre. Det är resultatet av en långvarig välfärdspolitik. Men det är också en utmaning. Ökningen av andelen unga och äldre i förhållande till andelen som förvärvsarbetar försvårar för skatteunderlaget. Det kommer att krävas många insatser, också stöd, från staten.

Skillnaderna mellan olika kommuner och regioner är också stora. Därför var det viktigt med den förstärkning av kostnadsutjämningen som genomfördes genom beslutet för ett år sedan. Hänsyn tas nu i högre grad till gleshet och socioekonomiska faktorer, såsom utbildningsnivåer och inkomster.

Beslutet som för en vecka sedan fattades här i kammaren om en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet kan betyda mycket. Det var också bra att beslutet togs av ett enigt utskott. Vi måste säkerställa att utjämningssystemet i tillräcklig grad kan ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturellt betingade faktorer, som det heter. Det är avgörande för en väl utbyggd välfärd som kommer landets alla medborgare till del.

Just för att en del kommuner har avsevärt tuffare utmaningar än andra finns det ändå skäl att hjälpa dem som har de största utmaningarna. Därför finns ett förslag om att inrätta en kommundelegation.

Fru talman! Det kommunala självstyret, kommunernas ansvar för välfärdsverksamheterna och den kommunala beskattningsrätten utgör viktiga delar av den svenska decentraliserade samhällsmodellen. Det är bra att kommuner och regioner har frihet och ansvar att själva, inom ramen för befintlig lagstiftning, utforma sin verksamhet. Då behöver vi också fortsätta att öka de generella statsbidragen, som möjliggör en anpassning efter lokala och regionala behov.

Vi behöver möta framtidens utmaningar tillsammans - staten, kommunerna och regionerna. Vi behöver stärka tilliten till vårt gemensamma, så att människor vågar tro på en framtid och ett tryggare samhälle.

När man lyssnar på den här debatten kan man tro att alla vill satsa på välfärden. Moderaterna var också tydliga med att de tycker att de satsar mer än regeringen gör. Då har man bara räknat plus och inte minus. Gör man det är det inte en större satsning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Regeringen har i år kommit med en historisk budget till välfärden och för att jobba Sverige ur krisen. Dagens förslag innebär en höjning av anslaget med 27,7 miljarder jämfört med 2019. Och vi kommer nu med mer pengar för att stärka skolan, rusta äldreomsorgen och med andra ord stärka välfärden framöver. Det är viktiga tillskott för att säkra kommunsektorn, leverera välfärd och bekämpa skattebortfallet. Det är också bra jobbpolitik. Det behövs inte färre anställda i välfärden. Det behövs fler.

Nu ska vi fortsätta stå upp för välfärden och ett jämlikt samhälle där alla kommuner och regioner har möjlighet att erbjuda sina invånare en god skola, vård och omsorg och där alla människor får likvärdiga förutsättningar att skapa sig ett gott liv.

Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Eva Lindh pratar om att Socialdemokraterna står för jämlik välfärd och att det är viktigt med en stark tillit till välfärden. Då kan det vara intressant att komma med facit. Hur ser det ut? Vad har hänt sedan 2014?

Som jag berättade har arbetslösheten alltså ökat mest i Sverige av alla länder i hela EU. Utanförskapet och fattigdomen har ökat under er regeringstid, trots en stark högkonjunktur. Utförsäkringarna ur sjukförsäkringssystemet har ökat kraftigt på grund av regeringens uppdrag till Försäkringskassan att till varje pris få ned sjuktalen. Och regeringen har dragit in stödet till de allra mest utsatta, till och med de allra sjukaste barnen, genom försämringarna av LSS.

Är det verkligen detta som Eva Lindh och Socialdemokraterna menar är jämlik välfärd? Kan Eva Lindh verkligen vara nöjd med detta?

