Bild och form samt konsthantverk

Betänkande 2001/02:KRU18

Kulturutskottets betänkande2001/02:KRU18

Bild och form samt konsthantverk

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet 15
motionsyrkanden väckta under allmänna motionstiden
2001/02.
Mot bakgrund av vad som anförs i vissa motioner om
Statens konstråds upphandlingsrutiner m.m. föreslår
utskottet att riksdagen skall besluta att
tillkännage för regeringen att en förutsättningslös
översyn skall göras av Statens konstråds verksamhet.
Motionsyrkandena om inriktning m.m. av rådets
verksamhet avstyrks.
Övriga motionsyrkanden rör delfinansiering av
redan utförd konstnärlig utsmyckning,
enprocentsregeln, inrättande av en konstbank, stöd
till kollektivverkstäder, stöd till vissa
hantverkstekniker samt utvärdering av Arkitekturåret
2001. Även dessa motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns 6 reservationer och 1 särskilt
yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

1. En förutsättningslös översyn av Statens
konstråds verksamhet

Riksdagen
dels tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet framför om en förutsättningslös
översyn av Statens konstråds verksamhet,
dels avslår motionerna 2001/02:Kr272 yrkande 4,
2001/02:Kr359 i denna del, 2001/02:Kr418 yrkande
9, 2001/02:Kr419 yrkande 28 och 2001/02:
422 yrkande 9.
Reservation 1 (m)

2. Delfinansiering av redan utförd
konstnärlig gestaltning av byggnader

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr359 i denna
del.

3. Riktmärket 1 % av byggkostnader till
konstnärlig utsmyckning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande
11.
Reservation 2 (mp)

Konstbank

4. Inrättande av en konstbank

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr211.
Reservation 3 (m)

Stödet till kollektivverkstäder

5. Stöd till utveckling av ett nätverk för
konstnärsverkstäder i Europa

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr358 yrkande
2.
Reservation 4 (mp)

6. Utvärdering m.m. av stödet till
kollektivverkstäderna

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr358
yrkande 1 och 2001/02:
Kr422 yrkande 19.
Reservation 5 (mp)

Hemslöjd

7. Åtgärder för att hotade
hantverkstekniker skall kunna fortleva och
utvecklas

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr362.

8. Ökade statliga insatser för att bevara
och utveckla knypplingskonsten

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr363
yrkande 1 och 2001/02:
Kr364.

9. Ny form av statligt stöd till
konstformen knyppling

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr363 yrkande
2.

Arkitekturåret

10. En översyn och utvärdering av
Arkitekturåret

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr417 yrkande
4.
Reservation 6 (kd)

Stockholm den 4 april 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria
Narti (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla
Tjernberg (kd).

2001/02

KrU18

Utskottets överväganden

Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
som sin mening tillkännage för regeringen att
en förutsättningslös översyn av Statens
konstråds verksamhet bör göras, jämför
reservation 1 (m).
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
möjligheter för byggbolag att i efterhand
söka statliga bidrag för lyckade
utsmycknadsprojekt och
riktmärket 1 % av byggkostnader till
konstnärlig utsmyckning, jämför reservation
2 (mp).

Bakgrund

Statens konstråd

Statens konstråd har till uppgift att verka för att
konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i
samhällsmiljön genom att

- förvärva god samtidskonst till statens byggnader
och andra lokaler för statlig verksamhet,
-
- medverka till att konst tillförs även andra
gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten
och
-
- sprida kunskap om konstens betydelse för en god
samhällsmiljö.
-
Upphandling av offentlig konst

Under förra riksmötet lämnade utskottet en ingående
redovisning av förhållandet mellan lagen (1992:1528)
om offentlig upphandling (LOU) och upphandling av
offentlig konst (bet. 2000/01:KrU6 s. 89).

I 1 kap. 4 § LOU anges att upphandling skall göras
med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som
finns. I 6 kap. 2 b § stadgas om undantag från denna
bestämmelse, i de fall då det som skall upphandlas
av konstnärliga skäl kan levereras av endast en viss
leverantör.

