Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet

Genomförande av det moderniserade yrkes-kvalifikationsdirektivet

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

Det liggande förslaget innebär lagändringar av svensk lag för att kunna genomföra ett EU-direktiv som anger att reglerade yrken och legitimationsyrken ska gälla inom hela EU-området. Det finns redan ett gammalt gällande direktiv om detta, och det ska nu reformeras. Förändringen av EU-direktivet innebär att bestämmelserna blir mer horisontella än sektoriellt inriktade. I stället för enskilda bestämmelser för varje yrkesgrupp ska reglerna bli mer generella.

Det är möjligt, herr talman, att denna reformering gör hela direktivet mer rationellt och lättare att tillämpa. Det föreliggande förslaget innebär alltså en förändring av svensk lag för att kunna genomföra EU-direktivet. Eftersom vi är emot EU-direktivet motsätter vi oss också de svenska lagförändringarna.

Jag har noterat att de remissinstanser som uttalat sig om förslaget verkar vara positivt inställda - frågan är då om de har satt sig in i förslaget ordentligt, det var ju en lunta på 300-400 sidor, om jag minns rätt.

Herr talman! Vi har ju yrkat avslag på detta direktiv tidigare och vi gör det nu också. Motiveringen då var att förslaget skulle innebära en lägre standard för våra reglerade yrken, alltså att kraven skulle sänkas för våra reglerade yrken samt att hela förslaget innebär för långtgående ingrepp i nationella intressen. Vi använder samma motivering också i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av det moderniserade yrkes-kvalifikationsdirektivet

I det föreliggande förslaget har vi speciellt reagerat på de språkkrav som stipuleras i direktivet. Jag menar återigen att propositionen är otydligt skriven, och det är förenat med besvär att komma fram till vad som egentligen menas. Men om vi har förstått saken rätt får språkkontroller endast ske när annan prövning redan har gjorts, vilket är ett tveksamt förfarande.

Dessutom ska regelbundna språktester ske till exempel när patientsäkerhet är relevant, vilket ju låter bra. Men hur och vilka krav dessa kontroller ska innehålla är höljt i dunkel, det står inte ett ord om detta i skrivelsen.

Herr talman! På s. 162 står det i förslaget om det europeiska yrkeskortet och när detta kan utfärdas. Och här kommer vi till något som vi tycker är fullständigt oacceptabelt. Yrkeskort ska kunna utfärdas med motiveringen att handläggningen tagit för lång tid. Om aktuell myndighet inte hunnit godkänna ett yrkeskort efter en månad, ska han eller hon ändå få yrkeskortet - helt automatiskt. Detta kort kommer alltså att utfärdas enbart med lång handläggningstid som grund. Det här kan ju vi aldrig acceptera.

Herr talman! Lagrådet riktar också mycket skarp kritik mot det föreliggande förslaget. I själva verket har jag aldrig sett så stark kritik från Lagrådet mot något annat förslag. Kritiken gäller främst sättet att implementera hela förslaget, otydlighet när det gäller normeringsmakten och på vilka grunder och vilka myndigheter som ska beröras av hela förslaget.

Det är alltså inte enbart ett dåligt förslag i grunden, tycker vi, men det är ett illa genomarbetat förslag och det finns en hel del inbyggt slarv och otydligheter.

Jag ska ta upp ett kort exempel på Lagrådets kritik. På s. 420 skriver Lagrådet följande:

"I remissen anges att det inte har gjorts någon fullständig inventering av befintliga bemyndiganden som berörs. Med hänsyn till de oklarheter som kan bli följden av den föreslagna regleringen av föreskriftsrätten bör förslagen inte utan ytterligare överväganden läggas till grund för lagstiftning."

Det var ord och inga visor, herr talman. Enbart detta borde resultera i att regeringen drar tillbaka hela förslaget och gör om det. Vi kommer nog att vara emot det även efter en sådan omarbetning, men kritiken från Lagrådet kan ju ändå mildras en smula.

En annan aspekt av detta med yrkeskvalifikationsdirektivet - som inte har tagits upp tidigare - är att det kanske finns tio reglerade yrken kvar i vårt land. Övriga yrken är det fritt fram för alla EU-medborgare att arbeta i på grund av den fria rörligheten av arbetskraft. Det är alltså över huvud taget inte speciellt många yrken som det kommer att röra sig om.

Herr talman! Jag har fått hoppa in så här i elfte timmen för Daniel Riazat eftersom han är hemma och är sjuk. Men jag hoppas att det fixar sig ändå.

