Sök

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) gjort under 2019 med anledning av den så kallade signalspaningslagen. Regeringen ser positivt på att Siun lämnar synpunkter på, utvecklar och förstärker integritetsskyddet och har en löpande dialog med Försvarets radioanstalt (FRA) om förbättringar. Systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar på det sätt som avsetts i lagen, anser regeringen.

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till fem förslag i motioner inom området.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisar till nyligen fattade beslut, befintlig lagstiftning, pågående utredningar och det arbete som redan bedrivs på många områden.

Motionerna handlar om det kommunala utjämningssystemet, kommunala tillsynsavgifter, redovisning av skattepengar, vinster i välfärden, försäljning av välfärdsverksamhet, riktade statsbidrag, villkor för att bedriva välfärdsverksamhet, kommunsektorns uppdrag och nationell samling av framgångsprojekt.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

5, 47 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om den statliga förvaltningen från den allmänna motionstiden 2019 och 2020. Motionerna handlar exempelvis om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it inom den statliga förvaltningen. Ett annat område är staten som arbetsgivare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp samt att myndigheterna i stor utsträckning själva bestämmer hur verksamheten ska organiseras.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen och regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2019 och 2020. Verksamheten har i hög grad präglats av Covid-19-pandemins konsekvenser, som har lett till en kraftig ökning av institutionernas finansiella insatser under det senaste året. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa vidare nej till ett åttiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar bland annat om det amorteringskrav som finns på bostadslån och andra frågor om så kallad makrotillsyn och hushållens skuldsättning. Riksdagen hänvisade till att regeringen redan har gett Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera amorteringskravet, bolånetaket och andra makrotillsynsåtgärder. Andra förslag som tas upp i motionerna rör till exempel konkurrens på bank- och finansmarknaden, betaltjänster samt penningtvätt.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-18

Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området familjerätt.

Det ena tillkännagivandet gäller familjehemsplaceringar och möjligheten till vårdnadsöverflyttning och adoption i det sammanhanget. Riksdagen hänvisade till ett tidigare tillkännagivande om att regeringen ska säkerställa barnens bästa genom att göra en översyn av reglerna i föräldrabalken på området. Uppmaningen var nu att skyndsamt göra en sådan översyn och därefter återkomma med lagförslag.

Det andra tillkännagivandet gäller att regeringen bör prioritera arbetet med att inrätta ett frivilligt testamentsregister i offentlig regi. Syftet med ett register är att minimera risken att ett testamente inte kommer fram efter ett dödsfall. Också här hänvisade riksdagen till ett tidigare tillkännagivande och uppmanade nu regeringen att påskynda arbetet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med behandlingen av motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

26

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Regeringen bör se över det nuvarande resegarantisystemet för att säkerställa att resenärer har ett starkare ekonomiskt skydd. Det menar riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en utredning om det.

Enligt riksdagen har den pågående pandemin visat att det finns brister i konsumentskyddet när det gäller resor. Riksdagen menar att det behövs ett system som ger resenärerna ett ekonomiskt skydd när en resa måste ställas in på grund av orsaker som ligger utanför arrangörens kontroll, samtidigt som reseföretag skyddas från konkurs.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från civilutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2021-03-09

Datum

2021-03-10

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-18

EU-kommissionen har presenterat långsiktiga ambitioner och målsättningar för EU:s kemikaliepolitik de kommande åren. Riksdagen konstaterar i ett utlåtande att kemikaliestrategin innehåller initiativ som går väl ihop med det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och att den fokuserar på frågor där Sverige har varit drivande under lång tid. Särskilt positivt är att kommissionen har åtagit sig att vidta åtgärder i fråga om hormonstörande ämnen, kombinationseffekter hos kemiska ämnen, gruppvis hantering av PFAS-ämnen samt kontroll av ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU via e-handel.

Riksdagen vill se att de höga ambitionerna i kemikaliearbetet tydligt tas med även i ett antal övriga strategiska satsningar på EU-nivå. Enligt riksdagen måste frågor om miljöhänsyn i läkemedelstillverkningen prioriteras i EU:s läkemedelsstrategi. Det är också viktigt att kommissionen verkar för en giftfri miljö i den kommande strategiska ramen för arbetsmiljö. Enligt riksdagen är det angeläget att minimera riskerna för arbetstagare som utsätts för hög och/eller långvarig kemisk exponering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Justering

2021-03-04

Datum

2021-03-09

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om det civila samhället inklusive trossamfund i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om effekter av coronaviruset, stöd till lokala insatser och en upplysningskampanj om demokratiska och mänskliga rättigheter. Riksdagen hänvisade till pågående arbete och redan genomförda åtgärder inom området.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2021-03-04

Datum

2021-03-05

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om minoritetsfrågor. Detta bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om romsk inkludering, samordning, styrning och uppföljning av minoritetspolitiken, sanningskommissioner, samers rättigheter, statistik över samiskt näringsliv och kontaktyta för dialog mellan riksdagen och Sametinget.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 44 minuter

Justering

2021-03-02

Datum

2021-03-05

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020, bland annat eftersom arbete pågår eller redan har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om tillgång till statlig service, samverkan mellan myndigheter, digitala tjänster inom förvaltningen, värdegrund och utbildning av statsanställda, tjänstemannaansvar, en översyn av förvaltningslagen, en medborgarombudsman, reglering av språktolkar samt tillsättning av myndighetschefer, landshövdingar och ambassadörer.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2021-03-02

Datum

2021-03-05

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns skäl att ta initiativ till de föreslagna förändringarna i motionerna.

