Planering och byggande

Debatt om förslag 1 mars 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 12

Anf. 49 Emma Hult (MP)

Planering och byggande

Fru talman! Det är krig i Europa. Kvinnor och barn flyr sina hem i första hand inom Ukraina men också till framför allt grannländerna. Några har redan anlänt till vårt land, och vi måste nu göra allt vi kan för att ge dem en trygg plats att vara på.

Men vi är här i dag för att debattera civilutskottets betänkande CU12 Planering och byggande. Som min utskottskollega nyss nämnde fortgår demokratin. Vi är ett demokratiskt land, och givetvis ska våra processer i riksdagen fortsätta.

Vår tids största utmaning är klimatförändringarna. Byggbranschen står i dag för en femtedel av Sveriges totala utsläpp, och då är bara de inhemska utsläppen inräknade. I dag har vi kunskapen att bygga både passivhus och plushus. Samtidigt är energiåtgången för att värma upp våra befintliga byggnader stor.

Var, av vad och hur vi bygger våra hus kommer att ha stor påverkan på miljön i många generationer framåt. Det vi bygger i dag ska fungera väl också om 100 år. Då gäller det att vi planerar våra samhällen utifrån det perspektivet. Vi behöver en hållbar bostadspolitik där miljö- och klimatpåverkan minskar.

Fru talman! Som både byggnadsingenjör och i denna kammare riksdagsledamot är det för mig extra viktigt att det vi bygger också lever upp till det som har utlovats i handlingarna. I dag beräknas vilken energiåtgång en byggnad ska ha. Men det görs ingen mätning av den energiåtgång som byggnaden faktiskt har när den väl är byggd. Där skulle vi vilja se en förändring. Det finns många orsaker till det, till exempel den konsumenträttsliga biten. Individen som köper något ska också få det man har köpt. Men vi kan också härleda det till den senaste tidens höga elräkningar, som väl ingen har kunnat missa. Och med den utveckling vi nu ser i Europa befarar många av oss att den prisutvecklingen kommer att vara ganska stabil.

Klimatförändringarna och kriget i Ukraina har samma orsak: fossila bränslen och vårt beroende av dem. Det sa Ukrainas utsände i FN:s klimatpanel i går när de släppte ytterligare en rapport om klimatnödläget. Det känns märkligt att just nu behöva fokusera på något annat än den massiva förödelse och död som Putin har skapat i och med invasionen av Ukraina. Klimatnödläget och Putins invasion har dock en sak gemensamt: fossila bränslen. Den ryska ekonomin står nämligen och faller med Europas beroende av fossila bränslen.

Nej, det här är ingen energidebatt. Den pågår i andra utskott. Men under 2019 uppgick den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler till totalt 77 terawattimmar. Jag skulle alltså verkligen önska att vi gemensamt kämpar för en omställning, bort från beroendet av ryska resurser till att i stället värma våra hus och ladda våra elbilar med el och energi som producerats i Sverige av svenska resurser.

Mitt kanske viktigaste budskap i denna debatt är att det enklaste sättet att minska beroendet av ryska resurser men också energianvändningen i vårt bostadsbestånd är energieffektivisering. Kanske är det nu som vi äntligen ska få se att energieffektiviseringen blir av. Vi behöver se till att klimatförbättra alla de hus som redan finns. För att kunna göra det behöver vi faktiskt ställa krav på hur mycket energi de får lov att dra. Och ställer vi krav på energiåtgång också i de befintliga husen behöver vi även ge stöd för att man ska klara den omställningen.

För att minska energibehovet behöver renoveringar göras. Många äldre delar av vårt bostadsbestånd är i stort behov av renovering. Därför är det högst beklagligt att det träffsäkra stödet till energieffektivisering i flerbostadshus slaktades i den blåbruna budgeten. Det är högst beklagligt och direkt ansvarslöst från högern att som vanligt rycka på axlarna åt problemet och hoppas att någon annan ska lösa det någon annanstans. Miljöpartiet vill att det stöd till energieffektivisering i flerbostadshus som fanns ska återinföras, men vi vill också säkra stödet till lokala energi- och klimatrådgivare, som jag befarar kan ryka.

Jag vill också framföra att de renoveringar som görs och som behöver göras ska ske varsamt, framför allt för att undvika överrenovering och för att inte belasta hyresgästernas ekonomi i sådan utsträckning att de inte har möjlighet att bo kvar.

En annan del i betänkandet som jag också vill lyfta fram i debatten handlar om byggsektorns klimatpåverkan när det gäller material. Det gäller framför allt i byggskedet och särskilt valet av material som behöver bli mer klimat- och miljösmart. Vi vill se ett ökat träbyggande och mer resurseffektiv användning av byggmaterial.

Jag och Miljöpartiet vill också att regeringen ska få i uppdrag att utreda effekterna av ekonomiska styrmedel och vilka sådana styrmedel som skulle kunna leda till en högre grad av återanvändning av byggmaterial.

Fru talman! Jag står givetvis bakom samtliga reservationer från Miljöpartiet i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3.


Anf. 50 Leif Nysmed (S)

Fru talman! Jag vill inledningsvis meddela att vi står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6. I övrigt står vi bakom utskottets förslag i betänkandet.

Planering och byggande, som vi ska debattera i dag, är för oss socialdemokrater viktiga frågor. Viktiga ledord i det arbetet är tydlighet, delaktighet, långsiktighet och rättssäkerhet - allt för att skapa förutsägbarhet. Reglerna i plan- och bygglovsprocessen måste vara tydliga så att motstridiga intressen kan mötas och diskutera för att bästa resultat ska nås.

En annan viktig grundförutsättning för att plan- och bygglovsarbetet ska vara effektivt är att det råder långsiktighet i fråga om förutsättningarna. Ständiga förändringar skapar osäkerhet hos alla parter som försöker planera och komma igång med olika projekt. Det krävs ett regelverk som håller över tid.

Som jag har sagt vid tidigare debatter om planering och byggande, och som definitivt är värt att upprepa, bygger vi inte enbart hus; vi bygger samhällen. Om man har den ingången och förståelsen för planerandet och byggandet förstår man också att det krävs en lång rad processer för att samhället vi bygger också ska fungera som en helhet.

Fru talman! Jag kommer i mitt anförande i dag att lägga lite tid på två av de tillkännagivanden som utskottet föreslår. Det ena gäller undantag från energihushållningskraven för timmerhus, och det andra gäller undantag från kraven på bygglov och anmälan.

Vad det gäller det första tillkännagivandet om timmerhus har utskottet fått en dragning av både Boverket och Föreningen Svenska Timmerhus samt en utredning från konsultföretaget WSP om utmaningar för timmerhus att klara Boverkets byggregler för U-medelvärde. Allt detta har vi gjort för att klargöra läget för möjligheten att bygga nya timmerhus med de högt ställda kraven på energieffektivitet. Det är regler som inte bara ställs upp för timmerhus, utan de ställs för alla nybyggda hus.

Utskottets majoritet med Moderaterna i spetsen föreslår att regeringen bör utvärdera möjligheterna att uppföra timmerhus med dagens kravnivåer i Boverkets byggregler.

WSP:s utredning är beställd av Boverket just för att titta på dessa frågor. I utredningen konstateras att "i dagsläget kan inte slutsatsen dras att timmerhus inte klarar dagens krav på Um i BBR" samt att "det finns byggteknik för timmerhus som kan tillämpas för att klara det skärpta kravet på Um". Samtidigt har Boverket i uppdrag att följa upp och utvärdera aktuella byggregler med jämna mellanrum i kontrollstationer, varav den första ska ske under 2022. Med detta i beaktande anser vi att det inte finns någon anledning att ge regeringen ett tillkännagivande i frågan. Att begära ytterligare utvärderingar i frågan är att sparka in öppna dörrar.

