Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Herr talman! Jag kan inledningsvis säga att jag riskerar att dra över ett par minuter på anförandet. Jag hoppas att det finns överseende med det.

Sverigedemokraterna har i betänkandet totalt sex reservationer, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 1 och reservation 4.

Jag vill även berätta för er som lyssnar att Sverigedemokraterna kan ställa sig bakom några delar i förslaget som presenteras. Det gäller bland annat hur vi ska utveckla metoder för att identifiera samfund och organisationer som inte kan ges stöd och pengar från det allmänna på grund av att de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar genom att de exempelvis förespråkar radikal islamism.

Vi ställer oss också bakom att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligande ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Herr talman! Terrorism är inte ett nytt fenomen. Sverigedemokraterna har länge varnat för islamismens utbredning. Vi känner alla till hur det runt om i världen sedan länge diskuteras hur kriget mot terrorism ska föras, hur islamismen bäst kan slås tillbaka och hur den demokratiska delen av världen kan vinna striden mot terrorismen.

Lösningarna som diskuteras är mer eller mindre långtgående, men det absoluta flertalet av världens moderna länder verkar enade om att vi måste göra mer. En internationell kapprustning mot hotet från terrorister pågår just nu. Sveriges bidrag till kapprustningen heter Mona Sahlin. Med hjälp av stödtelefoner och genuspedagogik ska hon och regeringen bekämpa hårdföra IS-krigare.

Herr talman! För oss är det inte fel att tillsätta en nationell samordnare, men det ska då vara en person med dokumenterad kunskap på området och inte en före detta partiledare som vid flera tillfällen visat prov på dåligt omdöme och dålig verklighetsförankring. Som politiker från sjuklövern har det tyvärr varit väldigt nära till hands att helt bortse från verkligheten till förmån för sina personliga politiska preferenser.

När man inte vill ändra politiken försöker man i stället ändra på verkligheten, vilket oftast brukar yttra sig i politiskt korrekta floskler om ett mer spännande Sverige men med lite mer och större utmaningar. Det är också vanligt att då beskylla oss sverigedemokrater för att alltför ensidigt fokusera på islamismen. Mitt enkla svar är att det inte bara är jag och mitt parti som menar att vi bör fokusera på just islamismen, utan det gör även flertalet av de forskare som till skillnad mot exempelvis Mona Sahlin besitter djupare kunskap i ämnet.

En av dessa forskare som besitter den här kunskapen är terrorforskaren Magnus Norell, som i torsdags blev intervjuad av Dagens Samhälle. Han sammanfattar förslagen så här: Förslagen är väldigt allmänt hållna, på gränsen till meningslösa. Vidare säger han: Om kommunernas samordnare jobbar på samma sätt som Mona Sahlin är det illa. Vidare menar samma forskare att det är fel att bunta ihop våldsbejakande islamism med andra våldsbejakande ideologier.

Även regeringens egen utredare har fastslagit vilken sorts extremism det är som verkligen utgör det största hotet. Ändå verkar majoriteten härinne nöja sig med denna verkningslösa och missriktade rapport från den samordnare som ni har varit med att utse.

Herr talman! Jag skulle kunna stå här länge och påtala olämpligheten i att regeringen Reinfeldt tillsatte en av vår tids mest kontroversiella politiker, dessutom före detta partiledare för Socialdemokraterna, som nationell samordnare och vårt främsta vapen mot våldsbejakande extremism.

Sverigedemokraterna vill att riksdagen tillkännager för regeringen att den saknar förtroende för Mona Sahlin och föreslår att hon ersätts av en icke politisk samordnare som har de kunskaper som krävs och som uppdraget så väl förtjänar.

Ett av förslagen i betänkandet handlar om att stärka och stödja samfund och organisationer som vill motverka radikalisering. Det som helt verkar ha missats här är att det är flera av just dessa samfund och organisationer som bidrar till ökad radikalisering, även om de utåt fördömer densamma.

Återigen vill jag hänvisa till Magnus Norell och den intervju som han gav i Dagens Samhälle i torsdags. Där säger Magnus Norell följande: Det är dessa organisationer som utses till dialogpartner. De är starka, välorganiserade och får mycket statsbidrag och kommunala bidrag. Men då blir den officiella bilden av islam den bild som islamisterna ger. Organiserad islam är helt dominerad av konservativ islam.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Detta är alltså vad en av de främsta terrorforskarna uttryckligen menar.

Ett konkret exempel på hur man från moskéer säger en sak utåt men gör något helt annat i verkligheten visades för några år sedan. Ni kanske alla minns programmet Uppdrag granskning från 2012 där man granskade moskéer och deras företrädare med dold kamera. Det framgick tydligt av samtalen hur man agerade internt för att förtrycka kvinnor, samtidigt som man utåt sett gärna framhöll att kvinnor och män var lika mycket värda.

Att ge dessa organisationer mer stöd i form av exempelvis mer pengar från statskassan innebär bara att man ännu en gång - jag vet inte vilken gång i ordningen - skjuter sig själva i foten. Därför vill Sverigedemokraterna inte att riksdagen beslutar om mer stöd och pengar till dessa samfund och organisationer.

Vidare föreslår konstitutionsutskottet att riksdagen beslutar om åtgärder för att försöka förhindra radikalisering och rekrytering i digitala miljöer, det vill säga på internet. Detta ska enligt utskottet ske "genom att sprida positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden". Att staten ska agera internetkrigare kommer, enligt vår mening, snarare att förstärka en känsla hos människor som håller på att radikaliseras, och de som sprider radikala budskap får ännu fler argument i sin verktygslåda som de kan använda för att driva sin tes om en gemensam fiende. Även i denna del motsätter vi sverigedemokrater oss förslaget.

Det finns också två förslag i betänkandet, det ena under punkt 9 med rubriken "Beredskap för att hantera avhoppare" och det andra under punkt 10 med rubriken "Exitverksamheten".

