Riksrevisionens rapport om digitalradio

Herr talman! Betänkande KU6 handlar om Riksrevisionens rapport om digitalradio, eller DAB-radio om man så vill. Bakgrunden är flera utredningar, varav den senaste beställdes av den förra regeringen 2013 och överlämnades till den nuvarande regeringen i november 2014. Den hette Från analog till digital marksänd radio - En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77, för att vara noga.

Regeringen vidtog en sedvanlig remissomgång och startade beredningen. Parallellt med detta valde Riksrevisionen att göra sin granskning. Remissomgången visade sammantaget att det inte fanns ett tillräckligt starkt stöd för ett generellt införande i nuläget.

Det är lätt att se de positiva delarna. Radiolyssnarna skulle få ett större utbud, fler aktörer skulle få plats, och fler nischade grupper skulle få sina favoritprogram. Det skulle helt enkelt ge yttrandefriheten en ny och större arena att verka på.

Men så kommer vi till "men". Oklarheterna och tveksamheterna låg bland annat i om valet av teknik är det rätta, om yttäckningen var tillräcklig, radions viktiga roll vid katastrofer och också hur det såg ut i vår omvärld.

Detta tillsammans med osäkerheten som låg och ligger i andra länders agerande gjorde att regeringen valde att i nuläget inte satsa på DAB-radion. Det framgår tydligt i texten i budgetpropositionen för 2016 för utgiftsområde 17. Men regeringen beskriver också att man har för avsikt att följa utvecklingen internationellt. Där är vårt grannland Norge intressant, liksom Storbritannien och en del andra.

Herr talman! Konstitutionsutskottet har i sin behandling av regeringens skrivelse 2015/16:25 konstaterat att Riksrevisionens rapport inte innehåller några rekommendationer. Vi menar att regeringen har hanterat rapporten på ett korrekt sätt, varför konstitutionsutskottet enhälligt föreslår att riksdagen beslutar att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

(Applåder)

Herr talman! Konstitutionsutskottets betänkande nr 6 behandlar den granskningsrapport som Riksrevisionen genomfört om huruvida staten har bidragit till att den övergång som föreslås från analog marksänd fm-radio till digital på ett effektivt sätt belysts ur ett ekonomiskt perspektiv och ett lyssnarperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om digitalradio

Frågan och diskussionen om övergången har egentligen pågått sedan den digitala erans födelse på 90-talet och har utmynnat i ett antal utredningar, som föregående talare har redovisat. Den senaste är Digitalradiosamordningens rapport som presenterades för regeringen i november 2014.

Det är ett storteknikskifte som vi talar om. Det är i grunden en väldigt komplex fråga. Det finns både fördelar och nackdelar. Det finns därmed också både förespråkare och motståndare.

Om vi tittar på fördelarna ser vi att det är ganska trångt i frekvensutrymmet i dag. En digitalisering skulle frigöra utrymme. Det skulle kunna vara fler aktörer, bättre konkurrens och därmed också ett mer jämbördigt förhållande mellan kommersiell och statlig radio.

Nackdelarna har att göra med att det är ett stort teknikskifte. Det innebär ett skifte av själva apparaten för att kunna motta detta, och det gäller även i bilar. Riksrevisionens rapport lyfter fram huruvida det är tillräckligt belyst om det finns en efterfrågan av just digitalradio hos lyssnarna. Om man tittar på teknikutvecklingen de senaste åren ser man att utvecklingen av internetradio har gått ganska fort. Frågan är om det egentligen inte är ett större utvecklingsområde än just övergång till digitalradio.

Herr talman! Jag har i större delen av mitt liv sysslat med radio, inte med kommersiell radio utan med militär sådan. Därmed har jag förstås särskilda glasögon på vad gäller den aspekten av digitaliseringen och den viktiga roll som radion spelar i ett krisberedskapssammanhang. Det gäller yttäckning och därmed tillgång till radio i vårt avlånga och i många delar glesbefolkade land.

Det är aspekter som bland annat lyfts fram i Riksrevisionens rapport. Slutsatsen är att effekterna av ett sådant teknikbyte inte är tillräckligt belysta. Just tillförlitligheten och att det är lättare att störa ut ett digitalt radiosystem än ett analogt är en viktig faktor i den återuppbyggnad av totalförsvaret som inleddes under alliansregeringen. Det är i dessa oroliga tider ytterligare en viktig aspekt.

Herr talman! Från konstitutionsutskottets sida föreslår vi att granskningsrapporten om digitalradio läggs till handlingarna med två medskick. Baserat på regeringens svar kan det inte uteslutas att en digitalisering av marksänd radio ändå blir den framkomliga vägen. Det kan aktualiseras i framtiden. Det är bra att regeringen följer den internationella utvecklingen på området, bland annat i vårt närområde i Norge, där man avser att göra teknikskiftet 2017.