Vad gäller det andra tillkännagivandet om undantag från bygglov och så vidare undrar jag hur majoriteten ser på demokrati och delaktighet. Bygglovshanteringen har under åren inte varit särskilt tydlig och inte heller rättssäker. Flera konstigheter uppstod när Alliansen införde de så kallade attefallsreglerna 2014. Exempelvis är takkupor bygglovsbefriade men inte takfönster, vilket hade varit logiskt. Även rätten för grannar att överklaga togs bort vid byggandet av attefallshus, vilket senare i domstolsprövning visat sig strida mot Europakonventionen.

Jag tror mig inte ta i för mycket när jag säger att vi har varit eniga i utskottet om att en översyn av hela bygglovsprocessen har behövts. Regeringen tillsatte Bygglovsutredningen som lämnade sitt betänkande 2021. Den har nu varit utsänd på remiss och bearbetas på Regeringskansliet.

Låt mig återgå till min tidigare fråga. Hur ser majoriteten i utskottet med Moderaterna i spetsen på demokrati och delaktighet? I dagens tillkännagivande vill Moderaterna föregå utredningen, remissinstanserna och Lagrådet genom att slå fast vissa delar inom regelverket för bygglov innan vi alla här i riksdagen ens sett vad remissinstanser tycker eller vad Lagrådet anser om rättssäkerheten.

I Moderaternas tillkännagivande finns förslag som gör att svensk lag fortsättningsvis kan komma att strida mot Europakonventionen. I stället för att ta ett samlat grepp vill Moderaterna fortsätta smådutta i bygglovsreglerna, vilket inte kommer att öka tydligheten, rättssäkerheten eller långsiktigheten, och det kommer definitivt inte att skapa förutsägbarhet i systemet.

Fru talman! Vidare kommer inte heller den demokratiska processen att respekteras, då man inte ens bemödar sig att ta till sig remissinstansernas synpunkter. I det demokratiska arbetet är det viktigt att ta till sig vilka inspel myndigheter, intresseorganisationer och andra remissinstanser har för att man ska kunna väga för- och nackdelar emot varandra. Tyvärr vittnar tillkännagivandet om att Moderaterna har satt på sig sina ideologiska skygglappar och inte ens orkar se sina egna partikamraters orossignaler vad gäller attefallsreglerna. Läs gärna motionen Motverkande av missbruk av attefallsreglerna, motion 2021/22:2229!

Låt mig ge ett exempel på sådant som motionen bygger på. I Gladö kvarn i Huddinge kommun har ett fastighetsbolag med hjälp av attefallsreglerna styckat av 9 tomter till 18 tomter. Det är inget konstigt med det. En detaljplan har upprättats för dessa, men i slutändan har det blivit 54 separata bostäder, då reglerna möjliggör att ytterligare bostad inreds i befintligt enbostadshus samt att ett komplementbostadshus byggs på tomten. Av 18 planerade bostäder har det alltså blivit 54 bostäder. Detta är ett exempel på utvecklingen i Huddinge kommun. Jag kan räkna upp otaliga. Kommunen har i sådana exempel mycket svårt att planera för en sådan exploatering men har ingen möjlighet att sätta stopp.

Bostaden är en del av välfärdspolitiken, och som exemplet visar är det dags att även på detta område ta tillbaka den demokratiska kontrollen. Hur ska kommuner annars kunna planera och dimensionera för vatten, avlopp och vägar samt beräkna behovet av förskola och skola med mera?

Vad som skulle behövas är att vi skruvar ned det ideologiska tonläget något och tar ett helhetsgrepp om bygglovsreglerna. Det krävs för att vi ska kunna ta fram tydliga, långsiktiga och rättssäkra bygglovsregler. Bygglovsutredningen, som ligger på regeringens bord, skulle kunna vara ett sådant tillfälle att göra om och göra rätt. Det kunde vara ett tillfälle att lyssna på alla dem som har kloka inspel att göra på området.

Fru talman! Jag vill återigen säga att jag står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6. I övrigt står jag bakom utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 51 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Sverige behöver reformer för ett ökat byggande. I det betänkande som nu debatteras, om planering och byggande, finns glädjande nog ett antal förslag till tillkännagivanden som riksdagen kan fatta beslut om att rikta till regeringen redan i morgon eftermiddag.

Fru talman! Sverige ska ha högt ställda ambitioner för energieffektivitet och teknisk utveckling. Det är dock inte ändamålsenligt att forcera fram tvingande regler med begränsad marginalnytta som dessutom straffar ut i och för sig hållbara boendelösningar, sett till hela livscykeln. Att anlägga ett livscykelperspektiv, snarare än ensidigt vikta momentan energiförbrukning, är angeläget. Vi moderater motsätter oss också regler som i praktiken omöjliggör traditionella byggmetoder vid nyproduktion.

Fru talman! Senast ut är frågan om hus byggda i fulltimmer, innebärande en konstruktion enbart i trä utan tilläggsisolering. Dessa byggnadstyper, som är en del av vårt svenska kulturarv och vars konstruktion är så robust att ett hus kan stå i flera hundra år, blir i och med skärpta energiprestandakrav många gånger omöjliga att uppföra som nybyggnadshus. Nuvarande regler försvårar eller omöjliggör en byggnadstradition som sträcker sig mer än 1 000 år tillbaka i tiden, utan någon påvisbar nytta.

Vi moderater föreslår därför att fulltimmerhus undantas från de nu gällande kraven, och det är glädjande att en majoritet i utskottet anslutit sig till denna linje och att civilutskottet därför föreslår ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vårt förslag. Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag i punkt 3 om just detta.

Fru talman! Den så kallade attefallsreformen som genomfördes av den tidigare borgerliga regeringen har uppskattats för att den sänkte de byråkratiska trösklarna för att bygga en komplementbyggnad. En riksdagsmajoritet anförd av oss moderater har därefter utvecklat reformen ytterligare, och numera får både komplementbyggnader och komplementbostadshus uppföras till en storlek om 30 kvadratmeter.

Enligt den rättspraxis som bildats på området efter reformens införande har det stått klart att det funnits en rättslig brist i det system med startbesked som i dag används. I bygglovsutredningen Ett nytt regelverk för bygglov föreslås att kravet för att ansöka om startbesked avseende komplementbyggnad uppgående till maximalt 30 kvadratmeter slopas, men däremot att komplementbostadshus av samma storlek i stället underkastas lovplikt.

Enligt oss moderater utgör detta en olycklig uppdelning av de så kallade attefallsåtgärderna samtidigt som det skapar en onödigt byråkratisk tröskel för den som önskar uppföra ett komplementbostadshus. Vi anser därför att det vore lämpligare att åtminstone under en försöksperiod även slopa kravet på startbesked för komplementbostadshus och inte heller införa den nu föreslagna lovplikten. Det är mycket välkommet att en majoritet i civilutskottet även i detta fall har ställt sig bakom vårt förslag om ett sådant tillkännagivande.

Fru talman! Under lång tid har utbudet av service minskat på landsbygden, bland annat till följd av minskande kundunderlag. Coronapandemin har dock föranlett något av ett trendskifte. Det har blivit alltmer vanligt och acceptabelt att arbeta på distans, vilket möjliggör för fler att bo på landsbygden. Det är något som de av oss som representerar landsbygdslänen, till exempel mitt eget hemlän Gävleborgs län, verkligen välkomnar.

