Sök

Kraven skärps på kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det ska i LSS anges att verksamheten ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser enligt LSS ska dokumenteras. Det införs bestämmelser om den enskildes insynsrätt i dokumentationen och om förvaring och gallring av dokumenten. Bestämmelserna om dokumentation ska i tillämpliga delar också gälla i enskild verksamhet. En personakt i enskild verksamhet ska också i vissa fall få tas om hand. Det införs vidare en anmälningsskyldighet när det gäller allvarliga missförhållanden som rör enskilda som får insats enligt LSS. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-03-02

Beslut

2005-03-02

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om rikets styrelse. Motionerna handlar om Grundlagsutredningens uppdrag, statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet, flerkammarsystem, valperiodens längd och en förtroendekommission för politiken.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

31, 81 minuter

Beredning

2005-01-18

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Det behövs ett sekretesskydd hos den kommission och det råd som inrättats med anledning av naturkatastrofen i Asien. Privatpersoner ska kunna tala om sina personliga erfarenheter utan att dessa blir offentliga. Det är angeläget att privatpersoner i förtroende ska kunna vända sig till rådet och kommissionen med sina upplevelser. För att privatpersoner ska känna sig trygga i kontakterna med myndigheterna har riksdagen beslutat att införa ett sekretesskydd för uppgifter om personliga förhållanden och upplevelser. Regeringen har tillsatt ett nationellt råd för samordning och stöd för människor som drabbats av naturkatastrofen i Asien. En viktig uppgift för rådet är att underlätta kontakterna mellan myndigheter, drabbade och anhöriga. Dessutom har regeringen inrättat en kommission som ska granska hur regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna agerat i samband med katastrofen. Känsliga personliga uppgifter hos rådet får en starkare sekretess än sådana uppgifter hos kommissionen. Så blir det eftersom intresset av insyn är större hos kommissionen som ska granska myndigheterna

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-02-10

Beslut

2005-02-10

Kontrollen av hur mycket rättsliga biträden begär i ersättning ska bli bättre. Därför ska rätten att överklaga beslut om bland annat rättshjälp flyttas från Domstolsverket till Justitiekanslern. Rättsliga biträden kan till exempel vara advokater. Den som inte har tillräckliga ekonomiska resurser kan få hjälp betala sin advokat. I dag har Domstolsverket rätt att överklaga domstolars och andra myndigheters beslut om sådan rättshjälp. Domstolsverket använder sig sällan av den rätten eftersom det skulle kunna försämra verkets relationer till domstolarna. Därför föreslås att rätten att överklaga flyttas till Justitiekanslern. Justitiekansler ska också kunna överklaga beslut om bland annat ersättning i större utsträckning än Domstolsverket kan i dag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Beredning

2004-12-09

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Riksdagen uppmanar regeringen att komma med förslag om lagstiftning som gör att övergivna båtar kan forslas bort. Det är i dag är oklart vem som har rätt eller skyldighet att ta hand om övergivna båtar. Polisen, Kustbevakningen, kronofogden, länsstyrelsen, kommunen, Sjöfartsverket och hamnkaptener kan alla bli inblandade utan att lagen tydligt talar om deras ansvar. Bland annat är det oklart vem som ska betala för att forsla bort en övergiven båt. Problemet med övergivna båtar har uppmärksammats bland annat i Stockholms skärgård och Mälaren. Båtvrak kan vara farliga för både miljön och andra båtar. Det var en reservation från fem partier i försvarsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om sjö- och kustövervakningsfrågor från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 50 minuter

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om genteknik, avel och växtförädling. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och internationella överenskommelser men även det arbete som pågår både inom Europeiska unionen och i Sverige. Motionerna handlar bland annat om miljösäkerhet, etik, forskning och märkning.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Justering

2005-02-03

Datum

2005-02-03

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Riksdagen har godkänt regeringens förslag om ändringar i arbetstidslagen för att tydligare genomföra EG:s arbetstidsdirektiv. De nya reglerna innebär bland annat att den genomsnittliga veckoarbetstiden får vara högst 48 timmar och dygnsvilan måste vara minst elva sammanhängande timmar. Detta ska inte gälla vissa arbeten inom offentliga verksamheter som till exempel polisen och försvaret. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2005. Om det vid den tidpunkten och därefter, fram till och med den 31 december 2006, finns kollektivavtal mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen börjar reglerna gälla först den 1 januari 2007. Lagens så kallade EG-spärrar blir tydligare, det vill säga att kollektivavtal inte ska innebära sämre regler för arbetstagarna än som följer av arbetstidsdirektivet.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