Herr talman! I detta vill Sverigedemokraterna vara extremt tydliga. Den som en gång lämnat Sverige för att kriga med IS eller med al-Qaida har förbrukat sin rätt att någonsin återvända till Sverige. I Sverigedemokraternas Sverige behövs således inga pengar tas från vare sig välfärd eller samhällsnyttiga investeringar till att bedriva någon avhoppsverksamhet i Sverige för terrorister.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD).

Herr talman! När solen gick upp över Paris lördagen den 14 november förra året låg 130 människor döda, mördade av fanatiska islamister. När flaggorna vajade på halv stång i Trollhättan i oktober förra året var det till minne av barn och skolpersonal som dödats av en hatisk rasist. Närmare 300 människor har rest från vårt land, från orter som Göteborg, Örebro, Gävle och många andra för att strida för Daish eller IS, en barbarisk och brutal terrororganisation som fördriver hela folkgrupper, förslavar kvinnor och dödar barn. Runt om i Sverige har flyktingboenden stuckits i brand, och häromdagen i Stockholm jagades människor med utländskt utseende av en rasistisk mobb.

Herr talman! Vi lever i en allvarsam och dramatisk tid, när våra grundläggande värderingar och vårt sätt att leva utmanas. Låt oss vara tydliga med just detta: Våra grundläggande värderingar attackeras och det pågår nu en kamp om samhällets värdegrund. Extremisterna och terroristerna i Frankrike, i Sverige, i Mellanöstern och på andra platser använder inte sina vapen i ett etiskt, kulturellt och ideologiskt vakuum. Vapnen används därför att det finns människor, också i vårt land, som står för antidemokratiska värderingar, värderingar som gör att de ser det som rättfärdigt att använda våld för att tvinga andra till underkastelse, att våld är ett legitimt medel för att förändra samhället. Den fria världen vann det kalla kriget mellan friheten i väst och förtrycket i öst. Vi måste också vinna den kamp som nu rasar mellan demokrati och extremism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

I dag debatterar vi här i riksdagen åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en rad åtgärder inom detta område, och den har behandlats av konstitutionsutskottet.

De åtgärder som regeringen vidtar för att förebygga extremism är bra och bygger vidare på det arbete som alliansregeringen redovisade för riksdagen för några år sedan. Alliansen i konstitutionsutskottet menar dock att fler åtgärder behövs utöver de som regeringen nu har redovisat. Alliansen har därför i en följdmotion lagt fram en rad förslag för att vässa det förebyggande arbetet, och vi är glada över att regeringspartierna har gått oss till mötes på en rad punkter. Det innebär att det finns brett stöd i den här kammaren för ytterligare viktiga åtgärder i kampen mot radikalisering och extremism, och det innebär att konstitutionsutskottet vill rikta sju tillkännagivanden till regeringen. Jag kommer nu att redogöra för dessa.

Vi säger för det första att arbetet mot våldsbejakande extremism behöver utvecklas kontinuerligt. Den nationella samordnarens arbete ska slutföras i juni, och det är mycket angeläget att det inte ses som slutet på arbetet mot extremism, inte ens som början till slutet utan möjligen som slutet på början.

Att tidigt fånga upp människor som är på väg åt fel håll är centralt i arbetet mot radikalisering. Alliansen och regeringspartierna anser därför för det andra att det bör göras en översyn av om skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och ungdomar ska få ett ökat ansvar för att motverka radikalisering och slå larm när de ser sådana tendenser. Skolan måste stå upp för demokratiska värden och inte låta odemokratiska åsikter stå oemotsagda. Det är även viktigt att skolan ber det omgivande samhället, till exempel socialtjänsten och polisen, om hjälp om man märker att unga riskerar att radikaliseras. I Storbritannien har man infört en prevent duty, en plikt att förhindra, och vi menar att de brittiska erfarenheterna bör tas till vara i Sverige.

För det tredje är våra partier överens om att organisationer och samfund som tar avstånd från grundläggande principer för ett demokratiskt samhälle inte ska få stöd med skattebetalarnas pengar. Staten måste därför säkerställa att statliga bidrag inte går till antidemokratiska organisationer, men detta behöver även följas upp på den kommunala nivån. Ibland tycks det ha funnits en tveksamhet från olika kommuner att ifrågasätta fortsatta kommunala bidrag, även när det till exempel visat sig att organisationer återkommande bjudit in exempelvis föreläsare som är kända för antidemokratiska åsikter, oavsett om det handlat om förintelseförnekare eller hatpredikanter. Staten behöver därför utveckla metoder och redskap för att kommunerna ska kunna identifiera sådana sammanslutningar och få stöd i sina bedömningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Vi framhåller samtidigt för det fjärde betydelsen av att stärka och stödja samfund och organisationer som vill motverka radikalisering. Det är mycket viktigt att många medborgare försvarar demokratins värdegrund och öppet tar avstånd från extremism. Där spelar det civila samhällets institutioner och organisationer en stor roll.

För det femte är det centralt att kommuner och andra myndigheter har beredskap för att hantera personer som återvänder och misstänks ha begått grova brott utomlands men inte kan åtalas till följd av bristande bevisning. Myndigheterna får aldrig uppfattas som naiva, och det får aldrig vara så att personer av detta slag får en mer förmånlig behandling än andra när det gäller till exempel tillgång till bostäder och arbetsmarknadsåtgärder.

Samtidigt är det viktigt att framhålla att personer som är svenska medborgare enligt grundlagen alltid har rätt att återvända till Sverige. Det är en ordning som har gällt länge, och det är en ordning som kommer att bestå tills vi ändrar vår grundlag. Det är då också viktigt att påpeka att det inte pågår något beredningsarbete för att ändra regeringsformen i det här avseendet eller i något annat avseende. Skulle man vilja ändra på detta är det därmed realistiskt sett först framåt 2023, efter valet 2022, som en sådan ändring skulle kunna genomföras. De som nu ropar högljutt på åtgärder för att utestänga svenska medborgare från Sverige har alltså en lång väg framför sig. Vill man ha åtgärder här och nu för att motverka det hot som återvändare kan utgöra för vårt samhälle är det de förslag som vi från utskottsmajoriteten för fram som är det som finns inom räckhåll. Det är det som är realistiskt och konkret och som gäller här och nu.