I Konkurrensverkets rapport Konkurrensfrågor på
bild- och formkonstområdet (Konkurrensverkets
rapportserie 1999:3) behandlas frågan om offentlig
upphandling. I rapporten drar Konkurrensverket
slutsatsen att det existerar ett samband mellan
blotta förekomsten av direktupphandling och risken
att bli kritiserad för bristande objektivitet eller
diskriminering. Konkurrensverket anför vidare att
konst utgör en så speciell vara att fördelarna med
att införa konkurrens i syfte att förbättra
exempelvis urvalet av och de konstnärliga
kvaliteterna i den upphandlade konsten måste vägas
mot ökade administrativa bördor och andra kostnader
i form av särskilda ersättningar till deltagande
konstnärer som följer av en mer formbunden
upphandlingsprocess.

Även Nämnden för offentlig upphandling har tagit upp
frågan om upphandling av konst, senast i nämndens
nyhetsbrev nr 4 (dnr 2001/0063-21, s. 9), som utkom
i december 2001 med anledning av att Kammarrätten i
Stockholm prövat två upphandlingar av offentlig
konstnärlig gestaltning. Nämnden pekar på att
domstolen slagit fast att det främst är en estetisk
bedömning som ligger till grund för valet av
leverantör vid upphandling av konst. Nämnden
konstaterar vidare att Kammarrätten hänvisar till 6
kap. 2b § 3 LOU där det anges: En upphandlande
enhet får utan föregående annonsering begära anbud
genom att skicka en skrivelse direkt till endast en
leverantör om det som skall upphandlas av tekniska
eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt
kan levereras av endast en viss leverantör.

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr272 (kd, m, c, fp)
yrkande 4 framhåller risken för jäv när Statens
konstråd köper in konst, i regel utan
anbudsförfarande. Motionärerna föreslår att
tävlingar med anonym inlämning borde förekomma vid
alla större upphandlingar. I motionen hävdas att
alla konstinköp till statliga byggnader i hela
Sverige sköts från Stockholm, ett förfarande som
ifrågasätts av motionärerna. En utredning bör enligt
motionärerna göras av Statens konstråds
upphandlingsrutiner liksom en utvärdering av rådets
verksamhet i allmänhet.

Motionärerna bakom motion Kr418 (kd) yrkande 9
anser att det är anmärkningsvärt att offentlig konst
köps in utan anbudsförfarande. Alla konstnärer måste
ha samma möjligheter att få uppdrag av Konstrådet.
Motionärerna anser också att brukarinflytandet bör
öka och att beslutsprocessen måste decentraliseras
för att Statens konstråd skall kunna fullgöra sitt
uppdrag på ett bra sätt.
I motion Kr419 (fp) yrkande 28 framhålls att inköp
av offentlig konst är en grannlaga uppgift. Det är
angeläget att konkurrensen ökar och fungerar
därvidlag. Vidare framhålls att alla konstnärer bör
få möjlighet att lämna anbud, oberoende av om de är
medlemmar eller inte i någon fackorganisation.
Motionärerna anser att begreppen bör redas ut och
att de rekommendationer som Konkurrensverket och
Nämnden för offentlig upphandling gjort bör tas till
vara.
Även i motion Kr422 (mp) yrkande 9 framhålls att
upphandlingsrutinerna bör ses över och att
brukarinflytandet bör öka. Regeringen bör enligt
motionärerna göra en översyn av reglerna för Statens
konstråds verksamhet och därvid beakta förslagen i
utredningen Konst i offentlig miljö (SOU 1995:18).
Konstrådets verksamhet bör korrigeras på så sätt att
dess verksamhet inskränks till registrering av
inköpt konst, drift av ett bildbibliotek och
fördelning av medel till regionerna, där alla
inköpsbeslut skall tas.
I motion Kr359 (m) yrkas på en översyn av de
statliga konstinköpen, varvid anbudsförfarande och
regionalt delegerad beslutanderätt när Statens
konstråd köper konst bör övervägas. Härutöver
föreslås att en byggherre i efterhand skall kunna
söka statliga bidrag för lyckade utsmycknadsprojekt
med syfte att stimulera till fortsatta konstprojekt
för bostäder och kontor.
I motion Kr422 (mp) yrkande 11 föreslås att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening att i princip minst 1 % av kostnaderna vid
ny- och ombyggnation samt vid
infrastruktursatsningar skall gå till konstnärlig
utsmyckning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare
behandlat yrkanden om brukarinflytande vid
konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
(senast i bet. 2000/01:KrU6). Utskottet har då
kunnat konstatera att Statens konstråd enligt
regeringens regleringsbrev skall redovisa olika
samarbetsformer vid anskaffning av konst. Utskottet
har också inhämtat att rådet genomgående tillämpat
ett samråd med fastighetsägare, arkitekter och
brukare i frågor om placering av verk och val av
konstnärer. Utskottet har understrukit att det är av
mycket stor vikt att brukarna ges möjlighet att
aktivt delta i beslutsprocessen och att de därmed
får känna sig delaktiga i utsmyckningen av den egna
närmiljön. Utskottet har förutsatt att rådet så
långt det är möjligt beaktar brukarnas synpunkter.

