Fastighetsrätt

Betänkande 2021/22:CU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 mars 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9)

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Förslagen handlar bland annat om arrende, tomträtt, ersättningsreglerna i 37-39 §§ anläggningslagen, översyn av lagen om förvaltning av samfälligheter, expropriationsersättning, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 46

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-01-27
Justering: 2022-02-17
Trycklov: 2022-02-23
Reservationer: 2
Betänkande 2021/22:CU9

Alla beredningar i utskottet

2022-01-18, 2022-01-27

Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Förslagen handlar bland annat om arrende, tomträtt, ersättningsreglerna i 37-39 §§ anläggningslagen, översyn av lagen om förvaltning av samfälligheter, expropriationsersättning, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.

 

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-02-25
Debatt i kammaren: 2022-03-01
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:CU9, Fastighetsrätt

Debatt om förslag 2021/22:CU9

Webb-tv: Fastighetsrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 38 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! I dag debatterar och diskuterar vi det politiska området fastighetsrätt.

Jag skulle vilja lyfta upp behovet av digitalisering och de många positiva effekter som kommer av att vi utvecklar den. Det innebär att saker och ting kan gå mycket fortare och att det blir lättare att administrera, få tillgång till information och kunna planera på ett bättre sätt. Detta är viktiga fördelar på det område som vi debatterar i dag - bostadsbyggande, samhällsbyggnadsprocessen men också allmänt företagande och myndighetsutövning gällande dessa frågor.

Vi menar därför att det är viktigt att regeringen kommer till skott med att tillgängliggöra de geodata som behövs för att bygga upp digitaliseringen och utveckla karttjänster och många andra områden i samhället och att regeringen ser över den finansieringsmodell som bygger upp hela systemet och går mot mer avgiftsfrihet när det gäller kostnaden för geodata och den information som Lantmäteriet delar med sig av på detta område. I avvaktan på att regeringen kommer med en ny finansieringslösning anser vi att man bör låta Lantmäteriets kartor tillgängliggöras avgiftsfritt.

På detta område är det också viktigt att vi får en standardisering och en enhetlighet när det gäller geodata för att få det att fungera bättre. Lantmäteriets och andras rapporter, bland annat den som kom 2020, visar att det skulle föranleda en budgetkostnad på 553 miljoner kronor. Samtidigt vet vi utifrån samma uträkningar att det samhällsekonomiska värdet av att tillgängliggöra geodata skulle ge en samhällsekonomisk effekt på mellan 10 och 20 miljarder kronor årligen. Det är alltså väldigt lite pengar som behöver satsas för att få en enorm effekt för hela det svenska samhället, näringslivet och myndigheterna.

Riksdagen beslutade om ett tillkännagivande, alltså ett påpekande till regeringen om att ta tag i frågan, redan i februari 2021. Med det förslag till tillkännagivande som kommer från utskottet i dag vill vi ytterligare peka på påskyndandet av detta.

När man diskuterar digitaliseringen i samhället behöver man gå in på många andra områden som berörs. I dag kom Riksrevisionens rapport om Lantmäteriets arbete med fastighetsbildning. Där ser man att just digitaliseringen skulle kunna ha stor effekt på de i dag mycket långa handläggningstiderna hos Lantmäteriet när det gäller fastighetsbildning.

Det som påverkar i dag, enligt rapporten, är en föråldrad lagstiftning som inte möjliggör att man kan utveckla olika digitaliseringsverktyg så att köerna kan kortas och beslut tas snabbare. Det behövs kanske en bättre automatisering gällande sådana beslut utifrån den information som kommer in och att digitala koordinater används. Det var två exempel från den rapport som lämnades i dag.

Lantmäteriets monopolställning gör att det saknas en kostnadseffektivisering inom Lantmäteriet. Det finns alltså en rad olika saker som kan snabba på fastighetsbildandet i Sverige. Som jag nämnde i början är det också viktigt med digitalisering i samhället. Det är i dag en del som faktiskt skulle kunna göra att vi får en större möjlighet att göra det lättare och mer tillgängligt att planera och bygga, minska administrationen och snabba på processerna.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 2.


Anf. 39 Ola Johansson (C)

Fru talman! För att bygga bostäder behövs både mark och marknad. Mark att bebygga uppstår genom fastighetsbildning, och det är detta vi ska debattera i dag. Marknadens problem är långt större, och det är ingen hemlighet att vi i Centerpartiet vill se stora förändringar som innebär ett större utbud på en fungerande bostadsmarknad.

