En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga

Fru talman! För tre veckor sedan i dag startade Rysslands rättsvidriga och omänskliga attack på Ukraina. Konsekvenserna känner vi bara delvis till. Bland annat har tusentals dödats, såväl soldater som civila och såväl vuxna som barn. Det sätter såklart saker och ting i perspektiv.

Kriget kommer dock även att påverka världsekonomin för en lång tid framöver. Därför är frågor om vår ekonomi och vårt näringslivsklimat viktiga i detta läge. Regelgivning, vilket är frågan för dagen, är en väsentlig del av näringsklimatet. Näringsutskottets betänkande nummer 16 handlar om regelförenkling för företag. Det kan tyckas vara en fråga som enbart berör några få företagare, men det är inte korrekt.

Fru talman! Det övergripande näringspolitiska målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Förenklingspolitiken är en viktig del i detta arbete. Sverige är i grunden väl rustat efter pandemin och kommer att vara väl rustat när Rysslands krig i Ukraina till slut är över. Det som behövs och kommer att behövas framåt är en aktiv jobbskapar- och tillväxtpolitik, för många av de företag som har övervintrat dessa kriser kommer att vilja och kunna växa.

Här är det viktigt med en klok konjunkturell stimulans men också en klok strukturell politik. Där är jag glad att statsminister Magdalena Andersson så tydligt har deklarerat att vi ska driva på den gröna industriella revolutionen med investeringar i hela landet, fru talman. Så minskas utsläppen, och så hamnar framtidens jobb i Sverige. Även i detta arbete är förenklingspolitiken viktig för att den viktiga omställningen inte ska försenas på grund av reglerna.

Runt om i hela landet pågår just nu den gröna industriella revolutionen med fossilfri stålproduktion, batterifabriker och eldrivna tunga lastbilar. Det minskar utsläppen och ger tusentals nya arbetstillfällen i hela vårt avlånga land. Det här är en klok näringspolitik som leder till tillväxt, och i detta är regelförenkling en mycket viktig beståndsdel. Vi vet nämligen att fyra av fem nya jobb uppstår i små och medelstora företag - och vi vet även att det är de företagen som drabbas hårdast av regelkrångel. Därför är regelförenkling också en del av en aktiv jobbskaparpolitik.

Jag är glad att regeringen arbetar aktivt med just de här frågorna, och det är därför jag och Socialdemokraterna yrkar bifall till förslaget i betänkande NU16 och avslag på motionerna. I grund och botten är vårt företagsklimat viktigt eftersom det skapar jobb och tillväxt i hela vårt land och därmed är med och finansierar både vårt välfärdssystem och vårt samhällsbygge.

Fru talman! Precis som aviserades i budgetpropositionen för 2021 presenterade regeringen i höstas nya mål för förenklingspolitiken. De är nu beslutade. Jag är glad att det finns en kontinuitet mellan de mål som sattes upp 2012 och de som nu är beslutade.

I grund och botten handlar målen om att

reglerna ska vara proportionerliga och bidra till svenska företags tillväxt, konkurrenskraft och omställningsförmåga

regelkostnaderna inte ska öka utan faktiskt minska som andel av bnp och att kostnadsutvecklingen i Sverige ska vara lägre än i vår omvärld

förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare

myndigheters bemötande och service ska vara företagsanpassat och fungerande

den digitala andelen av tjänster gällande företagens kontakter med det offentliga ska öka - detta är mycket viktigt - och att företagen på lång sikt ska kunna lämna en uppgift en gång och på ett ställe.

Detta är i grunden mycket bra politik, även om dessa frågor oftast inte är partiskiljande. Vi måste hålla tillbaka de kostnader som följer av regler. Näringsministrar med olika partinålar har här i riksdagens talarstol talat om förenklingspolitiken och att den måste bidra till att svensk konkurrenskraft stärks.

Regeringens mål är inte bara ord, utan de handlar om att det just nu händer väldigt mycket på det här området. Jag är övertygad om att det exempelvis finns stor potential i digitaliseringen när det gäller just regelförenkling, bland annat genom att verksamt.se utvecklas. Statskontoret har just nu i uppdrag att göra målet om digitalisering mätbart, och myndigheter har redan i dag ett uppdrag att arbeta med digital omställning.

Andra förslag på bättre regelgivning återfinns i mikroföretagsutredningen, som nu har varit ute på remiss. I den finns flera viktiga förslag som är strukturellt viktiga för att förbättra den svenska regelgivningen, bland annat kopplat till konsekvensutredningar men också kopplat till Regelrådets mandat. Det är bra, och det visar att regeringen har insett vikten av regelförenklingar.

Jag tror också att en bättre implementering av EU-regler är en nyckel eftersom en majoritet av regelkostnaderna, eller de tillkommande regelkostnaderna, kommer just från EU-regler. Även här finns det förslag i den nyss nämnda utredningen som har varit på remiss.

Slutligen pågår också arbetet med att underlätta för företagare i kontakten med myndigheter och kommuner. Det gläder mig att arbetet med att korta myndigheters handläggningstider och förbättra kommunernas tillsyn nu bedrivs med kraft. Exempelvis finns det även här en utredning som handlar om miljöprövning, och länsstyrelserna har dessutom i uppgift att förbättra sin myndighetsutövning. Det är viktigt för många företagare.

Sedan vet vi att företagen likafullt uppfattar att reglerna blir fler och mer krångliga och att kostnaderna dessutom ökar över tid. Detta måste vi ta på allvar, samtidigt som vi också måste acceptera att det inte är en lätt fråga. Jag tycker att alliansregeringen 2006-2014 ska ha kredd och heder för att den arbetade så hårt med de här frågorna, bland annat med Maud Olofsson i spetsen. Samtidigt upplevde företagen under den perioden att reglerna blev mer krångliga och att kostnaderna ökade.

Kort sagt: Jag tror att det behöver finnas en politisk enighet här i Sveriges riksdag för att på riktigt komma framåt i de här frågorna.

Olika myndigheter har lyft fram vikten av att göra sektoriella regelöversyner just för att kunna ta bort regler som inte fungerar. Därför är jag glad att regeringen exempelvis har gett Tillväxtverket i uppdrag att se över den samlade regelgivningen inom livsmedelsområdet. Detta kan göra stor skillnad för de företag som är verksamma i den här sektorn.

Det Tillväxtverket ska göra är att löpande genomföra analyser av den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan för att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften eller innovationsförmågan. De ska identifiera brister i tillämpningen och dessutom lämna förslag på förenklingar.

Det finns mycket goda skäl, fru talman, att arbeta strukturellt med de här frågorna och att arbeta med strukturella reformer på det här området. Det handlar till exempel om digitalisering, bättre regelgivning och sektoriella regelöversyner.

Vi vet att förändring i dessa frågor inte kommer genom klatschiga formuleringar här i Sveriges riksdag utan genom hårt arbete långt nere i verktygslådan. Det är viktigare än poppiga förslag om solnedgångsklausuler.

Jag menar att vi ska vara nöjda med de reformer som nu genomförs. Samtidigt måste vi acceptera att mer behöver göras framöver.

Sammanfattningsvis, fru talman, händer det väldigt mycket just nu inom näringspolitiken. De första stegen mot en grön omställning tog vi redan när vi i Sverige gick före med det gröna folkhemmet. Vårt förtroende i omvärlden stärks när svenska innovationer och lösningar exporteras över världen.

Just nu pågår en global klimatkapplöpning där Sverige springer i ledarklungan. Industriklivet och Klimatklivet angav riktningen, som ni vet, och kommer att utvecklas, precis som vår statsminister har sagt.

