Pensioner

Fru talman! Sverige har cirka 2,3 miljoner pensionärer som har allmän pension, och drygt 20 procent av Sveriges befolkning är 65 år och äldre. De flesta har ett långt arbetsliv bakom sig med kämpande som byggt vår välfärd.

För varje år är det allt fler som blir 80 år och äldre, och glädjande nog är de flesta friska och pigga längre upp i åren.

För samhället och för den enskilde är det därför viktigt att visa att seniorer kan vara en resurs långt upp i åren och en kraft att räkna med. Det är angeläget att underlätta för ett aktivt yrkesliv även som senior, så länge man själv vill och orkar. Forskning visar att såväl lärande som utveckling och kreativitet faktiskt är möjligt långt upp i åren. Därför måste vi betrakta ålderdom med nya ögon. Med nya höft- och knäleder, starroperationer och annat kan man faktiskt ha ett aktivt liv som senior. Därför vill också många arbeta efter pensionsåldern, för att bättra på sin ekonomi men också för att de trivs på en arbetsplats.

Information och kunskap om hur ett längre arbetsliv påverkar pensionen positivt borde samhället förmedla på ett mycket tydligare sätt. Föräldraledighet, vabdagar, deltidsjobb och andra ledigheter minskar faktiskt pensionen, vilket inte alla tänker på.

Tyvärr är det inte heller alla som förstår vårt pensionssystem. Det blir särskilt uppenbart när vi hör och ser protester mot låga pensioner. Många säger till och med att de känner sig lurade, för de hade trott att det skulle bli mer. Därför är det viktigt att människor får kunskap om hur det fungerar och också får konsekvensbeskrivningar för att kunna göra bra val. Det är ofta nödvändigt att påpeka att pensionssystemet bygger på livsinkomsten av arbete och betalas via avgifter, och det måste vara ett långsiktigt tryggt och förutsägbart system.

Vi menar att det är viktigt att upprätthålla dessa grundprinciper. Pensioner får inte och ska inte bli ett politiskt slagträ eller slagfält där partier tävlar om vem som kan lova högst pension. Alla beslut kring pension bör bygga på breda politiska överenskommelser i Pensionsgruppen.

Vi moderater har alltid pekat på att drivkrafterna till arbete och att det ska löna sig att ha arbetat måste genomsyra pensionsbesluten. Det så kallade respektavståndet är därför mycket viktigt, det vill säga att den som arbetat får mer i plånboken än den som inte bidragit på samma sätt. Det är därför oroande med förslag från regeringen om att via statsbudgeten höja bidragen till dem som har de lägsta pensionerna eftersom det tyvärr kan ge motsatt effekt, det vill säga att det inte lönar sig att arbeta. Det tillägg som regeringen nu vill genomföra riskerar ju att ge mer till den som arbetat lite eller inte alls.

Fru talman! Att försöka köpa pensionärernas röster med mer bidrag och utdelningar går tvärt emot den pensionsöverenskommelse som gjordes på 90-talet, som syftade till ett hållbart pensionssystem oavsett regering. Det rimliga är att det är Pensionsgruppen som får överväga och besluta om de ändringar som kan komma att behövas.

Det är ju så att för att upprätthålla pensionsnivåerna på både kort och lång sikt måste fler komma i arbete och arbeta allt längre. Tyvärr har inte regeringen velat driva på denna utveckling i den takt den borde ske. Men det är bra att vi har lyckats enas om att höja pensionsåldrarna. Rätten att kvarstå i arbete har höjts till 68 år och kommer att öka till 69 år nästa år. Även lägsta åldern för när man får ta ut allmän pension har höjts till 62 år och kommer att öka till 63 år. Men mer behöver nog göras på det här området.

Flera utredningar har visat att svenska pensionärer har hygglig ekonomi och klarar sig bra på sin pension. I Pensionsmyndighetens egen rapport från januari skriver man att pensionärers levnadsförhållanden generellt sett är goda i förhållande till övriga befolkningens i Sverige. En genomsnittlig pensionärs ekonomiska standard är 82 procent av den övriga befolkningens. Det är också intressant att myndigheten skriver att pensionärer oroar sig mindre för sin ekonomi jämfört med dem som arbetar.

Men självklart finns det de som har det knepigt. Det är särskilt kvinnor som lever ensamma och är över 80 år. Deras levnadsstandard är 50 procent av övriga befolkningens.

En ensamstående pensionär får i genomsnitt cirka 4 000 att leva på efter de grundläggande utgifterna, men den som sammanbor med någon har hela 7 000 kvar. Och pensionärerna är huvudsakligen nöjda med sina liv, enligt Pensionsmyndigheten.

Ändå talar vi mest om den relativt lilla grupp som har riktigt låga pensioner. Pensionsmyndighetens rapporter om pensionärers levnadsvillkor, som de ger ut regelbundet, används som faktaunderlag för samhällsdebatten. Jag kan rekommendera alla att läsa dessa på Pensionsmyndighetens hemsida. Det är nyttiga fakta.

Vi moderater har sedan 2008 föreslagit lägre skatt för pensionärer, för det var ju före 2006 som pensionärerna verkligen betalade hög skatt. Vi har också genomfört skattesänkningar hela åtta gånger, senast i år genom M-KD-SD-budgeten, som ju gäller på detta område för i år. Vi moderater sänker alltid skatten mest, för det är det absolut enklaste och smidigaste sättet att ge mer i plånboken att röra sig med.

Jag vill också påminna om att vi genom den budget som gick igenom 2019 även tog bort den särskilda löneskatt som Socialdemokraterna infört. Det var en särskild skatt som arbetsgivare tvingades betala för just pensionärer, som gjorde det dyrare att anställa äldre - en ganska korkad skatt när vi vill att äldre ska arbeta mer.

Herr talman! Vi moderater har i flera år motionerat om det märkliga undantaget och orättvisan att flyktingar och andra skyddsbehövande automatiskt får full garantipension, oavsett tidigare arbetsliv. Självklart ska samma kvalificeringsregler för att få pension gälla för alla i Sverige, och vi har uppmanat regeringen att rätta till denna orättvisa. Nu har vi lyckats få till ett tillkännagivande från ett enigt utskott, vilket jag tackar för och vilket är glädjande.

En annan orimlighet som vi tillsammans med KD och SD reagerar mot är att den som till exempel bor på ett HVB-hem och därmed försörjs av skattemedel också samtidigt kan få efterlevandestöd om en av eller båda föräldrarna är avlidna. Det är inte rimligt att man får dubbel ersättning av det offentliga. Det finns ett färdigt förslag som Socialdepartementet har tagit fram, och vi menar att man skyndsamt bör genomföra detta.

Herr talman! Därmed yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 14.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar som sagt i dag det betänkande från socialförsäkringsutskottet som behandlar inkomna motioner om pensionerna. Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 2, så att jag inte glömmer det sedan.

Herr talman! Sverigedemokraterna har en rad förslag för att stärka och höja våra pensioner. För oss med vår socialkonservativa politiska grund är det grundläggande att Sverige ska vara ett land med en stark välfärd, där vi behandlar dem som arbetat och slitit och byggt upp detta land med vördnad och respekt och ger dem ekonomisk trygghet. Det är ovärdigt och oacceptabelt att det i dag finns äldre som lever på existensminimum och att man får ut en så liten andel av sin lön i pension.

Herr talman! Vi har därför tidigare, i vår budget i höstas, föreslagit att höja garantipensionen med ytterligare 800 kronor. I vår höstbudget lade vi också fram en stor reform för att stärka pensionsavsättningarna in i pensionssystemet för att de som arbetat och slitit ett helt liv sedan ska få ut en större andel av sin lön i pension. Detta skulle också göra att det respektavstånd som ska finnas mellan dem som har arbetat och dem som inte har arbetat kan bevaras, även om man stärker de lägsta pensionerna.

Herr talman! Jag är också väldigt glad över att det i det gemensamma budgetförslaget från oss sverigedemokrater, Moderaterna och Kristdemokraterna också fanns viktiga förslag för att stärka pensionerna, där vi både sänkte skatten för Sveriges pensionärer och stärkte bostadstillägget. Detta var viktiga steg för att stärka pensionerna, men inte tillräckligt.

Herr talman! Under lång tid har debatten enligt mig varit alldeles för tyst vad gäller bristerna i våra pensioner. Tanken med en pensionsgrupp som skulle hantera långsiktiga lösningar för pensionerna var säkerligen god från början. Men om det innebär stiltje i fråga om pensionsreformer samtidigt som det kokar av missnöje bland landets pensionärer, och att Sveriges tredje största parti och Vänsterpartiet fortsatt ska hållas utanför Pensionsgruppen, anser jag det vara ohållbart i längden att hantera pensionerna på detta sätt.

Herr talman! En av de reformer som Pensionsgruppen enats om var att pensionsåldern skulle höjas genom en ny generell riktålder för pension som införs och sedan successivt trappas upp. Självklart finns det en logik i att vi kan arbeta längre upp i åldrarna i takt med att vi lever längre. Vi anser dock att denna generella höjning inte tar hänsyn till att det inte finns en enda gemensam pensionsålder som lämpar sig för alla individer i alla yrkesgrupper. De som är utslitna som ett resultat av ett långt och krävande yrkesliv ska inte tvingas stanna på arbetsmarknaden mot sin vilja och hälsa.