Motionerna handlar exempelvis om handlingsoffentlighet i Advokatsamfundet, sekretess för uppgifter i våldtäktsdomar, sekretess för personuppgifter vid anmälan om matförgiftning och översyn av sekretesslagstiftningen för informationsutbyte mellan myndigheter.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

13

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2021-03-04

Datum

2021-03-05

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Företag som ger ut aktier på en reglerad marknad, så kallade emittenter, som har sitt säte i Sverige ska enligt EU-regler upprätta års- och koncernredovisningar i ett enhetligt elektroniskt format (Esef-format) för räkenskapsår som inleds 1 januari 2020 eller senare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kravet skjuts upp ett år och istället ska gälla räkenskapsår som inleds den 1 januari 2021 eller senare.

Sverige utnyttjar därmed möjligheten i EU:s så kallade öppenhetsdirektiv att skjuta upp kravet ett år. Öppenhetsdirektivet innehåller regler för information och insyn kring handel med finansiella instrument och värdepapper.

Lagändringen börjar gälla den 15 mars 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-03-04

Datum

2021-03-05

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Utskottet hänvisar framför allt till pågående arbete och gällande regler.

Förslagen rör bland annat handel med djur, transport av djur, slakt, avel, smittskydd, produktion och försäljning av päls, djurförsök, veterinärer samt djursjukvård.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2021-03-04

Datum

2021-03-04

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Regeringen vill införa möjlighet för de skolor som vill att sätta betyg från årskurs 4. Enligt förslaget är det skolans rektor som ska ta beslutet om tidigare betyg. Lärare ska ges tillfälle att yttra sig. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021 och omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och årskurs 5 och 6 i specialskolan.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2021-02-25

Datum

2021-02-26

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategi för den arktiska regionen. Skrivelsen beskriver regeringens mål och huvudprioriteringar i förhållande till den arktiska regionen. I skrivelsen redogör regeringen för den politiska inriktningen för det fortsatta arbetet inom sex tematiska områden.

Riksdagen välkomnar att det nu finns en uppdaterad strategi och anser att Sverige har ett särskilt intresse och ansvar för att främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling i området, exempelvis genom att folkrätten och havsrätten respekteras i regionen. Riksdagen stöder även att den militära närvaron i Sveriges norra delar stärks. Riksdagen konstaterar att Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen är avgörande för den arktiska regionens framtid.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

38, 138 minuter

Justering

2021-02-25

Datum

2021-02-26

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-04

Regeringen bör se över vilka kunskapskrav i svenska språket som ska gälla för personalen inom äldreomsorgen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Beslutet om tillkännagivande fattades i samband med att riksdagen behandlade cirka 210 förslag om äldreomsorgen i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

21

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2021-02-09

Datum

2021-02-26

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning. Beslutet innebär att sjukförsäkringen blir mer flexibel jämfört med i dag för vissa långtidssjukskrivna personer.

I dag bedöms en sjukskriven persons arbetsförmåga mot sin arbetsgivare innan dag 180, och mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Enligt de nya reglerna ska prövningen mot hela marknaden skjutas upp till dag 365. Det gäller dem där mer talar för än emot att de kan återgå till sitt arbete inom 365 dagar. Syftet är att förhindra att de personerna förlorar sin sjukpenning.

Ändringarna innebär att utgifterna för sjukpenning och rehabilitering i statens budget ökar med 250 miljoner kronor 2021, och med 300 miljoner kronor 2022.

Riksdagen uppmanar också i två tillkännagivanden regeringen att skyndsamt se över förutsättningarna för enskilda företagares a-kassa med anledning av den pågående pandemin.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

36, 127 minuter

Justering

2021-02-25

Datum

2021-02-26

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020, framför allt med hänvisning till att utredningar och arbeten redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om särskilda insatser, psykisk hälsa bland barn och unga, psykiatrisk tvångsvård samt psykisk hälsa och beroendeproblem.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

9

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2021-02-23

Datum

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-04

I dag är det EU:s ministerråd som beslutar om ändringar som gäller de så kallade genomförandebefogenheterna i EU:s mervärdesskattedirektiv (momsdirektivet). Sådana beslut i rådet fattas med enhällighet. Nu har EU-kommissionen föreslagit att denna rätt att besluta ska flyttas från ministerrådet till EU-kommissionen. Då krävs inte längre enhälligt stöd från medlemsländerna, utan kommissionens beslut om genomförande skulle börja gälla redan om en kvalificerad majoritet av medlemsländerna i en granskningskommitté stödjer det. Detta innebär en ändring av befogenheter.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag går längre än vad som behövs för att uppnå målet med förslaget. Förslaget strider enligt riksdagen mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Riksdagen ska därför lämna en invändning, ett motiverat yttrande, till EU:s beslutande institutioner.

Subsidiaritetsprincipen används inom EU för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna. Tanken är att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt.

Förslagspunkter

1

Justering

2021-02-25

Datum

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-03

Debatt

2021-03-04

Beslut

2021-03-04

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om klimatpolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om Sveriges, EU:s och internationellt klimatarbete, klimatanpassning, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, industri och export, forskning, utvärdering och rapportering. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

17

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

30, 114 minuter

Justering

2021-02-23

Datum

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-03

Debatt

2021-03-04

Beslut

2021-03-04