I regeringens regleringsbrev har föreskrivits att
Statens konstråd skall sprida kvalificerade uppdrag
till många konstnärer. Konstrådet skall
återrapportera bl.a. vilka konstnärer som anlitats
och analysera och bedöma resultaten. Utskottet har
vid tidigare tillfällen utgått från att rådet
självfallet följer anvisningarna i regleringsbrevet
och så långt det är möjligt utnyttjar de
konkurrensmöjligheter som står till buds. Utskottet
har också förutsatt att rådet vid inköp av offentlig
konst självständigt och på bästa sätt utfört de
uppdrag som ålagts rådet och inte favoriserat någon
speciell konstnär eller tillhörighet till viss
konstnärsorganisation.
Utskottet vill påminna om att kommunerna enligt
plan- och bygglagen (1987:10) har huvudansvaret för
utformningen av den gemensamma miljön. (Se yttr.
1997/98:BoU6y intaget i bet. 1997/98:KrU14.)

I de nu aktuella motionerna framförs en rad skilda
synpunkter på Konstrådets verksamhet varvid bl.a.
nya förfaringssätt och även en långtgående
organisationsförändring föreslås. I några motioner
har vissa av rådets rutiner ifrågasatts, liksom
sammansättningen av rådets styrelse och urvalet av
dess projektledare.

Mot bakgrund av att så många och olika förslag om
Statens konstråds verksamhet har förts fram och då
utskottet kan konstatera att rådets verksamhet inte
har setts över sedan 1995 anser utskottet att det är
motiverat att en översyn nu genomförs. Utskottet
anser att översynen skall vara förutsättningslös.
Den bör bl.a. omfatta rådets former av upphandling
och som ett komplement till andra uppgifter som
redovisas om anlitade konstnärer hur konstnärer
med olika bostadsort och organisationstillhörighet
är representerade bland de inköpta och beställda
konstverken.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår
utskottet att riksdagen beslutar att som sin mening
ge regeringen till känna vad som här anförts om en
förutsättningslös översyn av Statens konstråds
verksamhet. Samtidigt bör riksdagen avslå de olika
förslagen i motionerna Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande
4, Kr359 (m) i denna del, Kr418 (kd) yrkande 9,
Kr419 (fp) yrkande 28 och Kr422 (mp) yrkande 9.

Utskottet anser att ett komplement till nuvarande regelsystem,
som skulle ge byggherrar möjlighet att i efterhand
söka delfinansiering av redan utförd konstnärlig
utsmyckning av byggnader, skulle medföra ökade
statsutgifter. En ändring av principerna för det
statliga stödet till konstnärlig utsmyckning bör
inte övervägas innan resultaten av den nu föreslagna
översynen föreligger. Motion Kr359 (m) i denna del
avstyrks.