Lättnader i regler och lagar berör också fastighetsrätten. Förseningar hos Lantmäteriet och långa handläggningstider är fortfarande ett stort problem som fördröjer byggandet. Det har också Riksrevisionen kommit fram till i sin rapport, som de presenterade för cirka tre timmar sedan. Och det är ett problem som består.

Framför allt drabbar detta enskilda personer - enskilda fastighetsägare och personer som vill bygga ett hus, göra en avstyckning eller på andra sätt förändra sin fastighetsbildning. Vi i Centerpartiet, som inte har satt av några extra pengar i vårt budgetalternativ för att korta handläggningstiderna, tycker att det vore önskvärt om Lantmäteriet med det anslag som man har kunde beta av köerna till fastighetsbildningen snabbare. Men så har alltså inte skett ännu.

Fru talman! Som tidigare talare har varit inne på är digitalisering en åtgärd som skulle kunna snabba på detta.

I stället för att tillföra mer pengar vill vi se Lantmäteriet utmanas av andra aktörer som kan hjälpa dem att göra jobbet. Centerpartiet vill också se en ökad decentralisering med fler kommunala lantmäterimyndigheter än de 39 vi har i dag. Men i stället för att klanka på Lantmäteriet vill jag fortsättningsvis lyfta fram det arbete med digitalisering som man bedriver och den digitalisering som pågår inom Boverket.

Tillgången till geodata har vi drivit tidigare, och vid förra årets riksmöte riktades ett tillkännagivande till regeringen att den ska göra mer data tillgängliga och utöver det hitta finansieringslösningar som gör geodata tillgängliga och arbeta med standardiseringslösningar.

Nu återkommer vi med en reservation där Centerpartiet tillsammans med Kristdemokraterna och ytterligare ett parti kommer tillbaka till finansiering och behovet av standardisering.

Brukligt är, fru talman, att vi under fastighetsrätten riktar tillkännagivande till regeringen om att vägsamfälligheter och andra gemensamhetsanläggningar som har flera fastigheter knutna till sig ska kunna ändra sina andelstal själva genom beslut på en stämma.

Glädjande är att en sådan proposition nu äntligen ligger hos civilutskottet för vårt ställningstagande. Det har varit en lång väntan, men nu är det äntligen dags att förenkla för många vägsamfälligheter på landsbygden, i våra mindre tätorter och i villakvarteren där.

På Kristdemokraternas initiativ väcker vi också frågan om ersättningar mellan fastighetsägare i en gemensamhetsanläggning när en andelsägare inträder eller utträder i samband med att andelstalen förändras. Trots att de övriga andelsägarna ofta är överens om att den tillträdande andelsägaren inte ska belastas med någon avgift för att ingå blir det föremål för en förrättning i Lantmäteriet där anläggningens värde ska fastställas. Detta sker alltså trots att det inte är något som samfällighetsföreningen ens har efterfrågat. Detta, och den inkonsekventa tillämpningen av olika paragrafer i anläggningslagen vill vi därför se över. Det är också en åtgärd som vi menar skulle korta handläggningstiderna.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.

Slutligen: Mot bakgrund av den aktuella energipolitiska debatten efterfrågas nya ledningar för kraftöverföring mellan landsändar så att den elproduktion som levererar mest kan förbrukas där förutsättningarna för tillfället är sämre. Jag tror att alla här är överens om att nya kraftledningar med bättre överföringskapacitet är en väsentlig del av lösningen.

Men man ska vara medveten om att det är en besvärlig och tidsödande process att dra fram dessa ledningar över privat mark. Många centerpartimotioner under det här riksmötet tar upp behovet av att utreda hur markägare kan ersättas för intrånget. Det gäller inte bara initialt när marken tas i bruk för att bygga ledningen, utan det handlar också om hur framtida produktion i till exempel skogen påverkas och ska kunna ersättas av den som drar fram ledningen och använder sig av den.

Givetvis, fru talman, står vi bakom alla dessa förslag som på grund av den förenklade beredningen inte finns med i betänkandet.

För Centerpartiet är äganderätten grundläggande. Man ska inte godtyckligt kunna undanta mark för andra ändamål än vad markägaren har tänkt sig. När det finns legitima skäl, till exempel att dra viktig infrastruktur som stärker hela landet, måste ersättningarna till markägaren vara generösa och skäliga utifrån vad marken skulle ha producerat om den inte togs i bruk för detta ändamål.