Dessutom har det kommit rapporter som visar att det inte ger så stor effekt på pensionen som man kanske hade väntat sig och önskat. Mantrat "vill du ha mer pension, jobba längre" visar sig inte stämma lika bra för alla yrkesgrupper, exempelvis inte för busschaufförer, barnskötare, undersköterskor och städare. Två extra arbetsår efter 65 kan för vissa yrkesgrupper ge bara några få hundralappar per månad i pension, visar beräkningar som SPF Seniorerna har gjort.

Herr talman! Vi menar också att arbete längre upp i åldrarna i stället bör åstadkommas genom en betydligt högre grad av flexibilitet och med riktade incitament snarare än med tvång. Det kan exempelvis handla om rätt att gå ned till deltid genom införande av ett särskilt jobbskatteavdrag för äldre som frivilligt stannar kvar på arbetsmarknaden.

Med detta sagt vill jag ändå också säga att det är bra att regeringen i alla fall har försökt hitta en lösning för dem som är utslitna genom att sänka tröskeln för att kunna få sjukersättning något för personer som är nära pension, genom förslaget om det som kallas trygghetspension. Det var bra att budgeteringen för det förslaget i alla fall gick igenom i budgeten här.

Herr talman! En annan reform som regeringen tillsammans med Pensionsgruppen vill genomföra är att kraftigt begränsa valfriheten gällande premiepensionen. Den 1 november 2018 kom hårdare krav från regeringen på de fonder som finns i dagens system. Detta var bra och nödvändigt för att komma åt oseriösa fonder. I ett andra steg lämnades i november 2019 ett utredningsförslag om ett regelverk för ett nytt, kontrollerat och upphandlat fondtorg. En proposition om detta väntas i mars.

Jag känner dock en viss oro och är kritisk till att reformen riskerar att leda till att framtidens pensionärer får försämrad pension och drastiskt begränsad valfrihet i fråga om pensionssparande. Det framtida fondtorget kommer dessutom kraftigt att decimera utbudet av fonder genom sin omstrukturering och styrning, som kan påverka valbarheten. Det kan också leda till att större globala indexfonder premieras framför mindre småbolagsfonder. Givetvis ska oseriösa fonder motverkas och kraven skärpas, men vi anser att regeringen i stället först måste pröva att följa upp och utvärdera resultaten av de krav som ställdes på fonder 2018.

Men, herr talman, det är i alla fall positivt att vi har ett enigt utskott här i dag när det gäller en fråga, nämligen att samma krav ska gälla för alla i fråga om rätten att tillgodogöra sig full garantipension. Grundregeln för att tillgodogöra sig rätt till full garantipension är att man ska ha varit bosatt i Sverige i minst 40 år mellan 16 och 64 års ålder. Det finns dock en undantagsregel som innebär att den som beviljats uppehållstillstånd som till exempel flykting eller alternativt skyddsbehövande som försäkringstid för garantipensionen även ska kunna tillgodoräkna sig tid som han eller hon har befunnit sig i sitt tidigare hemland. Ett enigt utskott föreslår i dag ett tillkännagivande till regeringen om att ta bort detta undantag så att samma regelverk ska gälla för alla, vilket borde vara självklart.

Samtidigt har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommit med förslag om en ny form av tillägg, det som kallas garantitillägget. Vilket regelverk som ska gälla för detta tillägg är dock fortfarande oklart, och det vore bra om det kunde klargöras. Ska det vara samma regelverk som gäller för att få garantipension, eller ska det vara det regelverk som gäller för att få bostadstillägg eftersom det sägs att garantitillägget ska ligga inom bostadstillägget? Eller ska det vara ett helt nytt regelverk? Det är bra att det äntligen kommer förslag om att stärka pensionerna, för det har vi efterfrågat länge. Men jag tycker att det är många frågor som fortfarande är oklara i detta nya förslag.

Vidare, herr talman, skulle jag vilja beröra vikten av jämställda pensioner. Flera rapporter från Pensionsmyndigheten tar upp skillnad i pension mellan män och kvinnor. Bland annat visar rapporten Kan pensionerna bli mer jämställda? att en stor del av könsskillnaden i förvärvsinkomst hos par uppstår när de får sitt första barn, inte enbart på grund av att kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten - där stärker pensionsrätten för barnår upp en del - utan också för att många kvinnor går ned i arbetstid under småbarnsåren.

Flera studier visar också att kvinnors löneutveckling kan bli sämre för att kvinnor är sjukskrivna mer. Här ser vi en oroande utveckling där många kvinnor är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa och där det är vanligt med stress och utbrändhet, bland annat på grund av dåliga arbetsförhållanden inom offentlig sektor.

Herr talman! Det finns två sätt att bemöta den här problematiken. Ett sätt är det som regeringen och Socialdemokraterna har anammat: att förutsätta att kvinnor själva inte är kapabla att fatta beslut om hur mycket tid de vill spendera med barnen under småbarnsåren. Man menar att detta är påtvingat och något som regeringen måste tvinga bort genom lagstiftande kvotering av föräldraförsäkringen. Vi förnekar inte att sådana situationer kan uppstå och att vi självklart ska uppmuntra ett gemensamt föräldraansvar, men vi anser ändå att utgångspunkten måste vara att familjerna själva får valfrihet att fördela föräldrapenningen och arbetstiden.

Däremot är det helt orimligt att ett ökat ansvar för familj och barn, oavsett om det är en kvinna eller man som tar det ansvaret, ska drabba pensionerna negativt till den grad det gör i dag. Det är också orimligt att ett ökat föräldraansvar ska påverka löneutvecklingen negativt till den grad som det gör i dag. Vi ser det därför som självklart att föräldraledighet och deltidsarbete för att ge barnen och familjerna en drägligare tillvaro och för att kunna få ihop livspusslet under småbarnsåren är något som i stället borde värderas högre och ha minsta möjliga negativa inverkan på pensionen.

Här tycker vi att man borde titta på lösningar genom att ytterligare förstärka pensionsrätten för barnår, och det borde också göras mer för att förebygga sjukskrivning inom offentlig sektor. Det handlar om förebyggande arbete både när det gäller arbetsmiljön och inom sjukförsäkringen.

Jag ser att tiden rusar iväg och vill bara snabbt avsluta med att säga att vi också anser att det finns skäl att se över det regelverk som gör att man i dag får minskad garantipension om man är gift. Samma regelverk gäller dock inte om man är sambo. Vi tycker att det kan finnas skäl att se över detta.

Vi har också reservationer, bland annat en gemensam reservation som tar upp detta med efterlevandestöd och att det betalas ut till barn och ungdomar fast de har sin försörjning tillgodosedd av kommunen. Regelverket om efterlevandestöd är olika för barn som har förlorat sina föräldrar när de befunnit sig i ett annat land. Här finns det förslag från Socialdepartementet om att det ska bli ett mer likvärdigt regelverk, och vi anser att regeringen skyndsamt bör gå vidare med att ta fram ett sådant förslag.

Herr talman! Vårt pensionssystem i Sverige är i grunden ett tryggt system. Det är förutsägbart. Det är finansiellt hållbart. Det bygger på att varje generation sparar till sin egen pension, och det bygger på att arbete ska löna sig.

Vi har ett grundskydd i pensionssystemet som bygger på garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Det är viktiga bitar för att säkra upp för den som inte har haft ett lönearbete eller har haft korta år med lönearbete, så att man också ska få en pension.

Jag vill påstå att vi har ett bra system i Sverige, men i debatten låter det som om vi har ett väldigt dåligt pensionssystem - ett system som inte levererar det vi vill att det ska leverera. Det finns absolut personer som har väldigt låg pension, men vi ska också komma ihåg att om vi jämför hur det var för ett antal år sedan tillbaka kan vi se att vi nu har ett pensionssystem som ger dagens pensionärer en mycket högre nivå. 66-åringarna i dag har 72 000 mer i pension än de hade för tolv år sedan, och dagens 69-åringar har 46 000 mer i pension än de hade för nio år sedan.

Om man ska försöka definiera fattigdom finns det många olika begrepp att använda sig av. Men vi kan prata om relativ fattigdom. Det innebär att man har 60 procent av medianinkomsten. I dag är det ungefär 300 000 av våra pensionärer som har mindre än detta, av 2,2 miljoner pensionärer ungefär. Det har minskat sedan 1990-talet, då det fanns 1,1 miljon relativt fattiga pensionärer. Jag förnekar inte att det fortfarande finns pensionärer som har väldigt låg pension, men jag vill med det här ändå visa att vi har ett pensionssystem som ger mycket högre pensioner i dag än tidigare. Dessa 300 000 är ungefär 15 procent av våra pensionärer. De har under 60 procent av medianinkomsten, och det är ungefär jämförbart med hur det är i den yrkesföra befolkningen i Sverige.

Sedan kan vi tala om dem som är materiellt fattiga, alltså de som inte har råd med de mest grundläggande sakerna. Vi har i Sverige ungefär 30 000 pensionärer som är materiellt fattiga. Den siffran har jag hämtat från höstens budget från S och MP.

