Fredagen 20 november klockan 21 till och med söndagen 22 november kommer sidan Lediga jobb och annonserna inte kunna visas på grund av tekniskt arbete. Inga sista datum för ansökningar kommer inträffa under denna period.
Sök
Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.
28 770 träffar med valda filter, Sökning utan sökord, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism
Betänkande 2015/16:KU4
Regeringen har redogjort för ett antal åtgärder som ska stärka samhällets arbete mot våldsbejakande extremism. Riksdagen tycker att de är bra men vill se fler åtgärder. Riksdagen tillkännager därför följande till regeringen:
- Det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som förespråkar våldsbejakande ideologi, eller som har begått grova brott utomlands.
- Kommuner behöver metoder för att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
- I digitala miljöer, där det förekommer våldsförhärligande budskap för att rekrytera till extremistiska organisationer, är det viktigt att sprida positiva motbudskap.
- Skolhuvudmännens ansvar för att motverka radikalisering kan behöva förtydligas. Det gäller även för andra som arbetar med barn och unga.
- Det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Forum för levande historia skulle förslagsvis kunna genomföra detta.
- Organisationer och samfund som vill motverka radikalisering bör stärkas och stödjas.
- Den nationella samordnarens arbete behöver tas till vara och arbetet mot våldsbejakande extremism behöver utvecklas kontinuerligt.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 12, 64 minuter
- Justering
- 2016-01-26
- Datum
- 2016-02-03
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-03
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om statens finansiella tillgångar
Betänkande 2015/16:FiU16
Sverige har stora ekonomiska tillgångar. Riksrevisionen påpekar i en rapport om statens finansiella tillgångar att det är viktigt att statens förmögenhet och skulder redovisas på ett tydligt och transparent sätt. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin syn på rapporten. Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och konstaterar att regeringen redan arbetar med att förbättra redovisningen i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-02-02
- Datum
- 2016-02-03
- Bordläggning
- 2016-02-09
- Debatt
- 2016-02-10
- Beslut
- 2016-02-25
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om transparensen i Årsredovisning för staten 2014
Betänkande 2015/16:FiU12
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om transparensen i årsredovisningen för staten 2014. Regeringen instämmer delvis i de bedömningar som Riksrevisionen har gjort och tänker förtydliga redovisningen inom ramen för de bestämmelser som finns i budgetlagen.
Riksdagens finansutskott välkomnade att regeringen tänker förtydliga redovisningen och transparensen i statens årsredovisning. Utskottet håller med regeringen om att det inte är lämpligt att följa Riksrevisionens rekommendationer om att utöka årsredovisningen med ytterligare redovisningar i vissa frågor. Utskottet anser också att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden som hör ihop med budgetmålen och ramverket för finanspolitiken, men vill inte föregripa arbetet i den parlamentariska kommitté som ska se över målet för den offentliga sektorns sparande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-02-02
- Datum
- 2016-02-03
- Bordläggning
- 2016-02-09
- Debatt
- 2016-02-10
- Beslut
- 2016-02-25
- Dokument & lagar
Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet
Betänkande 2015/16:UbU6
EU har tidigare beslutat om regler för hur ett examensbevis som en person har fått i ett EU-land ska kunna erkännas av ett annat medlemsland. Syftet är att öka den fria rörligheten för personer och tjänster mellan medlemsländerna. Nu har EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer moderniserats. När vissa kvalifikationer krävs för att utöva ett yrke kallas det att yrket är reglerat. I en ny lag om erkännande av yrkeskvalifikationer samlas nu de bestämmelser som är gemensamma för alla reglerade yrken. Bestämmelser som bara gäller ett visst yrke finns kvar i den lag som rör just det yrket. Dessa lagar ändras samtidigt. Reglerade yrken finns framför allt inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna omfattar både egenföretagare och anställda.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2016.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 25 minuter
- Justering
- 2016-01-26
- Datum
- 2016-01-29
- Bordläggning
- 2016-02-09
- Debatt
- 2016-02-10
- Beslut
- 2016-02-25
- Dokument & lagar
Bidrag för glasögon till barn och unga
Betänkande 2015/16:SoU4
Landstingen ska bli skyldiga att lämna bidrag för glasögon eller kontaktlinser till vissa barn och unga mellan 8 och 19 år.
