Sök

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om det civila samhället. Anledningen är främst att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om det civila samhällets viktiga roll, demokrativillkor, felaktiga utbetalningar, stöd via kommuner och regioner, om att samla bidragsgivning till en myndighet, bidrag till organisationer bildade på etnisk grund, coronaviruset, motivet till det statliga stödet till trossamfund och revisorskrav för vissa trossamfund.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

21, 88 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-23

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Förslagen handlar bland annat om arrende, tomträtt, ersättningsreglerna i 37-39 §§ anläggningslagen, översyn av lagen om förvaltning av samfälligheter, expropriationsersättning, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-23

Bordläggning

2022-02-25

Debatt

2022-03-01

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig ekonomisk kompensation för hushåll som förbrukar mycket el, till följd av vinterns höga elpriser. Kompensationen kommer att betalas ut under 2022 och gälla elförbrukning under perioden december 2021 till och med februari 2022.

Regeringen har även föreslagit ytterligare åtgärder med anledning av att smittspridningen av sjukdomen covid-19 fortfarande har en betydande påverkan på samhället i stort. Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag, med vissa ändringar.

Anståndstiden för inbetalning av skatt för företag ska förlängas. Riksdagen beslutade efter förslag från finansutskottet att anståndstiden bör utökas till 36 månader istället för 24 månader, som regeringen föreslagit. Lagändringarna börjar gälla den 7 mars 2022.

Den karenstid på 24 månader som i dagsläget finns för stöd vid korttidsarbete tas tillfälligt bort. Det innebär att arbetsgivare som fått stöd för korttidsarbete under perioden mars 2020-september 2021 kan få stöd på nytt, förutsatt att övriga krav är uppfyllda. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022 och slutar gälla den 1 januari 2024.

Besluten om ändringar i statens budget för 2022 innebär att de anvisade medlen ökar med 10,3 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av kompensation för höga elpriser (7,5 miljarder kronor), utökat evenemangsstöd (1,75 miljarder kronor) och stöd till idrott och civilsamhälle (0,4 miljarder kronor).

Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att omställningsstödet bör ses över för att utformas mer träffsäkert för mötesarrangörer och besöksnäringen, till exempel hotellbranschen. Även andra stöd bör ses över i samma syfte. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att relevanta stöd når ut till de här aktörerna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 61 minuter

Justering

2022-02-22

Datum

2022-02-22

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-02-24

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om planering och byggande.

Tillkännagivandena handlar om

• undantag från kraven på bygglov och anmälan
• undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader
• undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering i Boverkets byggregler.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 215 övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 om planering och byggande. Detta främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden. Förslagen handlar bland annat om regler och krav för ett hållbart och innovativt byggande, barns intressen vid den fysiska planeringen och regler om inomhusklimat.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 76 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-22

Bordläggning

2022-02-25

Debatt

2022-03-01

Beslut

2022-03-02

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag om bättre arbetsvillkor och sociala rättigheter för de som arbetar via digitala plattformar. Förslaget innehåller bland annat kriterier för när ett plattformsföretag ska ses som arbetsgivare. Om kriterierna gör att en person ska anses vara anställd så ska denne också få de rättigheter och sociala förmåner som arbetstagare har rätt till.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att en anställningpresumtion i förslaget ogiltigförklarar det svenska arbetstagarbegreppet och att förslaget är feltänkt. Det riskerar att få återverkningar på både skattesystemet och socialförsäkringssystemet vilket riksdagen menar är oacceptabelt.

Riksdagen befarar att förslaget om det antas kommer att få långtgående konsekvenser för befintliga plattformsföretag och för hela den så kallade gigekonomin. EU-förslaget underminerar arbetsmarknadens parters självbestämmande och utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Riksdagen menar vidare att det föreslagna regelverket avsevärt kommer att försvåra möjligheten att driva företag då det innebär en orimlig administrativ börda.

Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2022-02-22

Datum

2022-02-22

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om jakt och viltvård. Uppmaningarna handlar om en översyn av jaktlagen, Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget och förbättrade möjligheter att jaga för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdraget att se över den svenska jaktlagstiftningen, i syfte att lägga fram en ny jaktlag. Lagstiftningen ska ge en hållbar jakt och viltvård med en bred folklig förankring och acceptans, inte minst utanför storstadsområdena. Jaktlagstiftningen ska också stärka förutsättningarna för att minska viltskadorna i jord- och skogsbruket samt mängden viltolyckor.

I fråga om Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget, det så kallade allmänna uppdraget, anser riksdagen att förbundet ska återfå ansvaret för uppdraget. En återgång ska ske i dialog med berörda intressenter, inklusive EU-kommissionen.

Riksdagen anser slutligen att nuvarande regler gör det svårt för jägare som på grund av en funktionsnedsättning använder motordrivet fordon vid jakt. För att få använda motordrivet fordon vid jakt måste jägaren ofta få dispenser, undantag, från vissa regler. Många aktiva jägare med funktionsnedsättning har ett stort antal dispenser som måste tas med till varje jakt. Riksdagen vill att en beviljad dispens för jakt med motordrivet fordon ska gälla i hela Sverige i minst fem år.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jakt och viltvård.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 106 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-21

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om cirkulär ekonomi. Förslagen kommer från motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om återvinning, avfall, matsvinn, plastfrågor och sanering. Att riksdagen sa nej till motionerna beror framför allt på det arbete som redan pågår för att stärka den cirkulära ekonomin.

