Fakturaskojeri

Betänkande 2004/05:LU19

Lagutskottets betänkande2004/05:LU19

Fakturaskojeri

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet fem motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2004 med krav på åtgärder från regeringens sida i syfte
att förhindra fakturaskojeri.
Med bifall till ett motionsyrkande och delvis bifall till ett annat
motionsyrkande förordar utskottet ett tillkännagivande om att regeringen
bör lägga fram lagförslag med den inriktningen att en oberättigad ansökan
om betalningsföreläggande bör vara skadeståndsgrundande. Med hänvisning
till pågående arbete och tidigare ställningstaganden föreslår utskottet
att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Fakturaskojeri
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L333, bifaller delvis motion
2004/05:L337 yrkande 4 och avslår motion 2004/05:L289 yrkandena 1-3.

Stockholm den 5 april 2005
På lagutskottets vägnar

Inger René
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne
Carlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes
(s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v),
Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin
Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Henrik von
Sydow (m), Pia Nilsson (s) och Johan Löfstrand (s).

Utskottets överväganden
Fakturaskojeri
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört
om ogrundade ansökningar om betalningsförelägganden. Därmed bifaller
riksdagen ett motionsyrkande och bifaller delvis ett annat. Övriga tre
motionsyrkanden avslås. Utskottet hänvisar till pågående arbete och
tidigare ställningstaganden.
Bakgrund
Fakturaskojeri är en form av vad som brukar kallas negativ säljmetod
eller negativ avtalsbindning. Sådana förfaranden kännetecknas av att
marknadsföraren skapar en oriktig föreställning om att bindande avtal
har kommit till stånd. Vid fakturaskojeri tillställs näringsidkare och
konsumenter fakturor, inbetalningsavier eller liknande meddelanden
avseende produkter som inte uttryckligen har beställts. Härigenom vilseleds
mottagaren i fråga om betalningsskyldigheten. I många fall har mottagaren
inte ens fått någon vara levererad eller tjänst utförd.
Fakturaskojeri har tidigare huvudsakligen varit ett problem för
näringslivet. Under senare tid har dock även enskilda personer och föreningar
kommit att drabbas, bl.a. genom utskick av fakturor som påminner om
räkningar från exempelvis försäkringsbolag, teleoperatörer och kommuner.

I 12 § andra stycket marknadsföringslagen (1995:450) finns en uttrycklig
bestämmelse om fakturaskojeri, vari föreskrivs att en näringsidkare vid
marknadsföring inte får tillställa någon fakturor, inbetalningsavier
eller liknande meddelanden avseende produkter som inte uttryckligen har
beställts och därvid vilseleda mottagaren om dennes betalningsskyldighet.
Överträdelse av bestämmelsen kan föranleda förbud vid vite,
marknadsstörningsavgift och skadeståndsskyldighet enligt marknadsföringslagen.
Bestämmelsen tillkom på lagutskottets initiativ 1996 (prop. 1995/96:81,
bet. LU14, rskr. 92).
Förfarandet kan också i många fall vara straffbart enligt 9 kap.
brottsbalken.
Motionerna
I motion L289 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp) framhålls att
fakturaskojeriet omsätter stora belopp och att företeelsen utgör ett
stort problem för näringslivet, inte minst för små, nystartade företag.
Motionärerna anför att de som ägnar sig åt fakturaskojeri ofta har
många konkurser bakom sig. Ett sätt att motverka fakturaskojeri vore
därför att införa regler som innebär att den som har varit inblandad i
fem eller fler konkurser skall vara förhindrad att bedriva fortsatt
näringsverksamhet (yrkande 1). En annan åtgärd skulle, enligt motionärerna,
kunna vara att ge Konsumentombudsmannen möjlighet att förordna om
näringsförbud vid grova överträdelser av den marknadsrättsliga lagstiftningen
utan att behöva gå via domstol (yrkande 2). I motionen begärs även ett
tillkännagivande om att regeringen skall ta initiativ till en översyn
i syfte att undersöka om det krävs ytterligare lagändringar för att
förhindra fakturaskojeri (yrkande 3).
Ingegerd Saarinen (mp) anför i motion L333 att fakturaskojare ofta
använder ansökningar om betalningsföreläggande som utpressningsverktyg.
Enligt motionären skrämmer redan ett hot om en sådan ansökan företagare
och privatpersoner att betala falska fakturor. Motionären anser därför
att det bör införas ett skadeståndsansvar för den som ger in oskäliga
ansökningar om betalningsföreläggande. I motionen begärs ett tillkännagivande
härom.
I motion L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) anförs att fakturaskojeri är
ett allvarligt och omfattande problem i samhället och att det krävs
ytterligare åtgärder för att stoppa företeelsen. Motionärerna anser att
en oberättigad ansökan om betalningsföreläggande, i likhet med vad som
gäller för konkursansökningar, bör vara skadeståndsgrundande. Vidare
finns det skäl att överväga om inte postföretag bör ges möjlighet att
stoppa distributionen av ofrankerade massförsändelser. I motionen begärs
ett tillkännagivande om behovet av ytterligare åtgärder för att förhindra
fakturaskojeri (yrkande 4).
Pågående arbete m.m.
Organisationerna Svensk Handel och Svenskt Näringsliv har under ett
flertal år på olika sätt försökt motverka fakturaskojeri, bl.a. genom
information och rådgivning. Sålunda har Svensk Handel inrättat en s.k.
varningslista där man anger företag som ägnar sig åt fakturaskojeri.
Svensk Handel och Svenskt Näringsliv gav i december 2003 in två
framställningar till Regeringskansliet med förslag till åtgärder för att
förhindra fakturaskojeri. I framställningarna föreslogs bl.a. införandet
av ett skadeståndsansvar vid oberättigade ansökningar om betalningsföreläggande
och lagändringar som innebär att postföretag inte skall vara skyldiga
att befordra försändelser som är ofrankerade eller underfrankerade.
I september 2004 överlämnade Post- och telestyrelsen en promemoria till
Regeringskansliet angående ofrankerade och underfrankerade brevförsändelser
(dnr 04-10110/69). I promemorian lade myndigheten fram förslag till
åtgärder i syfte att bl.a. förhindra användningen av sådana försändelser
vid massutskick av bluffakturor.
Med anledning av framställningarna från Svensk Handel och Svenskt
Näringsliv och promemorian från Post- och telestyrelsen gav regeringen i
tilläggsdirektiv den 11 november 2004 Post- och kassaserviceutredningen
i uppdrag att överväga om reglerna om ofrankerade och otillräckligt
frankerade försändelser är ändamålsenliga eller om de borde ändras. I
uppdraget ingick även att lämna förslag till de författningsändringar
som övervägandena gav upphov till (dir. 2004:152).
Post- och kassaserviceutredningen redovisade sitt uppdrag den 25 januari
2005 i slutbetänkandet (SOU 2005:5) Postmarknad i förändring. I betänkandet
föreslås bl.a. att den nuvarande skyldigheten enligt postlagen för
postföretag att ge mottagaren av ett ofrankerat eller otillräckligt
frankerat brev möjlighet att lösa ut försändelsen skall avskaffas. Detta
innebär, enligt betänkandet, att ett ofrankerat eller otillräckligt
frankerat brev antingen skall befordras till mottagaren med eller utan
lösen eller, om möjligt, återställas till avsändaren, eller, om avsändarens
adress är okänd, sändas till tillsynsmyndigheten för att där hanteras
enligt reglerna om obeställbara brev. Betänkandet remissbehandlas för
närvarande.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer förslaget om införande av ett
skadeståndsansvar vid oberättigade ansökningar om betalningsförelägganden
att behandlas i ett kommande lagstiftningsärende som gäller lagen
(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