Den nya lagen omfattar barn till vilka landstingen är skyldiga att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas. I dag ger alla landsting bidrag för standardglasögon till barn i åldern 0-7 år.
Regeringen ska få bestämma bland annat hur stort bidraget ska få vara och vad som gäller för återbetalning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 mars 2016.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 12, 50 minuter
- Justering
- 2016-01-28
- Datum
- 2016-01-29
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-03
- Dokument & lagar
Utlänningsdatalag
Betänkande 2015/16:SfU10
En ny lag ska införas för Migrationsverkets, Polismyndighetens och utlandsmyndigheternas verksamhet på utlännings- och medborgarskapsområdet. Syftet är att göra hanteringen av personuppgifter mer effektiv och se till att den sker med hänsyn till enskildas integritet. Lagen är tänkt att vara teknikneutral och flexibel och innehåller regler som är viktiga för integritetsskyddet. Den nya lagen ska ersätta de nuvarande reglerna om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 12 februari 2016. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av regeringsförslaget.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 6, 24 minuter
- Justering
- 2016-01-28
- Datum
- 2016-01-29
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-03
- Dokument & lagar
Kultur och fritid för barn och unga
Betänkande 2015/16:KrU4
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde barn och unga. Förslagen i motionerna handlade bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, ungdomars rätt att välja partner, trakasserier på internet, skolresor till Auschwitz, barns rätt till kultur och stöd till ungdomsorganisationer. Utskottet sa nej till förslagen i motionerna bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar pågår i flera av de frågor som togs upp i dem.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 42, 121 minuter
- Justering
- 2016-01-28
- Datum
- 2016-01-29
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-10
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2015/16:TU7
Riksdagen sa nej till ett antal motioner om cykelfrågor. Några av motionerna handlar om att Sverige behöver ett nationellt mål för att öka antalet cykelresor, åtgärder inom infrastrukturen, ökad trafiksäkerhet för cyklister samt att göra det enklare att använda elcykel.
Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhåller att cykeln som transportmedel har många fördelar och att det är viktigt att stärka cykelns roll.
Riksdagen sa nej till motionerna med bland annat motiveringen att regeringen redan arbetar med en nationell cykelstrategi som ska bli klar sommaren 2016. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2015/16.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 9, 55 minuter
- Justering
- 2016-01-21
- Datum
- 2016-01-28
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-03
- Dokument & lagar
Radio och tv i allmänhetens tjänst
Betänkande 2015/16:KrU5
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde radio och tv. Förslagen i motionerna handlade bland annat om finansieringen av public service-företagen, formuleringen av uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst samt simultantolkning av nyhetssändningar. Riksdagen sa nej till förslagen om finansiering eftersom riksdagen redan tidigare uppmanat regeringen att tillsätta en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften inför nästa tillståndsperiod 2020.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 68 minuter
- Justering
- 2016-01-28
- Datum
- 2016-01-28
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-10
- Dokument & lagar
Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet
Betänkande 2015/16:KU9
Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att godkänna ändringar i Europakonventionen. Ändringarna ska göra Europadomstolens hantering av klagomål mer effektiv och innebär bland annat att
- det blir tydligare att det är de länder som har antagit Europakonventionen som har ansvaret för att rättigheterna i konventionen upprätthålls
- tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen minskas från sex till fyra månader
- domstolen får större möjligheter att säga nej till ett mål när en person som klagar inte har lidit avsevärd skada av att konventionen har kränkts
- parterna i ett mål inte längre ska kunna förhindra att domstolens kammare lämnar över målet till att avgöras i så kallad stor sammansättning.
Förslaget om ändringar i Europakonventionen innebär att en svensk lag också ändras. Regeringen får bestämma när den lagändringen ska börja gälla.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2016-01-26
- Datum
- 2016-01-28
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-03
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om digitalradio
Betänkande 2015/16:KU6
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp en rapport från Riksrevisionen om digitalradio. Riksrevisionen bedömer i sin rapport att övergången till marksänd digitalradio är förknippad med stora risker och att de underlag som finns inte är tillräckligt allsidiga och grundliga.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 redovisat att den inte tänker gå vidare med Digitalradiosamordningens förslag om en övergång till digital marksänd radio. Regeringen kommer dock att fortsätta att följa utvecklingen internationellt. Riksrevisionens rapport innehåller inte några rekommendationer och regeringen anser att den är slutbehandlad.
