Sök

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2018-2020. Utvärderingen är koncentrerad till utvecklingen under 2020 som var ett extremt år på grund av pandemin. Utskottet konstaterar att Riksbanken agerade snabbt och kraftfullt när pandemin började påverka den ekonomiska och finansiella utvecklingen. Banken presenterade på kort tid ett omfattande paket med åtgärder bland annat för att säkra bankernas tillgång till likviditet.

Under året gjorde Riksbanken stora köp av främst privata tillgångar för att pressa ned räntorna. Utskottet utgår från att banken noga utvärderar köpens effekter när pandemin har ebbat ut och presenterar vad utvärderingen visar.

Utskottet konstaterar också att inflationen under 2020 hamnade långt under inflationsmålet på grund av pandemins effekter.

Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-11

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i 2021 års vårproposition.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin väntas ta fart under det andra halvåret 2021, både i Sverige och i omvärlden. Sverige väntas dock befinna sig i en lågkonjunktur och de offentliga finanserna bedöms uppvisa underskott både år 2021 och 2022.

Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens och kommunernas sparande 2021. Den offentliga sektorns finansiella sparande avviker tydligt från det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen anser att avvikelsen är förenlig med de finanspolitiska reglerna men regeringen måste enligt budgetlagen presentera en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att fortsätta arbetet med reformer när det gäller klimatförändringar, kunskapsresultat och likvärdighet i skolan, segregation och brottslighet. Omfattande gröna investeringar ska genomföras, välfärden ska fortsätta att stärkas och skatten på jobb och företagande ska sänkas.

Riktlinjerna bygger på det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade de ärendena.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-11

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Regeringen bör se över hela vårdkedjan i en bred översyn av tvångsvården. Det anser riksdagen och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Att vårda någon med tvång innebär ett stort ingrepp mot den enskilda personen. Det är därför viktigt att vården är god, säker, effektiv och ändamålsenlig. Det pågår sedan en tid tillbaka flera arbeten på olika delar av området, men det saknas en bred översyn av helheten, anser riksdagen.

Enligt riksdagen är det bland annat viktigt att de utredningar som görs är rättssäkra, tillförlitliga och baserade på fakta. Personal inom tvångsvården och inom den närliggande vården och omsorgen bör ha god utbildning och det bör säkerställas att de får regelbunden fortbildning på området. Detta för att kunna fatta väl motiverade beslut om tvångsvård.

Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Riksrevisionen har i en rapport granskat om myndigheternas effektutvärderingar av näringspolitiken håller tillräckligt hög kvalitet. En slutsats är att det finns betydande brister. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att

• myndigheten Tillväxtanalys i högre grad används för att utvärdera effekter av näringspolitiska satsningar
• återrapporter görs i högre grad och med ökad tydlighet
• syftet med uppföljningar av näringspolitiska insatser tydliggörs.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens synpunkter, men framhåller också att den bedrivit ett arbete de senaste åren för att förbättra uppföljningar och utvärderingar av näringspolitiska insatser.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och noterade att det pågår arbete inom Regeringskansliet och myndigheterna med att utveckla metoder och analyser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 53 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Riksrevisionen har i en rapport granskat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och funnit att det inte är helt ändamålsenligt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att

• öka tillförlitligheten i den process som används för att identifiera utsatta områden
• följa upp hur många områdespoliser som fördelas till utsatta områden
• se till att rätt tekniska utrustning finns för att kunna arbeta effektivt i utsatta områden.

I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och bedömer att den är ett värdefullt bidrag för Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden.

Riksdagen instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är värdefull och ser positivt på de åtgärder som regeringen och Polismyndigheten har vidtagit och tänker vidta utifrån Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Svensk lag ska anpassas till två EU-förordningar på det medicintekniska området. Den nya regleringen ska skapa enklare och tydligare regler som ska främja innovation och gränsöverskridande handel, samt garantera patientsäkerheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I sitt förslag gör regeringen bland annat bedömningen att det kan finnas behov av att tillåta återanvändning av medicintekniska engångsprodukter, efter så kallad reprocessing - exempelvis desinfektion eller sterilisering. Det håller riksdagen med om, och delar vidare regeringens bedömning att det är en fråga som regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, bör kunna meddela föreskrifter om.

Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2021, med undantag av lagändringarna för medicintekniska produkter för så kallad in vitro-diagnostik (undersökning av prover från människokroppen) som ska börja gälla den 26 maj 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-09

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om en ny strategi för politiken för alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel om pengar (ofta benämnt med samlingsförkortningen ANDTS).

