Idrott, friluftsliv och folkbildning

Herr talman! Jag inleder med att yrka bifall till reservationerna 10 och 11. Betänkandet är uppdelat på idrott och friluftsliv, som jag kommer att debattera, samt folkbildning, som min kollega Eva Lohman kommer att debattera.

Idrott, friluftsliv och folkbildning

Som idrottspolitisk talesperson har jag många gånger framhållit hur stolt jag är över den svenska idrottsrörelsen och allt vad den innefattar. Denna i särklass största folkrörelse innefattar över 3 miljoner medlemmar och 650 000 ideella ledare i ca 20 000 föreningar - ledare som dagligen på ett ovärderligt sätt arbetar med våra barn och ungdomar för att de ska ha en meningsfull fritid.

Idrotten är en viktig del av samhället och berörs också av många politiska beslut. Dessa beslut går också över flera departement och ministrar.

Idrottsfrågorna har nu - glädjande, måste vi säga - fått en allt större plats i samhällsdiskussionerna, vilket direkt kan härledas till att vi inom idrotten finner de absolut bästa verktygen för exempelvis en bättre folkhälsa, integration och samhällsgemenskap.

Men nu när hushåll får mindre marginaler och utanförskapet ökar är det många gånger idrottsupplevelserna alternativt utövandet av idrotten som man först måste prioritera ned. Familjer har helt enkelt inte alltid råd att låta sina barn delta i idrottsgemenskapen så som de skulle önska.

För oss moderater är alla barns och ungas rätt att ta del av idrott ett av de absolut mest prioriterade områdena. Vi moderater vill utforma en idrott som når alla. Specifikt för barn och ungdomar föreslår vi också en ny satsning med namnet Idrott på fritids, där Svenska Skolidrottsförbundet ges i uppdrag att utforma ett projekt där idrotten blir en ännu tydligare del av fritidshemmens verksamhet.

Vi vet att ca 400 000 barn och ungdomar finns inom fritidsverksamheterna, och vi vet också att inte alla barn och ungdomar har en tradition eller en naturlig koppling till föreningslivet, ett föreningsliv som faktiskt är ganska unikt för Sverige. Idrott på fritids är därför en väldigt bra arena för att nå en stor bredd av barn och ungdomar.

Herr talman! Unga människor far illa av orimliga krav. Missbruk, sjukdom och självskadebeteende är många gånger ett uttryck för detta. Vi moderater vill därför initiera ett samlat arbete kring detta samhällsproblem via en utredning om ett fördjupat samarbete mellan stat och idrott i just detta ämne.

Bruket av illegala hormonpreparat bland företrädesvis unga män som utövar styrketräning har ökat under de senaste decennierna. Samtidigt är antalet svenska elitidrottare som fälls för fusk genom dopning mycket litet. Dopningen har alltså flyttat från elitidrotten ut i samhället i övrigt, och därför är dopningsfrågan nu en större fråga än bara för idrotten. Det är en samhällsfråga och ett samhällsproblem av stora mått.

Antidopningsarbetet i Sverige sker trots det alltjämt inom Riksidrottsförbundet. Vi moderater vill att man skapar en fristående, oberoende antidopningsorganisation - för idrottens trovärdighet. Det är nu bara Ryssland och Sverige som inte har en oberoende antidopningsverksamhet.

Fysisk aktivitet är en av de absolut viktigaste faktorerna för att människor ska hålla sig friska med stigande ålder. Att motivera äldre människor att träna regelbundet är därför viktigt både ur ett mänskligt och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Allt fler lever längre, något som är en stor framgång för samhället i stort och som skapar nya möjligheter, men det ställer också delvis nya krav på samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Vi moderater vill därför skapa ett äldrelyft, en äldresatsning, för att stimulera föreningar att ge även äldre människor möjlighet att utöva just organiserad idrott. Moderaterna vill även stärka arbetet med idrott för nyanlända samt kartlägga hur socioekonomiska faktorer påverkar barns och ungdomars idrottande.

Idrotten gör, som jag tidigare har påpekat, fantastiska insatser för barn och ungdomar. Det finns dock unga som far illa och utsätts för orimliga krav, pennalistiskt ledarskap och i vissa fall även övergrepp. För att förhindra att detta sker behöver idrottsrörelsen utbildas i barnrättsfrågor, och vi vill utreda hur ett sådant arbete ska kunna se ut.

Vi moderater har även ett partistämmobeslut om att återinföra fritidspengen som alliansregeringen införde, ett viktigt instrument. Det handlade om 3 000 kronor per år till barn vars föräldrar under minst sex månader har haft försörjningsstöd. Så var upplägget. Fritidspengen, som den här regeringen har tagit bort, skapade alltså möjligheter för barn i socioekonomiskt utsatta familjer att idrotta.

Folkhälsofrågorna har fått ett allt större fokus. Övervikt och fetma blir tyvärr allt vanligare bland befolkningen. I dag vet vi att över 50 procent av Sveriges befolkning är överviktig eller lider av fetma. Här kan idrotten och friluftssektorn bidra till förebyggande åtgärder. Satsningar på idrott och friluftsliv är därför kloka, nödvändiga och välinvesterade.

Svenskt Friluftsliv har 1,8 miljoner medlemmar av vilka 300 000 är barn och ungdomar. Även dessa aktörer lyfter aktivt fram de stora samhällsproblem som följer av bristen på fysisk aktivitet, något som kostar samhället mängder av miljarder kronor varje år.

Idrotten och friluftslivet är oerhört viktiga inslag för folkhälsan och påverkas av politiken, som jag tidigare nämnde. Regeringens höjda skatter för bland annat lärare, brandmän, poliser med flera liksom en kommande flygskatt och höjningar av skatt på bensin, diesel och jobb påverkar i allra högsta grad människors möjligheter att utöva idrott och friluftsliv.

Moderaterna säger självklart nej till dessa för idrotten och friluftslivet direkt skadliga skatter. Människor behöver mer idrott i sin vardag - inte mindre.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga tack till alla som på något sätt bidrar inom idrottsrörelsen och friluftssektorn. Ni är alla våra vardagshjältar.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill för oss sverigedemokrater börja med att yrka bifall till vår reservation 12, som innebär att riksdagen bifaller vår motion 2017/18:1607 yrkande 2. Vidare yrkar jag bifall till reservation 5, som innebär att riksdagen bifaller vår motion 2017/18:1608 yrkande 5.

Herr talman! Betänkande 2017/18:KrU2 Idrott, friluftsliv och folkbildning är ett mycket viktigt betänkande som berör alla. Jag har i dag tänkt att fokusera på våra två yrkanden.

Enligt Riksidrottsförbundet är problemet med matchfixning så stort att det räknas som ett av de största hoten mot framtidens tävlingsidrott. Inte ens i den halländska idrottsvärlden, som jag kommer från, är vi skonade. Det finns i länet flera misstänkta fall av matchfixning de senaste åren. Bland annat ska en spelare i Halmstads Bollklubb ha erbjudits pengar och tackat nej inför en allsvensk match mot Malmö i höstas, enligt P4 Halland. Detta är oroande, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

De senaste åren har uppgifter om att matchfixning förekommer i Sverige i samband med idrottsevenemang avlöst varandra. En hel del har gjorts, och Riksidrottsförbundet har satsat stora resurser på att upplysa om problemet samt tagit krafttag mot de problem som finns. Detta är givetvis bra. Samtidigt anser vi att fler åtgärder bör vidtas för att få bukt med problemet. Vi ser gärna en straffskärpning och att matchfixning ska ses som ett grovt brott eftersom det inte enbart drabbar den enskilde utan även laget och den lokala föreningen. Men det gäller även generellt samtliga som är involverade i idrottsvärlden i och med att matchfixning undergräver förtroendet för idrottsvärldens tävlingsmoment.