Fru talman! Intresset för fritidshus har ökat. Inte minst syns det på prisutvecklingen den senaste tiden att så har skett. Efterfrågan på service på landsbygden är därmed större i dag, samtidigt som ny teknik möjliggjort lägre kostnader. Digitaliseringen har nämligen banat väg för nya affärsmodeller, såsom obemannade butiker. Trygghet skapas och stölder motverkas till exempel genom att besökarna identifierar sig med bank-id. Obemannade butiker är en utveckling som är särskilt viktig för just lands- och glesbygd, där det under de senaste decennierna har varit svårt att nå lönsamhet för traditionella butiker.

Vi moderater vill värna denna utveckling där en hög servicegrad åter blir möjlig också i lands- och glesbygd. Ett av de största hindren för entreprenörer som i dag vill öppna obemannade butiker i lands- och glesbygd är att det tar lång tid och att det är komplicerat att få bygglov. Vi föreslår därför att obemannade landsbygdsbutiker ska undantas från såväl bygglovs- som anmälningsplikt givet vissa förutsättningar.

Fru talman! Den sedan tidigare nämnda Bygglovsutredningen har bland annat föreslagit att komplementbyggnader utan va på egen tomt utanför detaljplanelagt område ska kunna vara upp till 50 kvadratmeter stora med 4,5 meter i nock. Dessa byggnader måste dock placeras i anslutning till en annan byggnad och får därtill inte användas för näringsverksamhet.

Vi föreslår därför att ytterligare en byggnadsform införs, nämligen just obemannade landsbygdsbutiker. Denna byggnadsform bör likt komplementbyggnader få mäta upp till 50 kvadratmeter och inte innehålla va. Däremot bör dessa få användas för näringsverksamhet och placeras också utanför tomten, till exempel i närheten av en väg där det är enklare för kunder att nå butiken. Även för detta förslag finns det en majoritet i civilutskottet, vilket är mycket välkommet.

Fru talman! Det finns också en majoritet för ett tillkännagivande om att bifalla vårt moderata förslag om att underlätta flytt av gamla hus. När en byggnad flyttas till en ny plats räknas det i dag generellt sett som en ny byggnad. Det innebär att byggnaden förväntas leva upp till alla de krav som i dag ställs på till exempel tillgänglighet.

Det finns möjlighet för byggnadsnämnden att göra vissa avsteg, men vi anser att dessa möjligheter bör stärkas. På så sätt kan fler byggnader återanvändas men också större kulturvärden bevaras.

Fru talman! Också Centerpartiet har goda förslag med inriktning att förenkla för byggande och minska regelkrånglet, till exempel avseende undantag från kravet på bygglov och anmälan om takfönster och takkupor, som vi moderater tillsammans med en majoritet i utskottet har ställt oss bakom. Därför vill jag yrka bifall till utskottets förslag under punkterna 6 och 7 om undantag från kraven på bygglov och anmälan och undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader.

Fru talman! Det finns dock ett antal förslag som vi moderater inte har fått stöd för i utskottet. Exempelvis skulle ett förslag om informationsplikt i bygglovsärenden avseende lantbruk behöva riksdagens stöd.

Många lantbrukare har under senare år vågat ta steget att börja sälja den egna gårdens produkter och i många fall även förädla sina råvaror till färdiga livsmedel. Det är en utveckling som vi moderater välkomnar och vill bidra till.

Vissa verksamheter, till exempel slakteri, kräver bygglov. Dock är det ofta oklart vilka krav som ställs på verksamheterna för att i ett senare skede få godkänt vid en miljöinspektion. Kommuner bör därför i bygglovsskedet meddela även dessa krav om den sökande efterfrågar dem.

Förädling av lokalt producerade råvaror, ofta från den egna gården, skapar produkter med hög kvalitet och ett viktigt kulturellt värde. Det finns ett stort och växande intresse för mathantverk och lokalproducerade livsmedel, och vi moderater vill bidra till denna utveckling. Därför vill jag för Moderaternas räkning yrka bifall till reservation 8 som handlar om just detta.

Fru talman! Mycket arbete återstår för att reformera lagstiftningen i syfte att öka byggandet och minska regelkrånglet. Men riksdagen kan nu fatta beslut om några förslag till tillkännagivanden som går i den riktningen. Det är dock uppenbart att det till hösten är dags för en ny moderatledd regering som får ordning på Sverige, även vad gäller planering och byggande.


Anf. 52 Leif Nysmed (S)

Fru talman! Jag fick en teaterviskning om att jag skulle hälsa Viktor Wärnick välkommen till civilutskottet. Det gör jag naturligtvis. Men det har redan gjorts av Joakim Järrebring från Socialdemokraterna.

Jag ställde en fråga till Moderaterna i mitt anförande om varför de inte avser att se till remissinstansernas synpunkter och eventuellt Lagrådets synpunkter beträffande bygglovsutredningen som kommer framöver.

Vi kan tycka att saker och ting är viktiga. Men detta handlar om ganska omfattande frågor. Då är det väl bra att ta in inspel från kloka personer i olika myndigheter och intresseorganisationer och från andra, till exempel moderata ledamöter här i riksdagen, som har en del synpunkter på hur attefallsreglerna fungerar. Vad är det som är så farligt med att faktiskt ta till sig dessa synpunkter?


Anf. 53 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Jag noterar att Leif Nysmed i sitt anförande här tidigare återkom till att det skulle vara demokratiskt problematiskt att vi fattar beslut i denna kammare. Men låt mig för protokollets räkning göra det tydligt att jag tycker att det är fullt demokratiskt att Sveriges riksdag fattar beslut både om lagstiftning och, i detta fall, om förslag till tillkännagivanden till regeringen för att förenkla och göra det lättare att hantera dessa frågor. Det finns alltså inget demokratiskt farligt i detta. Jag noterar att detta är en återkommande retorik från Socialdemokraterna att hävda att de förslag som det finns majoritet för från några andra än Socialdemokraterna skulle vara demokratiskt farliga. Låt mig bara säga att jag tror att det är farligt för det demokratiska samtalet om vi använder denna retorik mot varandra.

Vad gäller bygglovsutredningen, som nu bereds inom Regeringskansliet, ser jag det bara som rimligt att vi från denna kammare har synpunkter på det som har framkommit. Det finns nu en majoritet i utskottet som bland annat vill fatta beslut om undantag från kraven på bygglov och anmälan och undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av till exempel gamla byggnader.

Det är bra för regeringen att genom tillkännagivanden, alltså inte skarp lagstiftning, få veta vad som är riksdagens vilja och syfte inför den fortsatta processen.


Anf. 54 Leif Nysmed (S)

Fru talman! Jag tackar Viktor Wärnick för hans svar och hans syn på frågan.

Det är inte så att det är odemokratiskt i och med att vi är demokratiskt valda. Väljarna har bestämt att vi ska företräda våra partier. Men det finns en poäng i beslutsprocessen med att man utreder förslag och att man tar in synpunkter från remissinstanser. Regeringen förbereder en proposition utifrån dessa synpunkter, där man kan väga fördelar och nackdelar i förslaget utan att man på förhand har en bestämd åsikt, för att sedan låta Lagrådet titta på om synpunkterna håller för lagstiftning. Därefter fattar riksdagen ett beslut om propositionen. Jag tycker att det är en ganska sund väg att gå, alltså att man faktiskt tar till sig de expertkunskaper som finns i samhället och som tillför någonting.