Utskottet har behandlat den s.k. enprocentsregeln
vid ett flertal tidigare tillfällen, senast våren
2000 (bet. 2000/01:KrU6 s. 19). Utskottet behandlade
även en liknande motion våren 1999 i samband med den
arkitekturpolitiska propositionen (prop.
1997/98:117, bet. 1998/99:KrU6). Skälen till
utskottets ställningstagande redovisades utförligt.
Utskottet står fast vid sin tidigare ståndpunkt,
nämligen att de statliga konstinköpen bör grundas på
en kulturpolitisk bedömning snarare än kopplas till
omfattningen av byggandet vid en viss tidpunkt. Det
är inte rätt väg att gå att i varje enskilt fall
styra hur mycket medel som skall avsättas för detta
ändamål. Detta måste enligt utskottets mening
avgöras från fall till fall. Dock borde 1 % av den
totala byggkostnaden vid statligt byggande kunna
vara ett rimligt riktmärke för konstnärlig
utsmyckning. Detta gäller vid såväl ny- och
ombyggnation som vid infrastruktursatsningar. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr422 (mp) yrkande 11.

Konstbank

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
inrättande av en konstbank, jämför
reservation 3 (m).

Motionen

I motion Kr211 (m) föreslås att en konstbank skall
inrättas enligt en modell som tillämpas av den
federala regeringen i Australien. Denna konstbank,
som grundades 1980, köper in konst, som den sedan
hyr ut för kortare eller längre tid till statliga
myndigheter, privata företag, institutioner och
privatpersoner. Syftet med konstbanken är bl.a. att
verksamma samtida konstnärer skall få uppmuntran och
ökade möjligheter till försäljning samt att ett
allmänt intresse för konst skall stimuleras genom
att konsten blir mer tillgänglig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att den svenska modellen med bl.a.
stödet till Riksutställningar och vissa konsthallar,
bidraget till konstinköp till folkparker, folkets
hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas
samlingslokaler samt stödet till Sveriges
konstföreningars riksförbund och Folkrörelsernas
konstfrämjande bör kunna bidra till att täcka en
icke oväsentlig del av vårt lands behov av att
förmedla kunskap om och upplevelser av konst. Vidare
har inte minst de statligt stödda museerna stor
betydelse inom konstbildningsområdet. Till detta kan
läggas att Statens konstråd har till uppgift både
att köpa in god samtidskonst till statliga byggnader
m.m. och andra gemensamma miljöer och att sprida
kunskap om konstens betydelse för en god
samhällsmiljö genom information, pedagogik och
utveckling. Den svenska statligt stödda
folkbildningen spelar också en stor roll inom
konstbildningsarbetet.

Utskottet avstyrker motion Kr211 (m) med
hänvisning till det anförda.

Stödet till kollektivverkstäder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
stöd till utveckling av ett nätverk för
konstnärsverkstäder i Europa, jämför
reservation 4 (mp) och
utvärdering m.m. av stödet till
kollektivverkstäderna, jämför reservation 5
(mp).

Inledning

Utrustningsbidrag kan enligt förordningen om
statligt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder
(1998:1370) lämnas till kollektivverkstäder som
drivs av en sammanslutning av yrkesverksamma
konstnärer, bygger på medlemmarnas egna insatser
samt har en stabil organisation. Medlen fördelas av
Kulturrådet som har avsatt 2 miljoner kronor per år
för ändamålet. Stödet har delats ut sedan år 1999.
Statens kulturråd genomför under år 2002 en
kartläggning av hur medlen har använts. En rapport
beräknas föreligga vid 2002 års utgång.

Stödet till kollektivverkstäderna behandlades
senast av utskottet våren 2001 (bet. 2000/01:KrU6 s.
16).

Motionerna

I motion Kr358 (mp) yrkande 2 begärs att Statens
kulturråd skall få i uppdrag att stödja utvecklingen
av ett nätverk för konstnärsverkstäder i Europa.

