Uppsägning av skatteavtalet mellan Sverige och Grekland Betänkande 2020/21:SkU34Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Uppsägning av skatteavtalet mellan Sverige och Grekland

Betänkande 2020/21:SkU34

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Debatt
2021-06-02
Beslut fattades
2021-06-02

Hela betänkandet

Uppsägning av skatteavtalet mellan Sverige och Grekland(pdf, 196 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Skatteavtalet sägs upp mellan Sverige och Grekland (SkU34)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att säga upp skatteavtalet med Grekland. Anledningen är att motverka skatteflykt och att avtalet är bristfälligt i andra delar.

Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Skatteavtalet med Grekland är ett av Sveriges äldsta avtal. Under år 2020 införde Grekland särskilda skatteregler. De innebär att flera inkomster som enligt avtalet är undantagna från beskattning i Sverige, exempelvis kapitalvinster och pension, under vissa förutsättningar bara beskattas med sju procent i Grekland. Avtalet är dessutom ålderdomligt utformat och bristfälligt i vissa delar. Avtalet sägs därför upp för att ses över i sin helhet.

Skatteavtalet slutar gälla den 31 december 2021.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition.

Från regeringen

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 22 april 2021, justerades 6 maj 2021 och fick trycklov 7 maj 2021.

Alla beredningar i utskottet

2021-04-22

Skatteavtalet sägs upp mellan Sverige och Grekland (SkU34)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att säga upp skatteavtalet med Grekland. Anledningen är att motverka skatteflykt och att avtalet är bristfälligt i andra delar.

Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Skatteavtalet med Grekland är ett av Sveriges äldsta avtal. Under år 2020 införde Grekland särskilda skatteregler. De innebär att flera inkomster som enligt avtalet är undantagna från beskattning i Sverige, exempelvis kapitalvinster och pension, under vissa förutsättningar bara beskattas med sju procent i Grekland. Avtalet är dessutom ålderdomligt utformat och bristfälligt i vissa delar. Utskottet föreslår därför att avtalet sägs upp för att ses över i sin helhet.

Skatteavtalet föreslås sluta gälla den 31 december 2021.

Debatt, Genomförd

Betänkandet bordlades 1 juni 2021 och debatterades i kammaren 2 juni 2021.
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:SkU34, Uppsägning av skatteavtalet mellan Sverige och Grekland

Debatt om förslag 2020/21:SkU34

Webb-tv: Uppsägning av skatteavtalet mellan Sverige och Grekland

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anna Vikström (S)
Anf. 19 Anna Vikström (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Uppsägning av Sveriges skatteavtal med Grekland innebär att avtalet ska upphöra att gälla den 31 december 2021. Avtalet kommer därmed inte längre att tillämpas från och med beskattningsåret 2022. För tidigare beskattningsår är avtalet fortsatt tillämpligt.

Skälet till att avtalet sägs upp är det riktade regelverk som nyligen införts i Grekland och som beskattningsmässigt särbehandlar inkomster som inflyttade personer uppbär från andra länder. Det innebär att personer som flyttar från Sverige till dessa länder kan erhålla en särskilt förmånlig beskattning i fråga om inkomster som de uppbär från Sverige. Det rör sig om 7 procents skatt på pensioner och kapitalinkomster.

När det gäller beskattning av alla former av pensioner är den svenska skatteavtalspolicyn sedan lång tid tillbaka att källstaten, det vill säga den stat från vilken en pension i en gränsöverskridande situation betalas ut, ska ha den primära beskattningsrätten. Till följd av att skatteavtalen förhindrar Sverige från att beskatta de berörda inkomsterna blir den sammanlagda beskattningen mycket låg, och det skapar incitament för personer att flytta från Sverige till dessa länder, i detta fall Grekland, av främst skatteskäl. Detta var inte avsikten när avtalen ingicks.

I ett alltmer gemensamt Europa ska givetvis medborgarna, när de så vill, kunna flytta och skriva sig i vilket medlemsland som helst. Vi socialdemokrater har samtidigt uppfattningen att det är nationalstaterna som äger sin skattepolitik, och den ska inte utsättas för någon europeisk likriktning i devalverande syfte. Ett relativt högt skatteuttag på breda skattebaser är och förblir grunden för att kunna bygga och utveckla välfärden oavsett vilket land det gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppsägning av skatte-avtalet mellan Sverige och Grekland

I umgänget mellan medlemsländerna är det därför viktigt att till exempel genom skatteavtal täppa igen hål i skattesystemet. Med Grekland sker detta nu på ett tidigt stadium. Starka skäl talar för att säga upp avtalet innan ett nytt skatteavtal är på plats. Att avvakta en förhandling innebär enligt regeringen att en för Sverige principiellt viktig fråga underkastas en bilateral process som Sverige inte ensidigt råder över och där motparten saknar incitament för en snabb överenskommelse. Det riskerar således att skapa en utdragen process under vilken skatteplanering kan fortgå.