På grund av straffvärdet för mutbrott saknar polisen möjligheter och befogenheter att använda sig av bland annat telefonavlyssning. Det är en metod som har använts med framgång i flera stora internationella härvor. Vi sverigedemokrater föreslår därför att regeringen ser över möjligheten att höja straffvärdet på mutbrott. Utöver det föreslår vi sverigedemokrater ett ökat nordiskt samarbete på området. Samtliga nordiska förbund har nu kommit överens om att ta fram en gemensam handlingsplan för hur man motverkar och förebygger matchfixning. Därutöver har Nordiska rådet inom ramen för det parlamentariska samarbetet fört upp frågan på sin agenda.

Sverigedemokraterna stöttar de nordiska idrottsförbundens gemensamma kraftsamling i denna fråga. Inom Nordiska rådet har arbetet inte mött något motstånd från övriga partier. Därför är det vår förhoppning, herr talman, att övriga partier även i den här församlingen kan stödja vårt yrkande, som ligger i linje med det nordiska arbetet.

Sverigedemokraterna har genom åren framhållit idrottens betydelse för folkhälsan och hur viktigt det är att det finns goda möjligheter till idrott och fysisk aktivitet för alla grupper i samhället. Ett led i vår ambition är att främja folkhälsan i alla samhällsgrupper. Vi vill med hjälp av det statliga stödet till idrotten stimulera idrottsrörelsen att göra en nationell bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga behov för att upprätta ett nationellt parasportotek. Vi är öppna för att skjuta till de resurser parasporten efterfrågar för att på nationell nivå göra det möjligt att inrätta ett sportotek med den idrottsutrustning som inte sällan kan vara kostsam för den enskilde med funktionsnedsättning. På så vis kan vi säkra att alla har möjlighet att prova på nya idrotter oavsett fysisk förutsättning för att hitta den träningsform som passar den enskilde.

(Applåder)

Herr talman! Idrott har så mycket att ge i form av hälsa, glädje och samvaro. Samtidigt är det också genom idrotten man kan få insyn i och kunskap om föreningsverksamhet, ideellt engagemang och i förlängningen kunskap i demokrati och samhällsengagemang. Därför är det viktigt att främja ett brett och tillgängligt idrottsliv i hela landet. Det ska vara ett idrottsliv där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Centerpartiet vill se generella förenklingar i administrationen av stöd till föreningslivet, inte minst för föreningar som arbetar med insatser som leder till integration och gemenskap. Det är viktigt att ansökningsprocessen för föreningarna sker på ett effektivt och smidigt sätt men också att föreningslivets ideella engagemang och funktion i samhället värdesätts ännu mer. Tillgängligheten och möjligheten att kunna delta är viktigt. Ofta kan man som barn eller ungdom prova på flera olika aktiviteter innan man hittar den som passar just en själv. Jag tror att vi alla har den erfarenheten när det handlar om våra idrottsprestationer och vårt idrottsutövande.

Men, herr talman, det finns skillnader och hinder, och de måste bekämpas och tas bort. Det kan vara att man har en funktionsförutsättning som gör att den vanliga idrottsföreningens verksamhet kan vara svår att delta i. Då finns parasporten, som erbjuder en spännande palett av idrotter. Jag kan verkligen rekommendera att ta del av Paralympics, som startar om ungefär en vecka, för att få en spännande bild av vad parasporten kan erbjuda.

I vissa parasporter krävs det dock speciell utrustning som ofta är kostsam. Att behöva införskaffa en dyr utrustning innan man ens har kunnat prova om det är den sport som blir ens passion kan bli ett oöverstigligt hinder. Det kan också bli ett oöverstigligt hinder för en förening som vill engagera sig inom parasporten att behöva köpa in dyr men nödvändig utrustning innan man ens vet om det finns tillräckligt intresse för en satsning. Därför bör det utredas hur man kan skapa ett nationellt föreningsdrivet bibliotek där parasportutrustning kan lånas. Ett sådant bibliotek kan också bidra till att möjliggöra ett aktivt friluftsliv som också det kan kräva anpassad utrustning om du har olika funktionsförutsättningar.

Herr talman! Flickor slutar idrotta i en tidigare ålder än pojkar. Att påverka normer tar tid, men dagens regering - Socialdemokraterna och Miljöpartiet - sitter på verktyg som snabbt skulle kunna användas för att minska systembristerna. Tyvärr gör man inte det.

Det finns mycket i dag som försvårar för tjejer och kvinnor att utöva idrott på lika villkor. Det finns också en koppling mellan flickor som slutar idrotta i de tidiga tonåren och ökad psykisk ohälsa liksom ökad risk för benskörhet längre fram. Varför är det fortfarande så här? Många faktorer verkar samspela, och flera olika aktörer är ansvariga. Det är allt från stat och kommun till civilsamhället med flera. Men vi vet att idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet.

Då måste det också vara viktigt att ta reda på orsaker till att flickor slutar tidigare så att effektiva åtgärder kan sättas in. Till exempel saknas i dag, enligt riksdagens utredningstjänst, en nationell jämförelse som redovisar hur mycket medel som kommunerna fördelar till barn- och ungdomsidrott samt hur fördelningen ser ut för pojkar respektive flickor. Det handlar också om hur träningstider i hallar och idrottsarenor fördelas.

Centerpartiet vill därför se en bred analys av vad som hindrar att jämställd idrott genomförs. Det är för att Riksidrottsförbundet utifrån detta ska få ett tydligare uppdrag för att uppnå jämställdhet också inom svensk idrott. Ojämställdheten inom idrotten börjar redan på de första knaggliga träningarna på småbarnsben och är ett problem som multipliceras över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Herr talman! Det civila samhället med föreningslivet, idrotten, friluftslivet och folkbildningen spelar en otroligt stor och viktig roll för samhällsutvecklingen och demokratin. Det gäller till exempel Studieförbundet Vuxenskolans projekt Mitt Val, som startade inför valåret 2014 och som riktade sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom studiecirklar som stöttar och utbildar personer med intellektuell funktionsnedsättning i att ta del av och använda sin medborgerliga rättighet att rösta bidrar Mitt val till att ytterligare några av våra medborgare i Sverige får möjlighet att använda sin rätt att påverka det samhälle vi lever i. Man fortsätter nu med Mitt val-studiecirklar runt om i vårt land för att allt fler ska kunna använda sin röst, sin rättighet, i årets val.

Studiecirkeln kan här också bli början till något mycket större, en början till något som man kanske inte hade förutsett. Vad jag vill peka på är friheten och öppenheten som ger folkbildningen dess kraft att genom just bildning möta varje individ där den står för att därifrån lyfta den vidare in i ett livslångt lärande.

Folkbildningens kraft ligger också i att den finns över hela landet. Därför är det viktigt med ett generellt stöd för folkbildningen. Vi i politiken ska vara försiktiga med att styra folkbildningen alltför detaljerat mot vad vi själva ser som viktigast för stunden.

Med det, herr talman, vill jag avsluta med att jag självklart står bakom samtliga av Centerpartiet stödda reservationer men för tids vinnande väljer att här yrka bifall endast till reservation 8.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservationerna 1 och 4.

Som föregående talare sa är det knappt en vecka sedan vinter-OS i Pyeongchang avslutades - ett rekord-OS med svenska mått mätt med fantastiska prestationer, både sportsliga och personmässiga.

Den 9 mars invigs Paralympics 2018. Det blir 270 nya tv-timmar med fantastiska prestationer och förhoppningsvis ett medaljregn över Sverige även då. Då är det 19 svenska idrottare som ska slåss om de åtråvärda medaljerna.

Herr talman! I Sverige har vi också siktet inställt på 2021, då jag hoppas att vi kan välkomna det som är världens största breddidrottstävling, Special Olympics, och de många tusen idrottare, tränare och närstående som kommer för att delta i den till Åre Östersund.