I motion Kr358 yrkande 1 föreslås att regeringen
skall se över hur behovet av statligt stöd till
kollektivverkstäderna i Sverige kan ökas.
Motionärerna anser att stödet inte står i rimlig
proportion till den omfattande verksamhet vid sådana
verkstäder som pågår i hela landet. Motionärerna
bakom motion Kr422 (mp) yrkande 19 framhåller att
effekten av det statliga stödet till
kollektivverkstäderna måste utvärderas.

Utskottets ställningstagande

Bidrag för att från svensk sida arbeta för
utveckling av ett nätverk för konstnärsverkstäder i
Europa kan sökas hos Statens kulturråd (anslag 28:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete,
anslagspost 1). Utskottet vill påminna om den
ordning som innebär att riksdagen fattar beslut om
budgeten samt om målen för den nationella
kulturpolitiken. Statens kulturråd fördelar medlen
enligt de riktlinjer som riksdag och regering har
fastställt. Utskottet ser inte något skäl att ändra
på denna ordning. Utskottet avstyrker därför motion
Kr358 (mp) yrkande 2.

Med hänvisning till den kartläggning av stödet
till kollektivverkstäderna som Kulturrådet genomför
under innevarande år avstyrks motionerna Kr358 (mp)
yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 19.

Hemslöjd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
åtgärder för att hotade hantverkstekniker
skall kunna fortleva och utvecklas,
ökade statliga insatser för att bevara och
utveckla knypplingskonsten och
ny form av statligt stöd till konstformen
knyppling.

Inledning

Under anslaget 28:18 Främjande av hemslöjden utgår
statsbidrag bl.a. till länshemslöjdskonsulenter samt
tre sameslöjdskonsulenter, en spetskonsulent och en
konsulent för barn och ungdom.

De av riksdagen godkända övergripande målen för
Nämnden för hemslöjdsfrågor är att öka intresset
för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i hela
landet. Ett av nämndens av regeringen givna
verksamhetsmål är att tillvarata och stärka
förnyelsen och utvecklingen av hemslöjdens
materialkunskap, teknikkunskap, formspråk, tradition
och kvalitet.
Allmänna motioner om hemslöjd behandlades senast
av utskottet våren 2001 (bet. 2000/01:KrU6 s. 13).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr362 (s) föreslår att
regeringen skall vidta åtgärder för att hotade
slöjd- och hantverkstekniker från knyppling till
hustimring skall kunna fortleva och utvecklas.
Motionärerna framhåller att alltför mycket av den
tysta kunskapen i dessa frågor börjar bli glömd
kunskap och tar fram exempel på olika lösningar inom
hemslöjds- och hantverksområdet, som finns i andra
länder.

I motion Kr363 (kd, v, fp) yrkande 1 och motion
Kr364 (c) föreslås att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande för regeringen om att staten skall
ta ett ökat ansvar för att stödja och utveckla
konstformen knyppling.
I motion Kr363 (kd, v, fp) yrkande 2 föreslås att
en ny form av statligt stöd skall inrättas för att
skickliga knypplare skall kunna anställas.
Föreningen Svenska Spetsar tillsammans med Nämnden
för hemslöjdsfrågor bör enligt motionärerna få
ansvar för att, med hjälp att detta stöd, anställa
knypplare. Kvaliteten och utvecklingen av
konstformen skulle på detta sätt kunna garanteras.

Utskottets ställningstagande

Vid riksmötet 1997/98 behandlade utskottet ett
motionsyrkande om ett årligt stöd till spetskonsten
(bet. 1997/98:KrU7 s. 910). Utskottet framhöll då
att det är viktigt att den del av landets kulturarv
som hemslöjden utgör kan fortleva och utvecklas.
Utskottet anförde också att det inom hemslöjden
finns många unika och kvalitativt högtstående
verksamhetsområden, ibland med stark regional
anknytning, däribland spetsknypplingen, som bör
bevaras. Utskottet framhöll även att ett uttryck för
riksdagens och regeringens syn på vikten av att
spetskonsten bevaras och utvecklas är att statligt
bidrag till en rikskonsulent verksam som
spetskonsulent ingår i bidraget till hemslöjden
sedan budgetåret 1985/86. Denna spetskonsulent är
knuten till Föreningen Svenska Spetsar.