Jag redogjorde i mitt anförande för att Moderaterna redan i början av detta år medverkade till att kommunsektorn fick 7 ½ miljard extra i statsbidrag jämfört med vad regeringsunderlaget ville tillföra. Som Jakob Forssmed meddelade gav vi också mer pengar i krispaketen. Och Moderaterna ger alltså betydligt mer pengar till kommunsektorn 2021, 2022 och 2023.

Jag vill fråga Eva Lindh varför regeringen inte anser att kommunsektorn behöver dessa pengar och varför regeringsunderlaget anser att precis allt annat är viktigare än att satsa på kommunerna och regionerna. Inte minst den pågående pandemin visar ju med tydlighet att det behövs mer resurser till både sjukvård och äldreomsorg, men regeringen prioriterar annat. Jag undrar helt enkelt varför.

Fru talman! Vi fick över 100 000 fler anställda i välfärden under föregående mandatperiod. Barngrupper har minskat. I skolan fick vi 31 000 fler anställda, och skolresultaten vänder uppåt. Detta är några exempel på de satsningar på välfärden som vi gjorde tidigare.

Hittills i år har välfärden fått 70 miljarder, och 2021 blir det 53 miljarder mer. Det är stora satsningar. Vi sätter välfärden först - det kan människor vara säkra på.

Jag vill dock återkomma till det Jan Ericson sa: att Moderaterna stärker välfärden. Fast om man räknar plus och minus i er budget, Jan Ericson, hamnar man inte på plus utan på minus. Detta talar inte Jan Ericson om. Man måste räkna bort de statsbidrag ni tar bort, och då blir det minus. Jag undrar varför du, Jan Ericson, inte berättar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Fru talman! Det är från socialdemokratisk sida typiskt att försöka trixa lite grann med siffrorna, lite som man gör med arbetslöshetssiffrorna. Man hittar på en ny form av arbetsmarknadsåtgärd och kallar den för extratjänst, och sedan ger man plötsligt beskedet att de människor som befinner sig i den arbetsmarknadsåtgärden ska räknas som sysselsatta. Så får man upp statistiken över hur många som är i arbete, trots att det egentligen rör sig om en arbetsmarknadsåtgärd. På det viset jobbar man när man räknar på siffror och statistik.

De siffror som jag redovisar här är de tillskott vi gör till kommunsektorn - det som vi tillför netto. Om Eva Lindh anser att vi har gjort några stora besparingar på kommunsektorn får hon tala om vilka det är. Man kan inte bara komma med detta så svepande.

Jag står fast vid det jag säger: stigande arbetslöshet, ökande utanförskap, ökade utförsäkringar, besparingar på LSS och mindre pengar till kommunsektorn. Jag har fortfarande inte fått något svar på varför regeringen gör dessa prioriteringar.

Fru talman! Vi har gjort väldigt mycket när det gäller jobbpolitiken, och fler sysselsatta har det blivit. Det har vi alltså gjort stora satsningar på.

Men Moderaterna säger att man satsar mer. Det gör man inte. Dessutom ger man med den ena handen och tar med den andra. Samtidigt som du, Jan Ericson, lyfter detta med sjukförsäkringarna vill ni nämligen försämra dem ytterligare. Stupstocken ska införas. Ni går inte med på höjningen av a-kassan, och ni tar bort andra saker, vilket innebär ökade kostnader för kommunsektorn, till exempel när människor i stället behöver försörjningsstöd. Dels har ni alltså inte fler satsningar, dels kommer de saker ni föreslår att försämra för kommunsektorn, särskilt för de kommuner som redan har det svårt.

Fru talman! När man 2020 ska prata om allmänna bidrag till kommunerna kan man inte börja med något annat än coronan och pandemin. Pandemin har verkligen satt sina spår hos kommunerna och kommunsektorn och har påverkat allt. Det är klart att det har varit en extrem belastning på kommun- och regionsidan med den ökade smittspridningen och allt som kommit därefter.