Cirkulär ekonomi kännetecknas av ett kretsloppstänkande, vilket innebär att produkter och material återanvänds och återvinns så länge det är möjligt för att hushålla med jordens resurser. Inom EU görs flera insatser för en cirkulär ekonomi. Kommissionen presenterade 2020 EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi där man bland annat betonar att fler företag måste ta större ansvar för att hushålla med jordens resurser och att EU måste fördubbla sin materialåtervinning under de kommande tio åren. I Sverige har regeringen under 2021 beslutat om en handlingsplan för cirkulär ekonomi.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

22

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-21

Bordläggning

2022-03-02

Debatt

2022-03-03

Beslut

2022-03-16

Kattägare ska vara tvungna att märka och registrera sina katter på samma sätt som i det nuvarande systemet med märkning och registrering av hundar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det är ägaren som ska ansvara för att märka och registrera sin katt, märkningen ska vara bestående och kraven gäller katter som permanent finns i Sverige. En registreringsavgift ska betalas av ägaren. Enligt förslaget får Jordbruksverket ansvaret för att föra register över kattägare.

Syftet med förslaget, att tydliggöra ansvaret för katter, är att få ned antalet djur som saknar ett hem och i förlängningen få ned antalet djur som lider.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-21

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser och åtgärder redan finns eller är vidtagna och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om vissa övergripande frågor om gymnasieskolan, gymnasial yrkesutbildning och lärlingsutbildning och särskilda kunskapsområden.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

14, 66 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till 94 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande regler, genomförda åtgärder och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar, språk, deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser och åtgärder redan finns eller är vidtagna och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, höjt studiemedel, fribeloppet och återbetalning och avskrivning av studielån.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till cirka 40 förslag i övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 som bland annat handlar om kunskapskrav och försörjningskrav för svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Riksdagen anser att reglerna om garantipension för flyktingar och andra skyddsbehövande bör ändras. För att kvalificera sig till full garantipension krävs att man har bott i Sverige i minst 40 år, men för flyktingar och andra skyddsbehövande finns ett undantag från kvalificeringsregeln som gör att personer i den gruppen även kan tillgodoräkna sig viss bosättningstid i hemlandet. Det undantaget menar riksdagen bör avskaffas och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett förslag om detta.

Riksdagen sa även nej till cirka 60 förslag i motioner om pensioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om ett förändrat pensionssystem och överföring av premiepensionsrätt mellan makar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

23, 93 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Riksdagen sa nej till 16 förslag i motioner om socialavgifter från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om lägre socialavgifter för små företag, arbetsgivaravgifter som skiljer sig åt mellan regioner och ett undantag från skyldigheten att betala socialavgifter för ideella föreningar.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 35 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

27

Reservationer

62 

Anföranden och repliker

19, 102 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlig förvaltning. Förslagen handlar om lokal service, digitalisering, opinionsbildande verksamhet, språktolkar, handläggningstider, regelförenkling, tjänstemannaansvar, rättstillämpning och vägledning, barnperspektiv, myndigheters ledningsformer, egendomsskydd, lättläst svenska, värdegrund, skydd av beslutsfattare, demokratisk delaktighet, översyn av förvaltningslagen, genomförande av EU-direktiv och samverkan mellan myndigheter.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag om val från allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om olika valfrågor som till exempel skilda valdagar, rösträttsålder, personval, väljare med synnedsättning och valinformation.

En anledning till att riksdagen sa nej till motionerna är att regeringen redan arbetar med flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen vill invänta detta arbete. I ett antal frågor hänvisar riksdagen till vad den tidigare ansett. Dessutom beslutade riksdagen den 15 december 2021 om ändringar i vallagen som innebär att väljare får starkare skydd när de röstar.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2022-02-15

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till 17 förslag i motioner som rör allmänna helgdagar med mera från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status, nationalsången, nationella symboler, minnesdagar och offentliga belöningssystem.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om sekretess som gäller när Justitiekanslern, JK, företräder staten när staten är part i en rättstvist. Ett syfte med ändringarna är att JK ska kunna ta tillvara statens rätt i rättstvister under samma förutsättningar som andra myndigheter. Beslutet innebär bland annat en ny sekretessregel för uppgifter som JK får eller tar fram i samband med en rättstvist.

Ibland företräder Justitiekanslern staten i internationella skiljeförfaranden eller i mål om förhandsavgörande hos EU-domstolen. I de fallen ska JK omfattas av de allmänna bestämmelser om sekretess som gäller för andra myndigheter.

Reglerna börjar gälla den 1 april 2022. Riksdagen sa ja till lagändringarna efter förslag från regeringen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2020. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Under 2020 gavs 5 072 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 497 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 211 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 135 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. Antalet beviljade tillstånd har ökat jämfört med 2019. De hemliga tvångsmedlen användes 2020 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23