Sverige ska investera sig ur en eventuell lågkonjunktur i framtiden. Då sker det genom en kraftfull grön återstart av svensk ekonomi. Därför måste arbetet med regelförenklingar fortsatt vara en prioritet.

Det är viktigt, riktigt och nödvändigt att regelkostnaderna minskar, att myndigheternas handläggning i allmänhet och tillsynsprocesserna i synnerhet snabbas på samt att digitaliseringen skyndas på så att företagen kan lämna uppgifter digitalt på en plats. Det här är bra för företagen, för jobben och för tillväxten. Det är, kort sagt, bra för Sverige.

(Applåder)

Fru talman! När kriget pågår i Ukraina behöver vi ändå fortsätta med politiken i vardagen, och det är detta vi gör här i dag.

Vi debatterar en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det måste bli enklare att driva företag. Minskad byråkrati och minskat regelkrångel är nödvändigt. Dessa meningar framstår med all säkerhet som klyschor ute bland företagen i deras vardag, speciellt i ljuset av att svenska företag varje år lämnar in runt 96 miljoner blanketter till 90 olika myndigheter. Några av dessa myndigheter är Skatteverket, Boverket och Statistiska centralbyrån. Utöver detta utövas tillsyn av länsstyrelser och olika specialmyndigheter. Alla dessa kontakter skapar orimliga bördor för våra företag.

Reformen En dörr in, som handlar om att man lämnar uppgifter en gång och att dessa slussas vidare till ansvarig myndighet, är ett steg som är bra. Vi vill att detta ska gälla för fler myndighetskontakter och att målsättningen ska vara att det ska ske överallt.

Något som också verkligen underlättar arbetet för såväl företag som medborgare är digitalisering. Skatteverket är ett bra exempel på hur till exempel deklarationer förändrats över tid.

Vi ser att det finns länder i vårt närområde som är duktiga på detta med digitalisering. I Danmark sker i stort sett all kommunikation mellan myndigheter och företag digitalt. Estland har ett försprång mot oss i Sverige, och vi får gärna ta efter dem när det handlar om regelförenkling och digitalisering. De är värda att titta på.

Sverige behöver växla upp digitaliseringen för att underlätta för företagen och för utveckling och användning av datasystem. Samtidigt måste det finnas en förstklassig säkerhet. Detta är ju nödvändigt. Vi vet att vi har samhällsviktiga aktörer, till exempel Transportstyrelsen och Affärsverket svenska kraftnät, som tidigare orsakat det vi kallar skandaler. Det här får inte upprepas.

Vi tycker att regeringen kan och bör göra mer på detta område.

Företag behöver också söka tillstånd och bygglov samt göra registreringar. Då handlar det om handläggning hos myndigheter. Dessa processer kan dra ut på tiden, begränsa företagen och förhindra eller omöjliggöra för dem att komma framåt när de så behöver.

Vi har riktat tillkännagivanden om detta längs vägen. Dessa sega och utdragna processer blir hinder för företagen. Medan regeringen anser att dessa tillkännagivanden är slutbehandlade menar vi att de grundläggande problemen med långa handläggningstider kvarstår, bland annat när det gäller miljötillstånd. Det kan ta tio år innan det är klart. Detta är kostsamt, och det är helt orimligt att man inte får besked.

Dessutom är det inte rätt att företag ska behöva gå igenom processer som de lägger mycket kraft och tid på utan att det finns klara och tydliga regelverk.

I går lyssnade jag tillsammans med andra på Karin, som har ett företag som vill utveckla sin verksamhet inom skogsindustrin. Vid ansökan till länsstyrelsen skulle hennes företag komplettera med 3 000 sidor. Svaret de fick gällande vad de behövde göra med sin verksamhet var väldigt luddigt. Det handlade om att de behövde byta miljö. Företaget skulle hitta alternativ till lokalisering.

Karin sa att de inte begriper svaret de fått från länsstyrelsen. Hon sa att de har försökt och att de har berättat att de inte klarar av att svara på frågan.

Företaget självt, som föreslås byta lokalisering, har köpt upp fastigheter i sitt närområde för att inte påverka omgivningen. De mäter hela tiden för att hålla den nivå som de behöver hålla för att inte komma över de mätbara tal som finns att jämföra sig med. Detta är ett företag som vill jobba med hållbarhet.

De fick till slut avslag. Detta innebär att företaget inte kan skapa mer tillväxt och att de inte kan anställa fler personer, vilket de skulle önska.

Som jag ser det måste det finnas klara och tydliga direktiv till länsstyrelserna om hur man ska agera. Det här är ett typexempel på hur det inte får gå till.

När man dessutom får kompletteringar att göra under det som i folkmun kallas jullov eller semestrar kan var och en förstå att detta är organisationer som är underbemannade på grund av att folk har ledigt. När man då ska anlita hjälp för att klara av att skriva dessa handlingar finns det färre människor som kan utföra detta. Man ska inte behöva lägga tid på det här.

Tillsyn och tillståndsprocesser är också förknippade med avgifter. Det är vanligt att totalsumman för det offentliga används och att parametrar utanför själva kostnaden kan tillkomma för företagen. Ett sådant exempel är omsättningen. Skattebetalarna ska inte behöva bekosta den pengasumma som är reglerad på avgiftssidan och som man får betala in som företagare.

Det finns också en risk att skötsamma företag betalar mycket fastän de har liten påverkan, medan andra företag påverkar mycket men orsakar stora kostnader för samhället. Därför vill vi underlätta genom att ha en självkostnadsprincip - den enskilde betalar för den tillsyn han eller hon får snarare än ett snittpris.

Som vi hört tidigare bedrivs tillsynsverksamhet av såväl kommuner som länsstyrelser och statliga myndigheter. Det finns skäl att se över hur de i större utsträckning kan arbeta tillsammans för att gemensamt hitta kvalitet och service för företagen. Ett sådant exempel är när flera aktörer är inne i livsmedelsbranschen. Restaurangnäringen får ofta träffa olika myndighetskontakter.

Jag vet från besök i till exempel Växjö att de har ett system med en väg in - entreprenören träffar alla myndighetsdelar samtidigt för att underlätta arbetet. Jag vet också att det finns företag som har verksamhet i andra kommuner än Växjö och som berättar om en helt annan sida där det blir långvariga processer.

Vi bör använda de goda exemplen i vårt land för att lokalt underlätta för företag att skaffa jobb och växla upp sina verksamheter.

Fru talman! För nästan precis ett år sedan, i april 2021, presenterade Tillväxtverket sin slutrapport om mål för förenklingsarbetet i centrala myndigheter. Rapporten visar att utvecklingen av handläggningstider och kundnöjdhet inte går i den riktning som man skulle önska. Det skickar signaler om att det som görs inte leder rätt. Då behöver man också ta ett omtag om styrningen från regeringens sida.

Detta för mig in på att det är viktigt med service till vårt näringsliv och viktigt att det är förutsägbart. Därför föreslår vi moderater tillsammans med Kristdemokraterna att myndigheter ska arbeta med förutsägbarheten, så att företagen möter en servicegaranti gällande en kort, effektiv och rättssäker tillämpning. Vi vill att det tydligt ska framgå vad sökande företag ska kunna förvänta sig när det gäller tydligt definierade och tidsatta garantier avseende handläggning och beslut.

Moderaterna vill motverka överimplementering av EU-lagstiftning. Därför vill vi se ett implementeringsråd eller liknande inom Regeringskansliet, som får till uppgift att granska och brett bedöma konsekvenserna av genomförande av EU-lagstiftning och att bevaka att företagen inte får nya betungande regelbördor att hantera. Vi vill att detta implementeringsråd också ska ha till uppgift att säkerställa att EU-reglerna innebär minimala kostnader för företagen.