Centerpartiets roll denna mandatperiod är ju att förhandla, med regeringen och med Liberalerna. Vi är rätt stolta över att vi faktiskt har förhandlat fram tolv ändringsbudgetar, som har gett väldigt mycket pengar. Nästan allihop har berört kommunsektorn i någon form. När det gäller slutresultatet kan man vara tydlig och säga att vi till och med har överkompenserat kommunsektorn 2020. Det har faktiskt delats ut för mycket pengar i detta läge. Men det finns givetvis problem framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Det jag tycker är positivt med pandemin, om det nu finns något, är att den har öppnat ögonen i samhällsdebatten för vad som är viktigt och vad som inte är det. Jag tycker att vi lite kommer tillbaka till grunden när det gäller vad ett välfärdssamhälle handlar om, nämligen att det som är viktigt är att vi har hälsan och en hyfsad ekonomisk utveckling. Det andra är lägre prioriterat. Jag tycker att pandemin har lärt oss detta igen - det är jag rätt nöjd med.

Jag är också stolt över att vi har varit med och förhandlat fram 2021 års budget, där vi gör rekordstora tillskott på långt över 20 miljarder - 20 miljarder i generella bidrag och så en del andra bidrag. Innan dess hade vi till detta lagt 12 ½ miljard i permanenta ökningar. Det rör sig om extremt stora summor som vi faktiskt aldrig tidigare har gett på ett bräde. Pandemin har helt säkert gjort att vi har kommit upp i dessa tal, och vi är rätt överens om att satsningarna behövs.

Jag ska också lyfta tre stora utmaningar för kommunsektorn som jag ser framöver. De satsningar vi gör 2021 innebär ju inte att vi är i mål. Det finns tre tydliga utmaningar.

Den första är, tycker jag, den långsiktiga ekonomin. Ekonomin är i hamn 2020, och 2021 ser det helt okej ut för kommunsektorn. Men därefter blir det tufft. SKR:s prognoser visar att skatteunderlagstillväxten minskar i och med den lågkonjunktur vi är inne i. Pandemin kommer förmodligen att förstärka den trenden. Så ekonomin är en utmaning.

Den andra utmaningen är också tydlig; det är demografin, alltså befolkningssammansättningen. Vi har fler barn och ungdomar och fler äldre i befolkningen men färre mitt emellan, i den arbetsföra befolkningen. Prognoserna från Sveriges Kommuner och Regioner pekar på att behoven av välfärd, främst äldreomsorg och sjukvård, under en tioårsperiod kommer att öka med 1 procent per år, utöver normal ökning. Detta innebär 10 procent mer än normal kostnadsökning. Det kommer att få väldigt stora konsekvenser och medför i praktiken ett väldigt stort tal.

Den tredje utmaningen, som har klarnat för mig under de senaste två åren och som jag tycker att vi har pratat lite för lite om, är bristen på personal. Personalförsörjningen blir en jättestor utmaning för hela den svenska arbetsmarknaden i säkert 25 år framåt, och det drabbar kommunerna väldigt hårt och tydligt.

Jag har mina rötter på Gotland. Där har vi just haft en ny variant av skoldebatt när vi diskuterat skolnedläggningar. Den här gången är det inte pengar eller brist på elever som har varit i fokus, utan bristen på personal. Sådana debatter tror jag att vi kommer att få framöver. Jag och Centerpartiet ser framför oss att vi i ökad grad behöver ta höjd för vidareutbildning på betald arbetstid i kommunsektorn, för det är ett av vapnen för att vara attraktiv som arbetsgivare.

Jag är väldigt glad över det nya huvudavtal som nu är på väg att komma på plats. Den del som det har pratats minst om är omställningsbidraget, eller studiestödssystemet, som kommer att finnas med 44 veckors studiestöd för dem som varit med ett slag i arbetslivet. Det tror jag kommer att bli extremt viktigt för att klara kompetensutmaningen framöver.

