Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa ändringar i utgiftsområden i statens budget.

Beslutet innebär att:

• Utgifter som rör ändamål och verksamheter som avser Gentekniknämnden flyttas från utgiftsområde 4, Rättsväsendet, till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning.
• Utgifter som rör ändamål och verksamheter som avser elsäkerhet och Elsäkerhetsverket flyttas från utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap, till utgiftsområde 21, Energi.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2020 tillsattes 80 kommittéer, vilket är 26 fler än under 2019. De totala utgifterna för kommittéerna var cirka 580 miljoner kronor, av vilka cirka 100 miljoner kronor är utgifter för konsultationer.

Riksdagen noterar att det är en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier anställda vid kommittéväsendet, och att kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om lagstiftningsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: återkom senast den 1 april 2022 med förslag på ändrade sekretessregler och ökade möjligheter för myndigheter att samverka för att motverka exploatering av arbetskraft.

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot arbetskraftsexploatering, att arbetstagare tvingas arbeta under dåliga förhållanden i Sverige. Den övergripande slutsatsen är att insatserna har stora brister. Myndigheter saknar mandat och tydliga uppdrag för att kunna motverka problemet. Riksrevisionen lämnar ett flertal rekommendationer till regeringen och en rekommendation till Polismyndigheten i sin rapport.

Riksdagens tillkännagivande kom från en motion i samband med behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Riksdagen har behandlat skrivelsen En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025. Arbetsmiljöstrategin anger regeringens långsiktiga politiska inriktning för området inom de kommande fem åren.

Strategin innehåller fyra konkretiserade delmål:

• Ett hållbart arbetsliv - alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv.
• Ett hälsosamt arbetsliv - arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande.
• Ett tryggt arbetsliv - ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet.
• En arbetsmarknad utan brott och fusk - en bristfällig arbetsmiljö ska aldrig vara ett konkurrensmedel.

Riksdagen välkomnar att arbetsmiljöstrategin tar ett helhetsgrepp för att fånga upp både nya utmaningar och nya möjligheter som det snabbt förändrade arbetslivet för med sig. Riksdagen välkomnar också att regeringen i strategin ser de olika behov som både arbetstagare och arbetsgivare har och vikten av att hitta en lämplig balans i arbetsmiljöarbetet.

Vidare noterar riksdagen att covid-19-pandemin och dess påverkan på arbetslivet i form av bland annat ökat hemarbete och särskilt utsatta arbetssituationer uppmärksammas i arbetsmiljöstrategin. Riksdagen delar regeringens uppfattning att vissa av de förändringar som pandemin inneburit för vårt sätt att leva och arbeta också kan komma att bli bestående, även om det är svårt att överblicka för stunden.

Riksdagen har också behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete, dödsolyckor i arbetslivet, arbetslivskriminalitet, skyddsombud, Arbetsmiljöverket och arbetstid.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, samt sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

15

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

8, 73 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om exportkontrollpolitiken under år 2020 för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, det vill säga produkter som har en civil användning men också kan nyttjas för militära ändamål. Skrivelsen innehåller en redovisning av denna export under året. Även samarbetet inom EU och andra internationella forum beskrivs. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2020 om strategisk exportkontroll. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Flera lagändringar ska göras för att förebygga våld i nära relationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Besluten innebär att:

• Socialnämnden får som ansvar att arbeta för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende
• Hälso- och sjukvården ska ta barns behov av information, råd och stöd i särskilt beaktande om barnets föräldrar, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med, utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp
• Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska under vissa förutsättningar kunna lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en person, eller en närstående till personen, i syfte att förebygga att det begås ett allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott mot den närstående

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till ett tjugotal förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör

• ta fram och genomföra en nationell strategi för kompetensförsörjning för hälso- och sjukvården
• se över frågan om att minska administrationen i vården och omsorgen
• utreda och se över lagstiftningen när det gäller frågan om tillfällig återkallelse av legitimation eller annan behörighet inom hälso- och sjukvården samt indragning eller begränsning av rätten att skriva ut mediciner.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade cirka 360 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