Vi värnar äganderätten och står upp för människors möjlighet att få ersättning för den mark som de har upplåtit för gemensamma samhällsviktiga anläggningar, exempelvis kraftledningar.


Anf. 40 Larry Söder (KD)

Fru talman! Ibland blir man nedslagen över vår oförmåga att ha gemensamma bilder, och inte bara en gemensam bild av problemet utan även en gemensam bild av lösningarna.

På det område som vi debatterar i dag, fastighetsrätt, tycker jag ändå att vi har en bild av att vi ser problemen. Vi har synpunkter från ganska många partier. Vi ser ett behov av reformering. Ändå är fastighetsrätten ett område där riksdagen avslår alla motioner, vilket för mig blir märkligt eftersom jag ändå ser en del goda förslag. Man ser ju också en gemensam problematik.

Drömmen om att bygga sitt eget hus så som man själv föreställer sig det kan ta slut innan den ens har börjat. Är det inte den långa tiden för handläggning så är det administrationen kring plan- och bygglov, eller så är det många som har synpunkter på var det byggs och hur ditt drömhus ser ut. Du behöver i dag inte bara kapital för att kunna förverkliga din dröm om ett hus utan även målmedvetenhet och nerver av stål.

Ett planarbete i kommunen från idé till verklighet tar alldeles för lång tid och kräver enligt mitt tycke alldeles för många utredningar och tidsödande processer, samtidigt som Lantmäteriet tar lång tid på sig om man vill göra avstyckning. Lägg därtill överklagandetiden och möjligheten för den som så önskar att förhala en byggnation. Allt detta leder till att det kan ta väldigt lång tid innan den nya fastigheten står på plats.

Givetvis är det olika delar i samhället som samverkar eller inte samverkar. Tiden blir därför lång, och alla delar är det inte vi som kan påverka. Men en del är faktiskt riksdagens ansvar. En del är länsstyrelsernas ansvar, en del är rättsväsendets ansvar, en del är kommunernas ansvar och en del är faktiskt den enskildes ansvar. Varje del och varje process måste fundera på hur man kan hjälpa till att minska sträckan och tiden från idé till färdigt hus.

Men något som vi kan göra och göra något åt är Lantmäteriet och dess verksamhet. Vi kan se till att den används effektivt och till rätt ändamål. För ett stort antal verksamheter och för hela samhällsbyggnadsprocessen är Lantmäteriets insatser av avgörande betydelse, vill jag påstå.

Bostadsbyggandet kräver bildande av nya fastigheter, och byggandet av järnvägar kräver markupplåtelser med stöd av fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och anläggningslagen. Landsbygdens näringsliv gör affärer där fastighetsregleringen och avstyckningen är avgörande för etablering av nya företag och utveckling av företag på landsbygden.

Enligt vår uppfattning skulle det gynna alla parter att fortsätta att effektivisera plan- och byggprocessen genom en digital planprocess och att i ett första steg införa öppna geodata för den offentliga sektorn i Sverige.

Jag vill hävda att digitaliseringen i många stycken är i sin linda i Sverige. Vi har byggt motorvägarna för digitaliseringen, vi har kapaciteten i form av produkter men vi har inte tagit till oss att använda digitaliseringen fullt ut. Här har Lantmäteriet försökt att ligga i framkant, och det ska de ha en eloge för. De har tagit fram en färdplan för att kunna möjliggöra öppna geodata.

En användning fullt ut av digitaliseringen kan effektivisera och underlätta många administrativa delar av Administrationssverige samtidigt som det skapar möjlighet till enklare och snabbare beslutsförmågor. Detta skapar ett behov av harmonisering av system och av att kunna byta information ohämmat för att på olika sätt använda samma information många gånger. Vi måste alla våga släppa sargen och släppa in andra för att vinna något i andra änden. Det är där jag tror att digitaliseringen kan göra någonting.

Öppna geodata bör vara fria för den som använder dem, och det skulle vara en början på ett framgångsrecept som andra länder redan har påbörjat.

Jag vill avsluta med att säga att det är glädjande att se att regeringen nu har lagt fram en proposition, precis som Ola Johansson från Centerpartiet sa, om att man ska underlätta för att ändra andelstalen i samfällighetsföreningarna. Det är något som vi kristdemokrater har drivit framåt, och jag tror att det är ett steg på vägen. Vi hoppas att det ska vinna gillande också i riksdagen.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 2.