Parasporten i Sverige, herr talman, är i dag väldigt framgångsrik - på elitnivå och i internationell jämförelse men också inom Sveriges gränser. Liksom i andra idrotter har intresset också för breddverksamheten blivit allt större i Sverige. Det har inneburit att många personer med funktionsnedsättning har blivit delaktiga i en social gemenskap som de annars skulle ha gått miste om. Deras självförtroende och mentala hälsa har stärkts, och folkhälsan har stärkts.

Framgångar för elitidrottare är viktiga. Det kanske allra viktigaste för personer med funktionsnedsättning är att kunna titta på de 270 tv-timmar som ligger framför oss och få förebilder, personer att se upp till, som kan driva dem själva till ett nytt liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Särskilda elitsatsningar inom parasporten, herr talman, tycker jag därför ska både välkomnas och uppmuntras av övriga. Tänk om en parasportare på elitnivå hade haft samma förutsättningar som sin kamrat på OS-nivå som tävlar i det så kallade vanliga OS. Då hade vi kunnat se ett betydligt större lag i Pyeongchang än 19 personer. Vi hade också kunnat se betydligt fler medaljer.

Idrottsrörelsen, herr talman, måste bli bättre på att inkludera personer med funktionsnedsättning. Idrotten har som sagt ungefär 2 miljarder i stöd från staten, ett omfattande stöd från kommunsektorn och stöd från andra delar av samhället. I målformuleringarna nämner vi också särskilt personer med funktionsnedsättning. Trots detta är idrotten för dessa personer kraftigt åsidosatt. Det här måste vi ändra på, och därför behöver både en uppföljning av riksidrottsstödet och en mild styrning av detsamma komma till stånd.

När det gäller Special Olympics och personer med intellektuella funktionsnedsättningar och utvecklingsstörda är det faktiskt så att den gruppen är ännu mer åsidosatt. Den syns nästan inte alls. Det är möjligt att begreppet Special Olympics är nytt till och med för någon i den här salen. Till 2021 blir det förhoppningsvis väldigt känt. Vi vet att den satsningen är på breddidrott; vi vet att den också är en stor folkhälsosatsning. Det är en jättelik rörelse över hela världen.

Vi i Sverige behöver verkligen ta klivet framåt. Här har vi långt till de föreningar och anläggningar som kan stödja och driva idrotten för de här personerna. Jag har exempel på personer i mitt hemlän Halland som behöver åka till Kristianstad tre gånger i veckan för att deras klubb ligger där. Ingen av Hallandsklubbarna vill eller har möjlighet att ta emot de här personerna - och det är personer som deltar på internationell nivå.

Det ska inte vara dyrare eller krångligare för den som har funktionsnedsättning att utöva sin idrott än det är för andra. För att detta ska vara möjligt måste också behoven hos personer med funktionsnedsättning tillgodoses, bland annat när det gäller tillgång till anläggningar och fördelning av tränings och tävlingstider men också att pusha på föreningar ute i vardagen att ställa platser och kunskap till förfogande. Här behövs utbildning, vilja och medel, möjligheter till anpassad utrustning - det var Per Lodenius inne på - och stimulans till långt fler klubbar att ordna träning men också ta till sig tränare som vill jobba med dessa frågor.

Herr talman! Det är som jag ser det en av idrottens viktigare funktioner i dag att inkludera hela samhället. Idrotten är historiskt sett väldigt duktig på att inkludera många olika grupper, men här har vi fortfarande personer som åsidosätts.

Med det, herr talman, vill jag som sagt yrka bifall till reservationerna 1 och 4 från Liberalernas sida. I övrigt ställer jag mig bakom betänkandet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till reservationerna 10 och 13.

Vi vet att idrotten och idrottsrörelsen har stor betydelse i samhället. Det finns ett stort antal utövare, ideellt arbetande och andra engagerade människor i Sverige.

Det finns också ett omfattande intresse för idrott som underhållning. Vi har ju nyss haft ett vinter-OS i Pyeongchang med riktigt bra resultat för Sverige: 14 medaljer - sju guld, sex silver och ett brons. Vi gläder oss och talar gärna i vi-form: Det gjorde vi bra, eller hur? Snart kommer också Paralympics, som vi hört här. Det blir också intressant att följa.

Jag är själv idrottsnörd och ser bland annat fotboll som konst. Det kanske inte alla här håller med om; jag vet inte. Det finns både bra och dålig konst, eller hur?

Det sociala värdet av idrotten handlar bland annat om positiva effekter på hälsan, minskad ungdomskriminalitet, ett omfattande ideellt arbete och regional utveckling och upprustning.

Herr talman! Det finns många exempel på hur ensamkommande barn och ungdomar kommit in i samhället genom idrotten. I tidningen Smålänningen berättas om en aktivitet i Ljungby.

Där insåg Ensamkommandes förbund att idrotten kunde vara en väg in i samhället och dessutom göra vardagen uthärdlig, så de ordnade en fotbollsturnering i Sunnerbohallen.

Alla älskar ju fotboll, säger Amir Akbari och Amin Verhadi. Vi har många som spelar fotboll i olika klubbar men också personer som bara tycker det är kul. Alla kom hit i morse, så vi delade upp i lag, berättar de och fortsätter: Många ensamkommande älskar fotboll men kan inte spela i inomhuscuper eftersom de saknar uppehållstillstånd. Därför arrangerade vi den här turneringen, så att alla kunde ha roligt.

Framför ganska välfyllda läktare i Sunnerbohallen spelades många matcher av hög kvalitet.

Under de senaste åren har ett stort antal ensamkommande flyktingbarn och ungdomar kommit till Sverige. Idrotten är universell, och många av de nyanlända har idrottsbakgrund från hemlandet och är duktiga på sin sport. En plats i det lokala idrottslaget är därför för många en väg in i samhället. I föreningen får man sociala kontakter, lär sig förstå kulturella mönster, övar på språk och utvecklar sin identitet.

Vi menar från allianspartierna att regeringen därför bör ta initiativ till en analys av detta arbete och återkomma med förslag om hur samhället i stort ytterligare kan stötta föreningar som arbetar med integration.

Herr talman! Jag ingick i kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp som lämnade in en rapport i april förra året under namnet Statens idrottspolitiska mål - en uppföljning med inriktning på barn och ungdomar. Den handlar alltså framför allt om barnperspektivet. Enligt gruppens mening behöver bidragen till idrotten utformas på ett sätt som säkerställer att endast barn- och ungdomsidrott som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv får bidrag. Det låter ju logiskt, eller hur? Den aktuella ministern lovade under en interpellationsdebatt att bevaka detta framöver. Vi lovar från Alliansens sida att bevaka hur ministern följer upp det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Herr talman! Med en dåres envishet vill jag ta upp ett ämne som jag redan tagit upp några gånger här, nämligen fritidspengen. Saila Quicklund nämnde den. Fritidspengen uppgick till 3 000 kronor till barn i klass 4-9 med svag familjeekonomi - de hade haft försörjningsstöd, eller socialbidrag som det hette förr, under sex månader av de senaste tolv månaderna. De fick fritidspeng för att kunna vara med på en aktivitet: idrott, kulturskola eller liknande. Varför tar regeringen bort detta?

Fritidspeng fanns under allianstiden. Det användes av ett antal kommuner. Fritidspengen kom barn som lever i socioekonomiska svårigheter till del. Jag förstår inte hur regeringen kan vara så hjärtlös och ta bort en så viktig sak som fritidspengen. Jag tror att det finns ett antal personer på regeringssidan som håller med mig.

Herr talman! Till sist vill jag säga några ord om folkbildning och om folkhögskolornas och studieförbundens viktiga roll. För tids vinnande ska jag nöja mig med att bara nämna lite grann om hur viktig folkhögskolan är för ungdomar.