Vi önskar också se en gemensam webbplats där expertyttranden från inte minst Regelrådet samlas och publiceras. Vinsten med detta är att man kan ge olika intressenter i samhället möjlighet att lättare nå relevant material och att man kan ge en bättre bild av nya förslag som kan komma att påverka företagen. Samtidigt kan det vara en väg för företag att utöva inflytande över utformningen av ny lagstiftning.

Fru talman! Att minska regelbördan innebär inte bara att lämna konkreta ändringsförslag. Det innebär också att det efter en tid är viktigt att utvärdera beslutade regelverk, så att det blir en uppföljning av om de ger god och önskad effekt. Därför är det viktigt med ett systematiskt arbete med regler och regelförenklingsåtgärder. Hur detta ska lösas kan se olika ut, men en aspekt är att det måste finnas kontrollstationer.

Vårt näringsliv behöver inte mer av tung byråkrati. Vi välkomnar den förenklingsskrivelse som regeringen kommit med, men den saknar direkta åtgärder för hur målen ska nås. Man behöver se över detta med processinriktade åtgärder och se till att man inte överimplementerar. Det ska vara tydliga och mätbara mål. Syftet ska vara att minska krångel och kostnader.

En samlad central samordningsfunktion på Regeringskansliet skulle göra detta. Konsekvensutredningar och systematik i arbetet skulle stärka ägandet i frågan. En annan åtgärd skulle vara att regeringen årligen i en skrivelse återrapporterar till riksdagen, som ska se på de här målen, om hur arbetet fortskrider. Jag anser att solnedgångsklausulen - en regel in och en regel ut - fyller en funktion. Den är inte bara populistisk, som hävdades av en tidigare talare, socialdemokraten Mathias Tegnér.

Vi vill också från vår sida se på regulatoriska växthus och sandlådor för nya innovationer och försöksverksamheter med begränsning i tid och rum. Tanken med sådana är att utveckla teknik och regelverk parallellt för ett tryggare och snabbare lärande. Detta arbetssätt används i länder som Singapore, Sydkorea och Tyskland som ett strategiskt verktyg. Det har visat sig att ny teknik fastnar i systemen när den kommer ut i vårt land. Man stöter på patrull då nya frågor inte passar in i de redan utformade mallarna.

Därför, fru talman, behöver det bli tydligt att vi kan konkurrera med hjälp av en effektiv statsapparat som har kontakter ut till myndigheter, kommuner och länsstyrelser. Vårt näringsliv ska kunna jobba med innovation. Nya saker ska bli en del av det vardagliga arbetet. Näringsliv och offentlig sektor ska båda kunna bidra till och delta i utvecklingen av vårt näringsliv.

Jag står självklart bakom alla våra moderata reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 10.

Fru talman! I dag debatterar vi NU16, ett betänkande som fokuserar på regelförenklingar för företag. Vi i Sverigedemokraterna har sedan ett antal år tillbaka tagit på oss en ledande roll i riksdagen för att lyfta fram regelförenklingsfrågorna. Vi var bland annat först ut med en renodlad regelförenklingsmotion. Den som läser våra förslag där kan snabbt notera att det är konkreta och handfasta förslag vi lägger fram.

Kopplat till hur högt Sverigedemokraterna värderar regelförenklingsfrågan och regelförenklingsområdet har vi i detta betänkande inte mindre än tio reservationer, men för tids vinning väljer jag att yrka bifall endast till Sverigedemokraternas reservation nummer 11, som jag avser att prata lite ytterligare om.

Fru talman! Vill man skapa tillväxt och stärka konkurrenskraften för svenska företag utgör arbetet med regelförenkling sannolikt de lägst hängande frukter vi har att tillgå. För regeringen är det inte budgetpåverkande alls att ta bort regler som i efterhand inte visat sig ha tillräckligt hög måluppfyllnadsgrad i förhållande till kostnaderna för våra företag. Trots detta är det generellt sett ett påfallande långsamt arbetstempo i dessa frågor. Som tidigare debattörer varit inne på upplever företagen själva att regelbördan snarare går åt motsatt håll.

Kanske följer detta den enkla logiken att det som politiker är roligare att föra in saker än att plocka bort saker. En annan delförklaring är nog tyvärr att många politiker drivs av en tillväxtfientlig agenda - man tror sig rädda världen med allsköns nya regelbördor.

Regler för företag är lite grann som arsenik - i små mängder ganska harmlösa, men i större mängder direkt dödliga. Trots detta är det som sagt många företag som har det extremt tufft, inte minst nu kopplat till den pandemi som vi är på väg ur och kriget i Ukraina. Här måste vi steppa upp.

I den här skrivelsen, som i alla fall till viss del ligger till grund för det betänkande vi i dag debatterar, radas det upp ett antal mål om att regelverken ska främja svenska företags tillväxt och konkurrenskraft, att handläggningstiderna ska minskas och en del annat. Det är jättevackra ord, men det är just bara ord tills man sätter detta i verket. Det här är också ord som har sagts av tidigare regeringar, egentligen oavsett färg. Likväl upplever företagen själva som sagt att utvecklingen snarast går åt andra hållet.

Då är frågan hur man går från ord till handling. Hur gör man skillnad på riktigt, så att det blir mer än de här skrivbordsprodukterna? Jag och Sverigedemokraterna har under ett antal år framhållit ett koncept för att systematisera regelförenklingsarbetet. Där får näringslivets parter tydligt vara med och bidra till agendan. Ett sådant systematiskt arbete bör ta utgångspunkt i följande tre steg:

De svenska näringslivsorganisationerna får möjlighet att, lämpligtvis med Näringslivets Regelnämnd som samordnande organ, årligen inkomma med en skrivelse till regeringen där man redogör för vilka regler man önskar förändra, förenkla eller ta bort och i vilken prioritetsordning det ska ske. Näringslivet får därmed vara med och sätta agendan.

Regeringen hänvisar därefter förslagen till ansvariga departement eller myndigheter och ger dessa i uppdrag att återkomma till regeringen med en skrivelse om vilka förändringar de skulle vilja se på respektive områden och hur man ska gå vidare med de förslag som framförts av näringslivet.

Regeringen tar denna skrivelse till oss här i riksdagens kammare, så att vi kan ta ställning till om vi är nöjda med regeringens förslag på förändring eller avsaknad av sådana.

Ett sådant system menar jag blir en rejäl blåslampa mot oss politiker att verkligen jobba med de här frågorna. Vill man Sverige väl torde inte detta vara något stort problem. Vad väntar vi egentligen på? Det här förslaget kan införas mer eller mindre omedelbart och skulle ge rejält plus i statskassan.

Jag yrkar återigen bifall till vår reservation nummer 11.

Fru talman! Jag tackar Josef Fransson för anförandet.

Jag har ett par frågor kopplat till anförandet, och en eller två synpunkter.

När det gäller den retoriska frågan "Vad väntar vi på?" är svaret att vi inte väntar på någonting. Precis som jag anförde tidigare arbetar regeringen just nu i ett högt tempo för att skapa förändring.

Man behöver fundera på hur förändring skapas i verkligheten. Som jag tidigare sa är vår syn att det som behövs är strukturella förändringar som på riktigt påverkar företagen och inte poppiga anföranden här i talarstolen.

När det gäller målen, som ledamoten avfärdade som en pappersprodukt, vill jag påpeka att om man tror på målstyrning är målen en viktig del för att skapa förändring. De kommer inte heller att vara bara en pappersprodukt, för flera myndigheter har fått i uppdrag att göra målen konkreta så att man kontinuerligt kan följa upp regelförenklingsarbetet. Så skapas förändring på riktigt.

Varför avfärdar ledamoten detta arbete som är viktigt, riktigt och nödvändigt?