Även om jag själv kommer från byggbranschen och har 25 års erfarenhet från olika delar av den vill jag inte påstå att jag kan allting, utan jag tror att det är bra att använda sina öron för att lyssna och ta till sig bra synpunkter.

Vi har i denna kammare också över blockgränserna utvecklat just attefallsreglerna till viss del genom att vi har haft samtal. Vi har haft olika ingångsvinklar, tittat på frågan och faktiskt kommit överens. Jag tror att det är en bra gång. Men då har vi också lyssnat in frågan i större sammanhang än att rent ideologiskt vara fastlåsta från första början.

Det finns mycket intressant i bygglovsutredningen. Jag delar inte allt som står i den. Men jag är väldigt nyfiken på att höra vad remissinstanser säger och hur de resonerar kring de olika frågorna. Jag är också väldigt intresserad av att se hur vi kan få ordning på rättssäkerheten.

Sedan tror jag att det är bra om vi har ett helhetsgrepp vad gäller bygglovsreglerna, så att människor, företag och myndigheter långsiktigt vet vilka förutsättningar som gäller.


Anf. 55 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Jag noterar återigen att detta med den demokratiska legitimiteten tas upp. Jag vill återigen inskärpa att jag tycker att det är fullt demokratiskt att den här kammaren fattar beslut om förslag till tillkännagivanden till en liten minoritetsregering som har att behandla bygglovsutredningen. Att denna lilla S-regering vet vad en majoritet i Sveriges riksdag tycker kan väl inte vara något skadligt? Då vet man också vad det finns stöd för och vad det inte finns stöd för när man ska återkomma med propositioner med skarp lagstiftning på området.

Vi beskär inte beredningsfrågan på något sätt, och vi stör inte lagstiftningsarbetet på något sätt. Det här är tillkännagivanden som kammaren kommer att rikta i morgon, som handlar om undantag från energihushållningskraven för timmerhus, undantag från kraven på bygglov och anmälan och undantag från nybyggnadskraven vid flytt av gamla byggnader. Det är alltså fråga om liberaliseringar och förenklingar som vi efterfrågar. Jag vet att det inte är Socialdemokraternas starkaste gren att gå i den riktningen, men det är något som en majoritet i kammaren står bakom och som kommer att prövas skarpt i voteringen i morgon.

En liten minoritetsregering måste lyssna till riksdagen. När signalerna skickas i morgon vet vi vad som gäller framåt.


Anf. 56 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! I dag diskuterar vi planering och byggande. Jag tänkte lyfta upp kulturfrågor som är kopplade till byggande och planering, landsbygdens önskemål och det allmänna komplementhusbyggandet i samhället.

Om du i dag ska flytta en befintlig byggnad innebär det att du går över från gamla byggkrav till nybyggnadskrav. Sådana exempel har vi sett i samband med att en tredjedel av Kiruna stad ska flyttas. Gamla fina byggnader blir, tyvärr, delvis förvanskade.

Vi i Sverigedemokraterna tycker att det i fråga om vårt svenska kulturarv måste finnas stora befogenheter att medge avsteg från nybyggnadskrav när en fastighet flyttas. Av den anledningen behandlas denna viktiga fråga i betänkandet i dag. Vi är också glada för att det finns stöd för frågan i utskottet.

Samma sak gäller för fulltimmerhus, som vi har hört exempel på. Det är en gammal svensk byggnadstradition. Vi anser att det är viktigt att regeringen utvärderar de skärpta krav som infördes 2020 gällande energihushållning och värmeisolering i dessa hus i och med att de inte är vilka hus som helst utan en del av den svenska byggtraditionen. Dessa fulltimmerhus är exempel på hus som skulle kunna ha ett undantag från gällande regler. Vi här i Sverige i dag ser det som naturligt att värna vårt svenska kulturarv i fråga om byggnationer.

När det gäller landsbygdens önskemål finns en rad viktiga förslag i betänkandet, och vi är glada för att det finns ett stöd även för dem. De handlar bland annat om förslag som gäller obemannade landsbygdsbutiker på upp till 50 kvadratmeter. Bygglovsutredningen har lagt fram förslag om slopad bygglovsplikt och anmälningsplikt för att inreda dessa butiker i redan befintliga utrymmen. Det är positivt.

Vi vill stödja det förslag som finns om att undanta fler krav från bygglovsplikt och anmälningsplikt för nybyggnation, till exempel för obemannade landsbygdsbutiker. Det här är viktiga saker för att landsbygden ska kunna fortsätta att utvecklas på ett för Sverige positivt sätt i dag.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 8 om bygglov i samband med gårdsförsäljning. Det är i dag oklart vilka krav som kommer att ställas på verksamheten vid gårdsförsäljning vid en senare miljöinspektion. Därför menar vi att man bör införa krav på att byggnadsnämnderna vid bygglovsbeskedet kan lämna den information som efterfrågas vid en bygglovsansökan. Det är viktigt för att kunna utveckla gårdsförsäljning på landsbygden i dag.

Det sista området i betänkandet som jag vill lyfta fram är komplementbostadshusen. Bygglovsutredningen kommer med positiva förslag om att ta bort de krav på bygglov och anmälan som finns i dag för komplementbostadshus. Däremot går man i lite negativ riktning när man menar att lovplikt ska införas för komplementbostadshus. Det är att gå ifrån det nyligen antagna beslutet i riksdagen om enbart bygglovsanmälan för den typen av byggnader. Det är ett steg i fel riktning menar vi från Sverigedemokraterna.

Med dessa tre beskrivningar av området planerat byggande yrkar jag bifall till reservation 8.


Anf. 57 Ola Johansson (C)

Fru talman! Det är valår, och varje rättrogen bostadspolitikers dröm är att problemen på bostadsmarknaden får sitt rättmätiga utrymme i valrörelsen - men det kommer sannolikt inte att ske.

Fru talman! Till följd av Rysslands invasion av Ukraina ser vi redan i dag fler hundra personer som har sökt sig till Sverige för att söka skydd i vårt land. Det går inte att förutse hur stora flyktingströmmarna från det attackerade självständiga landet kommer att bli, och dessa människor kommer åtminstone på kort sikt att behöva någonstans att bo. Och för detta är plan- och bygglagen en möjliggörare, till exempel att bygga om verksamhetslokaler till bostäder snabbt. Det borde vara något som plan- och bygglagen skulle tillåta på ett snabbare sätt än i dag. Det borde vara möjligt att förändra syftet med en lokal inom en redan antagen detaljplan, och det borde vara ett steg för att på ett snabbare och effektivare sätt ta emot de strömmar som vi tyvärr förväntar oss på grund av kriget.

Utmaningarna är så stora och behoven så många att det krävs åtskilliga partiledardebatter för att bena ut begreppen och göra motsättningarna tydliga mellan oss som vill förändra och förbättra och dem som till varje pris vill behålla den ordning som redan finns och som har skapat de problem som finns i dag och sedan decennier tillbaka. Det är alltför många som saknar en bostad på grund av att för få bostäder byggs och att kostnaderna är höga för att bygga och renovera.

Fru talman! Inte sällan präglas debatten av not in my backyard-mentalitet, det vill säga gärna bostäder åt fler men inte så att det berör mig och den boendesituation jag själv har nu. Det är visserligen en rimlig ståndpunkt att ha som privatperson, men precis som det har blivit med en del av den energipolitiska debatten i vissa kommuner vill den som är motståndare till något gärna skrämma människor genom att vända fördelarna till en nackdel för ett kollektiv av människor som inte har haft någon rimlig möjlighet att sätta sig in i vad som gäller.