Man talar om en andra chans. Jag tycker att det är ett fint uttryck. Man kan få en andra chans. När man har tappat glöden och intresset för skolan kan man komma in på folkhögskolan och få en nytändning. Det skulle kunna betyda väldigt mycket.

Studieförbunden har jag en personlig upplevelse av i min utbildningsresa, där jag så småningom blev lärare. Studieförbundens och folkhögskolornas viktiga roll understryker vi kristdemokrater med ett riktigt kraftigt understreck.

(Applåder)

(forts. § 10)

Idrott, friluftsliv och folkbildning

Fru talman! Jag vill, precis som övriga kamrater i utskottet, gratulera våra svenska OS-medaljörer. Under alla de timmar man satt och såg på OS för bara några veckor sedan kändes det ganska skönt att vara idrottspolitisk talesperson och kunna utöva sitt yrke just så. Det kommer att fortsätta lite längre framöver, och jag önskar våra paraidrottare lycka till i Paralympics i Sydkorea. Jag hoppas och tror att även de kommer att ta många fina svenska medaljer.

Fru talman! Detta är den sista idrottspolitiska debatten denna mandatperiod. Det vi lovade väljarna inför mandatperioden har vi genomfört, som vi har gjort med så mycket annat. Vi har gjort stora höjningar av anslagen till Riksidrottsförbundet och till Svenskt Friluftsliv, och vi har haft en ökad dialog om idrottens utmaningar och de förutsättningar som finns. Vi socialdemokrater håller vad vi lovar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Idrotten är en del av den svenska modellen, och den ska utvecklas. Den ska inte avvecklas. Därför har vi socialdemokrater tagit fram ett idrottspolitiskt program med följande inriktning.

Alla som vill vara med ska kunna vara med. Det senaste som har bidragit till detta är höjningen av barnbidraget. Det är mer konstruktivt än tidigare friskpeng.

Ett livslångt idrottande är bra för hälsan. Vi vill stärka förutsättningarna att idrotta hela livet. Därför finns förslag till samarbete med RF för de äldres möjligheter att utöva idrott på ålderns höst.

Vi vill ha låga avgifter och idrottsbibliotek. Det bygger mycket på den tro vi har på att tillsammans med RF skapa förutsättningar, både lokalt och regionalt, för låga avgifter för att bli medlem i en förening. Idrottsbiblioteken är en underifrån utvecklad verksamhet, sprungen ur eldsjälar som har tagit fram möjligheten att låna idrottsutrustning för att prova på olika delar av föreningsrörelsen. Vi tror att det är viktigt att det kommer underifrån och inte ovanifrån. Det skapas av ett uppdämt behov.

Integration är en självklar del. Det handlar om att jobba ute i många stadsdelar för att ge människor förutsättningar att komma in i det svenska samhället. Det visade sig när den stora migrationsströmmen kom hur viktigt föreningslivet och idrotten är för att skapa en vi-känsla. Det vill vi stärka utifrån politiska dialoger med idrottsförbunden.

Vi talar om friluftslivets utveckling. Det sker en fördubbling av satsningen rent ekonomiskt, men det handlar också om en möjlighet att komma ut i skog och natur via allemansrättens förutsättningar. Vi vill stärka denna möjlighet.

Jämställdheten och motverkandet av sexuella trakasserier är oerhört viktigt. Jag vet att Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv jobbar stenhårt med att ge förutsättningar för att skapa ett bra klimat i föreningslivet och idrottslivet.

När det gäller skola, fritid och idrott vill vi se ett ökat samarbete med skolan. Det pågår redan nu, och det fortsätter att utvecklas. Det finns med i vårt idrottspolitiska program att stärka detta.

Via föreningsjobben finns jättestora möjligheter att få ett steg in på den svenska arbetsmarknaden. Sådana jobb finns i hela Sverige

Stora idrottsevenemang - tanken på ett svenskt OS i framtiden kittlar lite, eller hur? Och möjligtvis blir det i Stockholm. Visst kittlar det! Tänk er att se våra svenska OS-medaljörer och framtida medaljörer möta utländska idrottsmän och idrottskvinnor på svensk mark! Kanske kan vi göra detta tillsammans med ett annat skandinaviskt land. Den möjligheten finns ju i dag; man kan samarbeta över nationsgränserna. Vi säger inte nej till det från Socialdemokraterna, utan vi är öppna för en dialog om denna utveckling.

Vi säger naturligtvis nej till dopning och vill ha en utveckling av detta arbete. Det gäller också matchfixning och liknande.

Det viktigaste är att vi har en politisk dialog med idrottsrörelsen lokalt, regionalt och på statlig nivå.

Med detta sagt vill jag yrka avslag på samtliga reservationer i betänkandet.

Fru talman! Det finns något av en röd tråd i oppositionens reservationer som jag blev lite orolig för. Vill ni gå ifrån den nuvarande modell vi har med armlängds avstånd till idrotten och föreningslivet? Vi antar de utmaningar som finns i dialog och inte genom politisk styrning. Jag är övertygad om att den modell vi har i dag är den bästa för idrottsrörelsens framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Historiskt sett fick RF anslag via avkastningen från Svenska Spel, men de ville för att få ett tryggare och långsiktigare anslag få det via regeringens budget. Men de ville inte ha en politisk styrning.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till oppositionen. Är det en del i er politiska inriktning att på det här sättet öka den politiska styrningen och förändra den nuvarande inriktningen med en oberoende verksamhet? Jag tror att det är viktigt inför valrörelsen att man klargör detta.

Vi socialdemokrater kommer inte att förändra dagens ordning. Vi vill utveckla den svenska modellen, inte avveckla den.

(Applåder)

Fru talman! Det är alltid inspirerande att höra Peter Johnsson tala. Du liksom jag brinner för idrott och för vad den betyder för människor. Jag har tittat en hel del på vinter-OS och levt mig in i det. Det är berikande, det är underhållning, det är jättespännande och när det går riktigt bra är vi så glada och talar gärna i vi-form: Det är vi som har vunnit.

Min fråga till Peter Johnsson från Socialdemokraterna handlar om fritidspengen. Den infördes av Alliansen och var på 3 000 kronor som ett barn kunde få som hjälp om man inte hade råd att betala till exempel medlemsavgift i idrottsföreningen eller terminsavgift i kulturskolan.

Regeringen har tagit bort fritidspengen, vilket jag tycker är förvånande och tråkigt. Vi från Kristdemokraterna ämnar arbeta för att den införs igen under en alliansregering, som ju vi hoppas på i september.

Reglerna för fritidspengen är att man ska gå i årskurs 4-9 och att man ska ha levt i ett ekonomiskt utsatt familjesammanhang med socialbidrag, eller försörjningsstöd, under sex månader under de senaste tolv månaderna. Varför säger ni nej till detta behjärtansvärda stöd till de barnen?

(Applåder)

Fru talman! Det är inte första gången jag och Roland Utbult diskuterar fritidspengen här.

Det är inte sagt att vi inte vill stärka och ge alla barn förutsättningar att delta i kultur- och fritidslivet. Självklart vill vi det, och vi gör många insatser. Inte nog med den stora satsning vi har gjort som är riktad till Riksidrottsförbundet för att skapa förutsättningar, utan, som jag sa förut, vi har också den ökade barnbidragssatsningen och flera andra åtgärder. Detta är en del av det generella välfärdssamhället - ett samhälle där vi inte pekar ut vilka som är fattiga och vilka som är rika.

Fritidspengen är en konstruktion där man gör just det. Jag vet att ni från den borgerliga sidan och specifikt Kristdemokraterna tycker att den sortens politik är viktig. Då kan man ge det här som en gåva eller ett bidrag på ett sätt så att man verkligen synliggör vem som behöver lite mer stöd.