Min andra fråga rör Sverigedemokraternas hemmasnickrade förslag om en ny regelgivningsprocess. Något den liggande utredningen har påpekat är att Regelrådet behöver få mer kraft, men med ert förslag får rådet mindre kraft och ersätts med Näringslivets Regelnämnd.

Ser ni inte samma risk som flera utredningar, att detta snarare leder åt fel håll och inte ger den effekt ni vill ha?

Fru talman! Varför tar jag inte regeringens ambitioner på allvar och kallar dem en pappersprodukt? Jag hoppas verkligen att det inte stannar vid en pappersprodukt utan att man fullföljer detta. Men som så många gånger annars under valår lovar Socialdemokraterna mycket, och sedan blir det fyra år till när det kanske inte händer så mycket. Motbevisa mig gärna!

Jag fick också en fråga om vår så kallade hemmasnickrade modell för regelförenklingsarbetet. Det är en del i en reservation. Som jag sa har vi tio olika reservationer i betänkandet.

Mathias Tegnér gjorde gällande att NNR skulle få mer makt - ja, absolut, som samordnande instans. Regelrådet har en helt annan och mer myndighetsliknande funktion.

Vi har faktiskt en reservation som säger att Regelrådets organisation ska stärkas, bland genom att man lägger Regelrådet under Statsrådsberedningen så att rådet är med i ett tidigt skede när nya regler ska tillkomma.

Fru talman! Jag tycker att svaret delvis visar på den poäng jag försökte göra gällande att det är viktigt att vi arbetar brett och att vi inte hemfaller åt populism.

Det är riktigt att Sverigedemokraterna har en reservation om Regelrådet. Det finns en utredning som har tittat på Regelrådets roll, och de förslagen har varit ute på remiss. Jag tänker att det är klokt att använda de expertmyndigheter vi har och att använda de offentliga utredningar som görs och därefter fatta beslut om vilka förändringar vi ska göra. Det blir bättre politik, och det blir bättre förändringar i verkligheten.

Vad gäller att socialdemokratin skulle vara tillväxtfientlig eller mest prata, som jag tror att ledamoten sa, vill jag gå tillbaka till något jag nämnde. I internationella index hamnar Sverige alltid på tio-i-topp över länder med starkast konkurrenskraft. Sedan EU införde en rankning över innovationskraft har Sverige prenumererat på förstaplatsen. Är det några som inser att det finns en koppling mellan jobb, tillväxt och framgång är det socialdemokratin.

Socialdemokratin är en frihetsrörelse, och frihet kommer med arbete. Därför är dessa frågor extremt viktiga för oss.

När vi ändå touchar EU och regelförenkling finns det en stor fråga som åtminstone tangerar detta område. Det handlar om Sverigedemokraternas vacklande inställning till EU och den inre marknaden.

Vi vet att svensk ekonomi är extremt beroende av vår exportmarknad. Nära 1,5 miljoner svenskar går till jobbet tack vare exportmarknaden, och 70 procent av vår export går till EU:s inre marknad.

Ser inte ni att det finns ett problem med er vacklande inställning till EU och EU:s inre marknad? Det leder till regelkrångel för företagen och till arbetslöshet.

Fru talman! Jag delar över huvud taget inte ledamotens uppfattning om att vi vacklar när det gäller Sveriges deltagande på EU:s inre marknad. Möjligen gjorde vi det tidigare, men efter det senaste EU-valet är vi tydliga förespråkare av att Sverige ska vara en del av den inre marknaden. Vi vacklar inte alls.

I mitt huvudanförande sa jag att det finns tillväxtfientliga politiker. Jag pinpointade ingen särskild, utan den som känner igen sig får gärna ta till sig det. Det kan vara enskilda politiker, men det kan också vara partier som jag har tittat särskilt på.

Men jag vet inte om jag kan hålla med om att Socialdemokraterna är särskilt tillväxtvänliga, åtminstone inte i dessa tider. Nu ser vi en lång rad näringar gå på knäna, delvis på grund av kriget i Ukraina men också på grund av politiska beslut som drivit upp bränslepriserna till 23 kronor för bensin och 28 för diesel. Det är medvetna beslut av Socialdemokraterna som gör att transportnäringen går på knäna och måste höja sina priser, vilket går hela vägen ut till handeln och påverkar en lång rad näringar på ett mycket destruktivt sätt. Det påverkar också inflationen, och där vet vi inte var det slutar.

Just nu är jag inte särskilt imponerad av Socialdemokraternas tillväxtpolitik.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 39 under punkt 18 - även om jag såklart står bakom alla Centerpartiets reservationer.

Låt mig börja med ett lokalt exempel hemifrån Malmö. Där jag bor ligger ett trädgårdscenter. Det är ett fantastiskt ställe som är med i en liten bok om de konstigaste ställena i Skåne, och det är värt ett besök om ni kommer till Malmö. I trädgårdscentret har de bänkar där man kan sitta och titta på sköldpaddor, palmer med mera, och jag frågade därför om de inte borde servera kaffe. De svarade: Vi försökte, men vi orkade inte. Det var för besvärligt.

Det här trädgårdscentret har funkat bra i många år, men eftersom Sverige är så regeltungt blir det för besvärligt för dem att servera kaffe. Alla nivåer - stat, region och kommun - har varit med och skapat en värld där det är så besvärligt att servera kaffe att etablerade företagare ger upp.

Detta är bara ett litet exempel på att kampen för att enklare regler inte är slut, och det räcker inte att vi har regelnämnder etcetera. Det behövs en modern, effektiv och ändamålsenlig politik för regelförenkling i vårt land.

Det är bra att regeringen nu äntligen lägger fram sin uppdaterade regelförenklingspolitik för att skapa bättre förutsättningar för företag, myndigheter, entreprenörer etcetera att skapa tillväxt i samhället. I grunden handlar det om Sveriges konkurrenskraft och skaparförmåga.

Från Centerpartiets sida är regelförenkling en helt central fråga och har varit det länge. Som min kära kollega Mathias Tegnér sa här tidigare är det många som har pratat om regelförenklingar här i kammaren. Men nu är det ju så att det inte är prat utan handling som faktiskt gör skillnad.

Under Alliansens regeringsår kan vi konstatera att det var på Centerpartiets departement, Näringsdepartementet och Landsbygdsdepartementet, som det kom regelförenklingar. Omkring 30 procent av reglerna togs bort. På de andra alliansstyrda departementen gjordes inget, och när Socialdemokraterna tog över Näringsdepartementet ökade regelbördan igen.

Detta är den verklighet som Sveriges företagare behöver förhålla sig till. Som vi hörde innan - jag tror att det var Mathias Tegnér som sa det också - kommer frihet med arbete; det är mycket, mycket fint! Då vill jag uppmana till att det är dags att arbeta lite hårdare för svenska företagares frihet genom att förenkla reglerna ännu mer.

De fem mål som näringsministern nu presenterar i regeringens skrivelse är jättebra, men det räcker inte. Vi vill se tydligare reformer som snabbt kan omsättas i handling. Vi har 15 förslag för att underlätta för myndigheter och näringsliv i motionen som heter Regelförenkling för bättre styrning, service och ökat företagande. Vi känner regeringen väl; man får gärna kopiera förslagen!

Att minska regelbördan för det svenska näringslivet är prioriterat för Centerpartiet. Servicekulturen hos svenska myndigheter är på många ställen god men måste utvecklas och förbättras. Det finns såklart förebilder. Bland annat Skatteverket har jobbat på detta med stor framgång sedan många år tillbaka och åtnjuter därför också ett större förtroende hos allmänhet och företagare överlag, även om det finns saker även där.