Avtalet med Sverige är från 1961 och ålderdomligt utformat, och det saknar dessutom sådana bestämmelser som numera utgör minimistandarder för skatteavtal, vilka utarbetats inom ramen för projektet för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. Avtalets regler för utbyte av upplysningar uppfyller inte heller nu gällande internationella standarder. Hela avtalet är dessutom ålderdomligt utformat, vilket försvårar tillämpningen.

Grekland är nettobidragstagare för pengar från EU:s återhämtningsfond, som kom till i samband med coronautbrottet, medan Sverige betalar mer pengar till fonden än vi får tillbaka. Det här gör att det är extra anmärkningsvärt att länder som Portugal och Grekland vill locka andra EU-medborgare med låga skatter.

Det är glädjande att samtliga partier står bakom regeringens proposition.

Helena Bouveng (M)
Anf. 20 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Moderaterna anser att det i grunden är beklagligt att skatteavtalet med Grekland står inför en uppsägning. Uppsagda skatteavtal är något som bör undvikas. Det skapar osäkerhet och försämrad förutsägbarhet. Det är dock orimligt, fru talman, att Grekland tar emot omfattande ekonomiska bidrag från andra länder i EU samtidigt som landet erbjuder skattedrivna upplägg som eroderar givarländernas skattebaser.

Sveriges skatteavtal med Grekland är, som tidigare sagts, ett väldigt gammalt skatteavtal som det finns goda skäl att omförhandla. Skatteavtalet saknar bland annat centrala standardbestämmelser för skatteavtal, sådana som härrör från BEPS-projektet, base erosion and profit shifting. Moderaterna förutsätter att regeringen agerar skyndsamt och säkerställer att nödvändiga förändringar kan göras för att få ett bättre och mer rättvist skatteavtal länder emellan på plats.

Finansministerns uttalande undergräver Sveriges position och motverkar svenska intressen när hon med överdriven retorik försöker att skuldbelägga de svenskar som av olika skäl väljer att utnyttja den fria rörligheten inom EU och bosätta sig i länder som Grekland och Portugal. Vi anser att en svensk finansminister bör stå på svenska medborgares sida och inte kritisera de medborgare som följer rådande lagar och regler. Jag noterade, fru talman, att även Anna Vikström i sitt inlägg förstärkte detta när hon sa att svenskar flyttar till Grekland enbart av ekonomiska skäl. Det finns många olika skäl till att människor flyttar till Grekland. Exempelvis utgör november, december, januari och februari fyra anledningar.

Det är dock inte rimligt att länder som Sverige tar ett stort ekonomiskt ansvar för sydeuropeiska länders ekonomi genom omfattande lån och bidrag samtidigt som länder som Grekland har försökt att säkra skattebefrielser för vissa grupper från andra länder. Det är en ordning som Sverige inte bör acceptera. Det ska i sammanhanget även framhållas att det finns goda skäl att sänka den så kallade SINK-skatten framgent för att få på plats en mer välavvägd beskattning av svenskar bosatta utomlands. Regeringens höjning av SINK-skatten från 20 till 25 procent under föregående mandatperiod var obefogad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppsägning av skatte-avtalet mellan Sverige och Grekland

Trots dessa synpunkter stöder Moderaterna utskottets ställningstagande om regeringens proposition i och med att det är orimligt att länder kräver stöd från svenska skattebetalare i form av bidrag och lån samtidigt som de erbjuder skattedrivna upplägg i syfte att erodera svenska skattebaser. Det är också därför som Moderaterna, fru talman, har lämnat in ett särskilt yttrande i ärendet.

Eric Westroth (SD)
Anf. 21 Eric Westroth (SD)

Fru talman! Under lång tid har Sveriges regeringar varit relativt passiva i frågan om förnyelse av de svenska skatteavtalen. Vi i Sverigedemokraterna har i våra budgetmotioner påpekat vikten av att kontinuerligt förnya de bilaterala skatteavtalen så att de bättre avspeglar den internationella verkligheten.