Fru talman! Centerpartiet har gjort sig känt som den kanske främsta motståndaren till riktade statsbidrag. Jag tycker att vi ska lyfta fram det trendbrott som i alla fall jag ser. Det har faktiskt skett ett systemskifte under 2020. Nu blir det mer generella statsbidrag, eller det som vi kallar nycklade bidrag, där man fördelar ut enligt en fördelningsnyckel. Det blir inte mer riktade statsbidrag, utan vi har gått ifrån det systemet. Visserligen hänger det kvar kanske 200 riktade statsbidrag av historiska orsaker, men jag ser att det är ett helt nytt systemtänk på väg. Grunden är att de riktade statsbidragen driver enorma administrativa kostnader, motverkar effektiviseringar och bakbinder det lokala beslutsfattandet. Här tycker jag att det har skett en svängning till det bättre, vilket jag är väldigt glad för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Centerpartiet tror verkligen på den decentraliserade samhällsmodellen, där man lägger ansvaret för beslut nära människan. Jag tycker att det är grundläggande. Vi tror inte på ökat förstatligande, även om det är det som diskussionen drivs mot just nu, när problemen är tydliga. Däremot tror vi definitivt på ett ökat statligt ansvar för finansieringen.

Jag måste säga några ord om det som har hänt kring den kommunala skatteutjämningen. Centerpartiet har väckt en motion som helt plötsligt fått majoritet i finansutskottet och här i kammaren. Det handlar om att vi ska göra en stor översyn av hela det kommunala skatteutjämningssystemet. Jag tycker att det är väldigt glädjande, och jag känner det som en seger.

Världen snurrar i ett snabbare tempo, och det skatteutjämningssystem som finns blir förlegat rätt fort. Centerpartiet anser att utgångspunkten i det kommunala skatteutjämningssystemet ska vara rätt enkel: Det ska gå att ha likvärdig service oavsett var man bor i landet. Vi har tre grundläggande saker som vi kommer att fokusera på i den kommande utredningen. Den första är en garanterad servicenivå i landet. Den andra är att vi skapar ett system med mer incitament för företagande, jobb och tillväxt, så att detta blir lönsamt. Den tredje är att uppgradera gleshetsfaktorn i systemet.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Ledamöter! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Det här är ett bedrövligt år. Coronakrisen är hemsk, och den märks tydligast i välfärden. Den märks för alla dem som går till jobbet - för dem som jobbar i förskolan, möter snoriga barn och känner att det inte känns bra i magen, för dem som är lärare, går till skolan och bitvis är i miljöer där det finns elever som drabbas av corona och naturligtvis för dem som jobbar i sjukvården och äldreomsorgen, som i väldigt hög utsträckning drabbas av coronakrisen och corona. Naturligtvis märks den också för de människor som får sjukdomen och de människor som har farit illa av den.

Fru talman! Den senaste tiden tycker jag att det har blivit uppenbart att äldreomsorgen behöver hamna mer i fokus i den politiska debatten. Det har under alldeles för många år varit så att politiker från nationell nivå tyckt att det där är någonting kommunerna får sköta. Resultatet ser vi väldigt tydligt: bristande nationell styrning och bristande nationellt ansvarstagande. Under coronan har konsekvenserna blivit förödande.

I Skåne, där jag bor, tog Smittskydd Skåne tillsammans med regionpolitikerna tidigt i våras ett beslut om att stänga äldrehemmen för besök, långt innan Folkhälsomyndigheten kom med samma rekommendation och långt innan de flesta andra regioner i Sverige tog samma beslut. Det var helt rätt beslut av beslutsfattarna i Skåne. Men det visar på det orimliga i att vi har ett så delat ansvarstagande och att staten har abdikerat från sin roll att ta fullt ansvar för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Fru talman! I skolan görs det fantastiska insatser. Våra barns framtid och det som de lär sig i skolan är det som avgör hur det kommer att gå för Sverige på 15-20 års sikt. Att lära sig läsa, räkna och skriva är grunden för att längre upp i åldrarna kunna få ett jobb. Därför är det otroliga insatser som görs. De tillskott som nu sker till hela kommun- och regionsektorn är helt avgörande för att vi ska kunna se till att människor behåller jobbet men också att välfärden håller en väldigt hög kvalitet. Jag vill inte minst betona vikten av förskolan för alla de barn som tidigt får komma in i en social samvaro och lära sig saker och som tidigt får de insatser från samhället som vi vet är så viktiga.

