Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka.

Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som gör det möjligt att inrätta en ny myndighet för miljöprövningar. Den nya myndigheten, Miljöprövningsmyndigheten, ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna i dag ansvarar för.

Syftet med beslutet är att göra miljötillståndprocesserna mer effektiva, enkla och likvärdiga.

De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli 2027.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 68 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-13

Debatt

2026-06-14

Beslut

2026-06-15

Riksdagens nämnder har lämnat in sina verksamhetsredogörelser för 2025.

Riksdagen beslutade att lägga dem till handlingarna, vilket innebär att ärendena avslutats.

Samtliga redogörelser uppfyller de krav och förväntningar som ställts på nämnderna.

De nämnder som redovisat sin verksamhet är:

• Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
• Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner
• Partibidragsnämnden
• Riksdagens ansvarsnämnd
• Riksdagens arvodesnämnd
• Statsrådsarvodesnämnden
• Valprövningsnämnden
• Riksdagens överklagandenämnd

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag.

I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas.

En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare.

Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål.

Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2025 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under 2025 nyregistrerades 15 429 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 3 700 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas klagomålsärenden som rör Polismyndigheten. Flest klagomål rör fortfarande Kriminalvårdens område. Under verksamhetsperioden besvarade JO 180 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.

Konstitutionsutskottet framhöll bland annat att JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden bör vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning och andra föreskrifter och rutiner. Ombudsmännens uttalanden bör också bidra till att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen. Utskottet betonade betydelsen av att domstolar, myndigheter och andra som utför offentliga förvaltningsuppgifter uppfyller sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen.

Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 1 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-15

Måndagen den 8 juni 2026 Kl. 10.00 Arbetsplenum Nr Anmäld tid (min.) Ackumulerad tid 12 Utbildningsutskottets betänkande UbU26 Ett likvärdigt betygssystem 1 Joar Forssell (L) 8 2 Niklas Sigvardsson (S) 8 3 Patrick Reslow (SD) 8 4 Isabell Mixter (V) 8 5 Josefin Malmqvist (M) 8 6 Niels Paarup-Petersen

Datum

2026-06-08

Riksdagens snabbprotokoll 2025/26:134 Måndagen den 8 juni Kl. 10.00–18.11 Det justerade protokollet utkommer inom tre veckor eller vid den tidpunkt som talmannen bestämmer. Talare som vill göra anmärkningar mot snabbprotokollet ska anmäla detta senast kl. 12.00 den tredje vardagen efter sammanträdet. 1  Justering

Datum

2026-06-08

Interpellation 2025/26:551 Avancerade AI-baserade förarstödssystem i Sverige och Europa av Rashid Farivar (SD) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Utvecklingen av självkörande fordon och avancerade AI-baserade förarstödssystem har under det senaste decenniet accelererat kraftigt. Företag som

Inlämnad

2026-06-07

Besvarare

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Interpellation 2025/26:550 Regeringens ekonomiska politik av Adrian Magnusson (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Regeringen påstår återkommande i sina beskrivningar av den förda politiken att en barnfamilj får drygt 5 000 mer i månaden i år jämfört med 2022. Familjen som det refereras till sägs bestå av

Inlämnad

2026-06-05

Svarsdatum

2026-06-18

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2025/26:549 Barnfamiljernas ekonomi av Sanne Lennström (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) SEB har nyligen presenterat en analys som visar att kostnaden för att ha ett barn från födseln till 18 års ålder nu uppgår till cirka 2,2 miljoner kronor, vilket är en kraftig ökning på senare år. Samtidigt

Inlämnad

2026-06-03

Svarsdatum

2026-08-11

Besvarare

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)

Fråga 2025/26:884 Analytisk dimensionering av Rickard Nordin (C) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Precis som Andreas Carlson beskriver i sitt svar på min tidigare fråga ger Boverkets byggregler i dag möjligheter till analytisk dimensionering för att verifiera att funktionskrav uppfylls när

Inlämnad

2026-06-08

Svarsdatum

2026-06-17

Besvarare

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Fråga 2025/26:883 Delning av information om indragna körkort av Ulrika Heie (C) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Nyligen blev en 14-årig flicka ihjälkörd i Skåne. Den misstänkte föraren, som enligt uppgift lider av en psykisk sjukdom, har tidigare dömts för flera trafikbrott och har haft

Inlämnad

2026-06-05

Svarsdatum

2026-06-17

Besvarare

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Fråga 2025/26:882 Situationen på Migrationsverket av Björn Söder (SD) till Migrationsminister Johan Forssell (M) Enligt en källa till Samnytt har Migrationsverket på senare tid beordrat övertid, kvällsarbete och helgarbete på medborgarskapssidan. Källan beskriver insatsen som mycket ovanlig och menar att den avviker

Inlämnad

2026-06-05

Svarsdatum

2026-06-17

Besvarare

Migrationsminister Johan Forssell (M)

Kammarens föredragningslistor 2025/26:134 Måndagen den 8 juni 2026 Kl. 10.00 Arbetsplenum Justering av protokoll 1 Justering av protokoll från sammanträdet måndagen den 18 maj Meddelande om frågestund 2 Torsdagen den 11 juni kl. 14.00 Anmälan om subsidiaritetsprövning Ansvarigt utskott 3 2025/26:52 Torsdagen

Datum

2026-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan.

Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kirgizistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Avtalet täcker flera samarbetsområden såsom handel, hållbar utveckling och konnektivitet, immaterialrätt, forskning och innovation, utbildning, miljö och klimatförändringar, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och civilsamhället.

Europiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps- och samarbetsavtal med Republiken Kirgizistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 26 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Riksdagen sa ja regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan.

Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Uzbekistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Parterna ska också utveckla en effektiv politisk dialog om alla frågor av gemensamt intresse, inklusive att främja demokrati och stärka civilsamhället.

Europeiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps och samarbetsavtal med Uzbekistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 30 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om Sidas arbete med det humanitära biståndet. Riksdagen har beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen tar fasta på att granskningen belyser centrala frågor om effektivitet, transparens och uppföljning i en verksamhet som utgör en betydande del av Sveriges internationella bistånd.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att det finns utrymme att utveckla Sidas arbete ytterligare i vissa delar, samtidigt som vikten av kvalitetssäkring och efterlevnad av de humanitära principerna upprätthålls. Mot denna bakgrund ser riksdagen positivt på det fortsatta utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för den nya strategin för humanitärt bistånd.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 119 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10