Pensionsmyndigheten lämnar många bra kunskapsrapporter just nu, vilket föregående talare också har varit inne på. I en av sina rapporter visar myndigheten att den grupp som har lägst pensioner är ensamstående äldre kvinnor. De har en väldigt låg disponibel inkomst, och det är en grupp som vi behöver hitta ett sätt att nå inom ramen för pensionssystemet. Tittar man däremot på sammanboende pensionärer kan man se att de har en disponibel inkomst som är lite drygt 80 procent av den yrkesföra befolkningens.

Herr talman! När vi införde det pensionssystem som vi har i dag sa vi att målet skulle vara att man skulle ungefär ha 60 procent av sin lön när man går i pension. Nej, vi når inte det i dag. Det är helt sant. Men lägger man på tjänstepensionen når vi det målet, och vi överträffar det mål som fanns i diskussionen, att det skulle vara ungefär 70 procent när vi införde pensionssystemet. I dag ligger det på ungefär 73 procent.

Om vi höjer pensionsåldern i framtiden, vilket vi planerar att göra, kommer också pensionsnivåerna automatiskt att gå upp i relation till den lön man har när man går i pension.

Man kan titta på ytterligare en rapport som har kommit på den senaste tiden, nämligen den som kommer från minpension.se. Där gör man en prognos på hur de faktiska pensionerna kommer att se ut i framtiden. Om man arbetar efter den riktålder som vi nu kommer att införa, som baseras på medellivslängden, kommer man att nå upp till nästan 67 procent av lönen när man går i pension, och det är utan tjänstepension. Genom att höja pensionsnivåerna kommer vi alltså att nå och även komma högre än det mål som är satt.

Men det finns absolut pensionärer som har en väldigt låg pension, men det är inte den stora andelen av våra pensionärer.

Och jag vill fortsätta arbeta med att förbättra för de pensionärer som har allra lägst nivåer inom ramen för det arbete som har pågått under många år och som jag hoppas ska få fortsätta. Där arbetar vi gemensamt med moderater och kristdemokrater, liberaler och socialdemokrater med de här frågorna.

Det vi vill göra framöver är att fortsätta att öka kunskapen och informationen, så att vi alla kan göra bra val under livet och förstå vad det innebär för hela livsinkomsten. Vi behöver fortsätta att jobba med den jämställda arbetsmarknaden. Precis som tidigare talare har varit inne på bygger ojämställda pensioner på att vi har olika livsinkomster. Det är också något som syns i den rapport jag talade om nyss, från minpension.se. Där ser man också att skillnaderna minskar, även om det är svårt att avgöra hur det blir med pensionen för dem som är yngst i dag och inte har hunnit börja bilda familj än.

Det gäller också att få fler pensionärer att söka bostadstillägg, för det är en viktig del i grundskyddet. I dag misstänker Pensionsmyndigheten att det finns många som inte söker men skulle kunna göra det och på så sätt stärka sin låga pension.

Jag ser fram emot den rapport som Pensionsmyndigheten har aviserat, som ska tala om vilka de fattiga pensionärerna är. När den rapporten kommer finns det verkligen något vi kan ta i och se hur vi ska göra inom systemet för att stötta upp i detta.

Numera diskuteras gasen. Vi har alltså väldigt mycket pengar i pensionssystemet. Vår buffert är nu så pass stor att vi måste se hur vi kan använda den för att höja pensionsnivåerna.

Herr talman! Det finns som sagt personer med mycket låg pensionsnivå, men det är inte hela pensionssystemet som är problemet.

Jag vill med detta yrka bifall till reservation 3 och hänvisar i övrigt till mitt särskilda yttrande.

Herr talman! Det ska löna sig att arbeta, heter det. Den som arbetar ska ha rätt till trygga försäkringar, bra lön och, efter ett långt arbetsliv, en anständig pension. Men så är det inte i dag.

Inget annat parti har varit så tydligt som Vänsterpartiet med att dagens pensionssystem inte fungerar. Redan när omläggningen av dagens system genomfördes påpekade vi det uppenbara. Pensionerna kommer att bli alldeles för låga. Den som har mest får mest, och låg- och medelinkomsttagare blir utan.

Under årtionden har pensionsfrågan begravts i Pensionsgruppen. Därför har många nu fått en chock när de inser hur låg pension de faktiskt kommer att få. Men snart kommer vi att kunna göra någonting åt detta. Då blir det upp till bevis för alla partier i denna kammare. Tillhör man dem som inte bara pratar om att förbättra för pensionärerna, eller stannar utropen vid något slags plakatpolitik, redo att plocka fram i valrörelsens röstfiske?

Vänsterpartiet har nu fått igenom den största höjningen av pensionerna i modern tid. Förslaget om ett garantitillägg kommer att läggas på riksdagens bord under våren. Redan den 31 augusti kan 1 miljon pensionärer få ta del av en första, i mina och Vänsterpartiets ögon, välförtjänt höjning av pensionen. De som har byggt upp landet förtjänar en anständig pension. Jag utgår från att det inte bara är Vänsterpartiet som har den uppfattningen.

Runt 500 000 av dagens pensionärer får 1 000 kronor skattefritt i månaden med den nya vänsterpensionen. Nästan 1 miljon pensionärer omfattas av hela reformen, och snittet för alla kommer att vara över 700 kronor i månaden. Det påverkas inte av bostadstillägget. Du får det ändå. Och de som inte har bostadstillägg har också rätt till ersättningen. Man behöver inte ansöka, utan det ska betalas ut automatiskt.

Det är bara att passa på sedan att ställa de frågor som ni har, för jag är hemskt bra på de här grejerna. Jag hörde att det var lite funderingar, så dem kan ni ta upp.

Vänsterpartiet ställde detta krav redan till årets budget, och i vårt eget budgetförslag finns en höjning med. Men regeringen gick oss inte till mötes förrän det var ett skarpt läge i samband med statsministeromröstningen. Vi sa att våra mandat inte är gratis. Ska man ha våra väljares stöd i en statsministeromröstning måste man höja pensionerna. Det stod vi fast vid.

Herr talman! Pensionärer är inte betjänta av tomma löften eller tjusiga valtal. Pensionsgruppen har misslyckats med sitt uppdrag att garantera anständiga pensioner till alla. Vi svenskar är i dag bland dem som arbetar längst i hela EU. Samtidigt ligger vi i botten i Norden när det gäller nivån på pensionerna. Över 300 000 svenska pensionärer riskerar att hamna under EU:s fattigdomsgräns. Nära hälften av alla kvinnor som i dag är ålderspensionärer har garantipension som en andel av sin pension. Jämfört med de andra nordiska länderna är det grundskydd som vi har i Sverige rekordlågt.

Vi ska ha en anständig bottenplatta i Sverige. I dag blåser man folk. Man argumenterar för respektavståndet genom att säga till den som har det ganska dåligt att det i alla fall finns de som har det ännu sämre.

Höjd grundnivå kommer att leda till högre pensioner för alla låg- och medelinkomsttagare. Den låga grundnivån i Sverige har länge bidragit till att hålla nere pensionerna. Nu hör vi hur högerpolitiker klamrar sig fast vid att den föreslagna höjningen har ett fåtal indirekta marginaleffekter. Det innebär i klartext att den som har hög hyra helt enligt alla regler kan få bostadstillägg, vilket den som har samma inkomst och låg hyra inte kan få. Alla partier har gjort denna typ av höjningar av bostadstillägget och konsumtionsstödet. Senast gjordes det av det högernationalistiska blocket i samband med budgetomröstningen. Men nu låter det plötsligt som att det är något skumt.

Vill man på allvar att det ska löna sig mer att arbeta finns det bara en lösning: Höj inbetalningarna till pensionssystemet! Men i dag blockeras det i Pensionsgruppen lustigt nog av samma parti som säger sig vara mest oroad för att respektavståndets storlek ska minska, alltså Moderaterna.

Herr talman! Sju av tio kommunalare hade för något år sedan garantipension. De som kallas coronahjältar och som getts applåder från höger till vänster får nu höra att de inte har jobbat och att de, när det väl kommer till kritan, inte skulle vara värda en tusenlapp mer i månaden i pension.

Det är ungefär 30 000 av de 700 000 som inte har jobbat. Det är alltså en väldigt liten andel.

Inget kunde vara mer fel än att påstå att Sveriges pensionärer inte har jobbat. En sådan, enligt mig, obegåvad uppfattning är för den som själv aldrig har behövt kavla upp ärmarna och ta i och som ser ned på dem som jobbar med kroppen och sliter ut sig. Vi andra vet bättre.

Pensionsarbetsgrupper, rapporter och respektavstånd kan ni prata om - eller om slösaktiga branschstöd i mångmiljardklassen till hamburgerkedjor eller, för den delen, bonussystem som gynnar den absoluta toppen. Men kom inte och berätta för mig, som arbetarunge, hur hårt arbete ser ut! Jag har en farmor som har slitit på tvätten i Ockelbo och samtidigt tagit hand om fyra barn. Jag har en mormor som i sitt yrke som städerska städat både fabriker och skollokaler. Jag har föräldrar som har jobbat på golvet i butiken och i omsorgen. Jag vet. Detta sitter i kroppen och är en del av mig. De har jobbat. De har slitit, och de förtjänar en höjd pension.