Man kan med viss ironi konstatera att skatteutskottet och riksdagen först 2019 behandlade och upphävde en förordning om dubbelbeskattningsavtal som vi hade med Sovjetunionen - något som kan tas till intäkt för hur inaktuella och stundom obsoleta Sveriges bilaterala skatteavtal kan vara. Detta borde med all önskvärd tydlighet illustrera behovet av ett förnyelsearbete med dessa.

Fru talman! Som sagts tidigare är skatteavtalet som Sverige har med Grekland väldigt gammalt; det undertecknades 1961. Det är ett av de äldsta fortfarande gällande skatteavtal vi har. Det är till och med äldre än det skatteavtal vi hade med Sovjetunionen, som undertecknades 1982.

Regeringen väljer nu att säga upp skatteavtalet med Grekland redan innan man har ett nytt avtal på plats. Detta tycker vi är beklagligt och visar om något på regeringens oaktsamhet i fråga om att hantera skatteavtalen.

När det gäller det nuvarande skatteavtalet med Grekland har Sverige avhänt sig rätten till källstatens beskattning av vissa inkomster såsom pensioner, utdelning och kapitalvinster. Intentionen är att de ska beskattas upp till en rimlig gräns i det land där man bor.

Under 2020 har Greklands regering infört en så kallad FP-regim. Om man är utlänning och pensionär och har inkomster som härstammar utanför Grekland kan man ansöka om FP-status och kan då ta emot inkomster från utlandet med endast 7 procents beskattning. Samtidigt får den vanlige grekiske medborgaren betala upp till 54 procent i skatt på sina inkomster.

Vi vet också att Grekland är ett av de länder som har svårast att få in sina beslutade skatter. Samtidigt är det ett av de länder som uppbär mest bidrag från EU. Med tanke på att Sverige nu också beslutat att bidra med cirka 150 miljarder till den coronafond som EU instiftat, som endast Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot och som Grekland nu med stor sannolikhet kommer att få stora delar av, är det knappast rimligt att man dessutom ska sponsra en skattedriven inflyttning från andra EU-länder.

Fru talman! Även om vi inte motsätter oss propositionen i sak ser vi att det saknas en helhetssyn när det gäller skatteavtalen. Vad vi däremot vänder oss emot är den uppskruvade retorik som regeringens representanter använt för att förespråka uppsägning av skatteavtalen med Portugal och Grekland, där man har använt fördomsfulla och nedsättande epitet på dem som valt att flytta till dessa länder. Skatteavtalen är redan så pass föråldrade och gammalmodiga att en omförhandling av dessa avtal är legitim utan att sådana epitet ska behöva kastas i den mediala debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppsägning av skatte-avtalet mellan Sverige och Grekland

Fru talman! De som bor utomlands och ska skatta för sin inkomst i Sverige har möjlighet att ansöka om det vi kallar för SINK-skatt, en särskild inkomstskatt för utomlands boende. Den höjdes 2018 av nuvarande regering från 20 till 25 procent. I denna fråga anser vi sverigedemokrater att skattesatsen för SINK borde återställas till 20 procent då de som bor utomlands ofta får betala för service och tjänster som i Sverige finansieras via skattsedeln.

Fru talman! Slutligen kan vi bara hoppas på att regeringen snarast får till ett nytt skatteavtal med Grekland. Samtidigt finns det all anledning för regeringen att ta ett större helhetsgrepp om förnyelsearbetet även när det gäller våra övriga internationella skatteavtal för att få dem mer moderna, rättvisa och i linje med den internationaliserade värld vi lever i.

Helena Vilhelmsson (C)
Anf. 22 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Som vi har hört undertecknades skatteavtalet med Grekland redan 1961 och är därmed ett av Sveriges äldsta skatteavtal med andra länder. Det har aldrig omförhandlats, och det i sig talar förstås för att det finns flera ingående delar i avtalet som behöver förändras.

Nej, det är aldrig önskvärt med ett avtalslöst tillstånd, men Centerpartiet står bakom bedömningen att det ändå finns skäl att göra på det här sättet eftersom incitamenten för närvarande är få för Grekland att påbörja förhandlingar om ett nytt avtal parallellt.

Som vi också har hört här införde Grekland 2020 en särskild skatteregim som innebär att ett flertal inkomster, såsom utdelning, kapitalvinster och pension, under vissa förutsättningar endast beskattas med 7 procent i Grekland. Detta är i strid med avtalet, och avtalsparter måste respektera varandra.