Vidare framhåller vi i betänkandet för det sjätte att det krävs mer kunskap för att många - i skolan, på sociala medier och i andra sammanhang - ska kunna bemöta extremistisk propaganda. Innebörden av nazism och vänsterextremism är ganska välkänd i vårt samhälle, men kunskapen om våldsbejakande islamism är ofta otillräcklig. Därför behövs ett initiativ för att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi, ett uppdrag som förslagsvis kan ges till Forum för levande historia.

Det är väl känt att sociala medier används som plattformar för att sprida propaganda från extremistiska organisationer. Det är därför för det sjunde mycket angeläget att arbeta proaktivt för att motverka radikalisering på nätet. KU och justitieutskottet anordnade nyligen på förslag från mig och Beatrice Ask en hearing om just radikalisering och rekrytering i digitala miljöer. Där gavs en mycket oroande bild av terrororganisationer som bedriver ett genomtänkt och professionellt arbete med hjälp av bland annat sociala medier för att skapa stöd för sin sak. Då är det självklart att goda krafter måste finnas där för att ifrågasätta och motbevisa extremisternas påståenden och mytbildning. Men det är samtidigt också angeläget att sprida positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden. Båda dessa uppgifter och åtgärder kan främjas genom uppdrag till myndigheter, men också genom stöd till organisationer och samfund som vill engagera sig i arbetet. Staten är förmodligen i många sammanhang inte den mest trovärdiga avsändaren om man vill kommunicera med unga människor. Därför spelar civilsamhället även här en nyckelroll.

Herr talman! Varje dag försöker extremister i vårt land och i hela Europa att värva unga människor till en kamp mot demokratin. Vi som står på demokratins sida har ett gemensamt ansvar för att arbeta aktivt mot extremism och radikalisering. I dag kommer riksdagen på konstitutionsutskottets förslag att besluta om ytterligare åtgärder i detta viktiga arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Herr talman! Vi lever i en allvarsam och dramatisk tid, en tid när våra demokratiska värderingar och vårt sätt att leva utmanas, en tid när hatets och extremismens banerförare försöker vinna ungas hjärtan, en tid när vårt samhällskontrakt och vår samhällsgemenskap sätts på prov. Vi utmanas, och vi får inte ge vika. Vi i den här kammaren får inte ge vika. Alla de miljontals människor runt om i hela Sverige som står för demokrati, individens frihet, tolerans, öppenhet, jämställdhet och alla de andra värden som ligger till grund för vårt samhälle får inte ge vika. Vi måste utmana extremisternas förvridna världsbild och paranoida konspirationsteorier. Vi måste utmana hatet, illviljan och människoföraktet. Vi måste utmana de krafter som vill göra unga människor över hela Sverige till lydiga verktyg i en extremistisk kamp. Demokratin måste vinnas av varje ny generation, och nu är det vi som håller i frihetens fackla - vi i den här kammaren, vi i det här landet. Den facklan ska vi hålla brinnande - för att det är rätt, för att det är gott och för att det är vår plikt.

Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande.

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill uppmärksamma ledamoten på att den använda talartiden överskred den anmälda med över 25 procent.)

I detta anförande instämde Patrick Reslow (M), Per-Ingvar Johnsson (C) och Tuve Skånberg (KD).

Herr talman! Jag blir alltid väldigt glad när jag får höra mitt efternamn uttalas på rätt sätt, så jag tackar herr talmannen för att han lyckades med detta när han gav mig ordet.

Vi är här i dag för att debattera konstitutionsutskottets betänkande KU4, Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism - en ganska lång titel. Det är också namnet på regeringens skrivelse, som vi i utskottet tycker ska läggas till handlingarna.

Åtgärderna som regeringen föreslår är bra, precis som vi framhåller i betänkandet, men vi vill ta det ett steg längre. Det är glädjande att vi kunnat samordna oss över blockgränsen i denna viktiga fråga. Det visar på ett ansvarstagande för samhället och för utskottets seriositet. I diskussionen som förts har det funnits en lyhördhet för respektive partis önskemål, och jag tycker personligen att vår överenskommelse blev lyckad.

Min fasta övertygelse är att det viktigaste för att komma till rätta med vilken sorts extremism det än må handla om är att ha ett gott förebyggande arbete. Med människor som är trygga och litar på att samhället finns där för dem är utrymmet för extrema våldsorganisationer att locka dem till sig litet.

Det är ingen hemlighet att det är ungdomar som är lättast att locka till våldsbejakande organisationer - framför allt ungdomar som ännu inte hittat sin identitet. Hur ska vi göra för att hjälpa dem att hitta den, innan de hamnat i ett gäng som är svårt att ta sig ut ur, innan gänget är deras identitet, innan de lockas in i en våldsam spiral?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Herr talman! Vi har några förslag som presenteras i betänkandet och som utskottets ordförande Andreas Norlén redogjorde för alldeles nyss. Det skulle vara förmätet att tro att detta kommer att vara den enda lösningen, men vi tror att förslagen kan föra oss närmare ett samhälle som klarar av att stå emot den våldsbejakande extremismen. Jag vill också lyfta fram en del av dem.

Den förra regeringen tillsatte en nationell samordnare som ska ta fram en sammanhållen strategi för att värna demokratin mot extremism, som tidigare nämnts. En del av syftet är att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer för att de ska kunna stå pall för påtryckningarna. Samordnaren ska också se till att kunskapen om våldsbejakande extremism ökar och att förebyggande metoder utvecklas. Detta är givetvis ett viktigt arbete, och - nu kommer någonting som jag inte brukar säga i alltför många sammanhang - alliansregeringen ska berömmas för det beslutet.

En fördel med att vi är eniga över blockgränsen är att det oavsett regering finns en kontinuitet i arbetet. Det förslag jag vill nämna här är att samordnarens arbete ska fullföljas och att erfarenheterna ska tas till vara.