Riksdagen anser, som regeringen, att det är möjligt att frågan om en digitalisering av marksänd radio kan bli aktuell igen i framtiden och att det är bra om regeringen följer utvecklingen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 20 minuter
- Justering
- 2016-01-26
- Datum
- 2016-01-28
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-03
- Dokument & lagar
En modernare rättegång II
Betänkande 2015/16:JuU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att effektivisera och förbättra domstolsprocessen. Syftet är att i större utsträckning anpassa handläggningen av mål och ärenden till förhållandena i det enskilda fallet.
Lagändringarna innebär bland annat följande:
- Möjligheten för domstolar att hänvisa till ljud- och bildinspelningar ökar. Inspelningarna ska exempelvis kunna användas vid en kommande huvudförhandling så att inte brottsoffret eller vittnet behöver komma till domstolen upprepade gånger.
- Hovrätterna får utökade möjligheter att avgöra brottmål utan huvudförhandling för att öka flexibiliteten i handläggningen.
- Bestämmelserna om en parts frånvaro vid huvudförhandling i hovrätt blir tydligare.
- Tingsrätterna ska i högre grad upprätta sammanställningar av parternas ståndpunkter för att effektivisera handläggningen.
- Högsta domstolens förutsättningar för prejudikatbildning stärks.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 15 minuter
- Justering
- 2016-01-28
- Datum
- 2016-01-28
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-03
- Dokument & lagar
FN:s säkerhetsrådsresolution 1325
Betänkande 2015/16:UU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om kvinnor, fred och säkerhet i svensk utrikespolitik. Flera motioner handlar om FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 vars syfte är att öka kvinnors deltagande i arbetet för fred och säkerhet samt att stärka skyddet för kvinnor och flickor i konfliktsituationer.
År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Sverige antog, som ett av de första länderna i världen, en nationell handlingsplan för implementering av resolutionen. Den handlingsplanen gällde till och med 2015. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar att regeringen börjat arbeta med att förnya handlingsplanen och förutsätter att regeringen påskyndar det arbetet.
Att uppfylla kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter är en skyldighet inom ramen för internationella åtaganden och en förutsättning för Sveriges bredare utrikespolitiska mål om utveckling, demokrati, fred och säkerhet, betonar utrikesutskottet.
En resolution talar om FN:s inställning i en fråga. Resolutioner som antas av säkerhetsrådet är juridiskt bindande för alla FN:s medlemsstater.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 11, 53 minuter
- Justering
- 2016-01-14
- Datum
- 2016-01-27
- Bordläggning
- 2016-01-26
- Debatt
- 2016-01-27
- Beslut
- 2016-01-27
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen
Betänkande 2015/16:NU7
Energikommissionen bör diskutera frågor som rör Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål. Det tycker riksdagen, som uppmanade regeringen att tydliggöra detta. Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen.
Regeringen tillsatte i mars 2015 en parlamentariskt sammansatt kommission, Energikommissionen, med uppdrag att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Kommissionen ska lägga särskild tonvikt på den framtida elförsörjningen. Vattenfall AB är en central aktör i det framtida energisystemet och för den framtida svenska elförsörjningen. Därför gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen enligt ovan.
Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 12, 53 minuter
- Justering
- 2016-01-21
- Datum
- 2016-01-27
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-03
- Dokument & lagar
Granskningsbetänkande
Betänkande 2015/16:KU20
Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 48 anmälningar från riksdagsledamöterna.
KU:s granskning av regeringen är klar
Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Anföranden och repliker
- 53, 46 minuter
- Justering
- 2016-06-07
- Datum
- 2016-01-27
- Bordläggning
- 2016-06-10
- Debatt
- 2016-06-13
- Beslut
- 2016-06-15
- Dokument & lagar
Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Betänkande 2015/16:AU4
Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande gör att Sverige befinner sig i ett exceptionellt läge. Regeringen anser att flyktingmottagandet är en angelägenhet för hela landet, och föreslår därför en ny lag som ska kunna tvinga en kommun att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd.