I propositionen som vi nu behandlar föreslås en lagstiftning som reglerar direktivets bestämmelser om att en yrkesutövare har rätt att tillfälligt utöva ett reglerat yrke i Sverige om hen är lagligen etablerad i ett annat land inom EES eller Schweiz.

Flera remissinstanser har efterlyst klargöranden om vad som ska räknas som tillfällig yrkesutövning så att det inte blir en fråga om falsk etablering. Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening har till exempel föreslagit en tidsgräns på tre månader. Regeringens svar är att det finns kopplingar mellan yrkeskvalifikationsdirektivet och tjänstedirektivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av det moderniserade yrkes-kvalifikationsdirektivet

När det gäller tjänstedirektivet har EU-domstolen uttalat att det inte får sättas upp några fasta tidsgränser. Huruvida tillhandahållandet av en tjänst är temporärt eller tillfälligt ska alltid avgöras från fall till fall. Detta bör enligt regeringen vara vägledande även när det gäller yrkeskvalifikationsdirektivet.

Samtidigt erkänner regeringen att det inte är självklart att en sådan koppling mellan de olika direktiven finns. EU-domstolen har ännu inte uttalat sig om tillämpningen av yrkeskvalifikationsdirektivet.

Det finns anledning att framöver vara restriktiv och sätta en tydlig gräns för vad som får räknas som tillfällig yrkesutövning inom reglerade yrken. Därför yrkar jag bifall till reservation 2.

Herr talman! I dag behandlar vi utbildningsutskottets förslag UbU6 om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet som innebär att riksdagen antar en ny lag om erkännande av yrkeskvalifikationer och förslag om ändring i åtta olika lagar.

Jag vill inledningsvis yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Mycket kortfattat och förenklat handlar denna fråga om hur medborgare i EU:s medlemsländer ska kunna röra sig över länders gränser och fortfarande ha rätt att arbeta och verka i ett så kallat reglerat yrke, ett yrke som de har utbildat sig i eller skaffat sig kvalifikationer för, och att detta kan ske enligt ordnade former.

Ett av Europeiska unionens mål är att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna. EU:s inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital är en central del i EU-samarbetet. Det kan stärka den ekonomiska utvecklingen och tillväxten för EU som helhet, stärka medlemsstaters ekonomier och få fler människor i arbete runt om i Europa. Men det finns förutom det makroekonomiska perspektivet också ett individuellt perspektiv i detta. Det ökar nämligen också EU-medborgares individuella frihet och möjlighet att arbeta, bosätta sig och leva i andra EU-länder.

Syftet med yrkeskvalifikationsdirektivet är att underlätta för dem som vill utöva ett så kallat reglerat yrke i ett annat land än sitt hemland inom EU. Med ett reglerat yrke menas i korthet att det ställs krav på till exempel en viss utbildning eller en viss yrkeserfarenhet för att få utöva yrket.

Herr talman! Unionsrätt som antagits i form av ett direktiv är Sverige som medlemsland i EU skyldigt att omsätta i nationell rätt. Erkännandet av yrkeskvalifikationer är inte heller en ny fråga. Det ursprungliga yrkeskvalifikationsdirektivet från 2006 har tidigare införlivats i svensk lagstiftning genom justeringar i de författningar där utövandet av respektive yrke regleras.

Genomförandet av det nu aktuella direktivet har föregåtts av en samrådsprocess, där utskott och riksdag först har behandlat kommissionens så kallade grönbok - ett slags samrådsdokument - i ett utlåtande, därefter subsidiaritetsprövat kommissionens förslag och slutligen överlagt med regeringen när direktivet förhandlades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av det moderniserade yrkes-kvalifikationsdirektivet

När det gäller frågan om kontroll av språkkunskaper, som en av motionerna lyfter fram, kan utskottet konstatera att bestämmelserna om språkkunskaper inte är nya utan infördes genom det ursprungliga yrkeskvalifikationsdirektivet. Utskottet anser att det är bra att dessa bestämmelser nu förtydligas. Motionärerna saknar dock en beskrivning av de regelmässiga språkkontrollerna. Utskottet noterar att regeringen i sin proposition överväger möjligheten att införa sådana kontroller för vissa yrken och att dessa i sådana fall enligt regeringen kommer att föreskrivas i de specifika författningar där utövandet av yrket regleras och inte i den generella lag som vi nu behandlar. Därmed finns inte heller skäl till att nu behandla frågan ingående i samband med den aktuella propositionen.

I sammanhanget vill utskottet också understryka att varken direktivet eller den nya lagen ger några rättigheter i fråga om att bli anställd, utan det handlar om att yrkeskvalifikationerna blir erkända.