Utskottet anser att den del av vårt kulturarv som
utgörs av hemslöjden skall stödjas, vårdas, bevaras
och utvecklas. Nämnden för hemslöjdsfrågor har
tillsammans med hemslöjdskonsulenterna ansvar för
detta. I den mån ökade ekonomiska insatser från
staten krävs måste sådana behov vägas mot andra
angelägna behov inom kulturbudgeten. Dessa
avvägningar bör ske under budgetprocessen. Utskottet
vill påminna om att riksdagen på utskottets förslag
beslutade om en höjning med 500 000 kronor i
förhållande till regeringens förslag av anslaget
28:18 Främjande av hemslöjden för år 2002 (bet.
2001/02:KrU1 s. 67, rskr. 2001/02:72).
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr362 (s), Kr363 (kd, v, fp)
och Kr364 (c).

Arkitekturåret

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om en
översyn och utvärdering av Arkitekturåret,
jämför reservation 6 (kd).

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr417 (kd) yrkande 4 anser
att regeringens satsning på ett arkitekturår år 2001
måste ses över och utvärderas snarast. Detta bör
riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.

Utskottets ställningstagande

Arkitekturåret kommer, enligt ett svar från
kulturminister Marita Ulvskog på fråga 2001/02:383,
att utvärderas noggrant. Ministern anförde vidare
att samtliga 44 statliga myndigheter som haft
särskilda uppdrag under Arkitekturåret skall
redovisa dessa till regeringen. Därtill har
länsstyrelserna, som har det regionala
tillsynsansvaret för plan- och byggväsendet i
kommunerna, haft i uppdrag enligt regleringsbreven
för åren 2000 och 2001 att redogöra för
förutsättningarna för att främja arkitektonisk
kvalitet och utvecklingen av arkitekturpolitiken i
länen. Dessutom skall, enligt propositionen
Framtidsformer (prop. 1997/98:117), erfarenheterna
från tillämpningen av plan- och bygglagen (1987:10)
redovisas. Statskontoret och Arkitekturmuseet skall
lämna var sin redovisning till regeringen om
Arkitekturåret, bl.a. om effekterna av de statliga
myndigheternas uppdrag under året. Vidare skall
effekterna av alla andra aktiviteter som ägt rum i
landet hos över 500 institutioner, organisationer,
föreningar och enskilda redovisas.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att motion Kr417 (kd) yrkande 4 bör vara
tillgodosett, varför det avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. En förutsättningslös översyn av Statens
konstråds verksamhet (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr272 yrkande 4,
bifaller delvis motionerna 2001/02:Kr359 i denna
del, 2001/02:Kr418 yrkande 9 och 2001/02:Kr419
yrkande 28 och avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande
9.

Ställningstagande

Statens konstråds verksamhet har aktualiserats i
motioner under en följd av år. Rådets verksamhet är
mycket betydelsefull för konstnärerna då rådet är en
av de viktigaste konstbeställarna i landet. Vi anser
att det är en grannlaga uppgift att inhandla
offentlig konst. Vi instämmer i vad som anförs i de
nu aktuella motionerna om att verksamheten bör ses
över. Som framhålls i motion Kr272 (kd, m, c, fp)
finns det en risk för jäv när Konstrådet köper in
konst, i regel utan anbudsförfarande, när
projektledarna själva är konstnärer. Vi anser att
tävlingar med anonym inlämning borde förekomma vid
alla större upphandlingar för att alla konstnärer
skall komma i fråga vid upphandlingen på lika
villkor. Vi anser också att en mera decentraliserad
organisation av Konstrådets verksamhet skulle kunna
ge större inflytande för de människor som dagligen
kommer i kontakt med den inköpta konsten. Detta
skulle innebära en ökad demokratisering. Vi anser
sammanfattningsvis att riksdagen som sin mening bör
tillkännage för regeringen att en översyn av
Konstrådets verksamhet bör göras med utgångspunkt i
vad vi anfört. Därmed bör riksdagen bifalla motion
Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande 4, delvis bifalla
motionerna Kr359 (m) i denna del, Kr418 (kd) yrkande
9 och Kr419 (fp) yrkande 28 samt avslå motion Kr422
(mp) yrkande 9.