Anf. 41 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Civilutskottet debatterar i dag ett motionsbetänkande från allmänna motionstiden rörande fastighetsrätt. Men mina tankar är i dag på annat håll. Jag tänker på den fruktansvärda situationen i Ukraina och den katastrof den innebär för det ukrainska folket.

I går fattade riksdagen beslut om ekonomiskt och militärt stöd till Ukrainas kamp för frihet och demokrati. Mina tankar går till Ukraina och det ukrainska folkets frihetskamp. I dag måste dock det demokratiska arbetet i Sveriges riksdag fortgå.

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Vi socialdemokrater är tydliga med att vi måste vända på varenda sten för att bryta segregationen och knäcka gängen - för att Sverige kan bättre. Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden - för att Sverige kan bättre. Vi ska leda klimatomställningen och skapa framtidens jobb - för att Sverige kan bättre.

I arbetet med att bryta segregationen är fastighetsrätt ett oerhört viktigt och kraftfullt verktyg, både för att vi ska kunna hålla uppe bostadsbyggandet och för att vi ska kunna ha en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling.

På det här området har det, menar vi socialdemokrater, på ett olyckligt sätt plockats bort verktyg för kommunerna att arbeta med strategiska markfrågor, förebygga segregation och motarbeta kriminella organisationer. Jag talar om förköpslagen, som den moderatledda regeringen avskaffade den 1 maj 2010. Det fanns berättigad kritik mot den dåvarande förköpslagen, men i stället för att genomföra en modernisering valde den moderatledda regeringen att helt avskaffa lagen.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill att en ny och modern förköpslag införs i Sverige. Det är ett verktyg som verkligen behövs om kommunerna ska kunna ha rådighet och kontroll över samhällsutvecklingen, bryta segregationen och knäcka de kriminella gängen.

En utredning om möjligheten att införa en moderniserad lag om kommunal förköpsrätt bereds för närvarande i Regeringskansliet. Det tycker jag är mycket bra.

Fru talman! Ett av de förslag från allmänna motionstiden som behandlas i betänkandet handlar om ersättningsreglerna i anläggningslagen, precis som vi har hört tidigare talare nämna. På det området har, så som också har nämnts, regeringen redan lämnat ett lagförslag för att förenkla för gemensamhetsanläggningar att ändra andelstalen med syftet att göra det flexiblare, enklare och billigare för samfällighetsföreningar att ändra delägarnas andelstal. Civilutskottet planerar att påbörja beredning av propositionen i slutet av mars.

Fru talman! Den andra frågan i betänkandet som jag tänkte ta upp rör geodata. Under våren 2021 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande om att regeringen bör prioritera att möjliggöra att ytterligare geodata, bland annat från Lantmäteriet, blir tillgängliga i största möjliga mån för både myndigheter och allmänhet. Enligt tillkännagivandet bör regeringen också så snart som möjligt återkomma med förslag på lämpliga finansieringslösningar och skynda på arbetet med standardisering av geodata.

Fru talman! Tillkännagivandet får väl betraktas som en markering från riksdagen av att frågan är viktig, för på detta område har regeringen sedan länge ett pågående och väl strukturerat arbete.

Regeringen gav redan i februari 2016 Lantmäteriet i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samordnad digital samhällsbyggnadsprocess. I april 2018 gav regeringen Lantmäteriet i uppdrag att redovisa lösningar, kostnader och en genomförandeplan för hur infrastrukturen för geodata bör utvecklas för att möjliggöra ett nationellt tillgängliggörande av alla geodata inom samhällsbyggnadsprocessen. Regeringen gav också i januari 2020 Lantmäteriet i uppdrag att etablera en digital infrastruktur för tillgängliggörande av standardiserade dataset i samhällsbyggnadsprocessen.

Lantmäteriet lämnade sin slutrapport till regeringen den 31 januari 2022, och rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet.

På samma sätt pågår motsvarande arbete hos Boverket och Skatteverket med att skapa en säker och effektiv tillgång till grunddata och ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga sektorn. Även dessa del- och slutrapporter bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Som du hör, fru talman, saknas fog för ytterligare tillkännagivanden så som föreslås i reservationen från Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om tillgång på geodata.

För övrigt anser jag att vinster i välfärden bör förbjudas.