119

Förslagspunkter

13

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Regeringen bör snarast utreda hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige från bland annat Chile från 1900-talets mitt och fram till idag. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Det har gått tre år sedan misstänkta oegentligheter i samband med adoptioner från Chile första gången 2018 uppmärksammades av nyhetsmedia i Sverige. I Chile pågår en brottsutredning om bortförande av barn och oegentligheter inom adoption. Enligt riksdagen bör regeringen genom en utredning klargöra hur adoptionsförmedlingen har fungerat i Sverige. En sådan utredning bör också få betydelse för hur arbetet med internationella adoptioner bedrivs framöver.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion, vilket annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Riksdagen sa ja till totalt elva tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området vapenfrågor. Uppmaningarna handlar i korthet om att:

• Det bör införas en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden
• Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för vapenlicensärenden
• Det bör skyndsamt göras en översyn av vapenlagstiftningen
• Begreppet "synnerliga skäl" i vapenlagen bör förtydligas
• Licenshanteringsprocessen vid vapenbyte bör förenklas
• Kraven för vapenlicens bör förtydligas
• Kravet på särskilda tillstånd för ljuddämpare bör avskaffas
• Begränsningen av antalet vapen som en jägare får ha, den så kallade vapengarderoben, bör ses över
• Det bör göras en översyn av reglerna för ett europeiskt skjutvapenpass
• Det bör göras en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen
• Tillsynsansvaret för skjutbanor bör utvärderas

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen har behandlat cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som handlar om terrorism. I samband med detta beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör

• ge Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten i uppdrag att samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet
• arbeta för att deltagande i en terroristorganisation kriminaliseras så snart som möjligt
• återkomma till riksdagen med förslag som innebär att sanktionsavgifter införs i säkerhetsskyddslagen
• tillsätta en ny utredning som får i uppdrag att föreslå skärpningar av straffen för terroristbrott.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

27

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Riksdagen sa ja till ett flertal tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om unga brottslingar. Uppmaningarna handlar bland annat om en kartläggning och analys av ungdomsrån och att det måste gå en viss tid av sluten ungdomsvård innan en dömd får permission.

Förslagen om tillkännagivanden kom från motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående utredningar och arbete inom området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

32

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Regeringen har föreslagit en ny lag som ska skydda leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Genom lagen införs ett förbud för köpare med en årsomsättning på mer än motsvarande 2 miljoner euro att använda vissa otillbörliga handelsmetoder mot leverantörer, oavsett hur stor leverantörens omsättning är. Det handlar till exempel om att

• sena betalningar för köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter förbjuds och att betalningar måste göras inom 30 dagar
• sena annulleringar av order förbjuds och de får inte göras med kortare varsel än 30 dagar
• det blir förbjudet för en köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter att ensidigt driva igenom en ändring av vissa avtalsvillkor.

Genom lagändringarna genomförs EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan i den svenska lagstiftningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska utvärdera lagändringarnas konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och producenter i den svenska jordbruks- och livsmedelskedjan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-02

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Riksdagen sa ja till totalt 17 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om straffrättsliga frågor. Uppmaningarna handlar i korthet om

• kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar
• skärpta straff för fridskränkningsbrotten, det vill säga upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott mot en närstående
• skärpt straff för våldtäkt
• skärpta straff för sexualbrott
• ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
• skärpt straff för angrepp på jägare
• stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal
• skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser
• skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet
• skärpt straff för överlåtelse av narkotika
• skärpt straff för brott mot knivlagen
• skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning
• översyn av preskriptionsbestämmelserna, det vill säga reglerna om att straff inte får dömas ut om det har gått för lång tid sedan brottet begicks
• påföljdspreskription, det vill säga reglerna om att ett straff bortfaller om det inte har börjat verkställas inom en viss tid från att domen har fallit
• preskriptionstiden för sexualbrott mot barn
• översyn av vad som ska anses som förmildrande omständigheter
• skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

63

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-06-02

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Riksdagen har behandlat en redogörelse om 2020 års verksamhet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) från OSSE:s svenska delegation, samt en skrivelse från regeringen om OSSE:s verksamhet under andra halvåret 2019 och helåret 2020.