Herr talman! Pensionssystemet, som alla säger sig vilja värna, är en katastrof för låg- och medelinkomsttagare. Och det är inte för att pensionsåldern har varit för låg. Dessa personer kommer ändå inte att kunna jobba efter den nya riktålder som föreslås - deras kroppar slits ut. Detta är en katastrof för att pensionerna har varit för låga, för att inbetalningarna har varit för låga och för att systemet ser ut som det gör.

Enligt Kommunals beräkningar ger varje enskilt arbetat år efter 66 års ålder ungefär 150 kronor mer i månaden. Är det detta som menas med att det ska löna sig att arbeta?

Herr talman! Den som går i pension i dag kommer endast att få halva lönen, och värre kommer det att bli. Oron gnager ständigt i den som inte har allt. Som barn oroade man sig för hur föräldrarna skulle ha råd. Det handlar om ensamstående mammor som kämpar på eller om föräldrar som mina, som faktiskt bråkade om hur semesterkassan skulle räcka till på Orsa Camping. Jag erbjöd dem mitt femkronorsrör, som jag hade sparat ihop. Som vuxen oroar man sig i stället för att föräldrarna inte kommer att ha råd och för deras framtida pension. Hur ska de ha råd att leva? Äldre tvingas leva på sina barn i välfärdslandet Sverige. Det är illa.

Sedan Vänsterpartiets uppgörelse om höjda pensioner har gjorts har jag fått tusentals mejl.

Majlis skriver: Tack så mycket! Äntligen någon som ser det slit vi vårdbiträden gjort! Det skulle betyda allt för mig om förslaget om garantitillägget blev av.

Anders mejlar och berättar om sin pappa, som får pengar av honom till hyran varje månad och om hur förnedrande det känns för honom.

Eva skriver och säger som det är: Vi pensionärer måste också leva.

Ta till er det nu, ni som sitter här, för det är ni som bestämmer!

Herr talman! Det är farligt när politiker kommer långt bort från de väljare som de är valda att representera. Vi är förtroendevalda, valda av folket. Människors trygghet är politikens ansvar. Det är vårt viktigaste uppdrag.

För samma grupp som Vänsterpartiet har drivit på pensionsgarantitillägget för har det högernationalistiska blocket ordnat 50 spänn i månaden. Som mest gav reformen med skattesänkning 150 kronor i månaden till den som redan hade mest. Mer blev det inte trots Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas vurm för pensionärer. Det är lätt att prata. När det kommer till konkret handling är det inte mycket att hänga i julgranen. Moderaterna bestämmer, och de andra viker ned sig.

När Vänsterpartiet ser till att förslaget kommer till riksdagens bord försöker samma partier slingra sig ur sina tidigare löften till landets pensionärer för att det är fel parti eller fel partier som har sett till att pensionshöjningen ligger på bordet. Man är helt enkelt när det väl kommer till kritan inte beredd att prioritera de pensionärer som har byggt upp landet.

Herr talman! Branschstöd till de redan lönsamma företagen i form av nedsatta arbetsgivaravgifter kostar mer än att ge hundratusentals pensionärer 1 000 kronor skattefritt i månaden. Vad det handlar om är prioriteringar och inget annat. Det handlar om hur våra pengar ska användas och vad vårt avstådda löneutrymme ska gå till.

Herr talman! Tryggheten för Sveriges pensionärer är politikens ansvar och vårt ansvar. Vi ska ta tillbaka kontrollen över pensionssystemet och höja pensionerna rejält. Jag och Vänsterpartiet ska göra allt för att fler partier ska ta det ansvaret.

Jag vill yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 4 under punkt 1. Jag ber om ursäkt för att jag har dragit över den anmälda talartiden.

Herr talman! Tack, Ida Gabrielsson, för anförandet!

Jag respekterar ledamoten Gabrielssons engagemang för höjda pensioner. Vi delar det engagemanget. Vi har absolut inte en ovilja att prioritera. Vi lade i vår egen höstbudget fram en reform på 22 miljarder för att stärka pensionsavsättningarna för att höja allas pension med cirka 1 000 kronor i månaden.

Vi har sagt att det är positivt att det nu kommer ett förslag om stärkta pensioner. Vi är alltid positiva till stärkta pensioner. Men det finns fortfarande en del frågor. Ledamoten erbjöd sig att svara på frågor. Jag tar helt enkelt tillfället i akt att ställa några frågor och se om vi kan reda ut några saker.

Det gäller garantitillägget. En fråga är: Vad kommer det att vara för regelverk för att tillgodogöra sig det? Vi har nu i dag diskuterat garantipensionen. Vi har ett enigt utskott som ställt sig bakom att ta bort undantaget för skyddsbehövande. Det ska vara samma regelverk. Man ska ha bott 40 år i Sverige.

Hur länge ska man ha bott i landet? Vilket regelverk kommer att gälla för att tillgodogöra sig garantipensionen? Är det så man nu tar bort undantaget och sedan inför ett annat tillägg där det ska vara andra regler för att få garantitillägget? Det tycker jag är en fråga som behöver besvaras.

En annan fråga är: Hur ska de 9 miljarderna finansieras i budgeten när förslaget läggs fram?

Har det över huvud taget diskuterats i uppgörelsen hur man sedan ska stärka pensionerna för fler? Det handlar om dem som arbetar och slitit i hela sitt liv och att också de ska få en stärkt pension.

Det är tre frågor.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Julia Kronlid!

Det handlar om 1 miljon pensionärer. De flesta har arbetat och slitit. 1 miljon kan inte ha legat hemma på soffan. Det kan man ändå räkna ut. Det är en stor del av landets pensionärer. Givetvis har Vänsterpartiet drivit på för fler krav. Vi har till exempel en del av de förslagen i dagens betänkande.

När det gäller flyktingundantaget är de regler som kommer att gälla för garantipensionen de regler som också kommer att gälla för garantitillägget. Om flyktingundantaget är borttaget kommer det också att vara borttaget i garantitillägget. Det kommer att följa reglerna för garantipensionen.

Jag uppfattade inte om ledamoten hade någon ytterligare fråga.

(JULIA KRONLID: Den handlade om finansiering.)

När det handlar om finansiering är det, som ledamoten Julia Kronlid och säkert de allra flesta riksdagsledamöter inser, i en extraändringsbudget oftast via resultatet som man gör en justering. Sedan finansierar man det framåt inom reformutrymmet så som för alla andra reformer som läggs fram.

Det är så vi finansierar saker i en budget. Det kommer inte att finnas en särskild finansiering kopplad till det här förslaget. Precis som för alla möjliga förslag som ligger kommer det också att finansieras inom det reformutrymme som finns för 2023.

Herr talman! Jag tycker att det är positivt att vi i dag har ett enigt utskott bakom att undantaget ska tas bort. Det ska vara samma regler för alla. Jag tackar också för beskedet här från Ida Gabrielsson. Jag hoppas också att det sedan stämmer när förslaget läggs fram. Jag får helt enkelt tacka för svaren på frågorna. Jag tar dem med mig. Stärkta pensioner är någonting som verkligen ska prioriteras.

Jag skulle fortfarande vilja fråga på vilket sätt Vänsterpartiet kommer att driva på för att stärka pensionsavsättningarna. Där hade vi ett väldigt stort förslag i vår budget. Vi anser att det är någonting som också måste göras för att människor ska få ut en större andel av sin lön i pension helt enkelt.

Herr talman! Vänsterpartiet har skrivit i sina egna pamfletter, sina egna budgetmotioner och artiklar att vi vill höja pensionerna rejält. Det handlar inte om några småslantar.

Det som jag och Vänsterpartiet ändå tycker är talande är vad som sker på riktigt i Sverige när det väl kommer till kritan. Vänsterpartiet får igenom 1 000 kronor skattefritt till samma grupp som Sverigedemokraterna lyckades få igenom 50 spänn till.

Det handlar ändå om vad vi prioriterar. Vi satte det först. Sveriges pensionärer går först. Därför blir det också 1 000 kronor skattefritt. Nu kommer vi att gå vidare. Vi kommer att ställa stora krav, och vi kommer att gå fram med fler pensionsförslag.

Vänsterpartiet vill inte ha någon pensionsgrupp. Vi anser att den har misslyckats. Vi vill höja inbetalningarna i systemet. Allra sist är det som kommer att vara viktigast: Vad får människor i plånboken?

Som vi ser det kommer det att bli rejäla höjningar också framöver. Vi kommer att ta alla tillfällen i akt att driva på så att vi kan få det.

Herr talman! Den var en tanke som väcktes hos mig under Ida Gabrielssons anförande. I mitt anförande presenterade jag ett antal rapporter som visar på att vi har ett grundläggande pensionssystem som levererar till de allra flesta.

Jag förnekar inte att det finns de som har en väldigt låg pension. Men det finns rapporter som visar på att vi har högre pensioner nu än vad vi hade på 90-talet. Är de inte sanna?

En annan fråga som är väldigt väsentlig för mig gäller de framtida generationernas pensionärer. Om vi slår undan benen för ett hållbart, finansierat pensionssystem där varje generation sparar till sin egen pension och tar bort det, hur ska framtidens pensionärer då få någon pension?

Eller ska vi i framtiden ha samma diskussion om hur mycket vi ska stoppa in från statsbudgeten som vi sedan kan dra tillbaka om statens finanser blir mycket sämre?

Det är mina frågor. Ljuger rapporterna? Hur ska framtidens pensionärer kunna ha en pension?