Fru talman! Det var just dessa strängar som slogs an i somras när en kampanj som syftade till att göra tröskeln lite lägre för dem som har köat länge för en hyresrätt i stället såg till att skrämma 3 ½ miljon icke ont anande hyresgäster som lyckligtvis redan har en bostad och som dessutom inte skulle påverkas mer än marginellt av de bättre förutsättningar som skulle ges att bygga nytt genom fri hyressättning i nyproduktion.

Fru talman! Det är inte vad debatten ska handla om i dag när temat är planering och byggande, men ytterst är det ändå de ekonomiska villkoren som styr bostadsbyggandet. Plan- och bygglagen kan sägas vara infrastrukturen, medan det är byggföretagen, husbyggarna och fastighetsägarna som kör tåget fram till målet. Det är de ekonomiska förutsättningarna, både hos dem som bygger och hyr ut och hos dem som hyr eller köper en bostad, som ska mötas på en fri marknad.

En sådan kännetecknas inte av att staten intervenerar med miljarder i stöd och bidrag åt börsnoterade företag inom bygg och fastighet. I Sverige ska det bära sig att driva sådana företag och bygga bostäder åt människor. Stöd kan vi ha, men det ska riktas till dem som är i verkligt behov av tak över huvudet och till marknader där det behövs bostäder men helt saknas ekonomiska förutsättningar att få kalkylen att gå ihop, trots att vi har ett identifierat behov av att bygga. Vi talar då om Sveriges små kommuner och landsbygder.

Regelförenklingar i plan- och bygglagen för bygglov, planering och byggande är som att lägga en ny och jämnare räls där tågen kan nå sitt mål snabbare och till lägre biljettpriser för de medåkande.

För varje gammal regel som tas bort verkar det dock komma flera nya, och i stället för att minska den krets av intressenter som kan överklaga ett ärende verkar dammportarna öppna sig för ännu fler som kan klaga och stoppa ett ärende.

Fru talman! Det är många yrkanden som inte tas upp till beslut här, eftersom de ska behandlas förenklat detta år. Jag får i stället hänvisa till min och Centerpartiets bostadspolitiska motion Bostäder och grönt samhällsbyggande med 68 särskilda, enskilda yrkanden och koncentrera mig på de förslag som behandlas här i dag.

Det finns i det här betänkandet tre väldigt tydliga beslut om regelförenklingar som Centerpartiet har ställt sig bakom och även fört fram. Två av dem gäller attefallsreglerna.

Friggebod och attefallshus är välkända och populära reformer som namngetts av borgerliga bostadsministrar i olika tidsepoker och som vi behöver värna och utveckla. Jag kan konstatera att bolundaren inte var något som slog. Centerpartiet har i vår motion föreslagit just att komplementbyggnader ska kunna göras ännu större än dagens 30 kvadratmeter, och Bygglovsutredningen, som många har talat om här, har föreslagit just 50 kvadratmeter utanför detaljplanelagt område. Det ser vi givetvis som någonting positivt.

För oss är det viktigt att dessa fortsatt är bygglovsbefriade så länge de håller sig inom regelverket vad gäller byggandshöjder och närheten till tomtgräns. Vi motsätter oss därför alla förslag som innebär att bygglov införs. Medvetna om att även en bygganmälan kan överklagas med den rättsosäkerhet som råder vill vi ha ett undantag såväl för bygglov som för anmälan.

Detta ska gälla takkupor såväl som takfönster. Centerpartiet har uppmärksammats på en inkonsekvens, nämligen att en takkupa som förändrar byggnadens form är bygglovsbefriad i enlighet med attefallsreglerna, medan ett takfönster som är i linje med takformen kräver ansökan och beslut om bygglov. Detta rättar vi till med det beslut som fattas här, och det är glädjande. Man kan alltså bygga till en eller två takkupor enligt attefallsreglerna, men är det fråga om ett fönster anses det röra sig om en fasadändring. Att sätta upp solceller på taket är alltså tillåtet men inte att sätta dit ett fönster.

Bygglovsutredningen föreslår också att obemannade landsbygdsbutiker ska vara bygglovsbefriade om de har en maximal area på 50 kvadratmeter. Centerpartiet tycker att det är bra att det här skyndas på och noterar att utredningen har gått oss till mötes när det gäller att kunna omvandla byggnader utanför detaljplanelagda områden och även uppföra nya i form av kaféer eller butiker, som givetvis också ska kunna vara bemannade och, om det behövs, större än 50 kvadratmeter. Bygglovsutredningen gav inte stöd för ridhus, däremot till kaféer, så det kravet återkommer vi med i ett senare skede.

Energikraven för fulltimmerhus ska vara utmanande men inte omöjliga. Utskottet har uppmärksammat de särskilda förutsättningar som gäller om man bygger i denna uråldriga teknik med massivt trä i timmer. Jag är säker på att branschen, som huvudsakligen finns och verkar inom Dalarna, har sina kunders driftskostnader för tillförd energi i åtanke när de tätar och isolerar mellan stockar, i husknutar och mot tak, golv och husgrund.

Utskottets beslut om undantag är villkorat av att Boverkets byggregelkrav för U-medelvärde försvårar eller omöjliggör fortsatt byggnation med den här uråldriga tekniken. Det är givetvis önskvärt att fulltimmerhusfabrikanterna, precis som Boverket tror och tänker, klarar av kraven i Boverkets byggregler, men de här undantagen får givetvis inte leda till slarv och fusk. Centerpartiet ser hellre hus i fulltimmer än i fultimmer.

Eftersom Centerpartiet nu får igenom det mesta av vår politik med de yrkanden som behandlas här finns det bara ett fåtal reservationer att yrka bifall till. Jag väljer att yrka bifall till reservationen 2, som tar upp problemen med byggavfall vid rivning, byggnation och anläggningsarbeten. När alla diskussioner handlar om hur vi ska bygga både kostnadseffektivt och klimatsmart bekymrar det oss att det fortfarande finns en potential att återvinna mer och ta till vara mer av det spill som uppstår i form av betongelement, sten, schaktmassor och även plåt, trä, plast och glas.


Anf. 58 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Eftersom utskottet har haft en förenklad beredning av betänkandet har Vänsterpartiet inte kunnat lyfta sina motioner. Jag tillåter mig därför att använda min talartid till att tala om Vänsterpartiets politik, som jag har inte har kunnat lyfta under beredningsprocessen.

Vi debatterar planering och byggande. Bostadsbrist, bostadssegregation och ett enormt behov av klimatomställning präglar dagens svenska bostadspolitik. Vad Sverige i själva verket skulle behöva är en aktiv statlig bostadspolitik som även finansiellt bidrar till att det byggs fler miljövänliga hyresrätter med rimliga hyror. Det skulle behövas en statlig och regional planering som vågar pressa de kommuner som i dag inte tar sin beskärda del av bostadsförsörjningsansvaret för alla invånare, även för dem med lägst inkomst. Det skulle också behövas en statlig politik som tar behovet av att renovera och energieffektivisera det befintliga flerbostadsbeståndet på allvar.

Fru talman! Målet för den statliga bostadspolitiken måste vara en jämlik och hållbar samhällsutveckling - inte bara ekonomiskt och ekologiskt utan även socialt. Ett sådant politiskt ansvarstagande syns det inte mycket av i dag. Tvärtom känns en omfattande statlig bostadspolitik som jobbar utifrån principen om generell välfärd väldigt långt borta.