Inställning, bemötande och kundfokus är lika viktigt som själva regelverken, processerna och handläggningsrutinerna. Det handlar alltså inte bara om regler, utan det handlar också om vilken typ av signaler som skickas ut från regeringen när man arbetar. Det handlar om ledarskap, styrning och tillämpning, och där måste regeringen stärka arbetet. Jag kan säga att jag blev glad att höra att Ann-Charlotte Hammar Johnsson delar Centerpartiets syn på vikten av digital kommunikation mellan myndigheter och av att både skärpa och förbättra den.

Fru talman! Regelgivning är ett av de viktigaste medel som regeringen och riksdagen använder för att styra mot olika politiska målsättningar inom många olika områden. Statliga ingripanden i form av regleringar och andra åtgärder sker ofta i syfte att antingen korrigera ett uppfattat problem, förebygga att problem uppstår eller uppnå en från ett samhällsperspektiv önskvärd situation eller utveckling.

Gör man regelverken rätt kan de bidra till att skapa gemensamma spelregler, ge förutsättningar för en önskvärd ekonomisk utveckling och uppnå långsiktiga konkurrensfördelar och ibland en bättre marknad. En bra marknad är ju inte frånvaron av regler utan existensen av bra regler, och i dagsläget är det inte alltid så att de regler vi skapar medför en bättre marknad. Ibland gör de faktiskt marknaden sämre. Det är också värt att ta med. Man måste såklart väga de olika målen mot varandra.

Regeringens nya förenklingspolitik har länge varit efterfrågad av näringslivet. Enklare regler hamnar år efter år i topp på de listor där företagen berättar om vilka hinder som finns för tillväxt och effektivitet. Det är därför bra att vi har ett högre reformtryck nu.

Inom januariavtalet drev Centerpartiet också fram utredningen om mikroföretagande och en modernare bokföringslag, som också ger mycket viktiga inspel till hur enskilda lagar kan ses över och regelverk förbättras. Där finns såklart även omfattande och djuplodande förslag om hur själva processen kring regelförenklingsarbete kan moderniseras. Det är viktigt att den utredningen tas med och ger avtryck i det pågående politiska reformarbetet. Det är också en liten uppmaning.

Herr ålderspresident! Centerpartiet har också i sin budgetmotion för 2022 tydligt aviserat att det ska finnas pengar för att driva en offensiv regelförenklingspolitik. Det är viktigt. Det räcker inte bara med att säga att man vill ha det; man måste också skicka resurser dit. Det har vi som enda parti, tror jag, gjort i vår budgetmotion.

Vi vill se en förstärkning av Regelrådet, som är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och vars ledamöter utses av regeringen. Rådet har till uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar av författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag - jättekomplicerat, men basalt sett är det jätteviktigt, eftersom det är där man kommer med inspel till hur reglerna kan bli bättre och om nya regler är bra eller dåliga. Det måste förstärkas så att de får bättre resurser.

Centerpartiet vill också se ytterligare resurser till Regeringskansliet så att dessa frågor prioriteras. Det är väl inte så ofta Centerpartiet vill skicka pengar till socialdemokrater, så man kan ju fundera på hur viktigt det är.

Det är också klokt, menar vi, att sätta en struktur för hur processerna kring regelförenklingsarbetet ska se ut i framtiden. Här finns mycket inspiration och kunskap att hämta från den utredning jag nämnde tidigare kring bland annat mikroföretagande. Det handlar om förstärkt rådgivning och uppföljning kring myndigheternas regelförenkling - en bred analys, sammanställning och utvärdering kring de senaste tio femton årens regelförenklingsreformer. Vi måste kolla om det faktiskt har blivit bättre. Rimligen ger regeringen lämplig myndighet eller annan aktör detta i uppdrag - ett litet tips till regeringen och dess företrädare.

Sammanfattningsvis, herr ålderspresident: Även om vi måste ägna tid åt kriget i Ukraina, pandemin och mycket annat som kan kännas väldigt stort är frågorna kring företagsklimat och hur vi gör det enklare för företagen oerhört viktiga och centrala för vårt välstånd. Det är i de små friheterna och förenklingarna som vi faktiskt skapar förutsättningar för ett starkare land ute i vardagen, i hela landet.

En förstärkning av Regelrådet, bättre regelsamordning inom Regeringskansliet, en systematisk utvärdering och uppföljning av det arbete som har gjorts med regelverken samt självklart högre krav på både regeringens och myndigheternas arbete kring regelförenkling är några av recepten för att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Herr ålderspresident! Jag tror inte att någon riksdagsgrupp har varit med om så många olika globala kriser som vi har fått vara med om nu. Jag fick en fråga från en medlem om vi jobbar som vanligt. Svaret är ja - och nej. Dels jobbar vi aktivt med att stoppa invasionen av Ukraina, dels försöker vi att fortsätta jobba med att driva Sverige mot omställningen för att stoppa klimatkrisen och stärka samhället så att det blir mer rättvist och demokratiskt.

Det är inte lätt att prata om andra ämnen när allt detta händer i vår omvärld. Men vi måste fortsätta, och jag går därför vidare till ämnet för dagens debatt.

Den största drivkraften för företagaren är att utveckla och driva sin verksamhet framåt. En företagare vill inte lägga mer tid än nödvändigt på administration bestämd av de lagar och regler samhället sätter upp. De lagar och regler som finns ska hjälpa företagen att utvecklas och expandera men också främja klimat, miljö och konsumenters och arbetares rättigheter. Det är klart att detta inte ska kännas som ett hinder.

Det är regeringens ansvar att göra en systematisk uppföljning av regelförenklingsarbetet. Den uppföljning som hittills genomförts visar inte att den administrativa bördan har minskat, snarare tvärtom. Med detta följer kostnaderna.

Vi kan konstatera att en del av administrationskraven kommer från EU:s krav, som på vissa områden har ökat genom åren. Här vill jag uppmärksamma småföretagens och ensamföretagarnas situation. De har i princip samma lagar och regler att följa som de större företagen men mindre resurser att lägga på administration.

En sak som har förbättrats - och jag tror att många uppskattar det - är förenklingen i inlämnandet av information. Där har myndigheternas digitala tjänster spelat roll. Det sparar tid och pengar för både företag och myndigheter. Jag kommer ihåg en lantbrukare som beskrev hur regelbördan ökat, i vissa fall förståeligt, i vissa fall inte helt anpassat. Men det som orsakade mest huvudbry var att behöva lämna in samma uppgifter till olika myndigheter samt att myndigheterna inte koordinerade sina granskningar av verksamheten. Det krävde tid och kunde i vissa fall vara utmattande.

Det kan också handla om företagaren i orten som jobbar 24:7 för att få ihop till sitt uppehälle och måste hinna med de administrativa uppgifterna när han eller hon väl kommer hem.

Jag tror att deras upplevelser stämmer bra överens med många småföretagares upplevelser i vissa branscher. Och detta är något som vi absolut kan göra någonting åt. Det handlar om ekonomi, företagares välmående och möjligheter att driva verksamheten framåt.

I fråga om detta har regeringen lagt fram fem mål för regelförenklingen, mål som Vänsterpartiet ställer sig bakom.

För det första: Regler ska utgå från proportionalitet och utformas så att de bland annat främjar företagens konkurrenskraft och förmåga att driva fram innovationer och ställa om.

För det andra: Kostnaderna som skapas på grund av administrationen ska minska.

För det tredje: Handläggningstiderna ska bli kortare och mer transparenta.

För det fjärde: Bemötande och service från myndigheter ska anpassas efter företagen.

För det femte, men absolut inte oviktigast: Andelen tjänster för företagens kontakter med det offentliga som är digitala och andelen enskilda ärenden som kan hanteras digitalt ska öka i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter. Det långsiktiga målet är att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe.