Förslaget innebär att en kommun ska kunna anvisas att ta emot ett visst antal personer. Hur många beror på kommunens storlek och arbetsmarknadsläge, liksom hur många nyanlända och asylsökande som redan bor där. Ett beslut om anvisning ska inte gå att överklaga.
Den nya lagen påverkar kommunernas handlingsutrymme. Men regeringen bedömer att det allmännas intresse i att nyanlända snabbt kommer in på arbetsmarknaden väger över att den kommunala självstyrelsen inskränks.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 mars 2016.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 38, 113 minuter
- Justering
- 2016-01-21
- Datum
- 2016-01-21
- Bordläggning
- 2016-01-26
- Debatt
- 2016-01-27
- Beslut
- 2016-01-27
- Dokument & lagar
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Betänkande 2015/16:KU5
Konstitutionsutskottet har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2014. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 58 subsidiaritetsprövningar under 2014, och fann att 2 EU-förslag stred mot principen. Det kan jämföras med att 123 prövningar gjordes under år 2013 och att tio förslag då ansågs strida mot principen. Även de andra nationella parlamenten inom EU har lämnat ett lägre antal motiverade yttranden än tidigare. Enligt EU-kommissionen ska detta ses mot bakgrund av att det totala antalet förslag från kommissionen också är lägre än tidigare.
Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2014 utfärdades inga gula kort. Konstitutionsutskottet konstaterar vidare att 15 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2014 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen och innebär en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess.
Riksdagen lade uppföljningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 10 minuter
- Justering
- 2015-12-08
- Datum
- 2016-01-20
- Bordläggning
- 2016-01-19
- Debatt
- 2016-01-20
- Beslut
- 2016-01-20
- Dokument & lagar
Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring
Betänkande 2015/16:CU11
Marknadsföringslagen innehåller ett särskilt förbud mot vilseledande och aggressiv marknadsföring. Lagen får nu ett tillägg som förtydligar vilka omständigheter som ska beaktas när en affärsmetod kan antas vara trakasseri, tvång, fysiskt våld eller hot. Svensk lag anpassas därmed till EU:s regler om otillbörliga affärsmetoder.
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag om en ändring i marknadsföringslagen. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 10 minuter
- Justering
- 2016-01-19
- Datum
- 2016-01-20
- Bordläggning
- 2016-01-26
- Debatt
- 2016-01-27
- Beslut
- 2016-01-27
- Dokument & lagar
En ny tullag
Betänkande 2015/16:SkU21
I dag får Tullverket bara kontrollera misstänkta brev och paket som kommer i den vanliga posthanteringen. Men framöver ska även brev och paket som kommer från bud- och transportföretag kunna öppnas. Förändringen ingick i regeringens förslag om en ny tullag. Riksdagen sa ja till den nya tullagen som ska börja gälla den 1 maj 2016.
Riksdagen tycker dock att tullagen bör skärpas ytterligare så att ännu fler misstänkta illegala brev och paket kan kontrolleras. I dag kan Tullverket bestämma att post som misstänks innehålla narkotika ska hållas kvar på ett postkontor för kontroll. Men Tullverket har inte samma rätt när det gäller andra illegala varor som till exempel vapen.
Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att undersöka om Tullverkets befogenhet att hålla kvar misstänkt post kan utökas.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 28 minuter
- Justering
- 2016-02-23
- Datum
- 2016-01-19
- Bordläggning
- 2016-03-01
- Debatt
- 2016-03-02
- Beslut
- 2016-03-02
- Dokument & lagar
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse
Betänkande 2015/16:KU7
Justitieombudsmännen, JO, har lämnat den årliga redogörelsen för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2014 till 30 juni 2015. JO registrerade 7358 nya ärenden under året, vilket är något fler än året före. Antalet avgjorda ärenden var 7242. Det är en liten minskning från föregående år. Prövningen av ärenden som rör klagomål tar den största delen av resurserna i anspråk.
Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 22 minuter
- Justering
- 2016-01-14
- Datum
- 2016-01-15
- Bordläggning
- 2016-01-19
- Debatt
- 2016-01-20
- Beslut
- 2016-01-20