Riksdagen välkomnar att Sverige under OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 enhälligt utsågs till att vara ordförande i organisationen 2021. Riksdagen ser också positivt på att Sverige som ordförande fortsätter att prioritera arbetet för att återställa respekten för de principer som den europeiska säkerhetsordningen vilar på.

Riksdagen noterar bland annat också att den parlamentariska församlingen under 2020 observerade fyra val, att den svenska delegationen deltog i samtliga observationer samt att församlingen på grund av pandemin dock inte kunde observera alla val som man planerat. Arbetet med valobservationer är en viktig beståndsdel i OSSE:s verksamhet och riksdagen ser positivt på att svenska ledamöter fortsätter att delta aktivt i dessa.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 133 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

En ny lag med kompletterande regler om bland annat en nationell myndighet för cybersäkerhetscertifiering, tillsyn, sanktioner och förfarandet vid cybersäkerhetscertifiering införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att den nationella myndigheten för cybersäkerhetscertifiering får ta ut avgifter från tillverkare och leverantörer för sin verksamhet samt besluta om sanktionsavgifter för vissa överträdelser av regelverket. Beslut som fattats av myndigheten eller av annat bedömningsorgan ska även kunna överklagas till en allmän förvaltningsdomstol.

De nya reglerna kompletterar redan befintliga bestämmelser i EU:s cybersäkerhetsakt. Lagen börjar gälla den 28 juni 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksrevisionen har granskat om det är välmotiverat att vissa statliga stöd har ett delat myndighetsansvar och om verksamheten är effektivt organiserad. Ofta är det en och samma myndighet som har ansvar för att pröva ärenden om statligt stöd, fatta beslut och betala ut stödet. I vissa fall är ansvaret för ett statligt stöd delat mellan olika myndigheter. I sin rapport kommer Riksrevisionen fram till att ansvarsfördelningen för flera av de stöd som granskats är väl avvägd och effektiv men att det också finns stöd där det behövs förenklingar. Revisionen lämnar en rad rekommendationer till regeringen som bland annat går ut på att låta en och samma myndighet ansvara för både beslut och utbetalning av visst stöd, istället för ett delat ansvar.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser positivt på att Riksrevisionen har granskat frågan om delat myndighetsansvar för vissa statliga stöd. Riksdagen konstaterar att regeringen avser att delvis vidta åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer och utgår ifrån att regeringen i sin styrning av myndigheterna kommer att arbeta vidare för att främja hög effektivitet i verksamheten och god hushållning med statens medel.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2019 och helåret 2020. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Riksdagen tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser riksdagen, liksom förra året, att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Under 2020 har arbetet präglats av coronapandemin, både när det gäller formerna för samarbetet och det politiska innehållet.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-31

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-03

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket.

Ändringarna som föreslagits är att

• tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning - och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd - ska förlängas från sex till tolv månader
• kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet
• en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd.

Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-31

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

Beslut om framtiden för Bromma flygplats kan tidigast tas när flygbranschen har återhämtat sig efter coronapandemin och det går att göra tillförlitliga prognoser om flygets utveckling. Vidare bör regeringen senast i december 2021 återkomma till riksdagen med en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats för att säkra en framtida tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen sa även ja till ett lagändringsförslag från regeringen. Ändringen innebär att regeringen ska ha möjlighet att besluta att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter för start- och landningsavgifter. Det betyder att avgifterna kan bli högre när klimatpåverkan från flygplanen är större, och lägre om klimatpåverkan är mindre. Flygplatserna som berörs av förslaget är Arlanda och Landvetter flygplats.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

18

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

45, 145 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-28

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

En avgift ska kunna tas ut för att utfärda intyg för godkänd bastjänstgöring för läkare. Dessutom ska regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer under en övergångsperiod kunna ge ut föreskrifter om vilken praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, som krävs för att få legitimation som läkare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet är en följd av att kravet på att läkare ska göra allmäntjänstgöring för att få legitimation tas bort den 1 juli 2021. I stället förlängs läkarutbildningen och blir legitimationsgrundande. I och med att godkänd bastjänstgöring kommer att bli ett krav för att kunna specialisera sig så finns ett behov av att kunna utfärda ett sådant intyg.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-28

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02