Herr talman! Det beror på. Det finns många rapporter. Det finns hemskt många som man kan läsa. En del tar upp tjänstepensionen som en andel av den allmänna pensionen i princip och presenterar det som en jättefiffig idé.

Det är bara det att de som har låg inkomst och medelinkomst har också minst tjänstepension och absolut sämst privata pensionsavtal. Man räknar in tillgångar som sitter fast i bostaden i en del av dessa rapporter. Det är fortfarande så att vi har 700 000 personer i detta. Det är absolut färre än vi hade förut, men det är väldigt många som har en andel av sin pension i garantipension.

De som inte har jobbat alls är äldre äldre personer som inte hade möjlighet att få barnomsorg. De fick vara hemma med barnen när mannen skiftarbetade. De är den typ av personer som utgör de 30 000-40 000 som inte har jobbat alls.

Det är alltså 700 000 personer, och 300 000 ligger under EU:s fattigdomsgräns. För mig är det bara sunt förnuft: Pensionerna i Sverige är för låga. Vi ska absolut inte göra några sådana lustiga grejer som leder till att pensionärer i framtiden inte har pengar, utan vi får höja inbetalningarna i systemet och se till att de fördelas mer jämlikt.

Garantitillägget är en del av garantipensionen som ett tillägg. Den ingår i en annan konstruktion, men den går till samma målgrupp. Alla de delar som går till denna målgrupp går via statsbudgeten. Det ingår inte i pensionsrätten i pensionssystemet, så det är absolut så vi gör redan i dag.

Jag har noterat att Centerpartiet på sin egen hemsida med utropstecken skriver att de vill höja garantipensionen. Det här förslaget harmoniserar perfekt med det, så ni kommer att bli jätteglada när ni får läsa detta framöver.

Herr talman! Tack för svaret! Visst är tjänstepensionen ovanpå den allmänna pensionen. Men som jag nämnde förut: Om man tittar på framtidens pensioner är inte tjänstepensionen inräknad, och man närmar sig ändå 67 procent i kompensationsgrad.

Jag har inte förnekat att den grupp som ledamoten själv tar upp, äldre äldre, har en väldigt låg pensionsnivå. Jag sa det i mitt anförande; de allra äldsta kvinnorna är de som har den låga pensionsnivån.

Om man ser till höjda inbetalningar har vi i dag samtidigt en buffert som når över 100 miljarder som vi kan använda. Det är ett sätt att kunna använda detta för att höja inkomstpensionen. Att man har en del av sin pension via garantipensionen är inte samma sak som att man tillhör den allra fattigaste gruppen, för man har ju också inkomstpension ovanpå den.

Om vi pratar om de 700 000 pensionärer som ledamoten nämner är det 300 000 som ligger under 60 procent av medianinkomsten och räknas till relativ fattigdom. Det är satt i förhållande till den inkomst som vi i yrkesför befolkning har.

Sett till den materiella fattigdomen har Sverige det minsta antalet pensionärer i den gruppen i Europa. Det beror på att vi har höga löner. Det är det som gör att det ser ut som det gör.

Man kan vända och vrida på det här, som ledamoten sa till mig redan i höstas. Jag vill ändå påstå att vi har ett system som fungerar i grund och botten. Jag vill höja pensionen för de grupper som har allra lägst pension, men jag tror inte att det är rätt väg att göra det vid sidan om. Gör det ihop, i en helhet, så att även framtida generationer kan känna att de har en pension och inte behöver vara rädda för att inte kunna leva när man går i pension!

Herr talman! Garantipensionen sköts via statsbudgeten. Det är på det sättet man använder den.

Ni själva röstade ju så att högernationalisternas budget gick igenom, och där höjde man konsumtionsstödet. Det är ett rent bidrag som går till en grupp fattigpensionärer.

I Norge har man ungefär 17 000 kronor i pension. I Danmark och Island får man flera tusen mer än vi får i grundpension. I Sverige har vi jämfört med andra en otroligt låg grundplatta. Det är en låg grundnivå för de 700 000 som på något sätt omfattas av garantipensionen. Där ligger vi mycket sämre till än resterande Norden.

Det är det som Vänsterpartiet inser och vill åtgärda. Så kan vårdbiträden, undersköterskor och de som har haft låga inkomster och slitit och jobbat i ett långt arbetsliv och kanske slitit ut kroppen och fått gå i pension för tidigt också få en bra pension. Det ska inte bara gälla dem som ledamoten från Centerpartiet beskriver - de som har bra tjänstepension, som har kunnat jobba hemifrån och som har sparat sig till pensionens härliga dagar. Också andra som har fått kämpa på ska få ha denna guldkant på ålderns höst.

När det handlar om resterande system är det absolut så att den som har ett privat pensionssparande, som har köpt sig en bostadsrätt och som har en finfin tjänstepension kanske klarar sig. Men den stora merparten av pensionärerna behöver framåt höjda pensioner. Överskottet i systemet kan absolut användas, men det kan också användas bakåt för att se till att folk som redan har gått i pension ska få något när man höjer inbetalningarna.

Vänsterpartiet kommer att återkomma med många sådana förslag, och jag ser fram emot att få många bifall från kammaren vid det tillfället.

Herr talman! Kvinnor och män som kämpar sig genom ett långt arbetsliv, som börjar jobba i tidig ålder och som kanske inte väljer akademiska studier utan i stället väljer att jobba i fysiskt tunga arbeten förtjänar naturligtvis bättre.

Vi kristdemokrater har år ut och år in lagt fram förslag om ekonomiska förstärkningar för pensionärer här på riksdagens bord, och vi jobbar aktivt i den pensionsgrupp som finns för att göra vårt pensionssystem än bättre. Vi har flera reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation nummer 5.

Herr talman! Vårt pensionssystem är i grund och botten både stabilt och bra. Men även det som är bra kan bli bättre, och där det visar sig finnas brister ska de lösas. Att vi har ett autonomt pensionssystem, alltså ett som ligger vid sidan av statens budget, var en centralt bärande tanke för att kunna skapa ett långsiktigt hållbart pensionssystem som inte bara ger trygghet för de pensionärer som finns i dag utan också för kommande generationer. Vi får inte luckra upp denna grundläggande hållning.

I detta nu förbereds justeringar av det som kallas för riktåldrarna och premiepensionen. De aviserade höjningarna av riktåldrarna för pensionen måste göras för att kunna garantera alla en rimlig pensionsnivå i och med att vi lever allt längre. Premiepensionen är vidare en viktig del av pensionen. Den har absolut levererat ett mervärde, men för spararna finns det också ett intresse av att sparandet i premiepensionen både blir tryggare och förbättras.

Samtidigt som vi höjer riktåldrarna måste vi också möjliggöra ett bra omställningssystem som gör omskolning möjlig och ser till att man kan ta nya arbeten senare i livet. För de personer som har ett så fysiskt tungt arbete att kroppen inte orkar mer, eller där omställningen och rehabiliteringen är både komplicerad och utdragen, är det inte lika enkelt att bara förlänga arbetslivet. För dessa grupper menar vi att det behövs ekonomiska förstärkningar men också ändrade trygghetssystem.

Herr talman! Uppgiften vi har som politiker är inte bara att säkra en bra pension för dagens pensionärer, utan den måste också vara att säkra en bra pension för kommande pensionärer - för framtidens pensionärer. Vi kristdemokrater menar därför att en viktig del i att debattera och diskutera pensionssystemet måste vara att man har både kort och lång sikt i sitt sätt att resonera. Hur vi kristdemokrater resonerar finns utförligt redovisat i vår motion om pensionerna.

Herr talman! Vi närmar oss onekligen en valrörelse. Det kan därför vara värdefullt för den som lyssnar på debatten att syna de löften som nu får se dagens ljus i hopp om att vinna röster i kommande val. Det är värdefullt för lyssnarna att faktiskt nagelfara hur partierna har agerat historiskt, när valrörelsen inte låg lika nära i tid.

Jag kan konstatera att vi kristdemokrater länge har varit drivande för att skapa bättre ekonomi för landets pensionärer. Under alliansregeringarna 2006-2014 förhandlade vi fram hela fem sänkningar av skatten för pensionärer, och dessutom höjde vi bostadstillägget tre gånger. Vi har i Pensionsgruppen också varit med och sett till att garantipensionen och taket i bostadstillägget höjdes för bara ett par år sedan.

Tillsammans med Moderaterna avskaffade vi med budgeten för 2019 den särskilda löneskatten för äldre som införts av den socialdemokratiskt ledda regeringen. Det var en extraskatt för de seniorer som både vill och kan jobba vidare som sjuksköterskor, lärare, barnskötare, hantverkare och så vidare.

Vi kristdemokrater har sedan många år, i budget efter budget, lagt fram fullt ut finansierade förslag som helt tar bort skillnaden i skatt på arbete och pension. Vi har även återkommande lagt fram en rad förslag om ett förstärkt jobbskatteavdrag för dem som är 69 år och äldre. Vi behöver nämligen skicka tydliga signaler om att svensk arbetsmarknad behöver de seniorer som vill och kan jobba, och en sådan signal måste också inkludera en ekonomisk uppmuntran. Våra avdrag skulle ge en skattelättnad på ytterligare cirka 1 000 kronor i månaden för den som har en månadsinkomst på 20 000 kronor.

