Sök

Skatten ska höjas de tre första åren för nya personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som drivs med bensin eller diesel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska förstärka bonus-malus-systemet och bidra till en ökad andel fordon med lägre koldioxidutsläpp i nybilsförsäljningen.

Bonus-malus-systemet innebär att den som köper vissa fordon med låga koldioxidutsläpp får en bonus, medan den som köper fordon med höga koldioxidutsläpp får en malus genom förhöjd skatt under tre år. Det är det så kallade koldioxidbeloppet i fordonsskatten som ska höjas och höjningen beror på hur mycket koldioxid fordonen släpper ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och gäller personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga från och med det datumet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2021-02-09

Datum

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-03-03

Regeringen har lagt fram förslag om att anpassa svenska lagar till en ny EU-förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan. De ändrade reglerna innebär bland annat att "annan offentlig verksamhet" införs som en beteckning för sådana myndighetsuppgifter som inte innebär offentlig kontroll. Bestämmelser om rätt att få tillträde, upplysningar och handlingar vid kontrollen utvidgas till att gälla även vid annan offentlig verksamhet.

Myndigheter som utövar offentlig kontroll får i vissa fall rätt att köpa in produkter utan att identifiera sig, för att kunna kontrollera att produkterna uppfyller de krav som gäller. Det införs även en skyldighet för kontrollmyndigheterna att ha ett rapporteringssystem för den som vill anmäla misstänkta överträdelser av den nya kontrollförordningen.

De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 april 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 28 minuter

Justering

2021-02-11

Datum

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-12

Debatt

2021-02-23

Beslut

2021-02-25

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2019. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Antalet redovisade tillstånd har ökat under senare år. Under år 2019 gavs 15 923 tillstånd till hemliga tvångsmedel, jämfört med 14 081 tillstånd under 2018 och 12 686 tillstånd år 2017.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-02-11

Datum

2021-02-11

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att uppdatera två lagar om skyddade beteckningar på spritdrycker, jordbruksprodukter och livsmedel. Detta på grund av att EU tillträtt den så kallade Genèveakten och att en ny EU-förordning ersätter en gammal, med samma syfte och tillämpningsområde.

Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-02-02

Datum

2021-02-10

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om allmänna frågor om smittskydd, smittskydd bland äldre, hälso- och sjukvårdens beredskap, läkemedelsberedskap och lager.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

8

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

28, 98 minuter

Justering

2021-02-09

Datum

2021-02-09

Bordläggning

2021-02-12

Debatt

2021-02-23

Beslut

2021-02-25

Eftersom coronapandemin fortfarande pågår bör skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering och gåvor till anställda återinföras. Det anser riksdagen, som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Med anledning av coronapandemin infördes under våren 2020 en tillfällig skatt- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda. Det innebar att anställda som utnyttjade fri parkering vid arbetsplatsen inte blev förmånsbeskattade för detta samt även en skattefrihet för gåvor från arbetsgivare till anställda, till ett värde av max 1 000 kronor per anställd. De tillfälliga reglerna slutade att gälla vid årsskiftet.

Riksdagen konstaterar att de förutsättningar som fanns när den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten infördes 2020 finns fortfarande. Därför vill riksdagen att regeringen skyndsamt ser över hur den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering och gåva till anställda kan återinföras och återkommer till riksdagen med förslag. Bestämmelserna bör omfatta förmåner som lämnas efter den 31 december 2020 och gälla så länge som den nya och tillfälliga lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 gäller.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2021-02-09

Datum

2021-02-09

Bordläggning

2021-02-12

Debatt

2021-02-23

Beslut

2021-02-25

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Till exempel bör det utredas om Bolagsverket kan få större möjligheter att neka registrering av bolagsmålvakter. Det anser riksdagen och riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. En bolagsmålvakt är en person som utses till företrädare för ett bolag utan att delta i verksamheten, ofta mot ersättning. Syftet med att använda en målvakt är att dölja den verklige huvudmannen som vill undgå straff- eller betalningsansvar.