Utskottets ställningstagande
Som utskottet framhöll våren 2004 i det av riksdagen godkända betänkande
2003/04:LU13 utgör fakturaskojeri ett allvarligt samhällsproblem.
Verksamheten synes växa med en oroväckande hastighet och drabbar såväl
näringslivet som organisationer, föreningar och enskilda konsumenter.
Därtill kommer att seriös näringsverksamhet i de berörda branscherna
allvarligt försvåras. Det är således angeläget att det vidtas åtgärder
för att förhindra fakturaskojeri. Utskottet kan inte finna att regeringen
skulle vara av någon annan uppfattning i denna fråga.
Vad så gäller de förslag som lagts fram i motionerna kan först konstateras
att det, i fråga om hanteringen av ofrankerade och underfrankerade
försändelser, nu finns ett utredningsförslag som ligger väl i linje med
motionsönskemålen. Någon åtgärd från riksdagens sida är således inte
påkallad i denna del.
När det gäller frågan om införande av skadeståndsansvar vid ogrundade
ansökningar om betalningsförelägganden anser utskottet att en sådan
ansökan borde, i likhet med vad som gäller för konkursansökningar, vara
skadeståndsgrundande. Regeringen bör lägga fram lagförslag med denna
inriktning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad slutligen gäller kraven på införande av automatiskt näringsförbud
vid ett visst antal konkurser och en möjlighet för Konsumentombudsmannen
att förordna om näringsförbud bör slutligen erinras om att utskottet
vid flera tidigare tillfällen har avstyrkt motionsyrkanden med motsvarande
inriktning (se bl.a. de av riksdagen godkända betänkandena 2000/01:LU21,
2001/02:LU19, 2002/03:LU8 och 2003/04:LU13). Utskottet har i dag ingen
annan uppfattning i dessa spörsmål. Skulle det emellertid visa sig att
det finns skäl att på nytt överväga dessa förslag inom ramen för det
fortsatta arbetet på området, utgår utskottet från att regeringen tar
initiativ till sådana överväganden.
Vad som sålunda anförts bör riksdagen, med bifall till motion L333,
delvis bifall till motion L337 yrkande 4 och avslag på motion L289, som
sin mening ge regeringen till känna.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:L289 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en begränsning av antalet konkurser införs i
köplagen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Konsumentombudsmannen bör ges möjlighet att
förordna om näringsförbud vid grova åsidosättanden på det marknadsmässiga
området.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning om regler i köplagen.
2004/05:L333 av Ingegerd Saarinen (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett skadeståndsansvar bör införas för den som gör oskäliga
ansökningar om betalningsföreläggande.
2004/05:L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att vidtaga ytterligare åtgärder för att stoppa
fakturaskojeri.