Kunskap nämns ofta som ett sätt att komma till rätta med olika problem i samhället - så också här. Det är svårt att besegra en fiende som man inte vet någonting om. Med kunskap följer som bekant också makt.

Därför föreslår utskottet exempelvis att Forum för levande historia är lämpat att ta fram information om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Forum för levande historia är ett nationellt forum för att främja demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Utgångspunkten är Förintelsen. Myndigheten ska sträva efter att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Den tar fram utredningar och faktamaterial, visar utställningar för skolelever och allmänhet och bedriver informationsverksamhet i övrigt. Med tanke på forumets verksamhet hade det varit rimligt att också ta fram material om denna extremism, precis som myndigheten har gjort när det gäller information om nazismens och kommunismens våldshistoria.

Om det finns en annan myndighet eller instans som är bättre lämpad för uppgiften kan denna förstås göra arbetet i stället. Det viktiga är att få fram information så att människor som är i kontakt med personer som riskerar att hamna utanför samhället och i extrema grupper, oavsett ideologisk grund, vet vad de ska hålla ögonen på.

Herr talman! Den 16 november förra året startade ett försök med en stödtelefon dit personer kan ringa om de vill få tips och råd om vad de kan göra för att hindra att en anhörig dras in i en våldsbejakande extremistisk rörelse. Man kan ringa dit helt anonymt, och det är Röda Korset som bemannar telefonen. Försöket kommer att pågå fram till juni i år, och beroende på hur det går kan det bli en permanent lösning. Det här är en konkret åtgärd som kan hjälpa personer som känner oro för sina nära.

Herr talman! Det finns förstås andra miljöer än de ideologiska där våld förhärligas. Läktarvåld, till exempel, har blivit allt vanligare. Det har till och med spritt sig till basketens värld, har jag fått höra nyligen. Det här är inget isolerat problem som finns bara på ett område. I ett samhälle där motsättningar mellan grupper eldas på och där man förväntas identifiera sig i första hand som en del av en viss grupp och inte som en samhällsmedborgare riskerar vi att få än mer polariseringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Jag kommer inte att säga att vi ska kramas mer här i riksdagens talarstol. Men framhålla att vi med tolerans och en vilja att närma oss varandra kan hålla våldet på en lägre nivå - det kommer jag att göra. Astrid Lindgren blev aldrig mottagare av Nobelpriset, men klok var hon så det förslog: Ge barnen kärlek, mer kärlek och ännu mer kärlek, så kommer folkvettet av sig självt.

Med det, herr talman, vill jag tacka för mig och avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Emilia Töyrä sa i sitt anförande några positiva ord om Alliansen. Jag vill fortsätta med det. Vi behandlar KU4, som är en del av en mycket bredare överenskommelse när det gäller terrorism som Alliansen och regeringen gick in i i december. Där var det mycket skärpt lagstiftning, motverkande av terrorismresor, missbruk av pass och en rad andra olika åtgärder. Där ingår också som en del vikten av att jobba med det förebyggande arbetet. Man får inte frestas att tro att detta arbete är någonting som bara sker för sig, utan det är en viktig del av hela den stora lagstiftningsprocessen. I överenskommelsen tydliggör man kommunernas ansvar, det förebyggande arbetet och rekryteringen på nätet.

Nu behandlar vi regeringens skrivelse om åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism och två motioner i samma frågor. Det finns en motion från allianspartierna och en motion från SD. Vi har dessutom fått in yttranden från både justitieutskottet och utbildningsutskottet, och vi har även haft en bred offentlig hearing tillsammans med justitieutskottet som i mycket handlade om radikaliseringen på nätet.

Som flera talare har varit inne på tidigare är detta en aktuell fråga, som har varit aktuell under lång tid. Vi har traditionellt haft vänster- och högerextrema grupper som har uppmanat till våld. Men den framväxande gruppen av våldsbejakande islamistiska extremister har kommit till och gett ett allt större fokus i det som kartläggs. Den senaste kartläggningen gjordes 2014. Förutom dessa tre grupper pekar man på att det också finns individer som i sig kan vara mycket farliga och som kan ha ganska stort avstånd till de olika grupperingarna. Dem ska man inte glömma bort.

Den förra regeringen tillsatte den nationella samordnaren, som Emilia var inne på tidigare. Huvuduppdraget är att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, och består i att engagera och involvera berörda aktörer på marknivå och lokal nivå. Det gäller socialtjänsten, skolan, polisen, fritidsverksamheten och olika former av organisationer inom det civila samhället. Det kan gälla trossamfund, men det kan också gälla andra organisationer. Det handlar om att underlätta utvecklingen och bredda kunskapen.

Det finns ett brett nätverk med myndighetssamverkan som är kopplat till den nationella samordnaren. Man tar fram utbildningsmaterial och rekommendationer för kommunernas arbete, och man ser till att riktigt bra metoder sprids.

Den nationella stödtelefonen håller på prov på fram till juni 2016. Då får man se om den ska fortsätta. Telefonen har mottagit någonstans mellan fyra och fem samtal per dag, och den har varit ett viktigt stöd. Vi får som sagt se om den ska fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Det finns 8 miljoner kronor avsatta för 2016 i statsbidrag för verksamhet som värnar demokratin. Bidraget kan sökas av olika organisationer men också av kommuner.

Regeringen uppger 21 punkter i sin skrivelse. De kan delas upp i det som handlar om den nationella samordningen, om åtgärder för att värna demokratin och alla människors lika värde och om att ta fram utbildningsmaterial. Det handlar om den kampanj som Statens medieråd gör - No Hate Speech Movement på nätet. Det handlar också om uppdrag till Forum för levande historia och Nämnden för statligt stöd till trossamfund.

Det finns åtgärder riktade mot särskilda riskgrupper. Det handlar om att ge Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att titta på hur man kan fördela pengar för att motverka antidemokratiska strömningar. Man tar dessutom fram utbildningsmaterial, ger stöd till anhöriga och så vidare. Det finns uppdrag till Socialstyrelsen för att ge extra stöd till socialtjänsten. Det finns uppdrag till Kriminalvården att kartlägga de metoder som de använder sig av för att jobba förebyggande i sin verksamhet. Det finns åtgärder för att stödja avhoppare och ett stärkt nordiskt erfarenhetsutbyte.