Riksdagen vill bland annat se en större tydlighet när det gäller regeringens prioriteringar och uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag till en reviderad och förbättrad ANDTS-strategi. I den ska det vara tydligt vilka olika insatser som måste vidareutvecklas och genomföras samt var ansvaret för insatserna ska ligga.

Utöver tillkännagivandet om en reviderad strategi efterlyser riksdagen ytterligare några saker kopplade till strategin och tillkännagav även dessa för regeringen:

• Regeringen bör ge i uppdrag åt Socialstyrelsen att genomföra kartläggningar om missbruk i syfte att förbättra beroendevården.
• I strategins övergripande mål bör hänsyn tas till att olika nikotin- och tobaksprodukter kan orsaka olika stora skadeverkningar.
• Socialstyrelsen bör få i uppdrag att klargöra de gradskillnader av ANDT-produkters skadeverkningar som är vetenskapligt påvisade - bland annat för att ha som underlag vid lagstiftning inom området.
• För att förvalta, kvalitetssäkra och vidareutveckla framgångsrika ANDTS-förebyggande metoder bör det enligt utskottet inrättas ett nationellt kompetenscentrum för prevention.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

31

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

24, 97 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-09

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Sekretess ska inte gälla beslut om stöd till företag vid korttidsarbete, beslut om återkrav av sådant stöd eller beslut om ersättning för kompetensinsatser, som företag som beviljas stöd kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som ska ge allmänhet och medier bättre möjlighet till insyn i ärenden om korttidsarbete.

De nya reglerna börjar gälla från och med den 1 augusti 2021. För beslut i ärenden där ansökan gjordes före den 22 oktober 2020 gäller de nya reglerna från och med den 21 oktober 2021.

Stödet vid korttidsarbete möjliggör för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dem anställda och få stöd för stora delar av kostnaden för detta. Stödformen har använts under covid-19-pandemin för att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-09

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2020. Konstitutionsutskottet, KU, ser positivt på att regeringen sedan flera år tillbaka ger en mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som regeringen har vidtagit efter riksdagens beslut.

Regeringen redovisar att sex uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. KU tar inte ställning till regeringens redovisning när det gäller tillkännagivanden på andra utskotts områden.

KU anser att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Utskottet betonar igen att det är viktigt att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats.

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-09

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Regeringen vill kunna förlänga giltighetstiden för yrkeskompetensbevis för förare som kör tunga fordon i yrkesmässig trafik, som gods- och persontransporter.

På grund av situationen med covid-19 har nödvändiga fortbildningar inte kunnat genomföras och därför riskerar många förare att förlora rätten att framföra sina fordon. Det skulle kunna innebära allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Genom att förlänga giltighetstiden hinner fler genomföra sin fortbildning innan bevisen löper ut.

Genom ändringen får regeringen ett förlängt bemyndigande att meddela föreskrifter om en förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis. En förlängning ska inte få gälla längre än sex månader. Lagändringarna sker genom att en lag om upphävande av ett tillfälligt bemyndigande utgår och ersätts med en ny lag om upphävande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om bland annat drift och underhåll av järnvägar, järnvägens signalsystem, längre och tyngre tåg och vissa säkerhetsfrågor. Anledningen är exempelvis att utrednings- och utvecklingsarbete pågår.

Riksdagen betonar samtidigt att väl fungerande transporter med tåg är viktigt för att nå flera mål om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, minskad klimat- och miljöpåverkan samt färre dödade och skadade i trafiken.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Trafikverkets drift och underhåll av järnvägar. Riksdagen ser positivt på att regeringen bland annat har gett Trafikverket i uppdrag att utreda varför det förekommer så kallad obalanserad budgivning. Det innebär att vissa entreprenörer använder sig av strategier i sin prissättning av anbuden för att maximera sin ersättning i förhållande till mängden utfört arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

40, 159 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förarbevis ska krävas för vattenskoter. Föraren ska ha fyllt 15 år och ha gått en särskild utbildning med godkänt resultat. Den som erbjuder sådan utbildning ska ha tillstånd för det samt stå under tillsyn. Tillstånd, tillsyn och utfärdande av förarbevis ska enligt regeringen hanteras av Transportstyrelsen. Kravet på förarbevis börjar gälla den 1 maj 2022. Regler för utbildare och utfärdare av förarbevis börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen välkomnar reglerna men anser att de är för snävt utformade och inte tar hänsyn till teknikutvecklingen. Vidare är det enligt riksdagen viktigt att man drar nytta av de organisationer och företag som i dag bedriver utbildning för förarintyg för fritidsbåt. Därför riktade riksdagen tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den bör

• införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon utan att lagen ytterligare fördröjs
• se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis
• se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis.