2. Riktmärket 1 % av byggkostnader till
konstnärlig utsmyckning (punkt 3)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 11.

Ställningstagande

Sedan 1937 finns en rekommendation om att 1 % av
byggkostnaderna skall avsättas till konstnärlig
utsmyckning. Denna princip är enligt min mening
mycket angelägen. Byggnader och infrastruktur skall
inte bara vara funktionella för att komma människor
till godo utan också utgöra pusselbitar i en trivsam
livsmiljö. Tyvärr är erfarenheten av efterlevnaden
av rekommendationen inte god. Jag anser därför att
riksdagen med bifall till motion Kr422 (mp) yrkande
11 skall tillkännage för regeringen som sin mening
att principen bör vara att minst 1 % av kostnaderna
vid ny- och ombyggnation samt vid
infrastruktursatsningar bör gå till konstnärlig
utsmyckning.

3. Inrättande av en konstbank (punkt 4)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr211.

Ställningstagande

I Australien finns sedan 1980 en konstbank
(Artbank). Den har till uppgift att uppmuntra
verksamma samtida australiska konstnärer genom att
inhandla deras verk.

Den skall stimulera ett intresse för australisk
konst genom att göra den tillgänglig på offentliga
platser, särskilt arbetsplatser, över hela landet
men också på ambassader och andra australiensiska
institutioner utomlands. Den skall också attrahera
och involvera offentliga och privata intressen.
Vidare skall den driva och bygga upp sin samling och
se till att banken kan fungera som ett levande och
uthålligt företag.
Sedan starten har 2 500 konstnärers verk kunnat
inköpas och visas. Totalt finns i dag 8 600 verk
samlade i bankens lager till ett värde av drygt 70
miljoner kronor. År 2000 hyrde Artbank ut konst för
över 10 miljoner kronor. Det innebar i sin tur att
man kunde köpa ny konst för 2,5 miljoner kronor
ofta av nya, oetablerade konstnärer.
Även i vårt land har många nya konstnärer det
mycket svårt att få sina verk visade. Därmed ges de
sämre möjligheter att leva på sitt konstnärliga
skapande. Mot den bakgrunden är det centralt att man
prövar olika modeller för att göra det möjligt för
fler att kunna ägna sig åt sitt skapande, i stället
för att tvingas ägna alltför mycket tid åt att söka
stipendier. Vi föreslår att riksdagen med bifall
till motion Kr211 (m) som sin mening skall
tillkännage för regeringen att regeringen skall
lägga fram förslag för riksdagen om bildandet av en
svensk konstbank.

4. Stöd till utveckling av ett nätverk för
konstnärsverkstäder i Europa (punkt 5)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr358 yrkande 2.

Ställningstagande

Konsten och kulturen börjar bli alltmer tillgänglig
över ländernas gränser på den internationella
arenan. I dag kommer det många förfrågningar från
bl.a. europeiska konstnärsgrupper om att få ta del
av de svenska konstnärernas kollektivverkstäders
framgångskoncept. Kulturrådet bör mot denna
bakgrund få ett klart formulerat uppdrag av
regeringen att stödja en europeisk utveckling av ett
nätverk för konstnärsverkstäder, dvs. i Europa
utveckla det som i Sverige vuxit fram ur en
folkrörelsetradition inom konstens område. Detta bör
riksdagen med bifall till motion Kr358 (mp) yrkande
2 som sin mening tillkännage för regeringen.

5. Utvärdering m.m. av stödet till
kollektivverkstäderna (punkt 6)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr358 yrkande
1 och 2001/02:Kr422 yrkande 19.