Vi tycker inte om en sådan konstruktion, utan vi vill ge förutsättningar att själv välja, att familjen får välja hur man vill använda sina pengar. Jag tror att de flesta familjer som har pengar satsar på det här för att barnen och ungdomarna ska kunna känna en stolthet och trygghet och utvecklas även i föreningslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Därför säger vi nej till den typen av destinering just när det gäller fritidspengen, men vi satsar mycket mer än vad den tidigare regeringen någonsin gjorde på idrottsrörelsen och förutsättningar för idrott för alla.

Fru talman! Jag skulle vilja argumentera mot det där.

Jag håller med om att det är bra med ett höjt barnbidrag, och det lär knappast sänkas under en kommande eventuell alliansregering. Men jag har hört argumentet tidigare att det handlar om en generell välfärd och att alla ska få del av detta. Lyssna nu noga: Alla ska få del av det här som gör det möjligt att kunna betala avgifter till idrottsföreningar och så vidare.

Vår poäng är att det finns barn som lever i sådan ekonomisk utsatthet att deras familjer inte har råd med det här. Vi kanske har svårt att sätta oss in i det här och känna medkänsla, men det finns alltså barn som lever så fattigt - det finns fattigdom i Sverige - att deras familjer inte har råd att betala medlemsavgift till en idrottsförening eller terminsavgiften till kulturskolan.

När man talar om en generell välfärd låter det jättebra. Alla ska få del av den, och det låter ju fantastiskt fint. Det är bara det att det finns fattiga barn och fattiga familjer. Vi måste se verkligheten som den är. De här barnen har problem med att kunna vara del av till exempel idrotten.

Det handlar inte om att man pekar ut någon. Det är socialtjänsten som hanterar det här med socialbidrag, alltså försörjningsstöd. Det här med fritidspengen inryms också i socialtjänstens arbete. Det finns ingen offentlighet i det, så det kommer inte alls att bli något utpekande av de här barnen.

Fru talman! När jag besökte föreningslivet och Riksidrottsförbundet i samband med och efter införandet av fritidspengen sa de att de inte ville ha den. Det kanske var några kommuner som startade satsningen, men många sa att de inte ville ha pengen just av anledningen att man pekade ut de barn som inte hade det tillräckligt bra ekonomiskt i sina familjer.

Vi har ett väldigt utbrett försörjningsstöd för att ge en tryggad tillvaro även för människor som har ekonomiskt tuffa situationer i livet. Vi stärker också samhällets resurser för att öka möjligheten att exempelvis komma ut i arbetslivet och få ett jobb. Det är också en möjlighet för de föräldrarna att på det sättet få en ekonomiskt bättre situation.

Vi har alltså olika nivåer som vi arbetar på för att familjer ska få mer resurser. Vi har bestämt oss för att gå ifrån den politik som ni stod för med stora skattesänkningar till de mest välbärgade i samhället för att i stället satsa på att bygga upp den svenska modellen och den svenska välfärden. Så enkelt är det.

Det betyder också att vi kommer att se en ytterligare utveckling där vi ger förutsättningar för människor som i dag har lite sämre ekonomi att få det ännu bättre, och på det sättet stärker vi deras förutsättningar. Vi har förtroende för att grunden ska ligga i föräldrarnas förutsättningar att hjälpa sina barn och ungdomar. Det gör vi genom den politik vi för.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Fru talman! Jag måste replikera på Peter Johnssons uttalande om att vi ska hålla en armlängds avstånd till idrottsrörelsen.

Till saken hör att Peter Johnsson själv har suttit med i en utvärderingsgrupp här i riksdagen där vi var helt eniga, samtliga partier utom V som inte kunde närvara. Där beslutade vi, Peter Johnsson inkluderad, att vi skulle göra en översyn av statens stöd till idrotten. Det var det som var ämnet för den här gruppen, och det gällde främst barn och ungdomar.

Peter Johnsson uttryckte som alla vi andra att det här var jätteviktigt och att en översyn behövdes. Vi skulle ha en bra dialog med RF. Till saken hör också att vi redan i dag har styrda medel till arbete mot dopning, till lokalt aktivitetsstöd, integrationen, socialt utsatta områden med mera. De har kommit till stånd i en dialog mellan regeringen och Riksidrottsförbundet.

Vill Peter Johnsson riva upp det här nu och kritisera tidigare alliansregeringar som faktiskt har fått det här till stånd? Vilken myndighet eller organisation får 2 miljarder kronor in blanco att göra vad den vill med? Är det vad Socialdemokraterna och Peter Johnsson nu driver på för? Det undrar jag.

Det ska finnas en mycket bra dialog mellan Riksidrottsförbundet och staten om den samhällsbärare som idrotten faktiskt är. Den är en fantastisk samhällsbärare.

Tillsammans ska vi också skapa mål och syften för det här. Vi tog ett riksdagsbeslut 2009 om att det är riksdagen som beslutar om mål och syften för idrottsrörelsen och statens medel för den. Är det det beslutet som Peter Johnsson vill riva upp här i dag?

(Applåder)

Fru talman! Nej, det är det absolut inte. Det är precis på det sättet att riksdagen ger förutsättningar för mål och inriktningar som sedan ska föras vidare via dialog med Riksidrottsförbundet.

Det som jag funderar på och är lite orolig över är oppositionens reservationer. Gehör för dem i kammaren leder till ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen kan med regleringsbrev vara med och ge förutsättningar för idrottsrörelsen, i dialog med RF. Men här i riksdagen, i den här kammaren, fattar vi lagbeslut. Förstår ni utgångspunkten? Om det eventuellt blir ett tillkännagivande från riksdagen är det ett tydligt krav från riksdagen, som är det lagstiftande organet, om att svensk idrottsrörelse ska påverkas. Det är det som jag vänder mig lite emot och är lite orolig för. Då är det inte längre armlängds avstånd, utan då är vi, riksdagen, inne och petar i idrottsrörelsens utveckling.

Vi ska självklart ha en dialog och ett resonemang om samt en uppföljning av hur resurserna används. Det är inget konstigt med det. Men när vi trycker på knapparna och fattar beslut i den här kammaren blir det, ifall en majoritet är för det, ett tillkännagivande. Och då skulle riksdagen styra politiken inom idrotten på ett helt annat sätt än tidigare. Det är det jag är lite oroad över.

Fru talman! 100 fler timmar idrott i skolan var ett stort och viktigt önskemål från Alliansen, eftersom vi har enormt stora folkhälsoutmaningar just nu. Regeringspartierna stretade verkligen emot, vilket är helt ofattbart med tanke på de utmaningar vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Riksidrottsförbundet stöder oss, självklart också idrottsrörelsen. Forskningen stöder oss. Idrott och fysisk aktivitet i skolan leder till mängder av bra resultat. Men regeringspartierna ville inte gå med på det. Tack vare tillkännagivandet från Alliansen kunde vi driva igenom 100 fler timmar idrott i skolan. Det är en bra början. Det räcker inte. Det är inte tillräckligt. Men det är en bra början. Regeringen sa länge nej till det.

Det blev också ett tillkännagivande, tillsammans med kritik från Riksrevisionen, när det gäller att regeringen inte för tillbaka resultatredovisning av de effekter som statens medel till idrotten har fört med sig. Riksrevisionen tycker också att det bör förbättras. Självklart har Peter Johnsson också, i sin utvärdering av statens stöd till idrotten, varit med och tyckt att det är rätt och riktigt. I dag står Peter Johnsson och säger något helt annat. Peter Johnsson var en i gruppen som tyckte det, men nu hör vi något annat.

En stor kritik är alltså att regeringen inte har rapporterat om effekterna av stödet till idrotten. Och den stora förloraren på det är idrotten. Vi behöver visa vilken samhällsnytta den faktiskt leder till. Det skulle i sin tur kanske innebära att det kunde komma mer resurser. Det vet vi inte, och jag kan inte lova det här i dag. Men de tillkännagivanden som har kommit är viktiga.