Slutligen lyfter motionärerna fram Lagrådets synpunkter på bland annat den nya författningsstruktur som regeringen föreslår samt utformningen av bemyndiganden och av själva lagtexten. Utskottet har tittat på det här och kan konstatera att regeringen har tillmötesgått Lagrådets synpunkter i vissa delar och att regeringen i övriga delar har redovisat sina bedömningar och överväganden. Utskottet noterar också att regeringen avser att vid behov återkomma om såväl den nya strukturen som eventuella justeringar av bemyndiganden.

Med det, herr talman, vill jag än en gång yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Herr talman! Det är inte alltid det är så, men jag får väl säga att jag har tagit min utgångspunkt för detta anförande i en hel del av det som Håkan Bergman redan refererat till. Vi får väl se - repetition är kunskaps moder!

Det här betänkandet, Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet, är ett mycket tekniskt betänkande som innehåller ett förslag till en ny lag om gemensamt erkännande av yrkeskvalifikationer inom EU. I det här betänkandet beskrivs juridiska avvägningar på området, men för oss som till vardags inte sysslar med den här typen av juridiska spetsfundigheter är rörligheten det viktiga och väsentliga att ta fasta på. Det handlar om möjligheten för utbildade och yrkeskunniga personer att utöva sitt reglerade yrke i ett annat land än det där de fått sin yrkeskvalifikation - antingen som egenföretagare eller som anställd.

EU förknippas med de fyra friheterna - fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. De här friheterna är, som vi redan har hört, själva kärnan i den inre marknaden. Framför allt är det kanske i ärlighetens namn den fria rörligheten för varor som har kommit längst. Men det pågår ett oförtrutet arbete för att undanröja hinder och förbättra förutsättningarna för rörlighet på andra områden. När det gäller ömsesidigt erkännande av examens, utbildnings- och andra behörighetsbevis står det inskrivet i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att det ska gälla. Under 40 års tid har man successivt vidareutvecklat detta för att hela tiden åstadkomma en bättre anpassning till den värld vi lever i nu och till den vision som finns för EU och som vi vill förverkliga.

Vi har liknande system som drivs i samma anda men där det inte är EU som driver på. På utbildningsområdet har vi Bolognaprocessen. Det arbetet inleddes för 15 år sedan och omfattar i dag i storleksordningen 47 länder som har gått samman för att harmonisera sina högskoleutbildningar. Detta syftar till att underlätta studenters rörlighet och möjlighet till jobb men också till att öka Europas attraktionskraft som utbildningsregion. Det här är bra, och enligt mitt förmenande har denna samverkan inom Bolognaprocessen också varit ett viktigt verktyg som bidragit till att höja kvaliteten inom svenska utbildningar. Jag delar inte Robert Stenkvists uppfattning och den oro han känner för att vi kommer att sänka kraven på yrkeskvalifikationerna. Tvärtom har detta varit en injektion som gett positiva förtecken på högskoleområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av det moderniserade yrkes-kvalifikationsdirektivet

På liknande sätt berör det här direktivet, som ursprungligen skrevs 2005, ömsesidigt erkännande av yrken. Det är detta direktiv som ligger till grund för dagens betänkande, och det är fråga om en modernisering av direktivet. Detta måste ses som något positivt, framför allt för att det är viktigt för rörligheten inom EU, men också för att vi samtidigt ser till att vi inte kringgår berättigade yrkeskvalifikationskrav. Det som stipuleras är faktiskt att det ska finnas yrkeskvalifikationskrav.

Min kollega från Sverigedemokraterna tog bland annat upp otydligheterna kring att kunna kontrollera språkkrav vid erkännande av yrkeskvalifikationer. Men faktum är att de möjligheterna kommer att finnas. Regeringen har till och med skrivit i propositionen att man har för avsikt att införa och inrätta detta.

Något som också är positivt och som inte har lyfts fram tidigare är att man med det här ändringsförslaget kommer att inrätta en varningsmekanism i systemet, vilken innebär begränsningar eller förbud för yrkesutövare som inte är lämpliga att utöva sitt yrke i ett annat land. Detta är någonting som inte har funnits på plats men som innebär en trygghet för oss som medborgare.