Ställningstagande

Konstnärernas sammanlagt 27 kollektivverkstäder står
öppna för alla yrkesverksamma konstnärer och
konsthantverkare och har i dag ca 3 700 medlemmar.
Verkstäderna är en förutsättning för att vi skall ha
en bred konstnärlig aktivitet. Verkstäderna är en
nationell angelägenhet och Kulturrådet fördelar
statligt stöd.

Med tanke på den omfattande verksamhet dessa
konstnärsverkstäder har är det statliga stödet
enligt min mening oproportionerligt litet om man
jämför med stödet till många andra kulturskapande
verksamheter. Riksdagen bör därför som sin mening
tillkännage för regeringen att stödet skall ses över
med syfte att det skall kunna få en omfattning som
står i rimligt förhållande till den verksamhet som
pågår i hela landet vid kollektivverkstäderna, både
vid de i dag statligt stödda och vid övriga
verkstäder. Riksdagen bör således bifalla motionerna
Kr358 (mp) yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 19.

6. En översyn och utvärdering av Arkitekturåret
(punkt 10)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr417 yrkande 4.

Ställningstagande

För arkitektur och bebyggelseplanering bär varje
generation ett dubbelt ansvar att sätta
tidstypiska avtryck i sin samtida kulturmiljö och ta
ansvar för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Med medvetenhet om det arkitekturhistoriska
kulturarvet kan detta leva vidare även i
nyproduktion.

År 2001 utsågs av regeringen till arkitekturår. Vi
anser att detta var ett gott initiativ, men vi ser
också en risk i att de satsningar som gjorts inte
tas till vara. Vi anser därför att en översyn och
utvärdering av Arkitekturåret bör genomföras
snarast. Detta bör riksdagen med bifall till motion
Kr417 (kd) yrkande 4 som sin mening tillkännage för
regeringen.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Utvärdering m.m. av stödet till
kollektivverkstäderna (punkt 6)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda
v) anför:
Kollektivverkstäderna är en viktig länk i arbetet
med att förverkliga den nationella kulturpolitiken i
hela landet. Verkstäderna ger möjlighet för
konstnärer att vara professionellt verksamma. Vi har
avstått från att yrka bifall till motionsyrkandena
om en utvärdering m.m. av verksamheten. En
kartläggning pågår för närvarande inom Kulturrådet,
och vi avser att under budgetarbetet hösten 2002
återkomma till frågan om stödet till verkstäderna,
när vi kan använda resultaten av kartläggningen som
grund för våra ställningstaganden.
BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Kr211 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om bildandet av en konstbank i enlighet med vad som
anförs i motionen.

2001/02:Kr272 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, c,
fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
Statens konstråds verksamhet.

2001/02:Kr358 av Ewa Larsson (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen bör se över
förutsättningarna för stödet till
kollektivverkstäderna och hur detta bättre kan
motsvara den omfattande verksamhet som pågår i
hela landet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen bör överväga ett klart
formulerat uppdrag till Kulturrådet att stödja en
utveckling i enlighet med vad som framförs i
motionen.

2001/02:Kr359 av Roy Hansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbättrade förutsättningar
för konst i samhällsmiljön.

2001/02:Kr362 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hur hotade slöjd- och
hantverkstekniker kan fortleva och utvecklas.

2001/02:Kr363 av Yvonne Andersson m.fl. (kd, v, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett större
ansvar för knypplingskonstens bevarande och
utveckling måste ligga på nationell nivå.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att kvaliteten på beställningsverksamheten
kan upprätthållas genom att statligt anslag utgår
till konstformen knyppling.

2001/02:Kr364 av Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett nationellt ansvar för
bevarande och utveckling av knypplingskonsten.

2001/02:Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn och
utvärdering av Arkitekturåret.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Statens konstråd.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om upphandling m.m.
av offentlig konst.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
överväga att återkomma med förslag till
korrigering av Statens konstråds verksamhet.

11. Riksdagen begär att regeringen överväger om en
princip kan vara att minst 1 % av kostnaden vid
ny- och ombyggnation samt vid
infrastruktursatsningar bör gå till konstnärlig
utsmyckning.

19. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en
utvärdering av effekten av stödet till
kollektivverkstäderna.