Det ska vara enkelt, och det digitala ska underlätta. Vi kan hitta vägar framåt för att förenkla för företagare samtidigt som vi driver fram miljö och klimatlagar. Det skapar förutsättningar för framtidens företagsliv.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 32 som handlar om solnedgångsklausuler.

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi betänkandet En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga. Jag skulle vilja säga att detta betänkande skulle kunna ha betydelse för så många. Vi har hört att detta riktas till alla våra företag, stora som små. Framför allt skapas fyra av fem jobb av små och medelstora företag. Och vi får aldrig glömma att varenda skattekrona, som också går till vår gemensamma välfärd, skapas av företagen. Här behöver alltså vi från politikens sida verkligen steppa upp.

I skrivelsen kan vi ta del av att regeringen har justerat målen för förenklingspolitiken. Det är bra att det är övergripande. Men det duger inte. Det finns en hel del att efterlysa. Det finns inga delnivåer, inga riktmärken och inga verktyg, och det anges inte hur dessa mål ska nås. Målen behöver kompletteras med detta.

Vi har också kunnat ta del av den förenklingsresa som dåvarande näringsminister Ibrahim Baylan avslutade för snart två och ett halvt år sedan. Då hoppades näringslivet att detta skulle ge resultat. Här skulle lösningar komma, och här fanns det politiker som faktiskt lyssnade.

Två och ett halvt år senare ser vi hur utvecklingen har gått. Det tar för lång tid. Näringslivet har inte råd att vänta, speciellt inte under pandemin. Regelbördan är nämligen någonting som hämmar utvecklingen och tillväxten. Det fanns nog mycket som kunde ha gjorts mycket tidigare.

Ibland får man höra berättelser om hur verkligheten ser ut. Jag ska därför läsa ett utdrag från en insändare i Norrtelje Tidning strax före jul. Det är Linda Sandberg från Roslagens Helikopterflyg AB, som också är ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté, som har skrivit den.

"Det lackar mot jul och visst händer det att vi företagare, liksom barnen, skriver på våra önskelistor. På min lista står en minskning av regelbördan överst. Att administrera regler tar massor av arbetstimmar och kostar oss stora mängder pengar."

Hon fortsätter: "Detta är dessutom en fråga som vi inom näringslivet påtalat i många år och de flesta politiska partier håller med om att regelverken borde bli bättre och enklare. Ändå händer ingenting, i alla fall inte i en positiv riktning."

Vidare skriver hon: "Näringsministern arrangerade en förenklingsresa i Sverige och skulle lyssna av företagens önskemål, men ingenting vettigt kom ut av det. Nu finns det en färdig utredning med förenklingsförslag och än så länge har vi inte sett några tendenser till att det skulle förbättra situationen för oss företagare.

Så av tomten i år önskar jag mig en rejäl rensning i regelrabatten, så att vi småföretagare kan få fira jul med familjen i lugn och ro."

Ska man behöva vänta på att tomten ska komma innan en förbättring sker, då får man nog beväpna sig med lite tålamod. Ett bättre alternativ, som vi ser det, är att jobba för ett maktskifte. Det kan vi få före jul.

Vårt land behöver en regering som faktiskt inser att näringslivet är en motor för välfärden. Vi anser att man behöver ha en sammanhållen handlingsplan med tydligt mätbara mål och att regelbelastningen måste minska.

Jag ska gå in på några av dessa delar. När det gäller regelbelastningen är det många som ofta säger: En regel in och en regel ut. Detta för att vi ska kunna nå någonstans. Men Kristdemokraterna säger att för att vi ska kunna minska regelbördan måste vi ha en regel in och två regler ut. Det måste också vara kopplat till kostnadseffektivitet - kostnadsminskningar. Just nu är det alldeles för dyrt kopplat till de administrativa kostnader som företagen ändå har.

Några ledamöter har här före mig pratat om servicegarantier. Det är en otroligt viktig del. Myndigheter måste kunna ta på sig att ha förutsägbara processer och också kunna svara när en företagare ringer eller hör av sig på annat sätt och behöver hjälp och vägledning för att den tillståndsansökan som man har skickat in ska bli så bra som möjligt.

Ofta får jag höra berättelse efter berättelse om att man skickar in en tillståndsansökan. Sedan får man tillbaka den och uppmanas att skriva om den. Men man får inte något medskick om vad som är problemet.

Återigen tar det lång tid. Dessutom hamnar man sist i kön igen. Det har Sverige inte råd med. Därför måste vi från politiken jobba med servicegarantier från myndigheternas sida.

Man ska behöva lämna en uppgift bara en gång. Med digitala hjälpmedel är vi där. Det måste vara möjligt att faktiskt slussa vidare uppgifter till alla våra olika myndigheter så att man inte ska behöva skriva detta gång på gång.

Herr ålderspresident! Företagare lägger tio timmar i veckan på administration. Det är tio timmar som småföretagare skulle kunna lägga på att förverkliga sina drömmar och idéer och på det arbete som man har som kärnidé att förverkliga.

Sex av tio företagare upplever regler som tillväxthinder. Jag undrar: Hur många miljarder i samlad tillväxt och välfärd motsvarar detta? Vi har sett några beräkningar, och miljarder efter miljarder bara tickar iväg.

Det finns ett önskemål från näringslivet om att ha en digital plattform för regelgivning. OECD rekommenderade Sverige detta redan 2018. Jag har i denna kammare haft en interpellationsdebatt med den före detta näringsministern Ibrahim Baylan om just denna fråga. Svaret var att det redan finns. Man kan läsa om allt detta på regeringens hemsida.

Jag tror inte att det är detta som näringslivet efterlyser för att kunna få till en digital plattform där man hittar all regelgivning. Detta är inte nog. Jag tycker inte att departementets hemsida kan räknas till just det.

Vi har varit inne på tillståndsprocesser. Svensk produktion och export är nödvändigt för Sverige. Det är också bra för klimatet. Men här finns det otroligt många delar att titta på. Miljöbalken är en sådan. Den måste få en översyn, så att klimatnyttan faktiskt vägs in tydligare när tillståndsbeslut ska fattas.

"En dörr in" är ett sätt att minska regelarbetet och sluta med den här rundgången i uppgiftslämnandet där allt bara tröskas om. Tid är pengar, så låt företagen ägna mer tid åt att göra sitt!

Vi tittar även på Danmark. De har ett implementeringsråd för att se till att motverka överimplementering av EU-lagstiftning. Detta är någonting som Sverige saknar. Hur ofta har vi inte mött företagare som bekymrar sig för att man inte bedriver verksamhet på konkurrenskraftiga villkor just på grund av att man har sitt företag i Sverige? Detta är någonting som vi måste jobba ytterligare med.

Vi tittar på hela åkeri- och transportbranschen och vad den utsätts för just nu, bara för att vi har ett mycket högre procentmål vad gäller reduktionsplikten som gör att man bara driver upp drivmedelspriserna. Väldigt många företag försätts i ett läge där de skriker efter politikernas hjälp.

Vi måste göra någonting. Utan företag har vi nämligen ingen välfärd.

Herr ålderspresident! Det kan uppfattas som lite märkligt att stå här och prata om förenklingspolitik när vi har ett krig ungefär hundra mil bort från Sverige, ett krig som inte bara förs mot Ukraina utan också mot vår frihet och vår demokrati. Då vill jag dock säga att vår och Europas frihet och demokrati bäst stärks genom fortsatt demokratiskt arbete här hemma, med full kraft.

