Sök

Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen att se över hur budgetlagens föreskrifter kan anpassas till riksdagsområdet. Bakgrunden är att försäljningen av AB Tumba Bruk inte har underställts riksdagen. Till skillnad från regeringen och regeringens myndigheter är Riksbanken formellt inte skyldig att låta riksdagen pröva företagsförsäljningar. Budgetlagen som reglerar dessa frågor omfattar inte riksdagen och dess myndigheter. Vidare godkände riksdagen att Riksbanken överför det historiska bruksområdet vid Tumba Bruk till Statens fastighetsverk. På så vis undgår de värdefulla delarna försäljningen av AB Tumba bruk och kan bevaras för eftervärlden. Riksbanken avdelar ca 5 miljoner kronor för upprustning av bruksområdet och en kulturstiftelse bildas.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-07

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om uppdraget för den planerade utredningen om hyrorna för statens ändamålsfastigheter. Utredningens uppdrag bör utformas utifrån den kritik som riksdagens revisorer framfört om hyror för statens ändamålsfastigheter. Utredningen bör också var parlamentariskt sammansatt. Statens ändamålsfastigheter är de byggnader som är anpassade till sitt ändamål på ett sådant sätt att de inte kan hyras ut i rent kommersiellt syfte, t.ex. museer, större teatrar och universitet. Revisorerna anser att regeringen inte förmedlar riksdagens riktlinjer till sina verk och bolag tillräckligt tydligt. Revisorerna föreslår även att regeringen i sitt budgetarbete bör sträva efter effektiviseringar i myndigheternas lokalutnyttjande, och att ett särskilt expertorgan inrättas för att yttra sig om vilken hyresmodell som är lämplig för en specifik fastighet. Vidare gjordes, med anledning av motionsförslag, ytterligare ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga om hänsyn till friluftsliv och turistnäring kan vara skäl att behålla mark i statlig ägo.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-07

Riksdagen beslutade om en ny boendeform, kooperativ hyresrätt. Kooperativ hyresrätt ska fungera som en mellanform mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt. Den kooperativa hyresgästens rätt till lägenheten stämmer till stor del överens med vad som gäller vid vanlig hyra. Hyresvärden ska emellertid vara en kooperativ hyresrättsförening och hyresgästerna ska vara medlemmar i föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande kan därmed tillgodoses inom ramen för föreningen. Föreningen kan antingen själv äga fastigheten eller hyra lägenheterna av fastighetsägaren. Den kooperativa hyresrätten ska vara ett särskild slag av ekonomisk förening. Medlemmarna betalar vanliga medlemsinsatser. En hyresgäst som flyttar kan inte sälja den kooperativa hyresrätten men har i princip rätt att få tillbaka betalade insatser. Föreningen bestämmer själv hyra för lägenheterna. En kooperativ hyresrättsförening får samma rätt att köpa en hyresfastighet som en bostadsrättsförening har. Det ska även vara möjligt att ombilda från vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 39 minuter

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-06

Riksdagen beslutade om ny lag om allmännyttiga bostadsföretag. Den tidsbegränsade s.k. stopplagen för utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretag upphör (se 1998/1999:BoU11 , 2000/2001:BoU10 ). I stället ska Länsstyrelsen godkänna överlåtelser som gör att kommunens bestämmande inflytande över bostadsföretaget upphör. Vinstutdelningen i företagen ska begränsas till en av regeringen årligen fastställd nivå. Andra än kommunerna ska få möjlighet att helt eller delvis äga allmännyttiga bostadsföretag. Ansökan om tillstånd ska avslås om det finns risk för att följden blir att de kommunala bostadsföretagens hyror inte får tillräckligt genomslag vid tillämpningen av bruksvärdessystemet. Sökanden ska redovisa de boendes inställning till överlåtelsen. Länsstyrelsens beslut ska få överklagas hos Boverket. Boverkets beslut får inte överklagas. Vidare ska kommunfullmäktige besluta om kommunala riktlinjer för bostadspolitiken under varje mandatperiod. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002. En myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas från den 1 juli 2002. Staten får även möjlighet att förvärva bostadsfastigheter av kommunala bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för att utveckla eller avveckla bostäderna.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

18

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

77, 163 minuter

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-06

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 2000 och 2001 om jämställdhetsfrågor, diskrimineringsfrågor i övrigt och mångfaldsfrågor. Motionerna handlar bl.a. om mål och inriktning för jämställdhetspolitiken, möjligheterna att förena barn och förvärvsarbete, konkurrensutsättning av den offentliga sektorn, jämställdhetslagen, mångfaldsplaner, utvidgning av diskrimineringslagstiftningen, frågan om sammanhållen lagstiftning mot diskriminering och sammanslagning av ombudsmännen samt frågan om forum i diskrimineringsmål. Flera av motionerna avslås med hänvisning till pågående utredningsarbete.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

35

Reservationer

28 

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-13

Beslut

2002-03-14

Riksdagen godkände Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten. Syftet med avtalet är bl.a. att bidra till stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i regionen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2002-02-19

Datum

2002-02-19

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-07

Riksdagen beslutade om delmål, åtgärder och strategier för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Delmålet innebär en skärpning och precisering av detta miljökvalitetsmål. Riksdagen har tidigare beslutat om delmål för övriga 14 av 15 övergripande nationella miljökvalitetsmål som beslutades om 1999 (se 1998/1999:MJU6 , 2001/2002:MJU3 ). Det övergripande syftet med miljökvalitetsmålen är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Vidare godkände riksdagen Kyotoprotokollet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

37

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

52, 141 minuter

Justering

2002-02-19

Datum

2002-02-19

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-06

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om franchising och avtalsvillkor mellan näringsidkare.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Beredning