Herr talman! Detta var några exempel som var och en med lätthet kan kontrollera att de stämmer. Vi kristdemokrater prioriterar de äldres situation, inte bara när det är valår.

Herr talman! Jag vill avsluta med att även detta år ta upp att vi måste prioritera arbetet med jämställda pensioner. Kvinnliga ålderspensionärer har i regel lägre pension än männen. Det beror i huvudsak på att kvinnor har färre år på arbetsmarknaden och en i genomsnitt lägre anställningsgrad, på ojämlikheter i lönestrukturen och på att män och kvinnor helt enkelt återfinns i olika typer av yrken.

Ett av de förslag som vi har lagt fram är att premiepensionen med automatik ska delas lika mellan föräldrar, alltså precis tvärtom mot hur det fungerar i dag. Vill man inte dela lika får man ansöka om detta, menar vi. I dag måste man ansöka om motsatsen.

Gifta par och registrerade partner kan överföra premiepensionen till varandra. Det är få som känner till att den möjligheten finns. Det är synd, menar vi, för om den utnyttjades skulle det leda till lite mer jämställda pensioner. Man jämnar ut pensionen för den som har varit hemma och kanske tagit större ansvar, så att den som har fått vara ute och yrkesarbeta får avstå en liten del för att man tillsammans ska få mer jämställda pensioner.

Herr talman! Den generation som trampat upp våra stigar och byggt Sverige till det fantastiska land det är förtjänar vår respekt och tacksamhet. Men framför allt förtjänar de att kunna gå i pension med en rimlig inkomst.

Vi socialdemokrater har satt upp ett mål att den samlade pensionen ska motsvara 70 procent av slutlönen. Många har en bra pension redan i dag, som överstiger de där 70 procenten. Men det gäller långt ifrån alla, och alldeles för många pensionärer i vårt land har en för låg pension. Framför allt gäller det kvinnor som tagit ett stort ansvar för familj och hushåll i en tid då samhället såg annorlunda ut.

Kvinnors pensioner är i genomsnitt 7 000 kronor lägre än männens varje månad. Det är naturligtvis ingen slump utan en direkt följd av den ojämställda arbetsmarknaden och den skeva fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet.

Pensionssystemet är könsneutralt, men pensionen är en avspegling av arbetslivet. Och som vi alla vet är det fortfarande främst kvinnor som drabbas av deltidsarbete, låga löner och tuffa villkor som också leder till mer stress, fler sjukskrivningar och till sist en sämre pension.

Pensionen är en del av välfärdens trygghetssystem. Den är en socialförsäkring. Vi tjänar in vår pension främst genom att arbeta, då vi betalar in till pensionssystemet. Sedan ska vi få ut en trygg pension när arbetslivet är över och vi går in i nästa fas i livet. En liten del av inbetalningarna till den allmänna pensionen fonderas i premiepensionssystemet - jag återkommer till det - men huvudparten går in i inkomstpensionssystemet. Ovanpå det avsätter förhoppningsvis arbetsgivaren tjänstepension i enlighet med det parterna kommit överens om i kollektivavtalet.

Den kollektivavtalade tjänstepensionen har blivit en alltmer betydande del av den samlade pensionen. Den är ett viktigt komplement men, märk väl, inte ett substitut som legitimerar en låg allmän pension.

Dock är det tydligt hur angeläget det är för pensionen med kollektivavtal, eftersom kollektivavtalen garanterar de viktiga tjänstepensionsavsättningarna. Enligt Unionen är det ungefär hälften av alla företag som inte har kollektivavtal som även helt saknar tjänstepension.

För den som på grund av olika omständigheter inte har arbetat ihop en pension som går att leva på finns också ett skattefinansierat grundskydd. Garantipensionen och bostadstillägget, som det framför allt handlar om, är av avgörande betydelse för att motverka ekonomisk utsatthet, särskilt bland äldre ensamstående kvinnor.

Herr talman! Sverige är ett bra land att leva i. Många har det gott ställt, och vår generella välfärdsmodell gör att vi har väldigt få som lever i materiell fattigdom. Däremot har vi tyvärr alldeles för många som ändå har en låg pension och en låg inkomst i förhållande till befolkningen i genomsnitt. Det betyder att vi har stora klyftor i det svenska samhället, och stora klyftor är dåligt för samhällets gemenskap och förmåga att hålla ihop. Det skapar i sin tur spänningar som har negativ inverkan både på samhällsutvecklingen och på den enskildes möjligheter och makt. Därför är vi socialdemokrater besjälade av att minska klyftorna och motverka den ekonomiska utsattheten.

För oss socialdemokrater står det klart att pensionerna behöver höjas. Den här mandatperioden har vi genomfört en rad förbättringar på pensionsområdet. Vi har höjt garantipensionen. Vi har höjt bostadstillägget flera gånger om. Steg för steg har vi också tagit bort den orättvisa skatteklyfta som den gamla moderatledda regeringen införde och som innebar att en pensionär behövde betala mer i skatt än den som arbetade.

Vi har infört ett riktat pensionstillägg på upp till 600 kronor i månaden till dem som arbetat ett helt arbetsliv men som ändå får ut en tämligen låg pension. Strax innan jul beslutade vi också om en ny trygghetspension. Det är nämligen helt enkelt orimligt att den som slits ut i förtid ska tvingas nalla av sin ålderspension och därmed bli dömd till en låg pension resten av livet. Har man fyllt 60 år och omställning inte är ett realistiskt alternativ när kroppen säger ifrån ska man ändå kunna avsluta arbetslivet värdigt och få ut en anständig pension.

Ja, herr talman, det har alltså hänt en hel del under mandatperioden. Men vi socialdemokrater är inte nöjda. Vi vill ta tillbaka kontrollen över välfärden och stärka pensionerna. Därför lägger nu regeringen flera förslag för långsiktigt höjda och trygga pensioner på riksdagens bord under våren. Premiepensionen ska renoveras i enlighet med den överenskommelse som finns i Pensionsgruppen om ett upphandlat fondtorg. Premiepensionen är en del av pensionssystemet och finns till för pensionsspararna, inte för fondbolagen eller riskkapitalisterna. Man ska inte behöva vara finanshaj för att kunna känna trygghet i sin pension.

Trots de redan genomförda förstärkningar av grundskyddet som jag nyss berörde ser vi ett fortsatt behov av att höja inkomsten för de sämst ställda pensionärerna. Därför kommer bostadstillägget att höjas ytterligare en gång under året. Vi vill även införa en ny förmån som kommer att ge nästan hälften av landets drygt 2 miljoner pensionärer en rejäl och skattefri, och dessutom automatiserad, höjning på upp till 1 000 kronor i månaden, med start redan i höst. Om det här nya garantitillägget blir verklighet beror på om en majoritet av riksdagens partier säger ja eller nej, så det får vi återkomma till. Vi får se, helt enkelt.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill som sagt höja de lägsta pensionerna. Men vi tycker också att det ska löna sig att ha arbetat och att pensionerna behöver höjas för bredare grupper. Därför är vi minst lika tydliga med att vi även vill öka avsättningarna till pensionssystemet så att den allmänna inkomstpensionen kan höjas för i princip alla som arbetat.

Visst måste vi även se till att fler orkar med ett successivt förlängt arbetsliv i takt med att vi lever allt längre. Ett för tidigt uttag av pensionen gör annars att nivån sjunker om vår intjänade pension ska räcka i de allt fler år vi då får som pensionärer.

Men Pensionsmyndighetens rapporter visar att den högre riktåldern som är planerad inte räcker för att den allmänna pensionen ska leverera på den nivå som det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Det kanske inte är så konstigt eftersom det inte betalas in så mycket i dag som det ursprungligen bestämdes. I den bemärkelsen är pensionssystemet underfinansierat, och det är därför som pensionerna inte når upp till den nivå som pensionärerna hade förväntat sig.

Det är naturligtvis ett stort problem, och det är vår skyldighet att göra något åt det. Vi socialdemokrater har sedan flera år tydligt tagit ställning för att avsätta mer till pensionssystemet. Än så länge har det inte funnits politiska förutsättningar att genomföra det, men glädjande nog har vi kommit överens i Pensionsgruppen om att göra en översyn. Den kommer vi att påbörja i det allra närmaste.

Jag hoppas såklart att det ska resultera i ett brett stöd för höjda pensioner. Det är inte bara möjligt utan också rimligt att höja pensionerna, och det ska vi göra på ett stabilt och hållbart sätt för både de sämst ställda pensionärerna och breda löntagargrupper och för både dagens och morgondagens pensionärer.

Nu är det upp till bevis för riksdagens partier. Låt det här bli pensionärernas år!

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Det råder ingen tvekan om att Sverigedemokraterna också har drivit på för höjda pensioner. Vi har flera gånger föreslagit en stärkt garantipension, nu senast med 300 kronor utöver det som regeringen har föreslagit.

Jag skulle vilja ta tillfället i akt att korrigera en siffra jag sa i mitt tidigare anförande. Jag tror att det kan ha letat sig in något litet fel där, så jag vill se till att det blir korrekt.