27, 81 minuter

Justering

2005-02-03

Datum

2005-02-03

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Riksdagen gjorde tre uttalanden om hälso- och sjukvårdsfrågor med anledning av förslag från Riksrevisionens styrelse och motionsförslag. Det första uttalandet handlar om dels behovet av en förbättrad styrning och uppföljning av riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården, dels behovet av att utveckla återrapporteringen av resultatet av verksamheten till riksdagen. Riksdagen uttalade också på denna punkt att ett genusperspektiv bör anläggas på arbetet med att förbättra styrning, uppföljning och återrapportering av riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Det andra uttalandet handlar också om prioriteringar inom hälso- och sjukvården: Utgångspunkten i arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvården måste vara att varje patient ska få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Varje fall är unikt och ska bedömas utifrån den enskilda patientens behov. Prioriteringar av enskilda patienter bör därför aldrig ske efter i förväg fastställda mallar eller kriterier. Detta är en viktig utgångspunkt som regeringen bör beakta i det fortsatta arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Det tredje uttalandet handlar om hur ett förmånssystem för speciallivsmedel ska utformas: Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till förmånssystem för dem som av medicinska skäl är beroende av speciallivsmedel.

Behandlade dokument

250

Förslagspunkter

67

Reservationer

73 

Anföranden och repliker

58, 1 minuter

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-03-02

Beslut

2005-03-02

Konsumentskyddet stärks vid försäljning av finansiella tjänster på Internet eller via telefon. Riksdagen har godkänt regeringens förslag till ny distans- och hemförsäljningslag. Den 1 april 2005 träder den nya lagen i kraft och ersätter då den nu gällande distansavtalslagen. Förutom distansförsäljning (till exempel via Internet eller telefon) av varor, icke finansiella tjänster och hemförsäljning kommer lagen att nu också omfatta distansförsäljning av finansiella tjänster. Det handlar bland annat om försäkringar, kredit- och kontotjänster eller handel med aktier och fonder. Lagändringarna grundar sig på ett EG-direktiv. Beslutet innebär också att företagen ska ge tydlig information till kunderna. Kunden får rätt att ångra ett köp inom 14 dagar. Riksdagen beslöt dessutom att förlänga preskriptionstiden för reklamationer från två till tre år. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2005.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 38 minuter

Beredning

2004-11-25

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Det blir svårare för försäkringsbolagen att vägra någon att teckna sjukförsäkring. Det är en av nyheterna i regeringens förslag till ny försäkringsavtalslag som riksdagen har antagit. Den nya lagen stärker försäkringstagarnas skydd vid alla typer av försäkringar. Det gäller konsumentförsäkringar, företags- och personförsäkringar samt olika kollektiva försäkringar. Försäkringsbolag ska bara få neka någon att teckna en personförsäkring, som till exempel en sjukförsäkring, om det finns särskilda skäl. Nekar bolaget ska beslutet kunna prövas i domstol. Lagändringarna innebär också att gruppförsäkringar och kollektivavtalsgrundade försäkringar regleras i lag och att försäkringsbolagen får ett utökat informationsansvar. Försäkringsavtalslagen börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

37, 113 minuter

Beredning

2004-11-25

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om offentlighet och sekretess samt data och integritet. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare har sagt nej till.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Beredning

2005-01-25

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-11

Riksdagen uppmanar regeringen att komma med förslag om hårdare tag mot långsamma myndigheter. Medborgarna ska ha möjlighet att gå till domstol för att pröva om handläggningen av ett myndighetsärende har tagit onödigt lång tid. Regeringen ska också undersöka möjligheterna att ta ut en straffavgift av myndigheter som inte rättar till egna misstag inom en viss tid. Det kan till exempel gälla misstag som lett till att en medborgare felaktigt hamnat i kronofogdens register. Det var en reservation från fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om den statliga förvaltningen från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