Jag vet inte hur många gånger jag har stått i denna kammare och pratat om vikten av en näringspolitik som möjliggör att fler företag startas eller för den delen att fler företag växer. Fler växande företag innebär nya skatteintäkter som finansierar vår gemensamma välfärd. Om fler verkligen menar allvar med att vi ska ha världens bästa välfärd måste vi också skapa rätt förutsättningar för våra företag.

Jag är dessutom själv gammal företagare. Mycket har givetvis blivit enklare sedan jag startade mitt första företag i början av 2000-talet. Men ska vi vara ärliga har politiken också varit hyfsat duktig på att skapa nya hinder i stället för att riva dem.

Fyra av fem arbeten skapas i företag med färre än 50 anställda. Det är småföretagarna som är ryggraden i svensk ekonomi, som skapar arbetstillfällen och som också ser till att statsapparaten fungerar. Nu när vi debatterar näringsutskottets betänkande om en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga vill jag därför lyfta några delar som är viktiga för oss liberaler.

Herr ålderspresident! Låt oss börja med det som egentligen borde vara enklast och som ligger närmast regeringens ansvar, nämligen våra myndigheter. Jag vet inte hur många gånger jag själv som företagare eller vänner i min närhet som är företagare har råkat ut för myndigheter som hellre ser problemen än faktiskt hjälper till. Det kan inte vara meningen att myndigheternas uppgift enbart ska vara att kontrollera och stoppa felaktigheter. Jag kan tycka att det är ganska självklart att myndigheterna också ska hjälpa människor och företag att göra rätt.

Därför vore det på sin plats att regeringen formulerade främjandeuppdrag till statliga myndigheter för att gynna företagandet. Det borde också tydligt framkomma i myndighetsstyrningen att våra förvaltningsmyndigheter har ett stort ansvar att värna näringsklimatet i Sverige. I linje med detta är det också viktigt att myndigheterna analyserar de föreskrifter och allmänna råd de beslutar om för att se förslagens följder och kostnadsmässiga effekter för företagen.

Herr ålderspresident! Varje år lämnar svenska företag in cirka 96 miljoner blanketter till 90 olika myndigheter, bland annat Statistiska centralbyrån, Skatteverket och Bolagsverket - 96 miljoner blanketter! Vidare utövas tillsyn av länsstyrelserna och olika specialistmyndigheter. Och för dig som tittar på denna debatt kan jag tala om att en blankett som du lämnar in till exempelvis Skatteverket kan också Bolagsverket kräva - men dessa två myndigheter pratar inte alltid med varandra.

Man skulle kunna jämföra det med en väldigt dålig relation mellan några vänner. I stället för att man pratar ihop sig måste man informera var och en av vännerna. Det behöver kanske inte ens vara en dålig relation utan mer lathet. Myndigheterna och politiken behöver helt klart göra mer i den här frågan.

Ta bort arbetsbördan från företaget! Det måste räcka att man informerar en myndighet för att andra myndigheter ska ta del av samma information. Därför vill Liberalerna att regeringen utvecklar konceptet "En dörr in". Reformen "En dörr in", en plattform där företagare bara lämnar in samma uppgifter en gång och till en mottagare, menar vi är ett steg i rätt riktning.

Herr ålderspresident! I min kollega socialdemokraten Mathias Tegnérs anförande var det mycket som jag tror att många av oss skulle kunna skriva under på. Men hade vi varit överens och haft en samsyn i dessa frågor, hade vi haft samma verklighetsbild och hade vi tyckt att regeringen varit på rätt väg hade vi nog inte behövt ha den debatt vi har i dag. Det gäller att faktiskt agera och inte bara säga vad man tycker. Det man säger ska också leda till handling.

Som jag inledde mitt anförande med har politiken varit hyfsat duktig på att skapa nya hinder i stället för att riva dem. Jag vill att det ska bli enklare att starta och driva företag. Det ska vara lätt.

Redan förra våren visade en Skopundersökning gjord på uppdrag av Näringslivets regelnämnd att fler företagare och företagsledare upplevde att det hade blivit krångligare att följa de statliga reglerna jämfört med hur det var ett år tidigare. Ungefär 29 procent tyckte att det var krångligare. Om Mathias Tegnér och Socialdemokraterna tycker att de gör ett bra jobb kan jag informera dem om att 2 procent ansåg att det blivit enklare. Vi går alltså helt fel väg.

Bara åren 2013-2020 har de årliga administrativa kostnaderna till följd av förändringar i olika regelverk stigit med 4 miljarder kronor. För att förhindra en ökad regelbörda och ökade administrativa kostnader måste vi införa "en regel in, en regel ut" vid lagstiftning som påverkar företagande. Principen innebär att staten när den ska införa en ny regel som innebär en betungande administrativ börda för företagen också ska ta bort en regel som innebär motsvarande börda. Det bör garantera att den samlade regelbördan för den som berörs av en ny regel i varje fall inte ökar.

Herr ålderspresident! Jobben skapas inte av ineffektiva subventionerade anställningar, arbetsmarknadspolitiska program eller regelbördor. Jobben skapas i svenska företag. Sedan 1993 har små och medelstora företag svarat för mer än 80 procent av den totala sysselsättningstillväxten netto, och fyra av fem arbeten skapas i företag med färre än 200 anställda.

Vi kan konstatera att det är komplext att vara företagare. Komplexiteten drabbar särskilt de mindre företagen, som i regel har sämre förutsättningar att navigera i regelbyråkratin. Dessvärre har utvecklingen de senaste åren gått i helt fel riktning. För att Sverige ska vara i framkant som entreprenörskapsnation krävs en rad reformer. Det behövs en liberal politik för ett starkare klimat för våra företag.

Herr ålderspresident! Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att spara tid för kammaren yrkar jag bifall endast till reservation 4.

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Teimouri för anförandet.

En av ledamotens poänger var att om vi skulle se på verkligheten och utvecklingen av regler på samma sätt hade vi inte behövt den här debatten. Min uppfattning är att den här debatten alltid kommer att behövas. Det kommer alltid att komma regler från olika håll, exempelvis från EU, och vi behöver hela tiden se till att de blir bättre. Jag vill alltså bara börja med att anmäla en avvikande uppfattning. Jag tror helt enkelt att vi alltid, kontinuerligt, behöver arbeta med att förbättra våra regler.

Två poänger som ledamoten gjorde var dels att företagarna uppfattar att det går åt fel håll, dels att kostnaderna ökar. Precis som jag anförde i mitt anförande tidigare är det på det sättet. Sedan behöver vi ta de här uppgifterna på allvar och inte använda dem som politiska slagträn. Det är min uppfattning.

Som jag anförde har företagarna under hela den här perioden, också under alliansregeringen, uppfattat att regelkrånglet ökar. Vi måste alltså erkänna att det här är en svår fråga. Det här är en fråga som vi behöver samarbeta om och inte en fråga som vi ska använda som ett politiskt slagträ.

När det gäller regelkostnaderna är det också riktigt att de ökar, men huvudsakligen ökar de på grund av EU-regler. En del av de här reglerna är rimliga. Exempelvis är en av de största tillkommande kostnaderna att sådana som vi, PEP, alltså personer i politiskt utsatt ställning, har speciella regler kopplade till våra banktransaktioner. Anledningen till det är att skapa ett tryggare samhälle och minska möjligheten för politiker och andra makthavare att göra felaktigheter och helt enkelt vara korrupta.

Det här är viktiga regler. De innebär kostnader, men vi måste vara eniga om att det här är den största enskilda orsaken till att regelkostnaderna ökar just nu.