Vi har också lagt fram en stor reform för att höja pensionsavsättningarna genom att växla inom arbetsgivaravgiften, den allmänna löneavgiften och insättningar till pensionsavsättningarna. Det är en satsning på hela 22 miljarder. Det råder alltså ingen tvekan om att stärkta pensioner är en väldigt viktig fråga för oss.

När det gäller förslaget som har kommit fram om garantitillägget är vi naturligtvis glada över att fler partier vill ta initiativ till att stärka pensionerna. Jag fick tidigare svar på att det ska vara samma regelverk som för garantipensionen, och om undantaget för kvalificeringsregeln tas bort ska det gälla även där.

Min följdfråga är då: När kommer det här förslaget att läggas fram? Det står i det särskilda yttrandet från Socialdemokraterna att avskaffandet av regeln om tillgodoräknande av bosättningstid bereds på Regeringskansliet. Kommer det här förslaget om att ta bort undantaget att läggas fram före den 22 augusti eller i alla fall under den här mandatperioden, eller är det bara någonting som lovas men som inte kommer att göras i praktiken? Det är en fråga som jag gärna skulle vilja ha svar på om det går att ge något besked om detta.

Herr talman! Tack, Julia Kronlid, för frågan!

Vad gäller tidpunkt för regeringen att lägga fram förslag tror jag att regeringen är bättre lämpad att svara än jag, men min bedömning och min förhoppning är att det ska kunna ske väldigt snart, inte minst nu när vi har ett enigt utskott bakom detta. Jag ser inga hinder för att det förslaget kan komma fram i närtid.

Samtidigt ska man komma ihåg att det just nu är en hög reformtakt på pensionsområdet, och det är människor av kött och blod som skriver lagtexter och får ihop förslagen på papper. Exakt när det kan läggas fram har jag inte något bra svar på, utan det får man nog fråga regeringen om. Men jag ser som sagt inget hinder för att det kan ske nu i närtid, så det får vi återkomma till då.

Jag kan passa på att också ställa en fråga till Julia Kronlid eftersom hon nu så tydligt tar positiv ställning till våra förslag. Det gläder mig naturligtvis. Jag välkomnar att Julia Kronlid och Sverigedemokraterna, precis som vi socialdemokrater, vill höja pensionerna.

Min fråga är: Ställer Sverigedemokraterna de här frågorna till sina kompisar i Moderaterna och Kristdemokraterna, där tveksamheten finns? Om Sverigedemokraterna vill göra en insats här för höjda pensioner skulle jag rekommendera att man också försöker påverka de partierna i den riktningen.

Herr talman! Problemet har varit att det här förslaget har lagts fram men att det har varit många oklarheter kring de här frågorna - nu tackar jag för att jag har fått svar på en del av dem här i dag - och kring finansieringen.

Vi sitter inte i Pensionsgruppen, och det är också ett problem att man tycker att många frågor ska hanteras där och vi inte sitter där - och nu tar man fram det här förslaget utanför Pensionsgruppen. Det har alltså varit lite rörigt, anser jag, kring detta. Därför är det en del frågor som behöver redas ut innan vi kan ge ett klart besked om hur vi kommer att ställa oss till det här.

Långsiktigt vore det bättre att faktiskt höja garantipensionen i stället för att göra ett nytt garantitillägg, en ny konstruktion och tillfälliga lappa-och-laga-lösningar. Med det sagt är det ändå positivt att det tas initiativ till att höja pensionerna, och jag tar med mig de här frågorna tillbaka. Självklart är det väldigt viktigt för oss att stärka pensionerna, och det är beklagligt att mer inte har hänt för våra svenska pensionärer under den här mandatperioden då Socialdemokraterna har suttit vid makten. Mer måste göras.

Jag anser att även om det här är ett förslag som är bra när det gäller att höja de lägsta pensionerna måste mer också göras för andra personer som har arbetat och slitit under ett långt liv och som kommer över nivån som garantitillägget ska täcka upp för.

Det är också en fråga: Vad kommer Socialdemokraterna att göra för att höja pensionerna för fler personer som har arbetat och slitit i hela sitt liv och för att höja pensionsavsättningarna?

Herr talman! Julia Kronlid säger att det har varit lite rörigt. Låt mig då ta tillfället i akt och förklara att vi socialdemokrater vill höja pensionerna för de sämst ställda pensionärerna genom ett nytt riktat tillägg, som vi kallar garantitillägget, till ungefär hälften av landets ungefär 2 miljoner pensionärer. Det skulle ge i genomsnitt 750 kronor i månaden och ett maxbelopp på 1 000 kronor i månaden skattefritt. Samtidigt vill vi också öka inbetalningarna till pensionssystemet så att inkomstpensionerna kan höjas för breda grupper. Vi vill alltså göra både och.

Att det ena förslaget är något som behandlas i den blocköverskridande Pensionsgruppen och det andra inte beror helt enkelt på att det är inkomstpensionen som avhandlas i Pensionsgruppen medan det andra är en del som ryms inom grundskyddet och som vi alltså finansierar via statsbudgeten.

Sedan säger Julia Kronlid också att det inte har hänt så mycket på pensionsområdet under vår tid vid makten. Då vill jag bara ta tillfället i akt och påminna om att vi har höjt garantipensionen, höjt bostadstillägget flera gånger om, tagit bort den orättvisa pensionärsskatten, som Julia Kronlids parti Sverigedemokraterna dessutom röstade för att bevara vid ett par tillfällen under mandatperioden när man hade möjlighet att ta bort den lite snabbare, och riktat ett särskilt tillägg till de pensionärer som har arbetat och slitit ett helt arbetsliv men som ändå får en tämligen låg pension. Nu vill vi alltså gå vidare med ett nytt garantitillägg och öka inbetalningarna till pensionssystemet.

Jag upprepar: Vill man påverka så att det blir verklighet med de ökade inbetalningarna till pensionssystemet rekommenderar jag Sverigedemokraterna att ta ett snack med sina kompisar i Moderaterna och Kristdemokraterna och försöka påverka dem den vägen så att vi förhoppningsvis får en bred majoritet för det förslaget.

Herr talman! Här kommer en av kompisarna från Kristdemokraterna. Moderaterna får tala för sig själva.

När jag lyssnar till Teresa Carvalho, inte minst i replikskiftet med Julia Kronlid, kan jag konstatera att de här kompisarna, KD och M, tillsammans med SD har sett till att pensionärerna har mer pengar i år, 2022. Tack vare den budget som antogs av riksdagen och som KD, M och SD stod bakom har åtta av tio pensionärer 360-840 kronor mer i månaden i år - pensionärernas år, som socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi kallade det. Jag förstår det, för det här var en klar förbättring jämfört med det förslag som Socialdemokraterna lade fram.

Jag har två frågor till Teresa Carvalho. Anser Socialdemokraterna att livsinkomsten fortsatt ska vara grunden för den framtida pensionen? Ibland låter det nästan som att det är staten eller socialdemokratiska partiet som ska fixa till pensionerna. Är det livsinkomsten som ska utgöra grunden för den framtida pensionen? Det är den ena frågan.

Den andra frågan har sin grund i att jag tror att Teresa Carvalho precis som jag har suttit och lyssnat på debatten, men vi fick ju inte begära replik i och med att vi inte hade varit uppe i talarstolen. Men jag vill ge Teresa Carvalho möjlighet att justera en del av påståendena när det gäller EU:s fattigdomsgräns.

EU har en gräns för relativ fattigdom på 60 procent av medellönen. En kunskapsfråga till Teresa Carvalho är: Om man i stället mäter absolut fattigdom, det vill säga vad du kan köpa för din pension, finns det någon medlemsstat i EU som har färre fattigpensionärer än Sverige?

Herr talman! Det är mycket glädjande att Kristdemokraterna äntligen har insett att det var en dålig idé att låta pensionärerna betala mer i skatt än de som fortfarande arbetar. Vi får trots allt inte glömma hur pensionärsskatten kom till. Kristdemokraterna var i allra högsta grad med och tillskapade den, även om man kanske inte egentligen tyckte så - vad vet jag? Men det var de facto när Kristdemokraterna satt i regeringen som den orättvisan kom till.

Nu har vi socialdemokrater steg för steg tagit bort den orättvisa skatteklyftan. Och ingen är gladare än jag om vi nu är eniga om att pensionärer inte ska betala mer i skatt än den som fortfarande arbetar.

Hans Eklind frågar vidare om pensionssystemet ska vila på livsinkomstprincipen. Jadå! Jag tycker också att vi ska värna principerna som vårt pensionssystem vilar på. Vi har i grunden ett robust och hållbart pensionssystem som vi ska värna. Men det har den lilla defekten att det ger en för stor grupp av våra pensionärer för låga pensioner. Jag menar att det är vår skyldighet att göra någonting åt det.

Vi socialdemokrater vill öka inbetalningarna till pensionssystemet så att fler får en högre inkomstpension. Men vi vill också, som svar på nästa fråga, införa ett garantitillägg så att den som inte kan leva på sin inkomstpension också får det drägligt ställt. Vi ser att vi behöver höja också de lägsta pensionerna.

Till sist ska jag svara på kunskapsfrågan. Jag vet inte om det är ett försök att se om jag är påläst eller inte, men jag hoppas att jag kan svara rätt. Enligt mitt minne har vi en absolut fattigdom på ungefär 1 ½ procent, vilket är typ lägst i hela EU. Det ska vi vara glada över. Men vi har en högre relativ fattigdom än många andra länder.