Fru talman! Det tredje jag vill ta upp är vården och alla dem som jobbar där. De ser konsekvenserna av corona och kämpar varje dag för att se till att vården fungerar. Vi ser att man går på knäna och verkligen kämpar. Det är för dem som vi skjuter till de här pengarna för att välfärden ska fungera när välfärden behöver fungera som allra bäst.

För att det här ska vara möjligt måste vi slå fast att det handlar om jobben, jobben och jobben. Det som finansierar välfärden är att människor kliver upp på morgonen, går till jobbet, utför ett arbete och sliter och att skatteintäkterna kommer in. Att småföretagare, eller för den delen storföretag, anställer och driver sina verksamheter är det som bygger jobben och bygger vår gemensamma välfärd. Det är basen för allting.

Fru talman! Jag tror att vi under de kommande åren kommer att se en stor debatt och ett ökat behov av att staten tar större ansvar för välfärden. De regionala skillnader vi ser i vårt avlånga land innebär att förutsättningarna för att bedriva välfärd är väldigt olika beroende på var man bor i landet. Så ska det inte vara. Staten kommer att behöva ta ett större ansvar. De väldiga kostnadsutmaningar vi har i takt med att vi blir allt äldre kommer också att innebära att staten behöver ta ett större ansvar för att generera en välfärd som fungerar i hela vårt land. Det är viktigt för Sverige. Det är viktigt för svenska medborgare att man känner att välfärden finns när man som bäst behöver den. Vårt välfärdssamhälle är någonting vi ska känna stolthet över. För att det ska fungera måste vi alltid stå upp för jobben, jobben och jobben.

Fru talman! Det har varit ett ansträngande år att gå igenom. Den största bördan har legat på dem som sliter i omsorgen och vården - naturligtvis utöver dem som drabbats av corona. Därför har det under året varit en självklar sak att tillföra stora extra medel till kommunerna och regionerna, så att de får stöd för att hantera det direkta arbetet med pandemin men också får förutsättningar för välfärdsarbetet i stort.

Det är lika självklart att göra stora tillskott till kommuner och regioner för nästa år. Jag är glad att vi är överens om det här i riksdagen. Vi behöver återkomma till det, för behoven i välfärden kommer inte att bli mindre när befolkningen blir allt äldre.

De brister i framför allt äldreomsorgen som krisen har blottat måste bara rättas till. Vi kan inte acceptera det här läget längre. Det är framför allt brister i personalpolitiken som uppenbarligen påverkar kvaliteten för de äldre. Det är helt oacceptabelt, och det måste åtgärdas framåt.

När vi har tillskjutit mycket stora medel till kommunerna i år har det varit med tanke på att kommunerna skulle kunna vara aktiva. Det har de självklart varit. Men jag tycker för min del att det är en aning provocerande att det är så många kommuner som nu planerar för ett överskott under ett krisår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Jag får rapporter från mina partikamrater som verkar i opposition i många kommuner. De lägger fram förslag till vad man kan göra med medel för att till exempel stötta föreningslivet, kulturlivet eller varför inte ge extramedel till de anställda i hemtjänsten, men de får kalla handen.

Därför vill jag lyfta fram Gällivare som nyligen presenterade ett paket. De såg att kommunen höll på att gå med ett stort underskott. Då tog de ett grepp och har nu sent på året beslutat om extra tillskott till bland annat föreningar men också en extra bonus till timanställda i vården. Det tycker jag är ett föredömligt ledarskap som tyvärr saknas i andra kommuner.