24

Reservationer

15 

Beredning

2005-01-18

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om rikets styrelse. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare har sagt nej till. Utskottet har därför behandlat motionerna i förenklad ordning.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om offentlighet och sekretess samt data och integritet. Motionerna handlar om olika register, om samkörning av register, om data- och teleövervakning samt om uppgiftslämnande mellan myndigheter i kontrollsyfte. Vidare tas upp frågor om anmälan om könsstympning och utlämnande av uppgifter om hyresgäster i kommunala bostadsföretag.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

1 

Beredning

2005-01-25

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

Epizootilagen och ordningslagen ändras den 1 april 2005 för att Sverige ska uppfylla kraven i ett EG-direktiv om bekämpning av mul- och klövsjukan. Ändringarna innebär att veterinärer och ansvariga för laboratorier blir skyldiga att anmäla även misstänkta sjukdomsfall. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får större möjlighet att meddela föreskrifter eller beslut i enskilda fall. Myndigheten får också möjlighet att inrätta så kallade tillfälliga bekämpningszoner. Regeringen och myndigheten får desutom större möjligheter att meddela föreskrifter eller i enskilda fall besluta om bergänsningar eller villkor när det gäller transport eller hantering av bland annat djur och varor. Det blir möjligt att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar om det är nödvändigt för att förebygga eller bekämpa sjukdomarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om barn och föräldrar. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vårdnad, umgänge, underhåll, förfarandet i vårdnads- och umgängesmål, förmyndare och god man, skuldsatta barn, faderskap, adoption och assisterad befruktning.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Beredning

2004-12-02

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

Riksdagen gjorde tre uttalanden om konsumentfrågor. Det första handlar om Konsumentverket. Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna. Verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Det andra uttalandet handlar om att stärka konsumenternas ställning inom den offentligt finansierade sektorn. Konsumentmakten är i dag svagare på detta område. Regeringen bör därför göra en översyn av lagstiftningen för att så långt som möjligt ge den en enhetlig och konkurrensneutral tillämpning på de olika sektorerna i ekonomin. Det tredje uttalandet handlar om resegarantisystemet. Det nuvarande systemet binder mycket kapital men utnyttjas lite. Det är också betungande för mindre företag som betalar mångdubbelt mer än stora researrangörer, vilket snedvrider konkurrensen. Regeringen bör därför utreda en alternativ modell för resegaranti för att bättre tillgodose de små reseföretagens intressen och konsumenternas behov av skydd. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om konsumentfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

32

Reservationer

23 

Beredning

2004-11-18

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

SIS, Schengens informationssystem, är ett efterlysningsregister som är gemensamt för alla Schengenländer. Genom SIS kan polisen efterlysa till exempel brottslingar och försvunna personer inom hela Schengenområdet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att ytterligare kategorier av egendom ska kunna registreras i SIS. De kategorier som ska läggas till är uppgifter om stulna fartyg, flygplan, containrar och kreditkort. Ytterligare en kategori ska läggas till som handlar om vilket brott en person är misstänkt för. Dessutom sade riksdagen ja till att Europol och de nationella medlemmarna i Eurojust ska få tillgång till SIS.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-02

Beslut

2005-02-02

Riksdagen har sagt ja till ett regeringsförslag som innebär bland annat att användningen av intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja, ska utökas på försök. Försöksverksamheten ska omfatta personer som har dömts till korta fängelsestraff på upp till sex månader och intagna som har kort tid kvar på fängelsestraff som är på minst 18 månader. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-02

Beslut

2005-02-02

I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en ny handlingsplan mot den ekonomiska brottsligheten. Handlingsplanen handlar om skärpt lagstiftning, bättre kontroll och tillsyn, ett större internationellt samarbete och att utveckla det centrala och lokala brottsförebyggande arbetet. Regeringen överväger att föreslå ett system för schablonbeskattning av småföretag, skärpta regler för bokföringsbrott och hårdare tag mot korruption. Dessutom avser regeringen att presentera modernare regler mot insiderbrott och annat marknadsmissbruk. Riksdagen ställde sig bakom regeringens skrivelse.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-02

Beslut

2005-02-02