2002-01-17

Justering

2002-02-19

Datum

2002-02-19

Debatt

2002-03-07

Beslut

2002-03-13

Riksdagen uppmanade, med anledning av motionsförslag, regeringen att överväga att distribuera statligt stödd litteratur till Nordens hus på Island och Färöarna och Nordens institut på Grönland och Åland på samma sätt som till folkbiblioteken och bokhandeln. Vidare avslog riksdagen motioner från allmänna motionstiden 2001 om bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter och språk.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

22

Reservationer

17 

Justering

2002-02-19

Datum

2002-02-19

Debatt

2002-03-22

Beslut

2002-03-22

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om filmfrågor.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Justering

2002-02-19

Datum

2002-02-19

Debatt

2002-03-22

Beslut

2002-03-22

Riksdagen beslutade att straffet för övergrepp i rättssak höjs genom att straffskalorna anpassas till dem som gäller för mened. Straffet blir fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex månader. För grovt brott blir straffet lägst två och högst åtta år. Övergrepp i rättssak kan bl.a. innebära att någon med våld, hot om våld eller på annat sätt angriper vittnen eller förhörspersoner i en rättegång. Syftet med de skärpta straffen är att motverka att vittnen drar sig för att medverka vid rättegångar. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2002.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Justering

2002-02-19

Datum

2002-02-19

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-06

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999, 2000 och 2001 om trädgårdsnäring och växtskydd.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 84 minuter

Justering

2002-02-14

Datum

2002-02-14

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-07

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 och 2001 om bl.a. stöd i olika former åt brottsoffer, skydd för utsatta kvinnor, besöksförbud, samverkan mellan myndigheter i kampen mot våldsbrott och frågor om brottsskadeersättning.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

13

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

35, 78 minuter

Justering

2002-02-14

Datum

2002-02-14

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-07

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 och 2001 om brott och påföljderna för brott. Motionerna behandlar bl.a. människohandel, vålds- och sexualbrott mot barn, högmålsbrott, djurplågeri, livstidsstraffet, domstolarnas straffmätning och straffansvar för fordonsägare respektive juridiska personer.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

22

Reservationer

14 

Justering

2002-02-14

Datum

2002-02-14

Debatt

2002-03-07

Beslut

2002-03-07

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 och 2001 om kustbevakningen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Justering

2002-02-14

Datum

2002-02-14

Debatt

2002-03-21

Beslut

2002-03-22

Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om bank- och fastighetskrisen samt konsumenternas ställning på finansmarknaden. Det är viktigt att det så snart som möjligt skapas ett regelverk som kan klara eventuella framtida kriser. Regeringen bör tillsätta en expertpanel, gärna med utländska deltagare, med uppgift att komplettera genomgången av att alla viktiga erfarenheter av bank- och finanskrisen har uppmärksammats vid utformningen av den lagstiftning som ska gälla för framtiden på det finansiella området. Det är vidare viktigt att överväga hur konsumenternas ställning på finansmarknaden kan stärkas och hur småföretagen kan få en starkare ställning i förhållande till kreditgivarna. Konsumentskyddet vid finansiell rådgivning måste stärkas. Tidsåtgången för överföring av pengar mellan banker är orimligt lång, vilket medför att kunderna går miste om ränteintäkter. Tidsåtgången för överföringar måste därför minskas ytterligare. Möjligheten att lösa tvister inom Allmänna reklamationsnämnden bör öka. För att stärka konkurrensen på bankmarknaden bör bankernas ensamrätt att ta emot inlåning avskaffas eller begränsas.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Beredning

2002-02-07

Justering

2002-02-14

Datum

2002-02-14

Debatt

2002-03-13

Beslut

2002-03-14

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att göra en översyn av rätten och möjligheterna att använda teckenspråket, liksom dövas och hörselskadades tillgång till samhällets utbud av kultur och litteratur. Det är angeläget att de dövas och hörselskadades rättigheter när det gäller teckenspråket och teckenspråksinformation säkerställs. Vidare avslog riksdagen motioner från allmänna motionstiden 2000 bl.a. om att ratificera en ILO-konvention om ursprungsfolkens rättigheter, om minoritetsspråkens ställning samt om att teckenspråket ska få ställning som minoritetsspråk.

Behandlade dokument

8

Beredning

2001-01-23

Justering

2001-02-13

Datum

2002-02-13

Debatt

2001-02-22

Beslut

2001-02-22

Riksdagen beslutade om förstärkt sekretess i konkurrensärenden. Den nya bestämmelsen träder i kraft den 1 april 2002, vilket är en månad senare än regeringen förslagit.

Behandlade dokument

1

Justering

2002-02-12

Datum

2002-02-12

Debatt

2002-03-07

Beslut

2002-03-07

Riksdagen beslutade om ändringar i miljöbalken. Syftet med ändringarna är framför allt att förenkla och förtydliga balkens processuella bestämmelser. Viktigast är ändrad ordning för talan om utdömande av vite.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

29

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

31, 68 minuter

Justering

2002-02-12

Datum

2002-02-12

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-06

Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, regeringen i uppdrag att ta ställning till vilka myndigheter eller vilka verksamheter som får finansieras med sponsring. Regeringen bör också ta initiativ till att se över lagen om offentlig upphandling för att klargöra hur den ska tillämpas när det gäller sponsring i form av varor och tjänster. Det krävs vidare en tydlig definition av begreppet sponsring för att klargöra hur finansieringsformen ska hanteras inom statsförvaltningen.

Behandlade dokument

2

Beredning

2002-01-31

Justering

2002-02-12

Datum

2002-02-12

Debatt

2002-03-13

Beslut

2002-03-13