Herr ålderspresident! Jag uppfattade ingen direkt fråga, så jag kan väl fortsätta att reflektera över vad ledamoten Tegnér sa. Det är klart att vi kontinuerligt måste fortsätta arbetet med regelförenklingar för företagen. Vad jag menar är att om Socialdemokraterna verkligen hade menat allvar med det här skulle de göra mer. Jag tror nämligen inte att vi delar samma bild av vad företagens betydelse för samhället är. Som liberal anser jag att företagande är ryggraden i det svenska samhället. Genom att vi har fler företag som växer skapar vi nya arbetstillfällen. Det är de nya arbetstillfällena som skapar skatteintäkter, och de skatteintäkterna går till vår gemensamma välfärd.

Med det sagt är det där vi måste lägga fokus och skapa rätt förutsättningar. Att vi kontinuerligt arbetar med att skapa regelförenklingar för företagen är viktigt, men då måste vi ha en regering som värnar näringsklimatet i Sverige. Det ska komma per automatik. Vi ska inte behöva stå i den här kammaren och debattera detta. Om man hade haft den inställningen hade det blivit enklare för företagen. Det hade blivit billigare för företagen och skapat fler jobb. Det är så vi stärker svensk konkurrenskraft.

Herr ålderspresident! Ledamoten Teimouri har rätt i att jag aldrig kom till min fråga. Det var ett riktigt rookiemisstag, men nu jäklar ska jag se till att inte prata så mycket att jag inte kommer fram till frågorna.

Innan jag gör det vill jag bara påpeka att det görs en antal saker när det gäller regelförenkling. Det som verkar skilja regeringen från den politik som Teimouri och Liberalerna förordar är att regeringen just nu gör ett antal strukturella förändringar som exempelvis innebär att Regelrådet får bättre möjligheter att lyfta fram regler som är skadliga. Man arbetar med sektoriella översyner för att ta bort skadliga regler för att underlätta för företagen.

Den typen av åtgärder, som forskning visar faktiskt gör skillnad, vidtar regeringen i stället för den typ av åtgärder som jag uppfattar är av mer populistisk art: en regel in, två regler ut och solnedgångsklausuler som i alla fall inte i något annat land har visat sig ge någon större effekt.

När det gäller bilden av företagande tror jag nästan att ledamoten Teimouri citerade vad jag sa i talarstolen, så jag tror att vi är helt eniga om vikten av företagande och om att företagande också leder till tillväxt och ger förutsättningar för välfärd.

Däremot ska vi vara ärliga och säga att staten också fyller en funktion för att skapa förutsättningar för företagande. Det är därför vi ser att Sverige har ett av de bästa näringslivsklimaten enligt OECD:s rankning, och vi har den bästa innovationskraften i Europa. Det är för att det finns kopplingar mellan den samhällsmodell som exempelvis socialdemokratin har skapat i hela Norden och det som skapar tillväxt. Forskningen visar det tydligt, och ser man sig runt om i världen är det tydligt.

Min fråga till ledamoten är: Varför föreslår ni huvudsakligen populistiska reformer i stället för att ställa er bakom de här viktiga reformerna som skapar skillnad?

Herr ålderspresident! Tack för frågan, ledamoten Tegnér!

Populistiska skulle jag nog inte vilja påstå att förslagen är. Om man bara har örat mot rälsen och pratar med våra företag tror jag att man inser att de om några vet hur det skulle behöva se ut. Det här är helt självklara saker, och de borde vara självklara för den regering som ledamoten företräder. Det handlar inte om populism. Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för företagen. Delar man inte den verklighetsbilden kommer det inte att bli bättre i det stora hela.

Ledamoten säger att det var det här han lyfte upp i sitt anförande, men här är också en sak: Att säga en sak och sedan inte handla därefter ger inte rätt förutsättningar.

Ledamoten lyfter också upp att vi ligger bra till i rankningar när det gäller företagande. Ja, men jag kan väl också se att exempelvis kvinnors företagande inte ser lysande ut ur ett svenskt perspektiv. En del har med regler att göra medan annat har med synen på kvinnors företagande att göra.

Vi har ganska lång väg att gå när det gäller att skapa rätt förutsättningar för näringslivet. Då måste man ha ett perspektiv där man också vill värna näringslivet. Det saknar den här regeringen, och det är också därför vi behöver ett liberalt maktskifte.

Herr ålderspresident och ledamöter! Jag träffade häromdagen en företagare som har haft sin firma i ungefär 20 år, som verkligen brinner för hållbarhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor och som har jobbat med det väldigt länge men som nu upplever att regelbördan ökar markant och är orolig för att företaget inte ska kunna finnas kvar.

Här går det verkligen snett. Så kan vi ju inte ha det. Regler finns av en anledning - vi vill bekämpa klimatkrisen, vi vill se till att det finns en god miljö och vi vill säkerställa arbetsrätt och inte minst säkerhetsfrågor.

Många har inlett sina anföranden här med att tala om Ukraina- och Rysslandskrisen som är överhängande för oss alla, och det är otroligt viktigt med säkerhetsfrågor.

I fallet med företagaren jag berättade om har syftet gått förlorat. Hon drunknar helt enkelt i administration. Då är det någonting som verkligen inte fungerar. Onödiga regler och felaktigt konstruerade regler har vi inte råd med.

Det finns många olika saker som behöver göras och som har lyfts fram här i dag. Jag skulle vilja fästa blicken vid ett ord, och det är ordet uthållighet. Vi behöver ha en ordentlig uthållighet allihop och jobba systematiskt, strukturerat och ständigt med den här frågan. Det måste vara en mer eller mindre tvärsektoriell kultur i hela arbetet.

Mycket arbete är på gång som initierades när Miljöpartiet var kvar i regering. Det ligger uppdrag till olika myndigheter om att jobba med regelförenkling och med bättre bemötande. Här behöver vi också backa upp med resurser till myndigheterna. Det går inte att bara lägga uppdrag och servicegarantier och så vidare, utan det måste också finnas pengar till de här myndigheterna så att de faktiskt kan uppfylla detta och har de timmarna att lägga på att träffa företagen.

Det är väldigt viktigt också med en väg in och att förenkla. Här är också mycket på gång, men man behöver jobba vidare. Till exempel finns det saker på gång kopplade till Verksamt så att man bara behöver lämna in en gång och inte flera gånger. Det här är ett väldigt stort projekt - det behöver digitaliseras, och det behöver samordnas. Här behövs alltså också en uthållighet när det gäller att fortsätta bygga ut detta.

Mathias Tegnér nämnde utredningen om mikroföretag. Det är väldigt bra att den har kommit, och vi hoppas verkligen att detta ska underlätta.

Sedan tänker jag på att varje gång som vi skapar nya regler måste vi verkligen tänka till och göra det på ett klokt sätt. Här finns ett systematiskt arbete, men det behöver stärkas och skärpas. Regelrådet får en tydligare roll nu, men det behöver bli ännu mer verkstad och mer uthållighet.

Det är också viktigt att ha stora öron, att träffa och lyssna på företag och verkligen se deras förutsättningar. Vi ska inte sänka kvaliteten när det gäller nyttan och syftet med reglerna. Vi måste jobba med arbetsrättsliga frågor, med klimat- och miljöfrågor och med säkerhet. Men vi ska inte göra det på fel sätt. Vi behöver alltså ständigt lyssna av, lägga örat mot marken, träffa människor i deras vardag och se till att jobba på ett systematiskt och strukturerat sätt.

Jag vill runda av med att säga att det behövs uthållighet. Vi får fortsätta jobba med detta och söka så mycket samsyn som möjligt över partigränserna.

En förenklingspolitik för stärkt konkurrens-kraft, tillväxt och innovationsförmåga

Herr ålderspresident! Jag är kristdemokrat, och ofullkomlighetstanken är ju en del i vår värdegrund. När jag stod här i talarstolen senast glömde jag just att yrka bifall till en reservation.

Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 13 om övergripande frågor om regelförenkling.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)