(Applåder)


Anf. 42 Larry Söder (KD)

Fru talman! Det verkar som att vi i alla fall har samma syn när det gäller digitaliseringen i Sverige, det vill säga att det kan vara bra för samhället, både det civila samhället och den administrativa delen, att man kan ha öppna data och använda dessa på olika sätt. Man ska inte behöva göra samma sak eller samma procedur flera gånger.

Det som skiljer Socialdemokraterna och Kristdemokraterna åt är synen på hur detta ska bli tillgängligt. Vi har uppfattningen att detta ska vara öppet och tillgängligt för alla och att det ska betalas på ett sätt som gör att varje enskild inte ska behöva betala när man använder det, oavsett om det är en myndighet, ett företag eller något annat.

Socialdemokraterna är fortfarande svaret skyldiga när det gäller hur man ska finansiera detta. I alla upptänkliga utredningar och föredragningar man försöker göra i dag är detta fortfarande inte tillgängligt och öppet för alla utan bara för dem som betalar, ibland inte för dem heller.

Min raka fråga är: Är Socialdemokraterna beredda att göra detta öppet och fritt för var och en och finansiera det på något annat sätt? Givetvis ska det ju finansieras på ett eller annat sätt.


Anf. 43 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Jag delar Larry Söders bild att vi nog samfällt i den här kammaren ser väldigt positivt på digitaliseringens möjligheter.

Just arbetet med att tillgängliggöra offentliga data är ett arbete som också sker inom ramen för EU-samarbetet. Där har man pekat ut vilken typ av data som man bör prioritera att tillgängliggöra först, men också hur man ska kunna ta betalt i de fall man anser att den som använder data också ska betala för dem. Detta arbete behöver alltså harmoniseras med övriga EU-länder så att vi får en enhetlighet i detta.

Sedan är det ingenting som hindrar att ett enskilt land går före och släpper data fritt för användning och finansierar det med skattemedel. Där har vi, precis som Larry Söder påpekar, inte satt ned foten än. Personligen tror jag att det, precis som vi hörde ledamoten från Sverigedemokraterna föra fram, finns så otroligt stora samhällsekonomiska vinster med att tillgängliggöra data att det är en riktning som vi borde gå i. Sedan får man återkomma till hur finansieringen i så fall ska se ut.


Anf. 44 Larry Söder (KD)

Fru talman! Alla partier har på något sätt framhävt att Lantmäteriet faktiskt jobbar ganska bra med denna del. Det de behöver är det politiska systemets stöd att kunna göra detta tillgängligt för alla.

Jag brukar ibland tänka när det gäller digitalisering att man ska låta tusen blommor blomma. När man låter tusen blommor blomma brukar det bli tio tusen blommor. Det är på något sätt så man måste tänka när det gäller digitaliseringen. Vi tjänar på att göra det öppet. Fler kan ta vara på det, fler kan vara innovativa med digitaliseringen och fler kan hitta på nya sätt att använda den information som uppstår. På det sättet blir det en vinst för hela samhället.

Den kostnad som vi skulle ta från staten när det gäller detta är ganska försumbar, precis som ledamoten från Sverigedemokraterna sa i talarstolen.

Jag tror att skiljelinjen i kammaren inte går vid om vi ska använda detta eller inte eller vid hur vi ska använda det, utan det handlar om hur vi betalar. Det finns två olika sidor i detta, och just nu finns det bara en sida, det vill säga vi tycker att det ska vara öppet och fritt. Den andra sidan talar inte om hur de vill ha det.

Jag skulle önska att man är tydlig från regeringssidan med hur man vill betala detta och om det ska vara öppet och fritt för alla, för det är nog ganska viktigt.

Andra länder har gått före, ja. Danmark är mycket långt före oss, och vi ser hur det har gjort gott och gjort nytta för det danska samhället att man har öppna geodata. Men jag tror att vi, oavsett hur det ser ut i Danmark, skulle kunna göra vinster här också.

Jag önskar att Socialdemokraterna kunde göra det till sin valslogan att det ska vara öppet och fritt.


Anf. 45 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Huruvida det blir en valslogan eller inte är, som man brukar säga, above my pay grade. Men jag delar ändå uppfattningen som Larry Söder ger uttryck för att det vore välkommet med ett tydligt besked från regeringen i närtid om hur man ser på finansieringen.