I betänkandet har majoriteten i utskottet haft en stor och bred samsyn. Vi ser gärna att regeringen, som redan har ett brett arbete på det här området, tydliggör och utvecklar det här arbetet inom några områden. Det tycker jag är bra. Flera av de punkter där vi nu gör tillkännagivanden är sådana som det pågår ett arbete med och som man kan behöva skärpa till sig i.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna med de kompletterande tillkännagivandena.

(Applåder)

Herr talman! Vårt betänkande från konstitutionsutskottet om att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism bygger på en skrivelse från regeringen. Efter vår följdmotion från allianspartierna har ett omfattande arbete lagts ned på att finna gemensamma ståndpunkter inom KU. Dessa har formulerats i ett förslag om att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om vilka åtgärder vi vill att regeringen ska genomföra för att förebygga, upptäcka och bekämpa våldsbejakande extremism.

En av de åtgärder jag vill lyfta fram gäller hur samhället ska kunna upptäcka och motarbeta de våldsförhärligande budskap som sprids på internet och i sociala medier. De här budskapen utgör verktyg för rekrytering till extremistiska organisationer och grupper. För några veckor sedan uppmärksammades i medierna hur IS mycket aktivt arbetar på nätet för att sprida sin våldsförhärligande propaganda.

Vi framhåller i tillkännagivandet att det är viktigt med ett proaktivt förhållningssätt. Samhället behöver ge uppdrag till organisationer som kan upptäcka, ifrågasätta och motarbeta de här budskapen på nätet. Det behöver därför tas fram lättillgängligt informationsmaterial som är demokratibefrämjande, och det behöver tas fram på flera språk. Det är nödvändigt för att vi ska få ett framgångsrikt arbete när det gäller detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Jag ser fram emot att vi i riksdagen inom kort kommer att behandla regeringens proposition om kriminalisering av förberedelser för terrorhandlingar. Det är förberedelser som ofta utförs av dem som på nätet tagit del av våldsförhärligande propaganda. Detta är en kriminalisering som jag i tre år genom motioner till riksdagen har framfört behovet av.

Herr talman! Jag tillstyrker konstitutionsutskottets förslag om ett tillkännagivande i det här ärendet.

(Applåder)

Herr talman! Som flera redan har sagt diskuterar vi alltså regeringens skrivelse om åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism och motioner som har väckts med anledning av det. Det är verkligen ett arbete som nu mer än någonsin behövs. Det finns många bra förslag i skrivelsen, och det har också tillkommit många bra förslag från utskottet med anledning av motioner.

Grupperingar som propagerar för våld som politisk metod och som också använder sig av våld är inget nytt i Sverige. Som många har sagt har det här pågått till och från och olika mycket under olika perioder.

I mars 1940 utsattes en tidning i Norrbotten, Norrskensflamman, för ett brandattentat. Fem personer, varav två barn, dog. Fem personer blev skadade. Det är det värsta terrordådet i Sverige under 1900-talet. Det är också en verklighet som vi inte får bortse från.

Det här har fortsatt. Från augusti 1991 till januari 1992 sköt John Ausonius elva personer i Stockholm och Uppsala. En dog och flera fick skador för livet. Den gemensamma nämnaren hos offren var mörkt hår eller mörk hudfärg. Den 12 oktober 1999 mördades den fackliga aktivisten Björn Söderberg. Två nynazister har dömts för mordet. Ytterligare en har dömts för skyddande av brottsling och grovt vapenbrott.

Från den 13 juni 2003 och fram till gripandet i november 2010 genomförde Peter Mangs en mängd våldsdåd i Malmö. En hel stad sattes i skräck. Han har dömts för två mord, flera mordförsök och misshandel. Lägenheter och byggnader har beskjutits. Den gemensamma nämnaren hos offren är även här mörkt hår eller mörk hudfärg.

Den 8 mars 2014 misshandlades Malmö FF-supportern Showan Shattak och tre andra personer efter en feministisk demonstration i Malmö. Även här var det nazister som anföll och attackerade.

Den 22 oktober 2015 attackerades elever och lärare på grundskolan Kronan i Trollhättan. Tre avled och två skadades, och även här var det rasistiska motiv.

Därutöver har vi under 2015 sett en mängd mordbränder på flyktingförläggningar. Det är en verklighet som vi inte kan bortse från. Vi har därutöver andra former av våldsbejakande aktivister. Vi har i helgen sett hur fotbollshuliganer från de så kallade firmorna har gått samman med extrema högergrupper och attackerat barn på gatorna i Stockholm - hopar som dragit runt med det uttalade syftet att faktiskt misshandla barn. Vi har också förstås, som har nämnts här flera gånger, ett problem med andra våldsbejakande grupper, till exempel våldsbejakande islamister som reser utomlands, deltar i krig och sedan kommer tillbaka till Sverige och utgör ett hot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Vi måste förstås agera vad gäller alla former av våldsbejakande extremism. Det är bra att det finns förslag som går att använda brett och på olika sätt. Men sedan är det någonting som vi dessutom måste göra, och det handlar om hur vi tillsammans ska skapa ett samhälle där det faktiskt finns en mindre rekryteringsgrund för de här grupperna. Vi har som sagt alltid haft extrema grupper som har propagerat för politiskt våld. Det har funnits nazistiska grupper i Sverige sedan 40-talet. Men de har inte alltid förmått att rekrytera. De har inte alltid förmått att dra andra personer till sig.

Det som har hänt nu är att vi har ett samhälle som har dragits isär. Vi har ett samhälle där fler människor lämnas utanför och då också är lättare för de här grupperna att rekrytera.

Det har inte plats i den här skrivelsen hur vi jobbar mot det som redan har uppstått, men det har plats i frågeställningen: Hur bygger vi ett samhälle som är starkt och som står enat och förmår att försvara demokratiska värden där alla känner att de hör till och faktiskt är en del av ett gott samhälle som vi alla vill försvara?