Riksdagen sa nej till övriga förslag som lämnats i motioner under allmänna motionstiden 2020 inom området associationsrätt. Förslagen handlar bland annat om revision, kapitalkravet och tvångslikvidation, företags rapportering om hållbarhet och mångfald samt kooperativt företagande.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

9, 38 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-08

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-25

Alla barn i Sverige ska ha tillgång till en bra förskola, oavsett var i landet man bor. Därför behövs en bred utredning om förskolans förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning. Det anser riksdagen, som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om förskolan. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlade om kvalitet och förutsättningar i förskolan, pedagogisk personal i förskolan, språkfrågor, rätten till förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 78 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-05

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-25

Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt att kartlägga berggrundens egenskaper. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen.

Förslaget innebär:

• att giltighetstiden för undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 och fortfarande är giltiga den 1 mars 2021 och som inte har förlängts tidigare, ska förlängas med ett år,
• att giltighetstiden ska förlängas med ett år för tillstånd som är giltiga den 1 mars 2021 och som tidigare har förlängts genom att lämplig undersökning har gjorts eller för att tillståndshavaren har haft goda skäl till att en undersökning inte har gjorts,
• att giltighetstiden ska förlängas med ett år även för tillstånd som är giltiga den 1 mars 2021 och som förlängts genom att det har funnits särskilda skäl till förlängning.

Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronapandemin.

Lagändringarna börja gälla den 1 mars 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-05

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa nej till 15 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen rör trossamfund och begravningsfrågor och handlar exempelvis om samverkan mellan staten och Svenska kyrkan, begravningsavgiften, gravsättning och spridning av avlidens aska.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-05

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, allmänna flaggdagar, skånska flaggans officiella status, ny nationaldag, nationalsången och förslag till minnesdagar.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-05

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: återkom med förslag på hur bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter och utred ett hyrköpsystem av bostäder.

Fler bör kunna få möjlighet att äga sin bostad, tycker riksdagen. Det bör finnas möjlighet att successivt omvandla ett hyreskontrakt till ett ägande. Riksdagen uppmanade regeringen att utreda ett sådant hyrköpsystem för över fem år sedan. Regeringen uppmanades då även att återkomma med förslag på hur fler så kallade ägarlägenheter skulle kunna bildas. Detta har inte gjorts. Riksdagen vill därför att regeringen nu prioriterar detta arbete. Regeringen uppmanas att snarast möjligt dels återkomma med förslag på hur befintliga bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter, dels tillsätta en utredning för att införa ett hyrköpsystem.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 80 förslag i motioner inom området.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

23

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

29, 94 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-05

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-11

Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt, även de som exempelvis bor i ett familjehem. Regeringen bör därför på olika sätt stärka placerade barns rättigheter. Det tycker riksdagen som riktade nio tillkännagivanden, uppmaningar, om det till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen:

• Ta fram en ny lag om tvångsvård för barn och unga, LVU, som är tydlig och begriplig och innehåller tydliga mål och krav för tvångsvården.
• Se över vilka insatser som bör kunna erbjudas även efter en så kallad vårdnadsöverflyttning, det vill säga när familjehemsföräldrar blir barnets nya vårdnadshavare. Då upphör nämndens ansvar att noga följa och ompröva vården av barnet.
• Se till att det tas fram riktlinjer för i vilka situationer socialnämnden bör överväga adoption på liknande sätt som gäller vid vårdnadsöverflyttning.
• Initiera en översyn av familjehemmens uppdrag och hur omplaceringar av barn i familjehem kan undvikas.
• Införa lagkrav på obligatoriska drogtester av föräldrar eller vårdnadshavare vid ansökan om umgänge eller omprövning av vård enligt LVU, och i samband med att vården upphör.
• Säkra att socialnämnden blir skyldig att följa upp ett barns situation under minst tolv månader efter att barnet är tillbaka hos sin ursprungsfamilj. Det ska också vara tydligt vilket stöd ett barn eller en ungdom bör ha efter att vården har avslutats.
• Införa lagkrav på att uppföljningen under en placering i familjehem respektive jourhem ska dokumenteras skriftligt.
• Se över frågan om en skyldighet för socialnämnden att fortsätta erbjuda en familjehemsplacering för barn mellan 18 och 21 år som fortfarande går i gymnasiet.
• Införa ett nationellt register över familjehem för att kunna följa upp och rapportera olika familjers lämplighet att vara familjehem. Det skulle i sin tur bidra till förbättrad kvalitet och rättssäkerhet hos familjehemmen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner från M, SD, C, KD och L från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