Anf. 46 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! I dessa dagar är det svårt att fokusera och tänka på något annat än den ryska invasionen i Ukraina. Det är krig i Europa, och det är mörkt i den demokratiska delen av världen. Ryssland har överträtt alla gränser när man invaderat ett suveränt och demokratiskt land - ett land som nu behöver hela den fria världens stöd.

Därför var det viktigt att denna kammare i går, sen eftermiddag, beslutade om svensk hjälp till Ukraina och det ukrainska folket med defensiva vapen, skyddsutrustning, livsmedel samt ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbanken till stöd för landets väpnade styrkor.

Fru talman! Det är, trots den mörka tid vi befinner oss i, också viktigt att det demokratiska samtalet och beslutsfattandet fortsätter här hemma, att vi visar att de demokratiska institutionerna står starka och att vi inte låter oss rubbas. Med den grundläggande principen i ryggen känns det därför fint att få möjlighet att delta i denna, för mig, första debatt med mina nya kollegor i civilutskottet. Betänkande 9 om fastighetsrätt rymmer en hel del viktiga frågor.

Fru talman! Vi moderater har i detta betänkande inga reservationer att ställa oss bakom, för de förslag som vi lagt fram har beretts förenklat, som det kallas, då de varit föremål för riksdagsbehandling tidigare år, tidigare riksmöten.

Låt mig ändå nämna några av de förslag som vi har på det fastighetsrättsliga området.

Förändrad fastighetsstruktur genom fastighetsreglering, avstyckning, klyvning eller sammanläggning är en vanlig förutsättning för att byggprojekt ska kunna genomföras. Samtidigt är handläggningstiderna hos Lantmäteriet långa. I april förra året var den genomsnittliga handläggningstiden för fastighetsreglering 10 månader, och motsvarande siffra för klyvning var 18 månader. Av en rapport från riksdagens utredningstjänst framgår att handläggningstiderna för till exempel privat bostadsbyggande och privat mark- och fastighetsreglering varit relativt oförändrade sedan 2016. Det innebär att regeringen på fem år inte har lyckats korta handläggningstiderna nämnvärt.

I dag har Riksrevisionen presenterat en rapport som konstaterar att Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet är ineffektiv med långa handläggningstider och höga oförutsägbara avgifter. Det är svidande kritik som måste tas på allvar.

Fru talman! De långa handläggningstiderna gör att projekt riskerar att bli kraftigt försenade och därtill dyrare i en tid då vi har en utbredd bostadsbrist. Fler kommuner bör därför få inrätta kommunala lantmäterimyndigheter. Lantmäteriet är en statlig myndighet, men det finns i dag möjlighet för kommuner att inrätta kommunala lantmäterimyndigheter med regeringens godkännande.

Det finns i dag 39 kommunala lantmäterimyndigheter. Det har dock endast inrättats en ytterligare kommunal lantmäterimyndighet sedan Sregeringen tillträdde 2014, och det var i Haninge kommun. Sedan regeringsskiftet 2014 har sju kommuner fått avslag: Höganäs, Ängelholm, Falun, Vetlanda, Malung-Sälen, Ljusdal och Järfälla. Samtliga kommuner som fått avslag har motiverat sin ansökan med att Lantmäteriet inte uppfyller kommunens krav på snabb handläggning och att myndigheten saknar geografisk närvaro.

Regeringens beslut om att avslå å sin sida baseras på avslagsyrkanden från en enda remissinstans: Lantmäteriet. Vi moderater anser dock att kommunernas ansökningar och motiveringar vittnar om ett stort behov av kommunala lantmäterimyndigheter och anser därför att fler kommuner bör få inrätta sådana.

Fru talman! Därtill uppges i dag kompetensbrist vara ett stort problem som också påverkar handläggningstiderna. Många lantmätare lämnar yrket tidigt för jobb i den privata sektorn där löneutvecklingen är mer dynamisk. Redan på kort sikt skulle fler kommunala lantmäterimyndigheter kunna bidra till ökad kapacitet både genom att kommuner kan välja att satsa mer medel på lantmäteriförrättningar och genom att det skulle innebära en ökad konkurrens om arbetskraften, vilket skulle kunna leda till högre löner, bättre villkor och att fler faktiskt stannar kvar i yrket. På så vis skulle kapaciteten öka ytterligare.

Fru talman! En kommunal lantmäterimyndighet kan i dag bara handlägga ärenden inom den egna kommunen. Genom att tillåta kommunala lantmäterimyndigheter att handlägga ärenden i andra kommuner skulle en kommunal lantmäterimyndighet som vid en given tidpunkt har få ärenden kunna avlasta en annan kommun. Det skulle möjliggöra ett bättre resursutnyttjande och därmed kortare handläggningstider.