(Applåder)

Herr talman! Vi har alla följt händelserna i Paris, attackerna i Frankrike, både i januari förra året och i höstas, i Köpenhamn och också i Sverige, då Stockholm faktiskt råkade ut för en självmordsbombare. Sverige är inte förskonat från extremism och radikalism. Det förekommer radikalisering, rekrytering och finansiering till terrorism. Kommuner som Göteborg och Örebro är särskilt utsatta.

Utvecklingen de senaste tre åren har varit oroande, i synnerhet sedan sommaren 2014 när al-Baghdadi utropade ett så kallat kalifat i Syrien och Irak för att uppmana människor från omvärlden och Europa att ansluta sig till ett så kallat jihadkrig, ett religiöst krig.

Att över 300 personer hittills rest från Sverige till detta konfliktområde visar också att vi behöver vidta akuta åtgärder, herr talman. Den 13 augusti 2015 överlämnade därför regeringen denna skrivelse som konstitutionsutskottet nu behandlar innehållande reviderade och nya förslag till myndigheter men också till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Därefter överlämnade regeringen sin strategi mot terrorism, som riksdagen behandlade i december. Men i det dokumentet var det i huvudsak kommande utredningar som aviserades, inte några konkreta lagförslag.

Liberalerna och Alliansen kom överens med regeringen om ett antal åtgärder mot terrorism men också förebyggande insatser, som vi presenterade den 10 december. Jag hade möjlighet att delta i de väldigt konstruktiva samtalen. Jag beklagar dock att Vänsterpartiet inte var med när överenskommelsen justerades.

Arbetet mot våldsbejakande extremism i alla dess former kräver helt klart insatser utöver de repressiva, som skärpta straff och kriminalisering av resor. Det är ingen underdrift att påstå att Sverige har varit tamt när det gäller de som har återvänt till Sverige efter att ha deltagit i terrorverksamhet för exempelvis Islamiska staten. De personerna har kallt kalkylerat med att man inte drabbas av någon som helst sanktion om man kommer tillbaka till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Den bilden, den kalkyleringen, måste vi ändra på. Sverige måste göra betydligt mer för att fler ska kunna lagföras för de avskyvärda brott som många av de personerna har gjort, antingen direkt eller indirekt genom att stötta terrorism och extremism.

Herr talman! Hittills finns det en enda lagakraftvunnen dom från svensk domstol. Den är från 2005, för finansiering av terrorism. Nu avvaktar vi också överklagandet till Svea hovrätt efter att två personer nyligen dömdes till livstids fängelse i Göteborgs tingsrätt, för terrorism genom mord i Syrien våren 2013. Ingen i Sverige har alltså dömts för uppmaning till terrorism ännu. Ingen har dömts för rekrytering till terrorism.

Vi har stora bekymmer i ett antal områden som vi inte längre kan blunda för. Det är miljöer där ungdomar och vuxna radikaliseras och luras eller lockas medvetet in i extremistisk verksamhet.

Jag besökte Örebro i måndags, för att titta på hur de jobbar med radikalisering och extremism. 20 personer från bara en svensk kommun, Örebro, har under de senaste två och ett halvt åren rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till Islamiska staten. Därför blir avhopparverksamhet och till exempel stödtelefonlinjer särskilt viktiga.

Liberalerna välkomnar åtgärderna som presenteras i betänkandet, som också har vässats ytterligare med Alliansens tillkännagivanden på en rad områden. Det gäller inte minst bidrag till organisationer som ägnar sig åt våldsbejakande budskap. Åtgärderna är breda och ska träffa radikalisering och extremism, oavsett sort.

Samtidigt måste vi ändå använda Säkerhetspolisens analys som visar att våldsbejakande islamistisk extremism är det största hotet mot Sveriges demokrati. Insatserna måste prioriteras utifrån den analysen. Organisationer och samfund som ägnar sig åt våldsbejakande budskap måste identifieras, och offentliga bidrag måste kunna dras in. Kommuner, landsting och stat måste återkalla stödet. Ifall organisationer aktivt motverkar våra liberala värderingar, som demokrati och jämställdhet, ska de inte ha ingångar till myndigheten SST eller kommuner och landsting.

I ett tillkännagivande i betänkandet, som Liberalerna och Alliansen har initierat, uppmanas regeringen och ytterst demokratiministern att omgående påbörja ett arbete med att identifiera samfund som inte ska ha stöd från det offentliga. Alice Bah Kuhnke sa före jul i Agenda på SVT att hon var beredd att se över, till och med skärpa, regelverket. Men i en interpellationsdebatt med mig på samma tema den 12 januari meddelade hon att möjligheten redan finns. För mig är det alltså lite oklart vad regeringen vill i denna viktiga fråga.

Den andra viktiga uppmaningen som jag särskilt vill lyfta fram är att det behövs fler aktiva åtgärder på sociala medier mot radikalisering och extremism. Utifrån Försvarshögskolans rapport vet vi att det sociala mediet Facebook är en effektiv plattform som tyvärr missbrukas och nyttjas till rekrytering till terrorism och radikalisering.

Förbättrad dialog mellan kommuner och samfund finns. Men det är uppenbart att det inte fungerar. Tyvärr väljer konstitutionsutskottet att avslå Alliansens yrkande i just den delen. I mina samtal med SST, Nämnden för statligt stöd till trossamfund, har det blivit uppenbart att det finns brister i kommunernas dialoger med religiösa samfund. Ibland har medierapportering till och med bidragit till att tidningar har blivit bombhotade med krav på att man ska ta bort publicerade artiklar och reportage, till exempel Gefle Dagblad som uppmanades att ta bort artiklar om den lokala moskén i Gävle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Organisationer som får offentliga medel måste tåla mediernas granskning och allmänhetens insyn. Jag vet att det finns stora bekymmer när det gäller det. Det riskerar att befästa radikala miljöer som underlättar för vissa att rekrytera unga till terrorism och uppmana dem att sprida våldsbejakande budskap. Därför är punkten om samarbete med kommuner mycket central. Men det gäller även arbetet på sociala medier.