(Applåder)

Fru talman! Vad gäller 100 timmar mer idrott i skolan vet jag inte om det ligger på kulturutskottets bord. Det är väl mer kopplat till läroplanen och ligger alltså på utbildningsutskottet. Och läroplanen är inte opolitiskt styrd på något sätt, till skillnad från idrottsrörelsen, utan är självklart politiskt styrd via riksdagen och regeringen. Det är alltså lite skillnad utifrån det perspektivet.

När det gäller effekter och ekonomin är det självklart en ekonomisk fråga på det sättet att man vill veta vad pengarna går till. Det är en sak. Riksdagen och utskottet ska såklart få oss det till livs på olika sätt. Men det som jag pekar på är just styrningen, rent generellt, med beslut från riksdagen om ett tillkännagivande om inriktningen för idrottsrörelsen.

Idrottsrörelsen säger blankt nej till den formen av inriktning, till att vi ska styra mer politiskt hur idrottsrörelsen utvecklas. Den ska nämligen utvecklas underifrån, lokalt och regionalt, via olika demokratiska beslut inom Riksidrottsförbundets stämmor och liknande. Och vi ska vara med i en dialog för att ge förutsättningar för samhället och idrottsrörelsen att tillsammans utveckla de saker som inte fungerar. Det är självklart, och det är så jag vill ha det.

Samtidigt vill jag naturligtvis veta vad som händer med de ekonomiska förutsättningar som vi ger RF. Men pengarna var som sagt historiskt sett direkt kopplade till Svenska Spel. Då var det definitivt ingen politisk styrning. Det gick inte, eftersom Svenska Spel gav av sin avkastning till idrottsrörelsen. Men man ville ha en långsiktigt tryggare tillvaro, inte ökad politisk styrning. Det är det jag känner en oro för när jag ser oppositionens reservationer här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

(Applåder)

Fru talman! Det går inte att debattera idrottsfrågor i dag utan att nämna de svenska framgångarna i OS. Det var en fantastisk insats, framför allt av damerna. Men även sammantaget tar Sverige långt fler medaljer än vår befolkningsstorlek egentligen motiverar. Någonting gör vi onekligen rätt i landet vad gäller förutsättningarna för idrott.

En grundläggande faktor är Sveriges breda föreningsliv och inte minst de ideella insatser som föräldrar och andra gör som ledare och tränare i barn- och ungdomsverksamheten. Det bidrar till att hålla nere medlemsavgifter så att så många som möjligt kan delta. Det går knappast att överskatta värdet av den ideella arbetstid som läggs ned i våra föreningar, inte bara idrottsföreningar utan även friluftsorganisationer och andra. Varje krona i föreningsbidrag ger en oerhört stor utväxling i samhällsnytta.

Det finns naturligtvis också utmaningar. En sådan utmaning är, som flera har varit inne på, det ökande stillasittandet. Barn, ungdomar och vuxna rör sig för lite. Därför är varje insats som leder till att fler rör sig mer välkommen och viktig, ur ett folkhälsoperspektiv.

Jag har bland annat motionerat om att bredda regelverket för friskvårdsbidrag, så att också ridning kan inkluderas. Där behövdes inget politiskt beslut. Skatteverket meddelade i januari att det inte finns några lagliga hinder mot att också ridning, golf och annat ska inkluderas i friskvårdsbidraget.

Jag hoppas nu att Skatteverket också kan tydliggöra att samma skattemässiga regler som gäller för idrottsföreningar ska gälla för friluftslivsorganisationer. Om det inte sker, behöver vi gå vidare med politiska beslut för att förtydliga lagstiftningen i den frågan.

I detta betänkande har många viktiga motioner lagts fram. Men utskottet har i samtliga fall kunnat konstatera att det är frågor som på ett eller annat sätt är tillgodosedda. Det gäller till exempel motionen om fritidsbanker.

Den första fritidsbanken etablerades i Deje 2013. Konceptet är enkelt: Den som har fritidsutrustning som man inte längre behöver kan skänka den till fritidsbanken som sedan kostnadsfritt lånar ut utrustningen i upp till 14 dagar till den som behöver. Konceptet har spridits som en löpeld över landet, och så här fem år senare är visionen om minst en fritidsbank i varje kommun på väg att bli verklighet.

I dag fick vi som bor i Uppsala det positiva beskedet att Uppsalas andra fritidsbank etableras. Det skapar ännu bättre förutsättningar för fler att använda fritidsutrustning som man kanske har svårt att klara av själv ekonomiskt.

Inte bara ekonomi kan vara ett hinder för att engagera sig i idrott. Funktionsvariationer är ett annat stort problem. Här har regeringen agerat genom att ge Centrum för idrottsforskning i uppdrag att analysera situationen och lyfta fram de positiva exempel som finns. Jag ser fram emot deras rapport och att vi kan formera en politik som gör så att också personer med olika funktionsnedsättningar får bättre förutsättningar att engagera sig i idrotten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Det är ju verkligen fantastiskt att så många som nästan 3,1 miljoner invånare i vårt land är medlemmar i en idrotts- eller friluftsförening.

Låt mig börja med att tacka alla de eldsjälar som ställer upp för sina medmänniskor, som i ur och skur spolar isar, städar hallar, kokar korv, tvättar kläder, uppmuntrar och tröstar. De engagerar sig flera dagar i veckan för en förening utan betalning och inte sällan till och med med stora egna ekonomiska insatser för att få verksamheten att fungera.

Alla föreningsaktiva i vårt land gör en mycket värdefull insats för folkhälsan, för sammanhållningen på orten samt för barn och ungas uppväxtvillkor.

För mig som vänsterpartist är det mycket viktigt att vi uppmärksammar att många barn tyvärr står utanför den här viktiga verksamheten i dag.

Jag är stolt över att vi tillsammans med regeringen har ökat anslagen till idrottsrörelsen i de senaste budgetarna och att fokus har varit på att hålla avgifterna nere. Det är grundläggande att varje förening funderar på hur de ska kunna vara öppna för alla barn. Det finns många goda exempel på hur ledare och styrelser ifrågasatt gamla traditioner kring dyra aktiviteter, köp av utrustning eller kostsamma träningsläger.

En del av satsningen har också gått till det viktiga integrationsarbete som föreningarna står för. För nyanlända barn är förstås medlemsavgiften en avgörande fråga, men det är också viktigt hur föreningarna jobbar med föräldramedverkan och information. Vi behöver vara medvetna om att strukturerna kring idrotten ser helt annorlunda ut i de flesta andra länder i världen.

Fru talman! Vi är säkert många ledamöter här i dag som kan vittna om hur idrotten på olika sätt har varit viktig i våra liv. Så ser det ut för många människor i vårt land. Idrottsföreningen är platsen där många har sina vänner, där man får utvecklas både fysiskt och mentalt. Där finns vuxna som stöttar och bryr sig. Det är kanske den platsen där man får vara sig själv fullt ut och där språkkunskaper och bakgrund är oväsentligt.

Men idrottsföreningen kan tyvärr också vara en hierarkisk miljö där bara de duktigaste räknas och uppmuntras, där man för första gången blir uppmärksammad på att ens kropp inte duger, där man känner sig utanför trots att man är en i laget. Det kan vara platsen där de vuxna ledarna tycker att det är viktigare med segrar än med spelglädje för alla som deltar. Språket kan vara grovt och nedsättande i omklädningsrummet och på plan, och de ekonomiska kraven kan vara så höga att man inte kan delta på det sätt som man skulle vilja.