Jag vill därför uppmana kommuner: Året är inte slut. Ni har möjlighet att göra tillskott i kommunen och stötta till exempel föreningar. Ni har inte försuttit den chansen ännu.

När vi tittar framåt är det flera talare som har tagit upp en väsentlig fråga. Det är skillnaden mellan olika kommuner i förutsättningar att leverera välfärd och grundläggande service i olika delar av landet. Det är en oerhört viktig fråga som vi behöver ta tag i.

Vi kan inte acceptera att skillnaderna i kommunala skattesatser är så stora som de är i Sverige. Det är inte långsiktigt hållbart. Det behöver åtgärdas.

Vi kommer att tillsätta en utredning som tittar på detta. Vi kanske inte ska vänta på den utredningen utan i stället agera, bland annat genom statligt stöd. Vi ska också titta på ansvarsfördelningen mellan stat och kommun.

En sak som Miljöpartiet skulle vilja stärka är det statliga ansvaret för att finansiera etableringen fullt ut. Det vore en strukturell förändring som skulle stärka servicen och välfärden i hela landet.

Fru talman! Jag vill ta upp en annan diskussion om relationerna mellan olika kommuner, som har blivit aktualiserad av en rapport från Statskontoret. Det handlar om social dumpning. Det är ett lite grovt ord men faktiskt en korrekt term på en företeelse som tyvärr verkar växa i Sverige.

Det handlar om kommuner som medvetet och strategiskt gör sig av med medborgare som de helt enkelt inte vill ha i sin kommun. Det handlar om medborgare som de verkar tycka kostar för mycket. Det är ett cyniskt och strategiskt arbete där de helt i strid med socialtjänstlagens intentioner exempelvis villkorar försörjningsstöd mot att människor ska söka bostad i andra kommuner.

Det här drabbar missbrukare. Det drabbar också exempelvis nyanlända, där bosättningslagens tvingande regler har nått en ände. Detta är någonting som jag avser att inte släppa. Det kan vi inte låta fortgå. Det underminerar det gemensamma ansvaret för välfärd i hela landet. Det behöver riksdagen ta på allvar och återkomma till.

Det viktigaste är ändå det som jag började med att säga. Det finns en tydlig gemensam bild i riksdagen om de ökade behoven i kommuner och regioner. Det handlar om behov av mer personal i vård, omsorg och skola. Det handlar om kvalitet i de delarna men också om ett behov av att investera framåt och för en grön omställning. Det är också ett arbete som görs ute i kommuner och regioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Vi är grundläggande överens om att det behöver stärkas. Jag vågar nog säga att det inte är sista gången som vi antar en budget där vi ökar medlen till kommuner och regioner. Det kommer vi att behöva göra flera gånger framöver. Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Det var väldigt intressant med kritiken från Karolina Skog mot kommuner som sparar pengar på hög i stället för att anställa fler i sin verksamhet. Jag nämnde också det i mitt anförande.

Problemet är att regeringen inte ger några tydliga besked till kommunerna om vad som ska hända 2022 och 2023. Då vågar inte kommunerna ta på sig permanenta utgifter som löper över åren utan sparar pengarna på hög i stället för att anställa fler människor.

Det är precis därför som vi från moderat sida ger tydliga besked om ökade permanenta statsbidrag även 2022 och 2023 vilket inte regeringen gör. Det är Miljöpartiet och den regering som Miljöpartiet ingår i som skapar det problemet genom att ge otydliga besked om vad som ska hända framöver.

Jag kan börja med att fråga Karolina Skog: Kan Karolina Skog lova att kommunerna kommer att få de statsbidragen 2022 och 2023 så att de vågar anställa fler människor i äldreomsorgen och i sjukvården i närtid?

Om de inte får de beskeden från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och samarbetspartierna kommer de att fortsätta att samla pengarna på hög och inte våga anställa människor.

Att anställa människor är ett åtagande. Det är någonting som man inte bara drar tillbaka genom att säga: Vi fick bara pengar för det här året. Hej då, nu får du sluta. Så kan man inte hantera sin personal.