Som jag sa i mitt anförande vill vi socialdemokrater bekämpa de stora klyftorna i vårt samhälle. De är inte bra för samhällsekonomin eller för pensionärerna.

Herr talman! Jag ställde faktiskt inte frågan för att sätta Teresa på pottkanten, utan jag kände att hon kan det här. Därför tyckte jag att det skulle vara bra om den kunskapen kommer fram. Den lyser nämligen med sin frånvaro inte bara i den här debatten stundtals utan inte minst när kvällstidningarna ska ge sig in på att förklara hur eländigt detta pensionssystem är.

Jag tror att Teresa Carvalho vet - hon borde veta, men hon säger det naturligtvis inte - att Kristdemokraterna år ut och år in, medan Socialdemokraterna har lett den här regeringen, har lagt fram budgetförslag där vi helt och hållet har tagit bort skillnaden mellan skatt på arbete och på pension. Det dröjde många år. Socialdemokratin pratade om det, men man lyckades inte leverera. Det gjorde vi i vår budget år ut och år in. Jag åtar mig alltså gärna att säga: Välkommen, när det gäller att ha tagit bort skillnaden mellan skatt på arbete och pension! Det gjorde vi många år tidigare i våra budgetar.

Jag tycker att det är viktigt att fundera över hur man ska åtgärda de brister som finns. Vi kristdemokrater vill rätta till bristerna inom pensionssystemet. Garantitillägget, som kom till kvällen före förtroendeomröstningen om Magdalena Andersson skulle bli statsminister eller inte, är som att gå över ån efter vatten. Det är enligt mig det grundläggande problemet med det.

Om vi vill rätta till problemet med grundskyddet i pensionssystemet, låt oss då göra det inom pensionssystemet. Nu blandar man nämligen ihop statens budget med pensionssystemet. Jag är inte fullt så orolig för egen del. Men kommer mina barn och kommande barnbarn att ha ett pensionssystem att lita på? Grundprincipen är att hålla pensionssystemet borta från statens budget. Då är det långsiktigt hållbart.

Herr talman! Hans Eklind vet precis som jag att garantitillägget som vi nu föreslår för att höja de lägsta pensionerna med upp till 1 000 kronor i månaden är en del av det skattefinansierade grundskyddet. Det ska rymmas inom det som redan i dag finns för bostadstillägget, men det kommer även att vara vissa principer som liknar garantipensionen. Men det är ingenting som vi lägger in i det självständiga pensionssystemet, utan det är en del av grundskyddet.

Vi måste klara av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Vi socialdemokrater vill höja de lägsta pensionerna men också höja inkomstpensionerna för breda löntagargrupper. Vi tror att det bästa sättet att göra det är att öka inbetalningarna till pensionssystemet. I dag betalar vi inte in så mycket som vi från början sa att vi skulle göra. Därför kommer pensionsnivåerna inte heller upp till de nivåer som det var sagt att de skulle eller som pensionärerna för den delen har förväntat sig. Det måste vi rätta till, inte minst för att återvinna förtroendet för och legitimiteten hos pensionssystemet.

I dag är det alldeles för många i vårt land som har låga pensioner. Sju av tio kvinnliga kommunalarbetare får någon typ av garantipension därför att inkomstpensionen blir för låg. Det gäller ungefär 45 procent av alla kvinnliga pensionärer. Det säger i alla fall mig att vi behöver höja pensionerna. Och det vill vi socialdemokrater som sagt göra på flera sätt.

Det är också så fint att alla partier kommer att få möjlighet nu i vår att ta ställning till garantitillägget här i riksdagen. Redan i vår får man möjlighet att rösta ja eller nej. Jag hoppas att vi parallellt ska kunna komma överens i Pensionsgruppen om långsiktigt höjda pensioner också för morgondagens pensionärer. Men det skulle också kunna komma dagens pensionärer till del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

(Applåder)

Herr talman! Sverige har ett av världens mest stabila pensionssystem. När man lyssnar på den här debatten kan det snarare låta tvärtom, som att vi inte har det. Men Sverige har ett av världens mest stabila pensionssystem.

Enkelt uttryckt finansieras dagens pensioner av dem som jobbar i dag, bortsett från premiepensionen som var och en av oss sparar till själv. Ju mer man betalar in och ju senare man går i pension, desto mer får man i pensionskuvertet.

Medborgarna skyddas hela tiden mot politiska infall och tjänar på att arbeta mer och betala in mer skatt. Så är det i alla fall tänkt att fungera. Men nu riskeras denna stabilitet genom uppgörelser mellan partier om tillägg och bidrag utanför pensionssystemet. Det riskerar att leda till att det byggs upp ett nytt pensionssystem som kommer från statsbudgeten parallellt med det nuvarande pensionssystemet. Det hamnar utanför den stabila och långsiktiga politiska hantering som råder. Detta är djupt oroande.

Herr talman! Det finns tyvärr en utbredd åldersdiskriminering i Sverige. Äldre människors kunskap, kompetens och erfarenhet tas inte till vara på det sätt som de borde. De måste kunna användas på ett bättre sätt i arbetslivet. Därför vill Liberalerna att åldersgränsen för hur länge man har rätt att vara kvar på jobbet ska höjas från 67 till 71 år. Man ska själv kunna välja att vara kvar på jobbet. På sikt bör pensionsåldern och rätten att stanna kvar i arbetslivet knytas till medellivslängdens ökning och utveckling. Den som arbetar efter 65 behöver dessutom, tycker vi, få ekonomiska incitament och belöningar, exempelvis genom att betala lägre skatt.

Herr talman! Ingen ska behöva vara orolig för sin ekonomi när man blir äldre. Det är därför viktigt att den som bor i Sverige har tillgång till ekonomisk trygghet efter arbetslivets slut. Därför var Liberalerna en centralt drivande kraft för att inrätta dagens pensionssystem. Det gjordes inte minst genom Bo Könbergs eminenta arbete. Han är fortfarande en nestor i dessa frågor.

Nu befinner vi oss i en tid, herr talman, då det krävs nya reformer som säkrar mer pengar i pensionskuvertet till dagens och morgondagens pensionärer. Liberalerna slår samtidigt vakt om principen att det ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Det är grunden. Det ska löna sig att spara och ta eget ansvar för sin pension. Det kräver en politik som säkerställer ett respektavstånd mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar samt att fler uppmuntras att spara.

Det hörs allt oftare i debatten att pensionssystemet i sig är problemet och att det är underfinansierat. Det sägs att inbetalningarna är för låga, att pengarna inte räcker till och att det är därför som pensionerna för många är alldeles för låga och har halkat efter. Det sista råder det ingen oenighet om i denna kammare. Så är det. Dessa personer finns, och vi måste ta detta på allvar. Men om man säger att det är underfinansierat far man med osanning.

Sanningen är precis tvärtom. Systemet är mycket väl finansierat. Det går med stora överskott. Det gör det på grund av bra placeringar i bland annat fonderna. Det är den stora parten, men det finns också andra delar som är viktiga att komma ihåg. Detta har Pensionsmyndigheten bevisat i rapport efter rapport.

Herr talman! Ett sätt bland andra som innebär att pensionerna kan höjas väldigt snabbt vore att använda överskottet i pensionssystemet. En buffert har byggts upp under årens lopp och sammanräknar vid årsskiftet 2021/22 till ungefär 1 200 miljarder kronor. Detta finns som reda pengar i pensionssystemet i dag.

I dag överskrider tillgångarna skulderna inom pensionssystemet. Det är ett överskott som, förutspår Pensionsmyndigheten, kommer att fortsätta växa framöver. Andra beståndsdelar för att höja pensionsnivåerna är bland annat riktade skattesänkningar och ytterligare översyn av bostadstillägg och andra förmånssystem.

Vad vi talar om, herr talman, är att göra förändringar inom det stabila pensionssystem som vi har. Liberalerna föreslår därför att det inrättas en gas i pensionssystemet precis som det finns en broms. En gas skulle utgöra en långt bättre och snabbare förändring av pensionerna än om man höjde pensionsavgiften.

Som jag sa finns i dag redan en broms i inkomstpensionen som innebär att pensionerna sjunker när intäkterna eller Sverige går för dåligt, när balanstalet blir för lågt och faller under 1,0. På samma sätt skulle man införa en gas. När det går bra skulle man höja utbetalningen ur pensionssystemet så att pengarna kommer dagens och morgondagens pensionärer till del i stället för att läggas på hög.

Fördelen med ett sådant system, herr talman, är att det går att genomföra nästa år, medan det tar tid innan en avgiftshöjning får genomslag och ger höjda pensioner. Därför föreslår Liberalerna att en sådan gas införs så snart som möjligt.

Avslutningsvis: En viktig del är att när det gäller allt som vi talar om i dag angående pensioner, oavsett vilka ståndpunkter och utgångspunkter vi har, får vi inte glömma bort att allt vi gör inom pensionssystemet också måste få följdeffekter inom sjuk- och aktivitetsersättningen som uppbärs av personer med funktionsnedsättning. Denna grupp får inte återigen ställas utanför. Det har vi redan gjort alldeles för många gånger. Detta kan ur inkomstperspektivet mycket väl jämställas med pensioner och pensionärer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 februari.)