Klassklyftorna ökar, och bostadssegregationen likaså. Olika grupper lever i dag helt åtskilda från varandra i bostadsområden som skiljer sig åt vad gäller den fysiska miljön men framför allt vad gäller genomsnittliga inkomster, utbildningsnivå hos invånarna, hälsan hos desamma och deras förväntade livslängd.

Fru talman! Det är helt enkelt två helt skilda världar, och de som står i kammaren representerar inte alltför sällan områdena med högst livslängd.

I kammaren pratas det ständigt om att vi måste ha blandade bostadsområden. Men det är aldrig i de fina områdena det ska blandas. I dessa områden är en blandning sällan eller aldrig välkommen. I stället tar olika partier till storsläggan och börjar prata om att riva de fula husen i problemområdena. Det är då man förstår att dessa ledamöter aldrig har bott där själva.

Fysiska miljöer kan visserligen bidra till utanförskapskänslan. Men i grunden handlar frågor om utanförskap och segregation om att få samma möjligheter till utbildning och arbete.

Fru talman! Fokus borde i stället ligga på att alla kommuner tar ett större ansvar för bostadsförsörjningen för alla invånare, oavsett inkomst. Även de rika kommunerna måste ta detta ansvar, vilket de inte gör i dag.

Fru talman! Större press bör sättas på samtliga kommuner att se till att det byggs fler billiga hyresrätter som vanliga människor har råd med - bostäder för vanligt folk. I detta har staten en enormt viktig roll att spela.

Fru talman! Bostadsförsörjningen i landet är inte bara en kommunal fråga. Det är en kommunal, regional och statlig fråga. Om alla kommuner i ett län ska bidra till att bygga bort bostadsbristen på ett sätt som på alla vis bidrar till ett mer hållbart samhälle krävs det en tydligare regional och statlig styrning.

Bostadsbristen är stor, och det finns många kommuner som faktiskt vill att det ska byggas mer. Men kommunernas nuvarande markpolitiska verktyg räcker inte till för att nå ett högre bostadsbyggande. Dagens bostadsbrist driver upp priserna på mark. Detta har lett till att byggherrar som av kommunen har fått tillgång till planlagd mark i syfte att bygga på den låter bli att bygga eftersom de hoppas på fortsatt stigande markpriser och högre avkastning på sin investering längre fram. Detta, fru talman, är helt oacceptabelt.

Byggrättsutredningens betänkande Ett snabbare bostadsbyggande innehåller flera konkreta förslag som syftar till att kommunerna i större utsträckning ska kunna säkerställa att byggrätter tas i anspråk utan onödiga dröjsmål. Regeringens beredning av Byggrättsutredningens förslag pågår, och min förhoppning är att man snarast återkommer med förslag som leder till att problemet åtgärdas.

Fru talman! Frågan om energieffektivitet tas upp i betänkandet. Vi kan inte prata om bostäder, planering och byggande utan att prata om klimatfrågan. Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av miljöpåverkan och energianvändningen i samhället. Om vi ska nå de nationella miljökvalitetsmålen måste den byggda miljöns energianvändning minska.

Fru talman! Ingen har missat att elpriserna i Sverige i dag är katastrofalt höga, framför allt i den kommun jag kommer från, Malmö i södra Sverige. Vad framtiden har att ge vad gäller vår energiförsörjning vågar nog ingen sia om.

I en tid då det kanske mer än någonsin finns ett behov av statliga styrmedel för energieffektivisering avvecklades vid årsskiftet hastigt och mycket olustigt just stödet för energieffektivisering i flerbostadshus - en avveckling som var upprörande på många sätt.

Fru talman! Stora delar av det svenska flerbostadshusbeståndet är i stort behov av upprustning och energieffektivisering, i synnerhet fastigheter i miljonprogrammet. Renoveringsbehovet beräknas vara akut i hela 140 000 lägenheter. Om alla dessa bostäder energieffektiviserades skulle en stor skillnad kunna uppnås för hela samhället.

Fru talman! Ett riktat statligt stöd är dock helt avgörande för att behoven ska kunna tillgodoses. När man i detta läge i stället avvecklar stödet helt kommer det naturligtvis också att drabba samhället i stort hårt.

Fru talman! I synnerhet kommer det att drabba hyresgästerna. Utan stödet är det de som får stå för hela notan. Vänsterpartiet vill återinföra och även utöka stödet för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. Det främsta syftet är att uppnå en effektivare energianvändning i den byggda miljön, men syftet är också att bidra till att hyresgäster inte behöver lämna sina hem på grund av chockhöjda hyror i samband med renovering.

Fru talman! Regeringens bostadsministrar brukar i debatterna säga att det byggs många hyresrätter och att fler ska byggas. Men om de hyresrätter som byggs har hyror som i vissa fall är 50 procent högre än nuvarande hyror kommer de inte att hjälpa de människor som har det svårast i dag. Dagens bostadsminister styr med en budget som avvecklar allt stöd för hyresrätter - stödet för energieffektivisering och även investeringsstödet för att bygga hyresrätter med lägre hyror. I båda fallen är det de fattigaste i samhället som drabbas hårdast, som vanligt.

Den borgerliga halvan av kammaren brukar å sin sida lite föraktfullt säga att investeringsstödet bidragit med noll och intet. Det stämmer kanske att investeringsstödet inte är till störst nytta och glädje för just deras väljare. De fortsätter ju att plocka ut skattemiljarder till sina egna bostäder. Så varför jobba för ett investeringsstöd för hyresrätter?

Under förra året byggdes i själva verket cirka 40 procent av de nya hyresrätterna med hjälp av investeringsstödet. Hyrorna i dessa bostäder är i snitt 2 000 kronor lägre för 70 kvadratmeter än i motsvarande bostäder som byggdes utan stödet. Det kanske inte är så mycket pengar för majoriteten i kammaren, men det innebär en avgörande skillnad för väldigt många hushåll i landet.

I betänkandet lyfts frågan om att undanta timmerhus från energihushållningskraven. Förutom att det för närvarande pågår en översyn av byggreglerna hos Boverket har en undersökning som genomförts alldeles nyligen visat att det inte går att dra slutsatsen att timmerhus inte klarar dagens energikrav.

Vi kan konstatera att de nya, hårdare energikraven är mer eller mindre kostnadsdrivande i olika situationer. Detta måste ställas mot de energibesparingar som gjorda investeringar inneburit. En högre investeringskostnad innebär många gånger lägre driftskostnad och därmed kostnadseffektivitet sett i ett längre perspektiv.

Fru talman! Kostnadsfrågan är dessutom en fråga som varje byggherre måste förhålla sig till, oavsett vilken typ av byggnad det gäller. Om det skulle införas ett undantag för vissa utpekade typer av hus är risken uppenbar att andra grupper också kommer att vilja undantas. Detta vore inte ändamålsenligt med tanke på syftet med byggreglerna och energikraven. Därför anser vi inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av förslaget i motionen. Vi har därför skrivit en reservation tillsammans med S och MP, och jag yrkar bifall till reservation 4.

När det gäller frågan om undantag från kraven på bygglov i betänkandet anser vi, till skillnad från Moderaterna, till exempel, att Bygglovsutredningen kommit fram till att det alltid bör krävas bygglov för komplementbostadshus. Bygglovsutredningen har genomfört en grundlig utredning och lämnat utförliga motiveringar till sina förslag.