Jag vill gärna höra om Karolina Skog kan ge ett löfte nu i talarstolen om att kommunerna kommer att få minst de bidrag som de har fått i år och som Moderaterna föreslår för 2022 och 2023. Vi föreslår 8 ½ miljard mer för 2022 och 13 ½ miljard mer för 2023. Lovar Karolina Skog att ni matchar det?

Fru talman! Regeringen och samarbetspartierna har under det här krisåret gjort två saker. Det har handlat om krisstöd ut till kommuner och regioner för att hantera den direkta pandemin. Men det är också extra pengar för att kunna agera för att exempelvis stimulera den lokala ekonomin och göra sådant som man har ansvar för i kommuner. Vi har gett besked om kraftfulla permanenta höjningar av det statliga bidraget till kommuner och regioner.

Som jag tidigare har sagt försöker Moderaterna få det att låta som att de gör mycket mer kraftfulla satsningar. Men som tidigare har sagts här består en budget av plus och minus. Bilden är inte så enkel som ledamoten Ericson försöker få det att låta som här.

Det jag talar om är vad kommuner gör med de extra medel som de har fått för i år. Det är väldigt många som använder ursäkten som ledamoten Ericson säger. Vi har sagt att vi ger extra pengar för i år för krisstöd för att agera här och nu.

Där är det många kommuner, särskilt många borgerligt ledda och moderatledda kommuner, som inte har gjort detta. De lägger hellre pengar på resultatet än att använda dem exempelvis för att stötta föreningslivet eller företagare här och nu i år. Det beklagar jag.

Det är bristande ledarskap, vågar jag säga. Jag har lagt fram många kommunala budgetar. Jag vet att precis som riksdagen har varit innovativ och kreativ kan man vara det också på lokalt plan. Det finns som sagt exempel där man gör det. Det råkar vara den enda kommun som har en grön ordförande i kommunstyrelsen som visar den typen av kreativitet och innovativa paket.

Fru talman! Jag tror att Karolina Skog får ta och läsa på lite när det gäller hur de svenska kommunerna hanterar de här pengarna.

Jag kan säga att i min hemkommun, Marks kommun, och även i kommunerna runt omkring ger man bonus till sin personal. Både min hustru och min dotter jobbar i kommunen, och de får båda bonus nu i jul. Region Västra Götaland gör likadant; man ger bonus med 1 500 kronor till varje anställd. Så visst förekommer detta på fler ställen än i Karolina Skogs exempelkommun.

Vad gäller krisstödet står vi moderater bakom det till fullo, och vi har också varit med och drivit på detta för att det ska bli så bra som möjligt. Det är samma sak med det stöd som vi tillsammans med Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna drev igenom i våras på 7 ½ miljard.

Problemet är att Karolina Skog säger att extrastödet för i år inte används för att anställa fler människor. Man kan som sagt inte göra det. Man kan inte använda tillfälliga pengar för att anställa personal. Därför måste ni ge besked om vad som ska hända kommande år, och det gör ni inte. Det är tråkigt.

Fru talman! Ledamoten Ericson lyssnar inte på vad jag säger utan lägger ord i min mun.

Allmänna bidrag till kommuner

Jag pratar om två olika saker. Det finns behov av långsiktigt höjda statsbidrag till kommuner och regioner. Regeringen har också påbörjat ett arbete med att omvandla riktade statsbidrag till generella. Det är ett löfte vi har gett, och det är ett arbete som pågår. Vi betar av det. Vi har påbörjat denna process, och vi kommer att fortsätta med den i dialog med Sveriges Kommuner och Regioner.

Det är en annan diskussion vad som händer lokalt med de krisstöd som finns. Jag vet att det finns flera kommuner och regioner som gör detta där Miljöpartiet är med och styr, bland annat i Västra Götaland. Men det finns också många exempel där man väljer att lägga krispengarna på hög i sin resultaträkning, och det beklagar jag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)