Jag står bakom utskottets förslag i betänkandet.

Jag måste avslutningsvis ställa en fråga till Jonas Millard, Sverigedemokraterna, som på punkt efter punkt har reserverat sig i konstitutionsutskottets betänkande. Man anser att det är verkningslöst. Man påstår att vi ger pengar till samfund som bedriver våldsbejakande extremism. Man säger nej till förslaget om avhopparverksamhet. Man säger nej till förslaget i utskottets betänkande om att stötta samfund och organisationer som vill jobba mot radikalisering och extremism.

Herr talman! Det är obegripligt att Sverigedemokraterna skäller ut hela utskottet, idiotförklarar hela Sveriges riksdag och reserverar sig i betänkandet. Det är inte trovärdigt.

(Applåder)

Herr talman! Vi blev påhoppade här, tack vare att vi har en hel del reservationer i betänkandet. I mitt anförande var jag tydlig med vilka delar i betänkandet som vi håller med om och med de delar där vi inte håller med resten av utskottet.

Det är inte bara vi som kritiserar de slutsatser som man har kommit fram till. Det här totalsågades så sent som i torsdags av en av Sveriges främsta forskare. Jag måste fråga: Hur kan man försvara alla de delar i betänkandet som ifrågasätts av forskare, som är betydligt kunnigare än den samordnare som exempelvis Roger Haddad har varit med om att tillsätta? Hur kan man försvara en sådan rapport?

Herr talman! Till skillnad från Sverigedemokraterna diskuterar jag gärna funktionen nationell samordnare, inte personen. Jonas Millard ägnade en stor del av sitt anförande åt att angripa personen Mona Sahlin. Det är inte okej i det här sammanhanget. Ifall Sverigedemokraterna har synpunkter på funktionen - om den ska vara kvar eller inte, om den ska få utökat mandat eller mer pengar eller om den ska föreslå lagstiftningsärenden - är det i så fall den ni ska diskutera, Jonas Millard.

Jag tycker att den nationella samordnaren, genom att åka runt och besöka en stor del av Kommunsverige, har bidragit till att öka intresset. Man har inte minst tvingat kommunpolitiker att lyfta upp frågan om extremism och att diskutera strategier. Initialt fanns det kommunalråd som sa att de inte hade några problem med det här, att de inte behövde göra någonting. Men när man skrapade lite på ytan, började besöka stadsdelar och diskutera med lokala församlingar, föreningar och skolor visade det sig att de visst hade problem. I den meningen har den nationella samordnaren bidragit i den här frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

När det gäller avhopparverksamhet har vi ingen avhopparverksamhet i dag när det gäller just radikalisering och extremism. Med den här uppmaningen vänder vi oss egentligen till regeringen. Regeringen kan välja att tillsätta en egen utredning, att anvisa det till nationella sekretariatet eller hur de nu löser frågan. Det står inte att exakt den metod som används mot högerextremism också är bäst att tillämpa när det gäller radikal extremism.

Det är för tidigt att avfärda eller ansluta sig till kritiska rapporter.

Herr talman! För mig är det uppenbart att vem man tillsätter är viktigt, om man nu ska tillsätta en nationell samordnare. Det gäller att det är en människa som har kunskap och kompetens i ämnet. Det är uppenbarligen inte viktigt för Roger Haddad eftersom man beslutade att tillsätta just Mona Sahlin som samordnare.

Det är inte på det sättet att jag enbart kritiserar Mona Sahlin som person. Jag citerade nämligen tydligt vad forskaren hade sagt. Han hade reflekterat över de åtgärder som Mona Sahlin föreslagit och recenserade dem.

Jag kan upprepa dem igen och citera honom direkt ur den intervju som jag hoppas att Roger Haddad har tagit del av. Den publicerades i torsdagens Dagens Samhälle. Forskaren säger: Förslagen är väldigt allmänt hållna, på gränsen till meningslösa. Vidare: Om kommunernas samordnare jobbar på samma sätt som Mona Sahlin är det illa.

Hur kan man helt bortse från den här totala sågningen? Även ni måste ha insett att det finns väldigt stora förbättringsåtgärder som man skulle ha kunnat vidta. Man borde bland annat ha hittat en samordnare som kan sköta jobbet på ett bra sätt och som har den kompetens som behövs.

Herr talman! Jag tycker inte att man, som Jonas Millard gör, ska överdriva den nationella samordnarens roll.

När jag besökte Örebro kommun träffade jag den lokala och kommunala samordnaren mot våldsbejakande extremism. Det är ju han som med sitt team tillsammans med socialtjänsten, fältassistenter och skolans personal som ska göra jobbet. Men det arbetet hade inte tillkommit och ökats på om vi inte hade haft en nationell funktion. Dessutom har detta arbete genom politiska initiativ och politiska beslut påskyndats.

Jonas Millard må hänvisa till vilken forskare och artikel som helst, men det finns inget svart eller vitt i de här frågorna. Det är inte så lätt som Jonas Millard påstår.

Men Sverigedemokraterna besvarade ingen av mina frågor när det gäller utskottet. Vi uppmanar regeringen att påbörja en avhopparverksamhet, att börja titta på metoder för att identifiera eller stötta samfund och organisationer som aktivt vill arbeta mot radikalisering och mot extremism. Det säger Sverigedemokraterna nej till. Det tycker jag fortfarande är obegripligt.

Herr talman! Av debatten har framkommit - och det vill jag understryka - att vårt demokratiska samhälle utsätts för attacker från odemokratiska våldsbejakande rörelser och individer. Det är därför angeläget med åtgärder som stärker samhällets arbete mot våldsbejakande extremism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Enligt Säpo kan man identifiera tre våldsbejakande extremistiska miljöer som inte accepterar de grundsatser som det öppna demokratiska samhället vilar på. Det är våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism. Dessutom finns det ensamagerande extremister som drivs av olika ideologier.