Vi anser inte att det är lämpligt att föregripa det mycket omfattande arbete som nu pågår med beredningen av Bygglovsutredningens förslag, inklusive remissinstansernas synpunkter, genom tillkännagivanden om diverse olika delfrågor. I detta skede kan den typen av instruktioner på detaljnivå knappast bidra till en god helhetslösning. Tvärtom finns det en risk för att processen med att få ett ändamålsenligt plan- och byggregelverk på plats kan komma att försenas i onödan. Det finns alltså inte behov av något tillkännagivande till regeringen i denna fråga, enligt oss.

Jag står bakom alla Vänsterpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag, som jag sa, bifall endast till reservation 4.


Anf. 59 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis säga att jag är väldigt glad att vi har kunnat komma överens om tre tillkännagivanden, som har till syfte att det ska bli enklare och att gynna den enskilde som vill bygga ett hus eller bygga om ett hus. Jag tror att det är bra.

Om man tittar på helheten ser man att det enligt Boverkets regionala byggbehovsberäkningar, som kom den 21 december 2021 och sträcker sig fram till 2030, behöver byggas 600 000 nya bostäder i Sverige för att klara av det behov som finns. Det är också värt att notera att sju av tio av dessa bostäder behöver byggas i storstadsregionerna. På en karta över Sverige omfattar storstadsregionerna i princip Göteborg, Stockholm och Malmö. Det är runt omkring dessa städer som det behövs nya bostäder, och vi behöver göra något åt detta.

Utifrån den delen av Boverkets rapport kan man konstatera att vi har stora utmaningar att ta hand om och möta med nya bostäder. Med nya bostäder menar jag rätt typ av bostäder, på rätt ställen, för de människor som är i behov av en bostad eller en annan typ av bostad.

Man kan lägga denna bild tillsammans med de stora prisökningarna när det gäller småhus och de långa köerna till hyresrätter. Då kan man konstatera att vi kanske inte har lyckats med vår uppgift i denna kammare, det vill säga vi har inte lyckats leverera det antal bostäder som våra medborgare behöver.

Det kan tyckas anmärkningsvärt att man som nation inte kommer upp i det bostadsbyggande som behövs för att möta behovet. Men vem är det egentligen som tar ut riktningen? Är det riksdagen som gör det? Nej, det är det inte. Vi fattar inga beslut om antalet bostäder som behöver byggas i Sverige. Är det regeringen som gör det? Nej, regeringen fattar inga beslut om antalet bostäder som behövs i Sverige. Vi lägger detta på kommunerna.

Som kommunpolitiker kan man konstatera att man har nog med att kontrollera vad som händer inom sin egen kommun. Möjligtvis kan man titta på sin region. Men man tar inte ett fullständigt ansvar för hela nationen. Min uppfattning är att riksdagen och regeringen behöver ta ett ansvar när det gäller att besluta om hur många bostäder som behöver byggas. Det handlar också om mål och medel för att man ska kunna hantera det och om att utifrån detta kunna göra en utvärdering.

Det gör man inte. Man vill inte göra det, trots att vi har diskuterat detta i flera år. Det kanske är bekvämlighet. Man kanske tycker att det är ganska enkelt och skönt att kommunerna har detta ansvar, och man behöver inte själv ställas till svars. Jag tycker att vi behöver ta ett sådant ansvar på nationell nivå.

Vad är det för viktiga åtgärder man skulle kunna göra? Ja, en av de viktigaste åtgärderna för att kunna öka bostadsbyggandet handlar om att öka utbudet av byggbar mark. Ofta säger man att problemet är att man inte har tillräckligt med byggbar mark. Då skulle man kunna främja till exempel att kommunerna överplanerar. Om ett byggprojekt inte fungerar eller inte går tidsenligt har man då ett annat projekt som tar över den delen. Vi kristdemokrater har föreslagit att man ska kunna ha en planeringsbonus som hjälp för kommunerna att överplanera.

Vi skulle också kunna göra andra åtgärder som är bra för kommunernas planberedskap. Vi skulle till exempel kunna låta länsstyrelserna peka ut möjliga områden för nybyggnation. Det skulle kunna vara till hjälp för kommunerna. Var är det möjligt? Var tycker länsstyrelserna att det är möjligt? Det är dock kommunerna själva som bestämmer var det ska vara.

En kartläggning av den byggbara marken bör enligt min mening redovisas i ett register som är tillgängligt för allmänheten. Då kan även andra ta initiativ till att bygga på de platserna och göra en planering tillsammans med kommunerna.

Jag tror att länsstyrelsernas hjälp och en planeringsbonus kan göra att den byggbara marken ökar. Det handlar också om att överplanera.

Vi vet av erfarenhet till exempel att man gör det enklaste när man inte har överplanerat. Det handlar om det som går snabbast. De flesta bostäder som byggs är nämligen flerfamiljshus.

Det som alla undersökningar visar är att Sverige faktiskt behöver småhus. Det kommer alltid längst ned i prioriteringen. För att man ska kunna få mer småhus i Sverige är det viktigt att man överplanerar - och en planeringsbonus är oerhört viktig. Det finns behov av småhus, och vi anser att det är människor som ska bestämma vilken typ av bostäder de ska bo i och inte staten.

Trädgårdsstäder var ett koncept som växte fram i städer under 1900-talets början för att bekämpa den svåra bostadsbrist som då rådde. Det känns igen lite grann. Nu finns det också en bostadsbrist. Målgruppen var arbetarklassen, som till en överkomlig kostnad kunde bygga sig en bostad. Det skulle kunna stämma rätt bra också i dag, att vi skulle kunna hitta sådana lägen.

De småhus som uppfördes associerades sedan med social hållbarhet och goda uppväxtvillkor för barn. Detta skulle också kunna hanteras i dag inom ramen för bostadsbyggandet. Jag menar att man med rätt metoder kan bygga trädgårdsstäder till rimliga priser. Då skulle en barnfamilj på 2000-talet faktiskt kunna få samma möjligheter som en barnfamilj hade i början av 1900-talet. Det är väl rimligt att barnfamiljers möjlighet till eget ägande, trygghet och frihet inte har minskat under de senaste hundra åren.

Jag anser att den nationella nivån bör vara en aktiv part i att främja framväxten av nya trädgårdsstäder på platser som rimligen kan knytas till fungerande infrastrukturstråk. Ett första steg är en översyn av PBL för att möjliggöra tidsbegränsade undantag eller andra avvikelser från bestämmelser som står i vägen för bostadsbyggande. Det kan exempelvis handla om undantag från kraven när det gäller allmänna intressen, utformnings- och egenskapskrav för byggnadsverk, detaljplanekrav och regler för bygglov.

Vi tror att det är väldigt viktigt att man ser till behoven och att man bygger utifrån behoven. Tyvärr verkar inte regeringen tycka att det är väldigt viktigt - det är antalet bostäder som byggs som är viktigast.

Fru talman! Vi ser positivt på den nya lagen om klimatdeklaration för byggnader men noterar att lagen i dagsläget inte omfattar byggverksamhet i utemiljön. Det kan handla om torgmiljöer. Det kan handla om hamnområden och stadsparker. Sådana byggprojekt kan ha minst lika stor materialåtgång som uppföranden av bostadsfastigheter. Vi tror helt enkelt att det är ett förbiseende eller en miss från regeringen att detta inte ingår i klimatdeklarationen. Därför yrkar jag bifall till reservation nummer 1, som innehåller detta.