Ett medskick är att regeringen inte lägger frågan på is utan belyser och utreder frågan med beaktande av de påpekanden och rekommendationer som Riksrevisionen så förtjänstfullt lyfter fram i rapporten.

Herr talman! Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i konstitutionsutskottets betänkande nr 6.

(Applåder)

Herr talman! För mindre än ett år sedan, så sent som i mars 2015, fanns det ett brett uttalat politiskt stöd för att avveckla fm och gå över till DAB. I utfrågningen av partierna som gjordes då var Miljöpartiet det enda parti som hade en annan uppfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om digitalradio

Det ser nu ut som att det har varit en total politisk omsvängning i frågan. Nu har vi ett enigt KU som ställer sig bakom regeringens skrivelse med innebörd att vi inte i närtid går vidare med en avveckling av fm-utsändningar och en utveckling av DAB-tekniken.

Självklart är inte heller val av teknik för broadcast en ideologisk fråga. Det är en teknisk och ekonomisk fråga där vi mycket sansat kan se på vilka faktiska effekter den ena och den andra tekniken har ur ett tekniskt och ett ekonomiskt perspektiv.

Det betänkande som konstitutionsutskottet har behandlat är som nämnts föranlett av Riksrevisionens granskning. Men regeringen har samtidigt varit förutseende nog att också sammanfatta den remissomgång som gjordes på den av den förra regeringen tillsatta utredningen.

Remissomgången visade väldigt tydligt att så många återstående frågor fanns att lösa att alternativet att gå vidare med den tidsplanering som föreslogs i utredningen helt enkelt inte var möjlig. Det var inte ett rimligt alternativ.

Det som kvarstod som alternativ för regeringen var i så fall att tillsätta ytterligare utredningar eller att avvakta och inte göra något i nuläget utan i stället se vad som händer internationellt. Som nämnts tidigare händer saker i vår omvärld. Vissa länder väljer att nu pröva DAB-tekniken. Andra länder väljer att inte göra det.

Det senare alternativet var då att föredra, inte minst för att få klarhet i om det finns en efterfrågan från hushållen när det gäller en övergång till DAB-teknik. Att initiera en sådan övergång och inte möta den med en efterfrågan från hushållen vore föga meningsfullt.

Som Berit Högman nämnde finns det många fördelar med den digitala tekniken, men räckvidd är inte en av dem. Där är den analoga tekniken klart fördelaktig, helt enkelt därför att det fortfarande går att urskilja ett budskap även om den analoga signalen blir sämre och sämre med ökat avstånd och även när brusnivån är förhållandevis hög. Det går fortfarande att uppfatta budskapet i sändningen. Den digitala tekniken klipper däremot tvärt. Det går från en väldigt bra ljudkvalitet till att inte vara någon signal alls.

Den som haft en repig LP-skiva och en repig cd inser den skillnaden väldigt enkelt. Den repiga LP:n går att spela. Visst, det knastrar och brusar, men du hör musiken ändå. Den repiga cd:n går däremot inte att spela över huvud taget.

Det här är inte en teoretisk fråga. Att uppnå en fullgod yttäckning över hela vårt land är en viktig fråga. Vi måste kunna få ut viktiga budskap, inte bara till Sveriges hushåll utan också i ytterskärgården eller i fjällområdena. Det räcker inte med att bygga upp ett DAB-nät som ska täcka alla våra hushåll i landet. Vi måste också ha möjlighet att sända radio över hela den geografiska ytan. Där är fm att föredra.

Försvarsmaktens remissvar har naturligtvis varit helt avgörande och vägt väldigt tungt i regeringens ställningstagande.

Att en övergång till DAB nu inte står för dörren innebär inte att vi saknar andra EU-politiska utmaningar för radion. Den kommersiella radion efterfrågar nu nationella fm-kanaler, och Sveriges Radio efterfrågar möjligheten att räkna det som man publicerar på webben inom ramen för sändningstillståndet. På samma sätt som vi har uppnått en politisk enighet kring DAB-frågan hoppas jag att vi framöver också får politisk samstämmighet i de frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om digitalradio

Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Vi har i konstitutionsutskottet behandlat regeringens skrivelse om hur den ser på Riksrevisionens rapport om DAB-radion, alltså förslaget om en digitalisering av marksänd radio.