Inte minst hotet från en våldsbejakande, radikaliserad islamism framstår som ett allvarligt hot mot vårt demokratiska samhälle. Säpo har lyft fram detta, och historien har gett dem rätt. Jag talar om terroristgrupper som Daish och al-Qaida som har ambitionen att bygga en islamistisk stat, ett kalifat, som har ambitionen inte bara för ett litet område i Mellanöstern utan för hela världen, också för Sverige. Vi vet att svenska medborgare i hundratal dras till dessa oroshärdar och återvänder med värderingar, spärrar och tabun bortsuddade av de mest djävulska upplevelser och attentat som de har ägnat sig åt.

Vi behöver åtgärder som syftar till att öka kunskapen om våldsbejakande extremism. Vi behöver utveckla förebyggande insatser och metoder. Myndigheter, kommuner och det civila samhällets organisationer, inklusive trossamfund, behöver mer samordnat och effektivt bidra till att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.

Som vi har hört tidigare har regeringen i en skrivelse föreslagit en nationell samordning för att värna demokratin, värna alla människors lika värde och rättigheter mot våldsbejakande extremism, åtgärder mot identifierade risker, åtgärder för att individer ska lämna våldsbejakande extremistiska rörelser och ett stärkt internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Det är viktigt och bra, och Kristdemokraterna och ett enigt utskott stöder det, utom möjligen i en del avseenden Sverigedemokraterna.

Vi kristdemokrater välkomnar åtgärderna för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism. Det är en allvarlig och angelägen fråga. Demokratin måste värnas, och samhället måste bli mer motståndskraftigt mot radikalisering till våldsbejakande extremism. Förslagen som utskottet nu lägger fram om att gå ytterligare längre än vad regeringen gjorde i sin skrivelse är bra, men tyvärr kommer det säkert att visa sig inte vara tillräckligt. Detta är en strid som inte är avslutad i och med dagens debatt och beslut.

Kristdemokraterna har tillsammans med övriga allianspartier formulerat ytterligare steg för att motverka radikalisering till våldsbejakande extremism. På ett flertal punkter har nu utskottet ställt sig bakom dessa åtgärder i form av sju tillkännagivanden.

Det finns behov av att kontinuerligt utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Det uppdrag som getts åt den nationella samordnarens funktioner är angeläget.

I alliansmotionen framhåller vi att kommunerna ofta saknar verktyg för att upptäcka och förhindra att fler rekryteras. Kunskapsbristerna när det gäller hur problemet ska motverkas är stora. Det krävs ett grundläggande arbete med att utveckla metoder för hur till exempel kommuner och skolor i ett tidigt skede ska kunna upptäcka ungdomar som riskerar att radikaliseras. Det krävs utbildning om vilka signaler lärare, föräldrar och alla vi andra ska vara uppmärksamma på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Vi anser att det bör vara ett statligt ansvar att framställa ett informationsmaterial som distribueras till kommunerna för att öka deras kunskap om förebyggande arbete men även om hur kommunerna bör arbeta med återvändare. De som har begått brott och kan lagföras ska lagföras. Det är inte alla som kan lagföras men som ändå utgör ett hot och en fara för framtiden. De måste fångas upp och stoppas.

Kommunerna behöver också öka sin kunskap om olika våldsbejakande ideologiers budskap för att bättre kunna ta debatten med förespråkare för extremism. Det finns relativt god kunskap om högerextrema och vänsterextrema ideologier, men kunskapen om de ideologiska utgångspunkterna för Daish och al-Qaida och andra våldsbejakande islamistiska rörelser är betydligt svagare och behöver förstärkas.

Det finns behov av djupare kunskaper hos unga människor om hur ett samhälle kan påverkas av bristande demokrati, avsaknad av rättssäkerhet och brott mot mänskliga rättigheter, just för att minska risken för att de ska lockas att ansluta sig till extrema rörelser. Det finns behov av kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. När sådana kunskaper presenteras kommer de att vara avskräckande. Uppgiften att sprida sådana kunskaper skulle, mot bakgrund av de uppdrag som myndigheten redan har, kunna ges till Forum för levande historia.

För att få olika former av organisationsbidrag som finansieras med skattebetalarnas pengar kräver vi i utskottet att de ska stå bakom grundläggande principer för ett demokratiskt samhälle. Det är orimligt att med skattemedel finansiera organisationer och samfund som arbetar för att undergräva vårt demokratiska statsskick och de värden som det bygger på, oavsett om organisationerna och samfunden är uttryckligt våldsbejakande eller inte. Därför bör staten bistå kommunerna med metoder och redskap för att identifiera samfund och organisationer som förespråkar eller på annat sätt stöder olika former av våldsbejakande extremism och som därmed inte bör kunna uppbära stöd från det allmänna.

Det är samtidigt viktigt att stärka de krafter som tydligt tar avstånd från våldsbejakande extremism och att samhället ger dem stöd i deras avståndstagande. Dessa krafter finns, och de är viktiga och trovärdiga. Vi vill också identifiera och inspirera samfund och organisationer som vill arbeta för att motverka radikalisering. Det civila samhället är oerhört viktigt, och dessa insatser klarar sig inte samhället ifrån. Staten bör självklart också använda dessa metoder och redskap i sitt eget arbete för att motverka att statliga bidrag betalas ut till organisationer som inte accepterar grundläggande demokratiska värden. Jag vill tillägga att detta inte bara ska gälla i Sverige.

Herr talman! Min talartid är strax ute. Jag hade anmält åtta minuter, men jag skulle kunna hålla på att tala länge.

Om inte samhället tar krafttag mot dessa oerhört farliga och otäcka tendenser som vinner gehör hos unga människor kommer vi att få ett samhälle som blir polariserat, sönderfallande och farligt.

Vi kommer att få se betydligt mer av repressiva åtgärder som tvingas fram. Därför är det så viktigt att vi nu, med den början till åtgärder som vi ändå enats om i utskottet, står upp för det demokratiska samhället och säger nej till all våldsanvändning, vem avsändaren än vill vara eller vilka skäl det än kan vara. Det är därför med glädje, herr talman, som jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)