19

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

19, 74 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Regeringen bör utreda hur staten, läkemedelsföretag och regioner tillsammans kan säkra en jämlik tillgång till nya behandlingsmetoder över landet, särskilt för personer med sällsynta diagnoser. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet bygger på förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, främst på grund av pågående arbeten på området.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

21

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar inom finansmarknadsområdet.

Bestämmelser om hållbarhetsinformation ersätts av EU-regler, Sjunde AP-fonden ska fortsätta lämna hållbarhetsinformation och försäkringsförmedlare och värdepappersbolag med färre än tre anställda ska också omfattas av EU-reglerna om hållbarhetsrelaterade upplysningar, enligt de nya reglerna.

Lagändringarna görs för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Ändringarna börjar gälla den 10 mars 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Avgiften sänks vid återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringen förslag.

Det innebär att försäkringsföretag i dessa fall bara får ta ut avgift för den direkta kostnaden för administrationen av återköpet eller flytten till ett annat försäkringsföretag. Syftet är att effektivisera rätten till återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och omfattar försäkringsavtal som har ingåtts från och med den 1 juli 2007.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 27 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Banker och andra näringsidkare som erbjuder finansiell rådgivning är i vissa fall skyldiga att ersätta en konsument om rådgivningen lett till en ren förmögenhetsskada. Det vill säga att konsumenten förlorat pengar på grund av att rådgivaren varit oaktsam eller orsakat skadan med flit.

Regeringen anser att det måste framgå tydligt i lagen om finansiell rådgivning till konsumenter att näringsidkaren ska betala full ersättning för skadan i en sådan situation. Det innebär exempelvis att även ersättning för utebliven vinst ska betalas ut.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i lagtexten. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-11

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om folkhälsofrågor. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, suicidprevention, matvanor och fysisk aktivitet.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

17

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2021-01-28

Datum

2021-02-02

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för 2021 med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 18,6 miljarder kronor, framför allt genom förstärkta ekonomiska stöd till företag. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder:

• Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med 8,7 miljarder kronor under 2021. Kortittsarbete innebär att företag minskar personalens arbetstid genom permittering.
• Företag ska kunna få fortsatt och förstärkt ekonomiskt stöd vid korttidsarbete från och med december 2020 till och med juni 2021. Stödet förstärks under januari, februari och mars genom att staten tar 75 procent av kostnaderna för arbetstidsminskningen och att företag kan minska arbetstiden med upp till 80 procent för sina anställda.
• 5 miljarder kronor går till ett utökat omställningsstöd till företag för perioden januari-februari 2021.
• 4,2 miljarder kronor 2021 går till ett nytt nedstängningsstöd. Det är ett förstärkt omställningsstöd för företag som måste stänga sin verksamhet om regeringen beslutar om stängning av vissa verksamheter med utgångspunkt i den tillfälliga pandemilagen, Covid-19-lagen.
• Arbetsgivaravgiften för personer mellan 19 och 23 år sänks under perioden januari 2021 till mars 2023. Sänkningen var planerad att gälla från och med april 2021 men tidigareläggs eftersom många av de branscher där unga jobbar drabbats hårt under pandemin.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 18,6 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 1,4 miljarder kronor 2021, till följd av den tidigarelagda sänkta arbetsgivaravgiften för unga.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2021-02-02

Datum

2021-02-02

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Regeringen bör vidta åtgärder för att underlätta och stärka reservofficerares rätt till tjänstledighet från sina ordinarie arbeten för att kunna tjänstgöra inom Försvarsmakten. Det anser riksdagen, som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om personalförsörjning, veteranfrågor, miljöfrågor och militär övningsverksamhet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2021-01-28

Datum

2021-02-01

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-25