Sverigedemokraterna tar också upp Lagrådets kritik som ett argument för att avslå propositionen. Vi moderater tycker självklart att det är viktigt att ta hänsyn till Lagrådets synpunkter, absolut. Men vi förstår det mer som att det här framför allt rör själva författningsstrukturen i den nya lagstiftningen - huruvida det är generellt, horisontellt eller vertikalt, som min kollega tog upp, och huruvida lagen är svåröverskådlig eller inte. I det här läget är vi beredda att ställa oss bakom regeringens förslag. Vi gör den bedömningen mot bakgrund av att regeringen i propositionen lovar att utvärdera och följa upp de här frågorna. Detta gäller också den fråga som Vänsterpartiet lyfter upp och där regeringen på samma sätt säger att den kommer att följa detta så att det inte blir en negativ konsekvens.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag påpeka att den nya lagen träder i kraft den 15 april 2016, inte den 18 januari som det felaktigt står på bland annat Socialstyrelsens hemsida.

I samband med skolguidningar brukar jag fråga skoleleverna vem som har högst beslutandemakt i Sverige - regeringen eller riksdagen? Då svarar de i kör: riksdagen. Detta är alltså väl känt bland våra elever i skolan men tydligen inte bland alla myndigheter, som har gått händelserna lite i förväg och i det här fallet förlitat sig på det ursprungliga förslag som regeringen lade fram.

Under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med utskottets förslag är det alltså den 15 april 2016 som gäller för ikraftträdande och inget annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av det moderniserade yrkes-kvalifikationsdirektivet

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! EU-samarbetet är oerhört viktigt ur många aspekter för demokratin och freden och för att kunna ta krafttag för klimatet och mot den organiserade brottsligheten. Framför allt är det viktigt för den fria rörligheten, för handeln och för att människor ska kunna röra sig i hela Europa.

Samarbetet i Europa gör oss starkare. Vi är positiva till moderniseringen av direktivet av just den anledningen - att det stärker den inre marknaden inom Europa då det gynnar konkurrens och därmed EU-ländernas möjlighet till både tillväxt och välfärd.

Yrkeskvalifikationsdirektivets syfte är att underlätta för dem som vill utöva ett så kallat reglerat yrke i ett annat land än sitt hemland. Det ökar den fria rörligheten över nationsgränserna och blir därmed en viktig del av den inre marknaden.

Detta är viktigt, för vi har stora utmaningar, inte bara på den svenska arbetsmarknaden utan också på den europeiska. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas i Europa i dag, och det finns en stor brist på arbetskraft inom många yrken. Prognosen visar att detta kommer att fortsätta.

Statistiska centralbyrån har prognoser för utbildningar och hur arbetsmarknaden ser ut. De pekar på att det år 2025 kommer att råda stor brist i Sverige inom tre legitimerade yrken: Var femte barnmorska, var fjärde specialistsjuksköterska och var fjärde biomedicinsk analytiker kommer att saknas 2025.

Detta visar på behovet av rörlighet men också bättre matchning och utbildningsinsatser här i Sverige liksom ökad rörlighet inom Europa. Det är viktigt att man kan förbättra och möjliggöra för kompetensförsörjningen att öka rörligheten i Europa. Det skapar förutsättningar för fler jobb, bättre konkurrenskraft och därmed ökade skatteintäkter.

Direktivet underlättar inte bara för EU-medborgare att komma till Sverige för att arbeta. I och med att det är ett direktiv underlättar det också för svenska medborgare och arbetare att åka till andra EU-länder för att arbeta och få erfarenheter som bidrar till Europa. I vissa fall flyttar människor tillbaka hem med starka erfarenheter, men i andra fall stannar de kvar i landet. Det är inget fel med det, snarare tvärtom, för det bidrar till en stark inre marknad där rörligheten är viktig.

Rörlighet måste underlättas så att man kan studera och arbeta i hela Europa. Vi inom politiken måste vara väldigt tydliga med att detta är drivkrafter som måste premieras.

Det behövs en rörlig arbetsmarknad för att stärka tillväxten och förbättra matchningen. Det gynnar både samhället i stort, som vi har pratat om, och individens möjlighet att flytta på sig och få andra erfarenheter.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag lyfta fram ett perspektiv kopplat till den tid vi just nu lever i, med stängda gränser och protektionism som ökar i Europa. Då är det viktigt att vi möjliggör för människor att röra sig över Europas gränser och pratar om ett gemensamt Europa, där vi skapar tillväxt tillsammans och där kompetens och erfarenheter kan utbytas. Det driver utvecklingen och kvaliteten framåt. Det skapar välfärd, inte bara för några få utan för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av det moderniserade yrkes-kvalifikationsdirektivet

Detta är några av anledningarna till att Centerpartiet ställer sig bakom betänkandet och yrkar avslag på motionerna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 25 februari.)