Förslaget om en övergång från marksänd analog ljudradio till marksänd digital ljudradio lades fram av en statlig utredning. Sedan gjordes en plan för övergången som överlämnades av Digitalradiosamordningen i december 2014. Enligt förslaget skulle övergången till digital sändning vara genomförd så att fm-sändningarna skulle släckas ned 2022 eller senast 2024, när minst halva befolkningen i landet hade skaffat DAB-radioapparater. Förslaget har haft stöd och har, som jag uppfattar det, fortfarande stöd av Sveriges Radio och av privata medieföretag som vill kunna sända mer radio. De fördelar som lyfts fram är bland annat att fler kanaler för att sända radio blir tillgängliga i det här systemet och att sändningskostnaderna blir lägre. I Storbritannien och Norge pågår ett införande av DAB-radio.

Regeringen lyfte i budgetpropositionen för 2016 fram remissutfallet i fråga om Digitalradiosamordningens förslag. Det var många invändningar och olösta frågor. Regeringen var därför inte beredd att gå vidare med ett genomförande. Men regeringen uttalar att man vill följa utvecklingen i andra länder, och man utesluter inte att frågan kommer upp på nytt.

När regeringen lämnade budgetpropositionen hade den Riksrevisionens rapport om digitalradion som en viktig grund för att nu inte införa digitalradio. Riksrevisionen anser att en övergång till marksänd digital radio har betydande risker både teknikmässigt och lyssnarmässigt. Riksrevisionen lyfter också fram i rapporten att Sveriges Radio inte får tillgodoräkna sig programtjänster via internet. Riksrevisionen menar att regeringen bör överväga att modernisera bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen eftersom internet bedöms bli en stor del av mediesamhället, mediekonsumtionen, i framtiden.

Herr talman! I konstitutionsutskottet lyfter vi fram regeringens uttalande om att frågan om en digitalisering av marksänd radio kan komma att aktualiseras på nytt, och vi anser att det är bra att regeringen avser att följa den internationella utvecklingen på området.

(Applåder)

Herr talman! Från Liberalernas sida vill vi vara med och understryka vikten av det ställningstagande som utskottet nu gör gällande skrivelsen från regeringen. Det är naturligtvis mycket viktigt att fortsätta att följa utvecklingen internationellt. Men det är också utomordentligt viktigt att hålla dörrar öppna, bejaka utvecklingen och följa med i utvecklingen. Därför vill vi gärna från vår sida göra några klargöranden och medskick.

Herr talman! Man kan konstatera att situationen för den framtida distributionen av svensk radio är väldigt oklar efter regeringens beslut, och osäkerheten i hela branschen och bland samtliga aktörer är väldigt stor. Som alla vet har privatradion tilldelats 21 nationella kanaler i ett digitalt marknät samtidigt som regeringen vill avvakta i frågan. Det gör naturligtvis att situationen är ganska ohållbar. Privatradion har nu bett om uppskov med starten på grund av den oklara situationen. Digitaliseringen av svensk radios marknät är nog den enskilt viktigaste branschfrågan och framtidsfrågan för samtliga av radiobolagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om digitalradio

Man måste ändå påpeka att en politisk enighet när det gäller skrivelsen och behandlingen i KU inte är samma sak som enighet om synen på framtiden.

Inför att den privata radions fm-tillstånd går ut 2018 förbereds nu enligt uppgift en förändring av tillstånden som ska ge privatradion ungefär samma utrymme som i dag, det vill säga tre nationella kanaler. Det ska jämföras med de 21 i ett digitalt nät som privatradion redan har fått tillstånd att sända i. Men också Sveriges Radio behöver fler kanaler för att undvika alla de kanalkrockar som i dag sker och för att kunna utveckla sitt utbud. Det är något som vi faktiskt måste bejaka om vi menar något med att värna ett starkt public service.

Situationen för radion i Sverige är besvärlig inom det här området, både för public service-radion och för privatradion, jämfört med exempelvis situationen i Norge och Storbritannien, som har nämnts här i talarstolen, som redan har byggt ut sina digitala nät. Och man måste lägga till att stora delar av Europa är på väg. Tillgången till ett tillräckligt antal nationella kanaler saknas helt enkelt i Sverige. Alla tjänar på ett större och friare radioutbud med fler kanaler, mer konkurrens och fler röster, inte minst demokratin.

Herr talman! En annan sak är värd att påpeka: Under den tid som regeringen nu ska följa utvecklingen i övriga Europa är det viktigt att det frekvensutrymme som avsatts för det digitala marknätet i Sverige inte begränsas genom att det fylls med annat. Det skulle hindra en framtida utbyggnad, och då står vi vid ännu ett omkast i framtiden.

Med andra ord, herr talman: Det är inte bara trångt i etern. Det är fullt. Dagens teknik har nått vägs ände. Utan att vi låser oss vid exakt vilken version av ny teknik vi ska ha måste vägen mot morgondagens radio nu stakas ut. Öppna dörrar är viktiga, precis som utskottet säger. Men ännu viktigare är att ta steget ut ur rummet och ut i verkligheten. Man måste ta frågan vidare.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)