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Titeln undersköterska ska bli en skyddad yrkestitel. Det innebär att bara de med en viss utbildning eller kompetens ska kunna få ett bevis och därefter få kalla sig undersköterska. Den som saknar bevis ska inte få använda en snarlik titel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den som har en tillsvidareanställning som undersköterska när de nya reglerna börjar gälla får använda titeln till juni 2033. Sedan behöver hen ha beviljats ett bevis för att få fortsätta att kalla sig undersköterska. Under samma period ska också den som har studerat enligt äldre bestämmelser kunna ansöka om och få ett bevis.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag efter EU:s marknadskontrollförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att vissa myndigheter får befogenheter att även i fortsättningen utöva marknadskontroll på i huvudsak samma sätt som i dag när EU-reglerna på området ändras. Genom marknadskontroll säkerställer myndigheter bland annat att produkter uppfyller de krav som finns.

Lagändringarna börjar gälla den 16 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att olika arbeten redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om övergripande frågor om hur regelförenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt företagens uppgiftslämnande.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

18

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

22, 80 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Regeringen har föreslagit nya hållbarhetskriterier för biobränslen som används för produktion av el, värme och kyla eller som bränslen i anläggningar av en viss storlek. För att sådana biobränslen ska kunna få ett så kallat hållbarhetsbesked får de inte komma från mark som har stor biologisk mångfald eller stora kollager. Vidare införs särskilda hållbarhetskriterier för skogsbiomassa som används för att tillverka biodrivmedel och biobränslen. Om avfall och restprodukter från jordbruksmark används för att framställa biodrivmedel eller biobränslen ska det finnas övervaknings- eller förvaltningsplaner för att hantera påverkan på marken.

Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om främjande av användning av energi från förnybara energikällor genomförs i Sverige. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021 och andra börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa ändringar när det gäller definitionen av biomassa.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 50 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Riksdagen riktade totalt 12 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i socialtjänst- och barnfrågor. Tillkännagivandena handlar om

• samarbetsmodell vid våldshändelser
• kompetenskrav för socialtjänstens personal
• handledarstöd och introduktionsutbildningar
• evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar
• översyn av anhörigstödet
• sökbara orosanmälningar
• studier angående våld, med mera
• placerade barns skolgång och hälsa
• samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten
• riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga
• barnperspektiv på skyddade boenden
• nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning.

Beslutet om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 460 förslag i motioner, främst från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till pågående arbeten i de frågor som förslagen berör.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

48

Reservationer

71 

Anföranden och repliker

28, 95 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-07

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör polisens verksamhet:

• En beredskapspolis ska inrättas.
• Det bör säkerställas att Polismyndighetens nationella riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar följs i hela landet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 400 förslag i motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag, bland annat på grund av pågående utredningar inom de områden som förslagen berör.

Behandlade dokument

181

Förslagspunkter

63

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-07

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Regeringen har lagt fram ett förslag om att inrätta en ny myndighet - institutet för mänskliga rättigheter. Institutet ska följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Därutöver ska institutet bland annat lämna förslag till regeringen om vilka åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Institutet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 52 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ändamålsenligheten i granskningsnämnden för radio och tv:s granskning av public service, det vill säga Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR).

Granskningsnämnden för radio och tv är ett beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv och har i uppgift att se till att allmänheten får insyn och kontroll i public service, utan att äventyra företagens oberoende. Riksrevisionen har undersökt om nämndens granskning lever upp till höga krav på effektivitet och öppenhet.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att granskningsnämndens ärendehantering och process för anmälan fungerar bra, men att det finns problem med för långa handläggningstider. En plan bör tas fram för att korta tiderna. Vidare anser Riksrevisionen att motiveringarna av nämndens beslut som har fattats av en ordförande, utan nämndsammanträde, bör redovisas mer genomgående. Som helhet bedrivs dock nämndens granskning av public service med hög effektivitet och öppenhet och bidrar till god regelefterlevnad hos public service-företagen.

Riksdagen välkomnar granskningen och förutsätter att regeringen följer upp de rekommendationer som Riksrevisionen har gett till Myndigheten för press, radio och tv. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09