För oss som vill att idrottsrörelsen ska fortsätta att vara en viktig del av vårt samhälle, den stora starka folkrörelsen där alla får vara med, är det viktigt att se att båda dessa bilder är sanna. Annars gör vi rörelsen en otjänst. För att vara relevant för en stor del av befolkningen måste alla föreningar jobba med baksidorna och se vilka utmaningar som finns just hos dem. Det är självklart att de strukturer som finns i vårt samhälle kan vi också återfinna inom idrotten, ibland till och med i mer koncentrerad form.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Under höstens metoo-upprop kunde vi konstatera att det finns många ingredienser inom idrotten som gör tjejer och kvinnor extra utsatta just där. Vänsterpartiet har genom åren skrivit motioner om hur idrottsrörelsen behöver jobba hårdare med jämställdhetsmålen, hbtq-frågor och öka kunskapen om transpersoners villkor i föreningslivet. Här är det en svår balansgång mellan hur mycket politiken ska lägga sig i och hur självständig idrottsrörelsen ska vara. Min inställning är att vi ska ställa krav och ha höga förväntningar men inte detaljstyra. Förslagen på hur målen ska uppnås måste komma underifrån och vara väl förankrade för att det ska bli verkstad.

Jag är positiv till ansatsen i många av motionsförslagen som vi diskuterar här i dag. Frågor som till exempel osunda kroppsideal och barnperspektivet ligger mig och Vänsterpartiet mycket varmt om hjärtat.

Men jag blir nöjd och kanske ännu gladare när jag i svaren från våra sakkunniga kan läsa att Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden jobbar på väldigt bra utifrån den strategi 2025 som man har antagit och de utmaningar som man har identifierat. Man har satt upp tuffa mål för jämställda styrelser och verkar ha ett bra fokus på barns perspektiv inom idrotten. Det känns som att det är rätt väg som är utstakad. Men resan har precis bara börjat. Vi kan från politiskt håll ha synpunkter på att det går för sakta och att mycket av detta borde ha hänt för länge sedan.

Men i dagsläget känner jag att vi kanske behöver ha lite is i magen och se hur arbetet fortlöper och ha respekt för att det tar tid innan alla ledare i 20 000 föreningar är med tåget. Att slänga in nya uppdrag riskerar i värsta fall att arbetet blir splittrat. Vår roll som politiker måste i det här läget vara att se till att det finns rätt förutsättningar för att genomföra det arbete som är på gång. Det gäller alla utbildningsinsatser och olika projekt som startas. Här spelar de satsningar som Vänsterpartiet och regeringen har fått igenom i budgetarna en stor roll.

Det här är ett uppdrag som vi har tillsammans med våra partikamrater i kommunerna. De finns nära föreningarna och styr en stor del av de bidrag som föreningarna får. De tillhandahåller de skidspår, hallar, badhus och gräsplaner som behövs.

Sedan ska vi naturligtvis se till att det blir bra uppföljningar, att vi får tillbaka information om vad som händer och att vi fortlöpande har en god dialog med idrottsrörelsen.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut på alla punkter och därmed avslag på reservationerna.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänker tala om folkbildning ur ett annat perspektiv i dag, även om jag ser fram emot den utredning som nämns i betänkandet angående den framtida tolkutbildningen. Utredningen ska redovisas i december. Det är bra, viktigt och nödvändigt med en översyn så att vi vet hur det ser ut med tillgången på och användningen av tolkar.

Jag tänker prata om en rapport som Folkbildningsrådet nyligen har presenterat om samverkansmodellen och folkbildningen. Kultursamverkansmodellen infördes av alliansregeringen 2010. Den innebar ett nytt sätt att fördela pengar till regional kulturverksamhet och att regioner ska upprätta treåriga kulturplaner. Folkhögskolor och studieförbund omfattas inte av kultursamverkansmodellen. Därför är rapporten så intressant eftersom folkbildningen är med i samtliga 20 kulturplaner i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Rapporten Folkbildningen tar plats i de regionala kulturplanerna innehåller en kartläggning som är gjord 2017. Det är alltså en färsk kartläggning.

När vi till vardags talar om kultur tänker många av oss i första hand på teater, musik, opera, konst med mera. Att folkbildningen är landets största kulturarena och en stor uppdragsgivare och arbetsmarknad för landets kulturarbetare är kanske något inte alla tänker på.

Jag kan nämna att studieförbunden hade 375 000 kulturprogram med 20 miljoner deltagare år 2016. Folkhögskolorna hade 209 000 deltagare och 4 700 kulturprogram.

Tack vare folkbildningens stora spridning över landet kan folkbildningen säkra tillgången till kultur och kulturkompetens i hela landet och i olika grupper av befolkningen. Detta är inte minst viktigt på landsbygden och i glest befolkade områden.

Samtliga regionala kulturplaner visar att studieförbund och folkhögskolor finns med som samverkanspart eller arrangör inom kulturområdet.

Folkbildningens inriktning mot eget deltagande, amatörkultur och deltagarkultur framhålls också i de regionala kulturplanerna. Folkhögskolornas estetiska utbildningar presenteras både som delar i det regionala kulturlivet och som betydelsefulla för det regionala kulturlivet.

Studieförbund och folkhögskolor hör ihop organisatoriskt med hundratusentals av det civila samhällets organisationer och de samarbetar lokalt med tiotusentals föreningar.

Den här rapporten, som är väldigt intressant och som jag kan rekommendera, tar fasta på att det finns en ambition om ökad samverkan och koordinering mellan olika delar av det regionala kulturlivet och där folkbildningen och civilsamhället ges mer framträdande roller.

Folkhögskolor och studieförbund beskrivs i vissa kulturplaner som en naturlig del av regionens kulturella infrastruktur. Deras betydelse som kulturarrangörer lyfts fram, särskilt på mindre orter och på landsbygden, vilket är väldigt positivt.

Studieförbundens samarbete med och stöd till det lokala föreningslivet framhålls också i rapporten. Dessutom lyfts folkhögskolornas estetiska kurser fram som väldigt betydelsefulla. De fungerar i vissa regioner som ett nav för olika kulturområden. I mitt eget län, Västernorrland, nämns i kulturplanen att en av länets folkhögskolor ska medverka till att utveckla en symfoniorkester för unga. Här skapar folkbildningen förutsättningar för en mycket levande lokal kultur.

Folkhögskolornas estetiska utbildningar och studieförbundens verksamhet inom kulturområdet nämns också som en möjlig samverkanspart inom konstområdet. Det är intressant och spännande. Det är också spännande att folkbildningen verkar ha tagit en egen plats i de regionala kulturplanerna.

Avslutningsvis vill jag säga att den som läser kulturplanerna får en god bild av folkhögskolor och studieförbund. Planerna uttrycker också en hög förväntan på folkhögskolor och studieförbund vad gäller deras medverkan i regionernas mål. På många håll i landet pågår ett arbete där många olika modeller för samverkan mellan det offentliga och folkbildningen prövas. Många regioner ser också ett utvidgat perspektiv på kultursamverkansmodellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Många regioner ser folkbildningens nära relation till det lokala föreningslivet som en tillgång i kulturlivet. Utredaren Thomas Östlund avslutar också rapporten med frågan om huruvida folkbildningen i framtiden har en möjlighet att utveckla en samordnande roll, som ett nav i det regionala ideella kulturlivet.

Jag vill avsluta med ett citat av nämnde utredare, som alltså har skrivit rapporten på uppdrag av Folkbildningsrådet. Han skriver att "den regionala kulturpolitiken befinner sig i utveckling och att kultursamverkansmodellen och de regionala kulturplanerna är centrala faktorer i denna utveckling".

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tacka för en bra debatt så här långt.

Det går bra för Sverige, men än är inte alla människor med. I dag är 250 000 fler i arbete än för fyra år sedan. 250 000 fler människor vaknar varje dag, äter frukost och kan säga till de närmaste "Hej då, vi ses efter jobbet!" eller "Nu drar jag till plugget". Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 15 år. Vi bygger ett kunskapslyft som ger fler möjlighet att delta i det livslånga lärandet med fler platser på yrkeshögskola, satsningar på högskola och inte minst inom folkbildningen.