Det finns många skäl till att företag och enskilda väljer att bosätta sig i andra länder än Sverige. Personligen har jag svårt att tro att skatt på tjänstepension utgör det starkaste skälet. Därför, fru talman, ska skattesystemen var förutsebara och inte ändras av en part, såsom skedde i fallet med Grekland under förra året.

Det är därför i sammanhanget extra beklagligt - jag vill understryka att det är mycket beklagligt - att representanter för regeringen får det att låta som att svenska medborgare med flit och vilja agerar i enbart ett syfte: att undkomma skatt. Jag hoppas att vi hädanefter slipper den typen av retorik från regeringens representanter.

Med detta sagt ställer vi oss ändå bakom propositionen.

Tony Haddou (V)
Anf. 23 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag vill inleda med att konstatera att samtliga partier ställer sig bakom förslaget om uppsägning av skatteavtal med Grekland och även med Portugal, som vi kommer att behandla i nästa debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppsägning av skatte-avtalet mellan Sverige och Grekland

Detta är ett avtal som slöts för väldigt många år sedan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomster och förmögenheter. Förra året införde Grekland särskilda skatteregler som innebär att pensionärer som flyttar till Grekland har möjlighet att under en 15-årsperiod endast betala 7 procent i skatt på inkomster som har sin källa utanför Grekland.

Skatteavtalet med Grekland innebär nu att Sverige som källstat med de nya reglerna är förhindrad att beskatta utdelning, kapitalvinst och pensioner på det sätt som Sverige kan och vill. Dessa inkomster kan många gånger uppgå till mycket stora belopp.

Eftersom rätten att beskatta enligt avtalet upphör omedelbart när en person får hemvist i Grekland kan skatteplanering ske med relativt kort tidshorisont. Därför anser vi, precis som regeringen, att avtalet behöver sägas upp. Annars riskerar detta att skapa en utdragen process, och under tiden kan skatteplaneringen fortgå, vilket vore helt oacceptabelt. Vi ska inte heller falla för avtal som lockar kapitalstarka medborgare.

Hampus Hagman (KD)
Anf. 24 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Sverige är ett handelsberoende land. Värdet av den svenska exporten motsvarar nästan hälften av vår bnp. Vi har en rad stora exporterande företag som sysselsätter väldigt många människor.

För att detta utbyte ska fungera så sömlöst som möjligt är det viktigt att Sverige har välfungerande skatteavtal med andra länder. Därför är det i grunden beklagligt att skatteavtal sägs upp utan att det finns något nytt avtal på plats. Det skapar osäkerhet och minskar förutsägbarheten, så det är absolut ingenting som ska göras lättvindigt.

I detta fall finns det dock skäl som talar för att avtalet ska sägas upp. För att ett skatteavtal ska fungera krävs det en ömsesidig respekt mellan de avtalsslutande parterna. Att som Grekland gjort införa särskilda skatteregler för vissa grupper visar på en bristande respekt för Sverige som avtalsslutande part. Samtidigt tar Grekland emot omfattande stöd från länder som Sverige, som flera har varit inne på tidigare.

Därför stöder också vi regeringens förslag att säga upp avtalet, men jag vill verkligen uppmana regeringen att arbeta hårt för att ett nytt avtal ska komma på plats så snart som möjligt.

Fru talman! Jag delar också kritiken mot finansministerns uppskruvade retorik. Helena Bouveng, kollegan från Moderaterna, nämnde flera goda skäl som en person kan ha för att flytta från Sverige. Tyvärr får väl även maj månad läggas till den listan.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Gulan Avci (L)
Anf. 25 Gulan Avci (L)

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag har ganska grov pollenallergi. Det är därför jag är täppt i näsan. Det beror inte på något annat.

Jag hade gärna önskat att detta betänkande, som handlar om uppsägning av skatteavtal med Grekland, och det kommande betänkandet, som handlar om uppsägning av skatteavtal med Portugal, hade kunnat behandlas i en gemensam debatt. Det kommer ju att bli en hel del upprepningar. Men nu är det som det är, och det får väl bli lite tjatigt.

För mig och Liberalerna finns det två olika utgångspunkter i dessa betänkanden. Det ena är det principiella perspektivet som gäller själva avtalen. Det andra handlar om en ideologisk utgångspunkt, vilket jag ska återkomma till i nästa debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppsägning av skatte-avtalet mellan Sverige och Grekland

Om vi håller oss till skatteavtalet med Grekland och varför vi liberaler har ställt oss bakom regeringens förslag om att säga upp just detta avtal handlar det om att Sverige inte kan ingå avtal med ett land som inte tar ansvar och lever upp till sin del av åtagandena. Avtal som enbart respekteras av en part, Sverige, riskerar att underminera förtroendet för det svenska skattesystemet. En sådan ordning kan vi inte ha.