Kommunala lantmäterimyndigheter är ett redan etablerat system som visat sig fungera väl och som vi anser bör utvecklas. Vi moderater anser dock att det också bör utredas hur Lantmäteriet kan konkurrensutsättas av privata aktörer för att effektiviteten på sikt ska kunna öka ytterligare.

Fru talman! Att ändra regelverk tar tid. Vi moderater vill också agera här och nu. Genom att öka Lantmäteriets resurser kan handläggningstiderna redan på kort tid minska. Därför är det glädjande att riksdagen i enlighet med M-KD-SD-budgeten för innevarande år sköt till 20 miljoner kronor till Lantmäteriet med syfte att just korta handläggningstiderna.

Fru talman! Vi moderater vill också utreda systemet med tomträtt. Tomträtt innebär i praktiken att marken som en byggnad står på ägs av kommunen men hyrs av den som äger byggnaden och att hyra betalas årligen i form av tomträttsavgäld.

Systemet är över 100 år gammalt och har historiskt använts och används fortfarande för att kunna bygga bostäder till en lägre kostnad genom att marken inte behöver förvärvas. Det kan röra sig om både flerfamiljshus och småhus. Avtalen för tomträtt ser olika ut, men generellt kan sägas att avgälden justeras vart tionde år och då baseras på markens taxeringsvärde. Kommunerna är dock fria att sätta avgälderna som de önskar, och ofta ges olika typer av rabatter.

Tanken med tomträtt är god, men i praktiken föreligger stora problem. Den omfattande prisutvecklingen på mark har gjort att avgälderna generellt sett höjts dramatiskt. Det finns enskilda exempel där arrendet för bostadsrättsföreningar på 30 år har ökat med nästan 500 procent. Många kommuner erbjuder tomträttshavare att köpa loss marken, ofta med rabatt, men prislappen är ändå ofta näst intill oöverkomlig.

Fastighetsrätt

Att som kommun hålla nere avgälderna eller sälja marken till ett alltför lågt pris är inte heller ett bra alternativ, då marken är kommuninvånarnas gemensamma egendom och det är rimligt att de får marknadsmässig avkastning snarare än lämnar subventioner utan träffsäkerhet till enstaka kommuninvånare.

Kommunerna försöker i dag avhjälpa problemen genom att räkna upp avgälderna på en längre period och, som tidigare nämnts, genom att låta tomträttshavare köpa loss marken till förmånligare pris, men det är inte tillräckligt. Vi moderater anser att en utredning bör tillsättas för att titta på hur problemen förenade med systemet kan motverkas i möjligaste mån.

Fru talman! Frågorna i betänkandet för denna debatt kan te sig futtiga i jämförelse med vad som försiggår bara 120 mil härifrån, men demokratin och dess processer är själva vaccinet mot våld och förtryck. Därför ska vi fortsätta debattera och fatta beslut i bland annat denna kammare.


Anf. 47 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Jag vill egentligen bara hälsa Viktor välkommen till civilutskottets arbete här i kammaren. Jag ser fram emot fortsatta debatter här under resten av terminen.


Anf. 48 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Jag tackar för detta välkomnande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-03-02
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 4, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Ersättningsreglerna i 37-39 §§ anläggningslagen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3056 av Kjell Jansson (M) och

      2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 36.
      • Reservation 1 (C, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S860014
      M600010
      SD55007
      C02803
      V20007
      KD01705
      L14006
      MP12004
      -1000
      Totalt24845056
      Ledamöternas röster
    2. Översyn av lagen om förvaltning av samfälligheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:1192 av Peter Helander (C).
    3. Översyn av lagen om rätten till vissa vatten i övre delen av Västerbottens län

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:1756 av Isak From (S).
    4. Tillgång till geodata

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2536 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 1,

      2021/22:3225 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkandena 13 och 15,

      2021/22:3997 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkande 41 och

      2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 38 och 39.
      • Reservation 2 (SD, C, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD, C, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S860014
      M600010
      SD05507
      C02803
      V20007
      KD01705
      L14006
      MP12004
      -1000
      Totalt193100056
      Ledamöternas röster
    5. Årlig avgift enligt fastighetsmäklarlagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:2409 av Lars Hjälmered m.fl. (M).
    6. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.