Anf. 60 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation nummer 1.

När man lyssnar på vår debatt kan detta med planering och byggande upplevas som en aning invecklat och kanske lite stelt. Tyvärr kommer inte jag att tillföra jättemycket mer liv till debatten. Men en av de mest grundläggande sakerna handlar om att vi ska bo och leva i hela vårt land, alltså ha tak över huvudet. Vi ser nu i det krigsdrabbade Ukraina att människor inte har friheten att bo tryggt i sina hus. Därför blir denna debatt oerhört viktig, om än stel. Detta är någonting som vi behöver kämpa och arbeta för.

Vårt byggande påverkar direkt människors rätt till hälsa och frihet. Därför blir det med allt bostadsbyggande oerhört viktigt att utgå från vårt klimat och vår miljö. Var vi bor hör ihop med vår natur. Det handlar alltså om var vi sätter våra bostäder. Det är ju denna planet vi har att bygga på.

Byggande och bostäder är en strategiskt viktig sektor när det gäller att klara av omställningen till ett klimat- och miljömässigt hållbart samhälle. Bygg- och fastighetssektorn står för totalt cirka 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Att successivt minska och så småningom helt eliminera nettoutsläppen från denna sektor är alltså av avgörande betydelse.

Arbetet med att minska klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn måste hänga ihop med den övergripande klimatpolitiken. De allra viktigaste åtgärderna är generella, och de handlar om effektiva ekonomiska styrmedel utifrån principen om att utsläpparen ska betala. Till detta behöver läggas regelförändringar för att successivt driva på övergången till klimatneutrala lösningar.

Klimatdeklarationer är en viktig väg att gå, men vi ska inte stanna där. När det gäller offentlig upphandling bör till exempel effektiva och generella krav uppställas för hela landet för att ännu mer driva på klimatomställningen.

Fru talman! Nu blev jag så där stel igen, men låt mig återgå till kärnan: vårt boende och miljön där vi lever.

Jag tänker på dem som har haft förmånen att bygga sig ett eget hus, där det tidigare inte har byggts något hus, alltså på en naturtomt. De har kunnat ställa sitt hus bland träden, stenarna, vattendragen och solgläntorna. De personer som har upplevt den resan har lättare att ta till sig att bostadsbyggande är någonting som påverkar vår natur och vår miljö. Vad och hur vi bygger på en plats påverkar vår frihet att leva i den miljön. Vi är samtidigt beroende av planeten och den natur som vi bygger och bor i. Det handlar givetvis också om vilka människor vi har runt omkring oss där vi bygger - grannar och vänner.

Själv har jag förmånen att vara inne på mitt tredje husbygge för egen del. I mitt arbetsliv är de otaliga. Jag tar inte med alla trädkojor på gården. Jag får känna känslan av att sitta på en tomt och blicka ut över en träddunge, ha motorsågen i handen och tänka: "Ska jag verkligen ta ned alla träd? Ska jag rensa hela tomten?" Jag får sitta där och se regnet falla, se hur det letar sig ned i marken när grävskopan börjar gräva och fundera på avvattningen av tomten. Hur ska jag klara ett skyfall också på den här naturtomten? Jag får också föreställa mig var jag behöver söka skugga för att kunna sitta där och ha möten över en kopp kaffe med grannarna på gatan och var barnen ska hitta naturliga platser att leka på.

Fru talman! Det här perspektivet är oerhört viktigt att lyfta in när vi debatterar planering och byggande, framför allt hur vi bygger våra städer och våra förorter. Det ställer krav på god samhällsplanering i fråga om miljö och den hållbara utveckling vi behöver.

För oss i Liberalerna är miljön och folkhälsan oerhört viktiga i stadsplaneringen. Det har nog inte undgått någon nu. Städer med grön struktur har bättre lokalklimat än städer utan. Vi kan kalla dem trädgårdsstäder eller tala om en egnahemsrörelse, men saken är den att de gröna städerna klarar av klimatförändringar som skyfall bättre och har större biologisk mångfald. I en stad med trädgårdar i bebyggelsen mår invånarna helt enkelt bättre. Men i ivern att bygga nya bostadsområden förtätar man i stället städerna för att effektivisera markanvändandet. Då blir det lätt så att idrottsytor prioriteras ned och att utrymmet för lek och rörelse minskar. När bostadsområden och infrastruktur planeras måste det ske med människan i centrum, särskilt den lilla människan. Här är det viktigt att inkludera skola, idrottsföreningar och civilsamhälle.

Fru talman! Som vi redan varit inne på i debatten behöver det också bli enklare, gå snabbare och vara mindre krångligt att bygga.

Till exempel borde hus kunna typgodkännas. Samma hus kan i dag bedömas olika beroende på i vilken kommun det placeras. Typgodkännande skulle underlätta framför allt för det mer industriella byggandet, till exempel modulhusbyggandet. Det kan även få positiva effekter för handläggningen av bygglovsärenden på de hårt belastade bygglovsavdelningarna i våra kommuner genom att korta handläggningstiderna.

För att skapa större variation av bostäder tycker vi att det behövs en ny egnahemsrörelse. Det gläder mig att några av mina utskottskollegor också är inne på det. Vi säger inte att det var bättre förr, men vi säger att det finns bra saker att lyfta med sig och inte glömma bort, särskilt när det gäller utsatta områden.

Kommunerna behöver planera för mer av radhus, småhus och villor i områden som domineras av en bostadsform, till exempel hyresrätter. Därtill måste detaljplanerna vara flexibla så att man kan bygga fler småhus som sätter sin egen prägel och skapar variation på bostadsmarknaden.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag lyfta det som är helt avgörande för att bygga bostäder: mark.

Planering och byggande

Vi har i dag långa överklagandeprocesser som bidrar till att mindre mark för byggande tas fram. Vi kan säga till marknaden att den ska ta hand om den saken, men vi behöver skapa rätt förutsättningar. Det finns i dag ett hårt tryck på att kunna köpa och äga sin bostad. Vi behöver underlätta detta i markfrågan.

Vi behöver också tänka på detta med sakägarkretsen, det vill säga de som har rätt att överklaga ett beslut. Den måste begränsas till dem som verkligen är berörda.

En annan åtgärd som skulle kunna påskynda byggprocessen är att införa en låg avgift för att överklaga. Jag tror att det skulle hjälpa. Det behövs en liten tröskel för att kunna överklaga, annars eskalerar dessa överklaganden.

Det finns mycket att göra, fru talman. Mycket gott genomförs redan. Vårt byggande är på god väg. Det är bra. Lagar kring byggande är viktigt, men vi får inte tappa bort skälet till att bygga: varje människas rätt till en bostad och till att bo och leva i vår natur, i vår miljö, i hela landet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 mars.)

Beslut

Uppmaningar till regeringen om planering och byggande (CU12)

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om planering och byggande.

Tillkännagivandena handlar om

  • undantag från kraven på bygglov och anmälan
  • undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader
  • undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering i Boverkets byggregler.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 215 övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 om planering och byggande. Detta främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden. Förslagen handlar bland annat om regler och krav för ett hållbart och innovativt byggande, barns intressen vid den fysiska planeringen och regler om inomhusklimat.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivanden om att vissa åtgärder bör vara befriade från bygglov och anmälan, att regeringen bör se över om byggnadsnämnderna bör få utökade möjligheter att göra avsteg från nybyggnadskraven vid flyttning av byggnader samt att regeringen bör låta utvärdera om vissa byggnader bör undantas från energikraven. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.