Det riskerar också att sätta EU:s inre marknad och de gemensamma spelreglerna ur spel om en part inte lever upp till ingångna skatteavtal. Grekland har ensidigt infört särskilda skatteregler för personer som väljer att lämna Sverige och bosätta sig i just Grekland.

Detta att människor väljer att bosätta sig i ett annat EU-land är inte problemet. Det är en del av det europeiska samarbetet att människor själva ska kunna välja var de vill bo. Det är alltså inte detta som ligger till grund för den kritik som den här debatten handlar om.

I stället handlar det om att man hindrar Sverige från att genomföra beskattning enligt de principer som ska vara vägledande för skatteavtalet. Det är givetvis inte acceptabelt.

Dessutom, som kollegor har påpekat tidigare i debatten, är just avtalet med Grekland ett av de äldsta. Det är på tiden att vi får ett nytt och uppdaterat avtal som båda parter står bakom.

Jag hade också önskat att regeringen hade försökt få ett nytt avtal på plats innan det här avtalet sägs upp. Det finns en risk för att individer och företag hamnar i ett vakuum om vi inte efter årsskiftet får ett nytt avtal på plats. Det är givetvis inte bra.

I den situation som vi nu är i, där Grekland inte lever upp till sin del av avtalet, finns det inget alternativ. Men det är av yttersta vikt att regeringen omgående påbörjar nya förhandlingar med den grekiska regeringen, så att vi får ett nytt avtal på plats.

Fru talman! Jag tänkte stanna här i den här debatten. Alla argument för att det är nödvändigt att säga upp avtalet har redan förts fram.

Jag vill dock passa på att så här i slutet av mitt anförande också markera mot Sveriges finansminister och den typ av ganska populistiska utspel som hon passade på att göra i mars månad, när vi och regeringen tillsammans hade kommit överens om att avtalet skulle sägas upp. Då använde hon inför press och medier epitet och begrepp om människor som Liberalerna tar starkt avstånd från. Jag ska återkomma till just den ideologiska aspekten på detta, men det kommer jag att göra i mitt inlägg i nästa debatt.

Med detta vill jag yrka bifall till propositionen och hänvisa till Liberalernas särskilda yttrande.

Rebecka Le Moine (MP)
Anf. 26 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi två skatteavtal som ska sägas upp - det första handlar om Grekland och det andra om Portugal.

Uppsägning av skatte-avtalet mellan Sverige och Grekland

Det har framförts många argument och upplysningar redan. Detta är ingen situation som är önskvärd på något sätt, men det är en nödvändig sista utväg. Bakgrunden är som sagt att Grekland sedan förra året har valt att pensionärer med inkomst från annat land i EU bara ska betala 7 procent i skatt. Det nuvarande avtalet förhindrar Sverige att beskatta utdelning, kapitalvinst och pension enligt den nuvarande avtalspolicy som Sverige har.

Avtalet är som sagt gammalt, 60 år, och saknar minimibestämmelser för att förhindra skatteflykt. Regeringen har till den grekiska regeringen kommunicerat att man är redo att omförhandla avtalet men utan att få gehör för det.

I Miljöpartiet kämpar vi mot skatteflykt och mot destruktiva regler och avtal. Att konkurrera länder emellan med att erbjuda lägst skatt på kapital, vinster eller inkomster är ett race to the bottom som i längden riskerar att erodera basen för välfärdsstaten. Vi vill i stället se en politik för en gemensam lägstanivå inom EU och för till exempel bolagsskatt även globalt.

Fru talman! Ett tillstånd av avtalslöshet är inte önskvärt, men det är mindre önskvärt att hamna i en situation som går i strid mot Sveriges avtalspolicy.

Jag yrkar bifall till propositionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Uppsägning av skatte-avtalet mellan Sverige och Portugal

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 2 juni 2021.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Stillbild från Beslut 2020/21:20210602SkU34, Beslut

Beslut 2020/21:20210602SkU34

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Uppsägning av skatteavtalet mellan Sverige och Grekland

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen
    a) godkänner att avtalet mellan Konungariket Sverige och Konungariket Grekland för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet sägs upp,
    b) antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2019:1197) om skatteavtal mellan Sverige och Grekland.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:137 punkterna 1 och 2.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.