I dag höjs barnbidraget för första gången sedan 2006, vilket ger tusentals barn och unga och deras familjer en bättre ekonomisk situation. Vi investerar kort och gott i samhället, i fler bostäder, i skolan och i omställningsarbetet. Vi har här i kammaren fattat ett beslut om en historisk ökning av kulturbudgeten med satsningar på mer kultur för fler: satsningar på biblioteken, mer tillgänglig kulturskola samt ökat stöd till den fria konsten och konstutövare.

Vi investerar i varandra, och vi vill mer. Vår modell handlar just om detta: Vi kan om vi vill, tillsammans, göra samhället bättre. En avgörande del i den svenska modellen är just folkrörelserna. I dag riktar vi särskilt ljuset mot idrotten och folkbildningen.

Jag kommer i mitt anförande att ägna en stund åt folkbildningspolitiken. Inledningsvis är det på sin plats att göra en sammanfattning. Under mandatperioden har regeringens politik inneburit ett starkt fokus på folkbildningen. Från 2015 och ända fram till i dag spelar studieförbund och folkhögskolor en avgörande roll för tiotusentals asylsökandes och nyanländas möjlighet att snabbt få grundläggande kunskaper i svenska, en samhällsintroduktion och livsviktiga nätverk i lokalsamhället.

Vi har skapat fler platser på folkhögskolorna inom ramen för arbetet med ett kunskapslyft, och folkbildningen har en plats i arbetet att nå grupper allra längst från arbete och kunskap i särskilda insatser såsom uppsökande verksamhet, läsfrämjande insatser och studiemotiverande kurser.

Fru talman! Om en vecka är det den 8 mars, den internationella kvinnodagen. Ulrika Knutson, journalist och författare, beskriver i boken Kvinnor på gränsen till genombrott på ett fantastiskt vis Fogelstadgruppens framväxt och betydelse i kvinnornas kamp för rättvisa, demokrati och fullvärdigt medborgaskap från tidigt 1920-tal till mitten av 1950-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

1920-talets utmaningar, demokratins genombrott med allmän och lika rösträtt, det moderna samhällets framväxt, snabbt växande städer, fattigdom, arbetslöshet och inte minst hotet från antidemokratiska krafter från både höger och vänster liksom en ny modernitet krävde organisering. Svaret kom att bli folkbildning och bildningsarbete genom tidningsutgivning.

Följande är ett citat från skolans prospekt 1925: "Skolan vill ge sitt bidrag i arbetet för att bakom vårt medborgarskap måtte stå självständiga och ansvarsfyllda människor. Skolan måste arbeta genom att samla människor från olika arbetsfält och livsområden, från landsbygd och städer, till gemensamma studier och ömsesidig utbyte. Den vill söka sambandet mellan handens, hjärnans och hjärtats arbete, mellan hemmets värld och samhället, mellan den enskilde och det allmänna."

Över 2 000 kvinnor hade deltagit under de 30 år skolan fanns. Av grundarna till skolan finner vi två av riksdagens första kvinnliga ledamöter invalda efter införandet av allmän och lika rösträtt 1921. Bland deltagarna vittnar väldigt många om hur folkbildningen gav mod och insikter för att ta steget vidare ut på arbetsmarknaden, frigöra sig från hemmets uppgifter och ta plats i samhället.

"Jag kom till Fogelstad som ingenting - och cyklade härifrån som en människa!" Detta är bara en historia. Folkbildningens framväxt går hand i hand med den svenska demokratins genombrott. Och berättelserna är många.

Folkbildning och bildningsarbete ger människor makt, frihet och verktyg att våga förändra. Därför ska vi satsa på folkbildning.

Fru talman! I dag fyller folkhögskolorna 150 år. Jag har under de senaste veckorna ägnat stor tid åt att besöka folkhögskolor i Stockholmsregionen. Jag har pratat med rektorer, lärare och elever på olika kurser. Det är väldigt svårt att samla intrycken, men jag gör ändå ett litet försök.

Eleverna uttrycker själva att de har funnit sin plats i tillvaron. Det är här allting faller på plats, och behörigheten till högre utbildning eller möjligheten till ett jobb är äntligen inom räckhåll. Många berättar om pedagogiken, de mindre grupperna och inte minst om hur lärarna har möjliggjort en mycket snabbare språkinlärning. Detta är en nyckel till snabbare etablering.

Men folkhögskolorna är inte bara behörigheter och yrkesutbildningar. Många skolor utgör också en viktig kulturinfrastruktur, vilket vi också har hört i tidigare anföranden, där möjligheter ges till alla som vill att ägna tid och kraft åt en hobby eller fritid kan få sitt intresse att växa inom olika inriktningar.

Det finns dock också utmaningar. Många rektorer och lärare vittnar om att folkhögskolorna i dag fångar upp grupper som står allra längst ifrån och behöver allra mest utbildning. Därför välkomnas regeringens förslag om förstärkning av extraplatser, men samtidigt efterfrågas mer och framför allt långsiktiga förutsättningar att arbeta.

Alla dessa erfarenheter och berättelser gör mig övertygad om att vår tids stora utmaningar kommer att behöva en stark folkbildning och en stark folkhögskola i framtiden.

Fru talman! Det går bra för Sverige, men mer måste göras för att möta våra utmaningar. Vi måste nu som då utveckla demokratin. Alla ska ges möjlighet att delta fullt ut. I dag är skillnaden i deltagandet i såväl föreningsliv som demokratiska val väldigt stor mellan olika grupper, stadsdelar och människor från olika bakgrunder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott, friluftsliv och folkbildning

Filterbubblor och nätdebatter innebär att vi alla har ett extra stort ansvar att skilja fakta från känslor och tomma påståenden. Detta kräver både bildning och kunskap.

De nyanlända som har kommit till Sverige de senaste åren har ett stort sug efter att lära sig mer och snabbt få ta del av och bidra till samhället. Det kan vi åstadkomma genom att investera mer och korta etableringstiderna.

Många av våra utmaningar i dag måste vi klara tillsammans. Folkbildningen är en infrastruktur för kultur och demokrati. Den ger människor språk och makt att förändra sina liv.

Fru talman! Jag börjar närma mig slutet. Jag ska rappa på lite grann.

Folkbildningen ska vara fri och frivillig, men vi som politiker har ett avgörande ansvar att stå upp för samhällsstödet. Regeringens satsningar under den här mandatperioden är viktiga som politisk markör, särskilt då regionala och kommunala stöd har minskats under lång tid. Det visar också en politisk vilja att genom folkbildning öka människors möjligheter i livet.

Vi är inne mitt i en valrörelse. Därför vill jag avslutningsvis återanknyta till budgetdebatten i höstas. Det går en tydlig skiljelinje i svensk politik och här i kammaren i synen på stöd till folkbildningen.

Våra satsningar, med mer uppsökande verksamhet för studieförbunden, stöd för vuxna att göra skolarbete med sina barn, språkverksamhet för asylsökande och nyanlända och fler platser på folkhögskolorna så att fler får möjlighet att göra den där livsresan, säger Alliansen tillsammans med SD nej till. Lägg därtill att 10 av 15 kommuner som i dag inte lämnar stöd till folkbildningen styrs av moderater! Det är samma parti som dessutom i sin budgetmotion menar att satsningarna på fler platser i folkhögskolorna handlar om att dölja arbetslöshet.

Och så har vi Sverigedemokraterna, som ser alla insatser för asylsökande och nyanlända som ett hot mot svenskheten, som vill sätta stopp för alla anslag som inriktar sig på uppenbart mångkulturalistisk och politiserad verksamhet och som inte heller vill se en utbyggnad av folkhögskolorna.

Folkbildningspolitik handlar inte om att dölja öppen arbetslöshet eller om att förvägra människor från olika bakgrunder möjligheter i livet. Det handlar om demokrati och om allas rätt att utvecklas och växa som människor. Därför behöver vi en fungerande, långsiktig och kraftfull folkbildningspolitik.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)